Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström
Förskolans uppdrag Ett dubbelt uppdrag: Föra vidare kunskap och traditioner och ge möjligheter till eget kunskapsskapande Att ha plats för både det planerade och aktualiserade och samtidigt för det oväntade och oförutsägbara utifrån barnens egna frågor och nyfikenhet mitt i de pågående händelserna
Förskolans uppdrag Att sätta barnen och innehållet i fokus Förhållandet mellan Att följa varje barns utforskande och lärande, utveckling och förändrade kunnande Att göra pedagogiska bedömningar kring ett gemensamt innehåll Utvärdera för att utveckla verksamheten i förhållande till målen i läroplanen
Planering av innehållet ta vara på de olika barnens olika resurser utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter ta vara på flödet av barns tankar för att skapa mångfald i lärandet möjliggöra för barnen att utveckla förmågor och ny kunskap inom de områden som nämns i läroplanen, så att de utvecklar förståelse av sig själva och sin omvärld (Lpfö98 och Lpfö98/10)
Informations- och kunskaps-samhället - det lärande samhället Förutsätter ett nytt uppdrag utöver den rena kunskapsförmedlingen Att tillskapa miljöer för lärande - miljöer där barn och ungdomar får möjlighet att skapa mening och sammanhang i en värld som blivit alltmer abstrakt, osynlig och komplex
Utbildningsreformerna på 90-talet Skola för bildning (SOU 1992: 94) Lpo94 Växa i lärande (SOU1997:21) Lpo94 Att erövra omvärlden (SOU1997:157) Lpfö98 Deltagande målstyrning Utvärdering för både kontroll, utveckling och legitimitet att kontrollera, förändra och förankra
Pedagogisk dokumentation med inspiration från de kommunala förskolorna i staden Reggio Emilia och som börjat användas på förskolor i Stockholm och ute i landet plockades upp av betänkandet och föreslogs som ett av svaren på den problematik man uppfattat att det nya uppdraget att genom Lpfö98 stärka och utveckla den pedagogiska verksamheten - skulle kunna svara upp mot detta genom en associativ/formativ utvärdering som underlag för utveckling och förändring
en annan bakgrund till mitt arbete: Licen om IUP Inriktat mot barnen utan koppling till verksamheten i förskolan med trådar bakåt till barnobservationer ett välutvecklat språk kring barns utveckling men där det saknades gemensamt språk för att beskriva verksamheten och barns lärande
tillkom under vägen Den reviderade läroplanen (och skollagen) Ett ytterligare fokus på uppföljning, utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete när det gäller verksamheten Men som underlag också kunna följa och dokumentera barns utveckling lärande och förändrade kunnande i relation till verksamheten som barnen erbjuds.
Förskolan och utvärderingsfrågan De professionellas ansvar för verksamhetsutveckling som ska ge bättre arbetsprocesser vars syfte är att öka alla barns möjligheter att lära och utvecklas. En konsekvens av decentralisering och målstyrning
samtidigt en allt starkare resultatstyrning som för skolans del visar sig i nya kontrollsystem, inspektioner, ny läroplan, nationella prov i förskolan, inspektioner, fler och fler dokumentations-, uppföljnings- och utvärderingsverktyg som underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete Där många förskolor också använder pedagogisk dokumentation ett verktyg eller förhållningssätt som kan variera och uppfattas olika beroende på den diskurs förskolan och pedagogerna är invävda i
mina frågeställningar Vilken sorts kunskap produceras genom användandet av pedagogisk dokumentation och hur förhåller den sig till ett systematiskt kvalitetsarbete? Pedagogisk dokumentation som grund för verksamhetsutveckling?
mina frågeställningar Vilka teoretiska och filosofiska perspektiv bygger pedagogisk dokumentation på? Hur styrs kunskapsproduktionen av dessa perspektiv och deras centrala begrepp? Vad kan ett immanent, tillblivelseontologiskt perspektiv ge för tillägg till verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan?
Pedagogisk dokumentation i avhandlingen har jag utgått från en förståelse av pedagogisk dokumentation som formativ utvärdering ur ett läroplansteoretiskt perspektiv samtidigt som redskap för att utmana dominerande diskurser ur poststrukturella perspektiv
Pedagogisk dokumentation som formativ utvärdering läroplansteoretiska frågeställningar kring innehåll, urval och organisation vad, varför, hur, när, vem?
I mitt material visar det sig i hur förskollärarna i arbetslaget utifrån den dokumentation de gjort ställer sig sådana frågor Vilket innehåll? Varför? Vilken blir relationen till uppdraget/läroplansmålen? Hur ska förmiddagarna organiseras veckan dagen vilka barn gör vad hur utmana och vidga barnens förståelser? Hur påverkar mitt sätt att fråga och arrangera aktiviteter?
