Kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Kvalitetsredovisning

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning. Förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Systematiskt kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Normer och värden. Barn-och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Gemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret

Kvalitetsredovisning Lingårdens förskola

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Kvalitetsredovisning

Bakgrund och förutsättningar

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Samhälle, samverkan & övergång

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :35 1

Arbetsplan/Beskrivning

Verksamhetens namn och inriktning: Allmogens förskola Namn på rektor/förskolechef: Lennart Bucht/uppgiftslämnare Marie Falk

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MATTEUSSKOLAN. Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :41 1

Reviderad februari 2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Likabehandlingsplan Förskoleklassen, Domsjöskolan Inkl.plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn Skolenhet Syd. Kvalitetsredovisning 2006

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Transkript:

STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Bojarskolan och Nordby förskola Inlämnad av Gerd Källströmer

Sammanfattning Bojarskolan Rektors bedömning av skolan (förskola, fritids, F-6) är att resultatet är gott och där alla verksamheter arbetar med fokus mot måluppfyllelse, dels utifrån styrdokument i den egna verksamheten samt fortsättningen uppåt i åldrarna. I förskolan har barnantalet i grupperna ökat samtidigt som personalresursen minskat. Som konsekvens av detta blir det svårt att få till planeringstid, tid för dokumentation och det blir en arbetsmiljöfråga både för barn och personal. När det gäller förskoleplaceringar så var/är trycket hårt på Bojarskolan och barn har blivit placerade i andra förskolor där det funnits plats. Eftersom dagbarnvårdarverksamheten avvecklades och att barnen därifrån skulle in i befintliga grupper, så blev det direkt konsekvens i kösituationen. Organisationen i fritidsverksamheten är god tre avdelningar och ett gott samarbete råder dem emellan. Vid lov slås avdelningarna ihop vilket gör att all personal har god kontakt med alla barn. Antalet elever i skolan sjönk från vårtermin till hösttermin med ca 20 elever. Det psykosociala läget i skolan har blivit bättre men ett antal elever behöver ha stöd i sin sociala och/eller kunskapsmässiga utveckling. Här utgör EHT (ElevHälsaTeamet) ett viktigt forum. Kompetensen hos personalen är god, lärarna har behörighet för de ämnen de undervisar i och fr o m läsåret 07/08 har vi också en behörig idrottslärare. Utomhusmiljön, som är en ständig fråga kommer att utökas något och med hjälp av pengar från Folkhälsorådet kan vi också köpa till ett par lekredskap. Under den mörka delen av året är det problem med för dålig utebelysning både bakom huset och framför. En del tidiga elever vågar inte gå till sina klassrum då de kommer på morgonen, förskolepersonalen har svårt att se barnen då de är ute och leker på eftermiddagen, på framsidan är det mycket trafik vissa tider och barn och vuxna i rörelse. En säkerhetsrisk att inte ha tillräckligt upplyst. Nordby förskola Även på Nordby förskola har barnantalet ökat och spridningen är stor med barn från nyss fyllda 1 år till 5½-åringar. Det är en fin förskola med bra fysiska grundförutsättningar men sårbar. Det är inte pedagogiskt lämpligt att ha endast en avdelning dessutom långt från andra skolor/förskolor svårt att få till grupperingar med barnen utifrån behov och svårt att som personal ha så begränsade möjligheter till utbyte med andra. Att som barn/personal ha möjligheter att utnyttja vad staden har att erbjuda är extra viktigt på ett sådant litet ställe där möjligheterna är mycket begränsade. Det är också svårt att rekrytera personal utifrån ovanstående förutsättningar och korttidsvikarier p g a att det är svårt med kommunikationerna. En av förskolans specialpedagoger handleder personalen. 2

Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Analysverktyg... 4 2. Utveckling... 5 2.1 Övergripande mål BUN... 5 2.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål... 5 2.3 Resultat av genomförda åtgärder... 5 2.4 Analys... 6 3. Medborgare... 7 3.1 Övergripande mål BUN... 7 3.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål... 7 3.3 Resultat av genomförda åtgärder... 7 3.3.1 Likabehandlingsplanen... 8 3.4 Analys... 8 4. Medarbetare... 9 4.1 Övergripande mål BUN... 9 4.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål... 9 4.3 Resultat av genomförda åtgärder... 9 4.4 Analys... 9 5. Ekonomi... 10 5.1 Budgetmål BUN... 10 5.2 Verksamhetens ekonomiska resultat...10 5.3 Resultat av genomförda åtgärder... 10 5.4 Analys... 10 6. Åtgärder... 10 6.1 Prioriterade åtgärder inför nästa år... 11 3

1. Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av kvalitetsarbetet i Barn- och Utbildningsförvaltningen skriver varje verksamhet årligen en kvalitetsredovisning. Den är i första hand ett hjälpmedel i verksamheternas kvalitetsarbete, men skall även ge avnämare såsom brukare och politiker en tydlig bild av kvalitén i Barn- och Utbildningsförvaltningen. I samråd med personalen sammanställer verksamhetschefen underlag och skriver redovisningen. en innehåller fyra områden Utveckling, Medborgare, Medarbetare och Ekonomi. Under respektive område beskrivs verksamhetens mål, resultat av genomförda åtgärder samt en kort analys. en avslutas med en redogörelse av prioriterade åtgärder inför nästa år. 1.1 Organisation Bojarskolans organisation Förskolan är organiserad i ett arbetslag bestående av fyra avdelningar med totalt tre heltider personal per avdelning sju förskollärare och fem barnskötare. Antalet barn 2008 var under våren 70 och hösten 73 fördelade på 1-3 och 3-5-årsavdelningar. Fritids är organiserad i ett arbetslag med tre avdelningar där totalt 75 elever är fördelade på äldre och yngre barn. Personalen består av tre förskollärare och tre övrig personal utan behörighet för verksamheten men med god kompetens, totalt ca fem heltidstjänster där viss procent läggs som resurs i skolan. Skolan är organiserad i ett arbetslag F-6 med totalt 15 lärare inkl idrott, slöjd och musik och med varierande tjänstgöringsgrad, alla med behörighet för sitt uppdrag. Elevantalet har sjunkit - våren 08 var det 171 elever i verksamheten och hösten 147. Vt 08 två förskoleklasser, två åk 1, en åk 2-3, två åk 3-4, en åk 5-6 och en åk 6. Ht 08 två åk f-1, två åk 2, en åk 3, två åk 4-5 och en åk 6. Nordby förskolas organisation Nordby förskola består endast av en avdelning med totalt två och en halv tjänst. Antalet barn våren 08 var 13 och hösten 15 i åldern 1-5 år. Personalen är barnskötare med lång erfarenhet. 1.2 Analysverktyg De analysverktyg som använts under året är TRAS (Tidig Registrering Av Språket) i förskolan, ett verktyg för pedagogerna att få syn på och stödja och stimulera barnens språkliga utveckling. I förskoleklass och grundskolan har LUS (LäsUtvecklingsSchema) använts som ett verktyg för pedagogerna i den kontinuerliga läsutvecklingen hos eleverna. Inga barn/elever/föräldraenkäter har genomförts under året. Ej heller genomfördes någon medarbetarenkät under 2008. 4

2. Utveckling 2.1 Övergripande mål BUN 1) Förbättra hälsa och välmående för barn och ungdomar 2) Alla Strömstads elever skall uppnå grundläggande högskolebehörighet 3) Attraktivt och konkurrenskraftigt gymnasium 2.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Alla verksamheter på Bojarskolan Skapa goda lär-, lek- och rörelsemiljöer för att stimulera lärandet och välmåendet Hållbar utveckling Förskolan fokus på god språklig och social utveckling, leken Fritids fokus på den sociala och emotionella utvecklingen, fysiska aktiviteter Skolan god måluppfyllelse och tidiga insatser för dem som befaras att inte nå målen Nordby förskola Organisera goda lek och lärmiljöer Utnyttja utemiljön för att stimulera fysiska aktiviteter Stimulera språket och den sociala och emotionella utvecklingen 2.3 Resultat av genomförda åtgärder Bojarskolan Utifrån de förutsättningar som finns så arbetar man kontinuerligt med förbättringar utifrån barn/ elevgruppernas behov vilket innebär fysiska miljöer i verksamheten som stimulerar, tillfälliga grupperingar utifrån aktivitet, att vara lyhörd och ta tillvara barnens/elevernas kompetenser och åsikter. I arbetet med den hållbara utvecklingen har arbetet mest inriktats på det praktiska med källsortering samt samtal och diskussioner om energisparande och hur man skall värna om miljön. Samarbete med Ekoparken i detta arbete pågår. Förskolan i leken utvecklas alla kompetenser och där kan man som pedagog stödja i olika sammanhang. TRAS används för att se var barnet befinner sig i språkutvecklingen och vad det behöver för stimulans framåt, Stegvis används för att träna den sociala och emotionella utvecklingen och där också språket får en framträdande roll. Portfolio är ett arbetssätt där barnens arbeten dokumenteras och som syftar till att göra barnet medvetet om sitt eget lärande. Med hjälp av bl a Portfolion kan barnen ta en aktiv del i utvecklingssamtalet. TRAS (Tidig Registrering Av Språket) arbetas med kontinuerligt för att synliggöra barnens utveckling. Förskolan har en utedag/vecka där bl a lek och rörelse, social och emotionell kompetens och miljömedvetenhet stimuleras. 5

Fritids fritids erbjuder en pedagogisk verksamhet där mycket fokus läggs på den sociala och emotionella utvecklingen i samspel i olika aktiviteter. Där finns möjligheter till dagliga samtal och konfliktlösningar, hur man bemöter och behandlar varandra. Möjlighet till läxhjälp finns men utnyttjas inte i någon högre grad. Alltsedan ht 08 har bussturerna ändrats för Bojarskolans del vilket innebär att möjligheten för fritidsverksamheten att besöka badhuset i stort sett är obefintlig. Detta har tidigare varit en viktig aktivitet och har hjälpt till att höja måluppfyllelsen i simning. Skolan Alla elever arbetar med IUP (Individuell UtvecklingsPlan) som upprättas under utvecklingssamtalet elev/förälder/lärare med fokus på målen. Utifrån denna tydliggörs elevernas kunnande och fortsatta utveckling och blir ett hjälpmedel för eleven att mer och mer ansvara för sitt lärande utifrån ålder och förutsättningar. IUPn används i den dagliga verksamheten och revideras kontinuerligt. För elever där man befarar att de inte kommer att nå målen sätts stödåtgärder in i första hand tillsammans med specialpedagog. Ärenden som behöver andra kompetenser lyfts till EHT, där man ser vad som kan vara aktuellt. Det kan vara extra pedagogisk resurs, personalstöd/handledning från Resurscentrum samt BUP-kontakter. Alltid i samverkan med hemmet. Det handlar inte alltid om kunskapsmässiga svårigheter som ex läs- och skrivsvårigheter och/eller matematiksvårigheter utan kan vara sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter. Höstterminen 08 infördes skriftliga omdömen men genomfördes inte totalt men med rekommendation att pröva. Elevhälsateamet representerar hela Bojarskolan samt Nordby förskola. LUS-resultat vt 08 f-klass 100% (nivå 3), åk 3 80% (nivå 15) och åk 6 74,1% (nivå 18a). Resultatet ligger i nivå med föregående år. Nationella prov åk 5 vt 08 svenska 100%, engelska 100%, matematik 95% (en elev ej klarat). Resultatet ligger 2 procentenheter högre än föregående år. Nordby förskola Man tar tillvara den goda utemiljön dels lekgården men också skogen som ligger alldeles intill för att stimulera till rörelse och lärande. Lekmiljöer inomhus är ett pågående arbete. I leken tar man tillvara möjligheterna till social och emotionell utveckling, fantasi och kreativitet. I Stegvis, som är en metod/verktyg för pedagogerna tränas dessa kompetenser och språket som har en stor betydelse. TRAS för att dokumentera barnens språkliga utveckling används samt Portfolio för att synliggöra barnens lärande. 2.4 Analys Bojarskolan I och med att dagbarnvårdarverksamheten avvecklades innebar det större barngrupper i förskolan eftersom barnen därifrån skulle in i befintlig verksamhet. Detta och att det mestadels var ettåringar som skulle tas emot inför hösten innebar det en del strukturförändringar. Trots arbete med detta och mindre tid för planering har förskolan en god kvalitet och en nöjdhet finns hos föräldrar med undantag av för stora barngrupper. Samverkan mellan avdelningarna finns för att underlätta för varandra samt med att se över ev vikariebehov men kan utvecklas. Fritids har en god verksamhet där pedagogerna hjälper varandra vid behov och samverkan sker speciellt vid lov. Måluppfyllelsen i skolan är relativt god men obs finns på ett antal elever där man befarar att de inte når målen. I skolår 6 (ht 08) är måluppfyllelsen god. 6