Teman i planeringssamtalen Läsa, tolka och reflektera över dokumentationen Mejsla fram ett syfte för projektet och avdelningens arbete Reflektioner kring naturvetenskapliga fenomen, estetiska uttryckssätt och berättande som innehåll Vad som ska dokumenteras och hur Hur dokumentationen ska sammanställas och användas Förslag på planering av aktiviteter och uppgifter Organisationen på avdelningen Den egna rollen som pedagog Enskilda barns strategier, resurser, svårigheter och inflytande en kontinuerlig formativ utvärdering av verksamheten
Pedagogisk dokumentation som redskap för att utmana dominerande diskurser poststrukturellt perspektiv - några utgångspunkter:
den språkliga vändningen i mötet med pedagogisk dokumentation ontologiska frågor: hur vi konstruerat och konstruerar barnet och pedagogen (forskaren) subjektskapandet hur vi görs och gör oss till subjekt epistemologiska frågor: hur vi ser på kunskap och lärande
samtalen kretsade också kring förskollärarnas egna föreställningar kring synen på barn och barns som medskapare av kultur och kunskap, kunskap, vad är kunskap? När skapas ny kunskap? kring synen på lärande ämneskunskap i mötet med barnens frågor, intressen och deras egna utforskanden hurmor och fantasi som drivkrafter i lärandet ämneskunskap som igångsättare av nya processer
Filosofiska och didaktiska utgångspunkter för pedagogisk dokumentation som jag utgått från i avhandlingen:
Pedagogisk dokumentation börjar med ett lyssnande Som en integrerad del av vardagsarbetet och inte bara som en bedömningsform efteråt Följa barns och pedagogers meningsskapande inom olika tematiska områden Ett redskap för reflektion, tolkning, dialog, kommunikation och förhandling
Skillnaden mellan: Observationer av hur barnet är och observationer av processer vad barnen gör Att följa lärprocesser i en grupp
Dokumentera Utifrån innehållslig reflektion välja metod och arbetssätt Använda dokumentation som redskap för att utveckla och utvärdera pedagogiska verksamheter i syfte att skapa förutsättningar för alla barns lärande
PEDAGOGISK DOKUMENTATION Ett kollektivt verktyg som bygger på Ett GEMENSAMT reflektionsarbete mellan barnen, mellan pedagogerna, mellan barn och pedagoger och mellan förskolan och familjen. Syftet är FÖRÄNDRING Man utvärderar, bedömer och diskuterar under PROCESSENS gång Bedömning och värdering som riktar sig till sammanhanget mot förskolan som MILJÖ
Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt (inte en metod) och en kommunikation i sig Samtidigt Som det också är en meningsskapande läroprocess Dokumentationen blir ett verktyg inte bara för att stödja barnens läroprocess, utan också ett verktyg för pedagogen att lära sig undervisa.
Pedagogisk dokumentation ett demokratiprojekt Skapa en identitet och en historia en berättelse om våra liv och om vårt bidrag till en gemenskap Öppna upp för en delaktighet som involverar barn, pedagoger, föräldrar, politiker och andra ett offentligt rum
Pedagogisk dokumentation Dokumentation kan erbjuda barn och vuxna verkliga stunder av demokrati. Demokrati som har sitt ursprung i erkännandet och synlig-görandet av olikhet åstadkommen genom dialog. Detta handlar om värderingar och etik. Carlina Rinaldi
Lärandet förutsätter Uppmärksamhet och koncentration Tid, tålamod och mödosamt arbete Utmaningar och motstånd Öppenhet för det överraskande och oväntade
Pedagogisk dokumentation Att fånga ögonblick..händelser processer att händelsifiera tillvaron (Foucault)
Pedagogisk dokumentation En rörelse mot en ny förståelse av pedagogisk dokumentation: som en transformativ kraft tillblivelseontologiskt perspektiv utifrån Gilles Deleuze filosofi
Syftet med dokumentationen Inte bara visa på olikheter utan låta olikheterna mötas ge impulser till fortsättning både gemensamt i gruppen och enskilt Dokumentationen som en trigger en igångsättare för nya händelser och skeenden
Höra det som försöker göra sig hört Tänka bort det för-givet-tagna och se och följa vad som händer bejaka det oväntade
Att lyssna till och välkomna olikhet Skapa pedagogiska rum och situationer som möjliggör ett seriöst lyssnande och välkomnande av den Andre, situationer där olikhet och barns potentialer respekteras där den Andre inte görs om till oss själva Att skapa en praktik där vi ges möjlighet att tänka på olika sätt Multiplicera potentialerna
Det solidariska lärandet Att se kunskapandet och görandet som något som är i ständig rörelse Ett kollektivt skapande och lärande genom att försöka åstadkomma en intensiv, vital och rörlig praktik
Redskap/verktyg Observera och dokumentera för att fånga ögonblick och processer mellan barn mellan barn och vuxna - mellan barn och material och plats den fysiska världen Använda pedagogisk dokumentation för att lyssna mer aktivt till vad som händer och vad barnen gör, deras frågor och intresse, men också i relation till uppdraget i förskolan
Tillblivelseontologiskt immanent perspektiv Att ta vara på den potentialitet som finns i nu-ögonblicket i händelsen Öppna sig för att göra sig mer lyhörd och närvarande tillsammans med barnen i det pågående nuet och att uppvärdera dessa Och inte enbart det mätbara som kan bedömas och värderas i efterhand
En aktivt värderande roll som förskollärare