3. Medborgare 3.1 Övergripande mål BUN 1) Nolltolerans mot alla typer av mobbing och kränkande särbehandling 2) Möjliggöra för ungdomar att ha en stimulerande och kreativ fritid 3) Fler möten mellan barn/föräldrar/ungdomar och politiker 3.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Bojarskolan Kontinuerlig uppföljning och användande av likabehandlingsplanen Genusperspektivet Livskunskap Nordby förskola Arbeta utifrån likabehandlingsplanen Livskunskap 3.3 Resultat av genomförda åtgärder Bojarskolan Genusperspektivet skall vara en del av vardagen och genomsyra alla verksamheter. I arbetet med genusperspektivet har verksamheterna haft fokus på hur mycket tid pojkar respektive flickor tar och hur mycket tid de får. Resultatet av detta har visat att under den fria tiden tar pojkarna mer plats men i den styrda har pedagogerna medvetet fördelat tiden jämnt. Handlingsplan finns. I Livskunskap arbetas med social och emotionell utveckling, jämställdhet, inflytande etc. Arbetsmetoder som använts är Stegvis från förskolan och upp i de yngre skolåren samt ART (Aggression Replacement Training) som genomförts i några grupperingar. Handlingsplan finns. Kontinuerlig simundervisning har skett under året dels som en del av skoldagen, dels för de elever som deltar i fritidsverksamheten. Resultat simkunnighet vt 08 Simkunnighet åk 3, 21 elever flickor 12/12 pojkar 8/9 Simkunnighet åk 5, 22 elever flickor 11/11 pojkar 10/11 7

Nordby förskola I Livskunskap arbetas med social och emotionell utveckling, jämställdhet, inflytande etc. En arbetsmetoder som använts är Stegvis. Även i leken tas tillfällen tillvara för att stimulera detta. I alla verksamheterna förekommer aktiviteter med barn/föräldrar och personal det kan vara olika fester, främst i förskolan, föreställningar av olika slag, öppet hus på fritids, utvecklingssamtalen och möjlighet för föräldrar att komma till förskola/skola/fritids när de kan. Det senare sker inte så ofta. 3.3.1 Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen är utformad dels övergripande och dels utifrån enhet och verksamhet. Den skall vara ett levande dokument för barn/elever/vuxna och efterföljas. Därför skall den kontinuerligt aktualiseras vilket inte har skett tillräckligt. Vid kränkningar som skett på Bojarskolan har det arbetats efter denna, hemmet meddelats och samtal genomförts. De flesta kränkningar som skett har upphört efter detta arbete men ett par har lett till ytterligare åtgärder dessa har lyfts till EHT (ElevHälsaTeamet) där andra kompetenser har kopplats in. Det kan t ex ha varit i form av nätverksmöten, Resurscentrummöten och samtalsstöd. Kamratstödjarna, elever från åk 6, har gjort ett gott arbete dels genom att ha funnits till hands tillsammans med de vuxna och att ha rapporterat när de sett något ej önskvärt. 3.4 Analys I olika sammanhang så kan kränkningar ske mer eller mindre obemärkt. Det är en grannlaga uppgift för alla att se till så att sådant inte sker och det ligger på vuxnas ansvar att ta itu när det uppdagas. Under året har en del kränkningar förekommit på Bojarskolan, främst under vårterminen 08. Om det sker bland elever i åk 6 så är det viktigt att mottagande lärare på Strömstiernaskolan får vetskap om detta där det är befogat, för att kunna arbeta vidare. Detta har skett i förstärkt överlämnande. Ytterligare fokus på att aktualisera planen är nödvändig och även revidera utifrån hur behovet ser ut under tid. 8

4. Medarbetare 4.1 Övergripande mål BUN 1) Välutbildade medarbetare på alla nivåer 2) Nöjda medarbetare med gott arbetsklimat och utvecklingsmöjligheter 4.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Fortbildning vid nya reformer Handledning vid behov Tid för planering och reflektion Kompetensutveckling inom prioriterade områden 4.3 Resultat av genomförda åtgärder Fortbildning som har genomförts under 2008 Förskolan Bojar och Nordby under året har ett antal kompetensutbildningstillfällen erbjudits och man har valt efter intresse/behov Barnets tal- och språkutveckling, Matematik, Språklig medvetenhet, Marte Meo, Motorik, Hälsa och stresshantering, Lotsa barn till arbetsglädje en gemensam föreläsning, Hur man arbetar med småbarn, Var går gränsen? en föreläsning som Lärarförbundet erbjöd samt Genusutbildning. Fritids Genusutbildning samt studiebesök på Fridaskolan i Trollhättan. Någon har också deltagit i föreläsningar om barn med ADHD samt gränssättning. Skolan Föreläsningar om skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, mål och nationella prov i åk 3, dessa utifrån att nya reformer har tillkommit, arbete i nätverksgrupper utifrån valda ämnen, ett par har deltagit i Skolverkets satsning på Läs- och skrivutveckling i Göteborg samt Genusutbildning. Alla har också fått information och haft delaktighet i Barnperspektivet. Handledning/samtalsstöd har getts där behov funnits. Syftet med dessa är att pedagogen i diskussion skall komma på egna lösningar för att komma vidare i arbetet med det man tycker är svårt. Dessa samtal har getts av specialpedagog eller annan kompetens på Resurscentrum. Det har dels genomförts i grupp och dels enskilt. Tid för planering och reflektion förutsättningarna för detta ser olika ut i de olika verksamheterna. Två timmar per vecka är avsatt för gemensam planering, därtill kommer tid för den enskilda planeringen och som varierar. Förskolan en person från varje avdelning har en timma i veckan tillsammans med rektor, skolan har två timmar och fritids efter behov. Nordby förskola också efter behov. 4.4 Analys De flesta av kompetensutvecklingssatsningarna har fallit väl ut, detsamma gäller handledning/samtalsstöd. Tid för planering och samtalsstöd är aldrig tillräcklig och förskolan har drabbats mest då barngruppsstorlekarna ökat, satsningen på ökad grundbemanning tagits bort och att barnen har längre dagar i verksamheten. Pedagogerna har prioriterat barngruppen på bekostnad av planeringstid på dagtid. 9

5. Ekonomi 5.1 Budgetmål BUN 1) Kostnadseffektiv verksamhet 5.2 Verksamhetens ekonomiska resultat Det ekonomiska resultatet totalt för Bojarskolan/Nordby förskola är gott medan enbart förskolan visar ett minusresultat. 5.3 Resultat av genomförda åtgärder Utifrån ett positivt resultat kunde vissa satsningar på Bojarskolans skolgård göras (allt inte verkställt ännu). Köpstopp och vikariestopp rådde under hela höstterminen och en återhållsamhet blev följden. Varje arbetslag ansvarar för tilldelade medel samt en person som sköter inköpen. Mottagningsattesterar gör skolvärden och innan fakturorna går vidare för attest hos rektor stämmer hon av med den inköpsansvarige om dessa stämmer. 5.4 Analys Minusresultatet i förskolan beror på att många vikarier har satts in, detta trots att verksamheten försöker lösa så mycket som möjligt själva. Eftersom barnantalet ökat i grupperna och barnen har längre tid i verksamheten, så har det blivit svårare att lösa utan vikarier. Även om viss del av budgeten innefattar vikarier, så går det inte att beräkna hur stor omfattningen blir. Vikarier har i alla verksamheter satts in vid kompetensutveckling och till viss del för planering i förskolan. Köpstoppet gjorde att endast det nödvändigaste fick inhandlas och personalen totalt har varit mycket restriktiv. 10

6. Åtgärder och händelser av betydelse 6.1 Prioriterade åtgärder inför nästa år Att genomföra barn/elev/föräldraenkäter samt medarbetarenkäter. Att öka samverkan mellan avdelningarna på Bojarskolans förskola. Att relevanta åtgärder sätts in ännu tidigare vid konstaterade svårigheter hos eleverna för bättre måluppfyllelse. Att ytterligare aktualisera Likabehandlingsplanen och dess verktyg. Att schemalägga mer tid för planering i förskolan. Att utveckla kompetensutvecklingen för fritidsverksamheten. 6.2 Händelser av betydelse Dagbarnvårdarverksamheten avvecklades inför augusti 2008 och barnen därifrån skulle in i befintliga grupper i förskolan och några till fritids. Överskolningen skedde under slutet av våren vilket innebar att grupperna blev större. Detta var för att underlätta starten i augusti. Konsekvensen av avvecklingen blev ytterligare svårigheter att ta in barn från kön, Bojarbarn blev placerade på andra förskolor då avdelningarna på Bojar var väl fyllda. Samtidigt växte kön och inför 2009 fanns ingen möjlighet att ta in fler barn. 11