Budget 2009. flerårsplan 2010-2011

Budget 2009 flerårsplan 2010-2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid nr Kommunstyrelsens ordförande om 2009 års budget och flerårsplan 2010--2011 2 Budget 2009, plan 2010--2011 3--15 Sammanställning 16--21 Driftbudget per nämnd/styrelse: Socialnämnd: Socialtjänstförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen 22--28 Barn-, kultur- och utbildningsnämnd 29--44 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 45--49 Miljö- och byggnämnd 50--53 Kommunstyrelse: Kommunkansli 54--60 Ekonomikontor 61--63 Personalkontor 64--65 Näringslivskontor 66--68 Tekniska kontoret 69--74 Kostförvaltning 75--76 Fastighetskontor 77--79 Finansförvaltning 80--82 Bilaga:: 1. Bidrag till enskilda organisationer 83 1

Kommunstyrelsens ordförande om budget för 2009 Att få förmånen att sitta i tre dagar för att diskutera och skapa förutsättning för en budget i balans även 2009 med alla förvaltningsföreträdare och ordföranden har varit mycket intressant och lärorikt. Tre dagar av hård men fruktsam dialog mellan alla är i mitt tycke en enastående lösning för att få förståelse över förvaltningsgränserna för den kärva ekonomin vi har att brottas med hela tiden. Utgångsläget för att klara ramjusteringarna som förvaltningarna önskar ser ut att gå ganska bra, med andra ord om inget nytt händer i form av förändrade förutsättningar från staten så kan vi inom ramen klara även 2009 års ramjustering. Däremot så var det en otroligt hård kamp med kronor i investeringsbudgeten där äskanden låg på ca 120 milj kr och var tvunget att landa på högst 55 milj kr Men när alla goda viljor till slut hade enats så var vi nära målet, några enstaka justeringar behövs fortfarande för att det ska kännas tryggt med 2009 års budget. Vi var överens om att vi ska påbörja en nybyggnad av matsal vid Kramforsskolan, som jag anser är bra ur flera perspektiv. Att de nuvarande lokalerna måste rustas upp har legat på prioriteringslistan sedan 2002. Det har varit svårt att prioritera bort tidigare, men nu ska nybygget ske! Det andra som jag tycker är viktigt i det sammanhanget är den trafiksituation som uppstår varje förmiddag med tung trafik till Konsum samtidigt som barnen ska gå över vägen för att gå till matsalen. I och med en ny matsal på samma sidan som skolbyggnaden utsätter vi inte barnen för den risk det innebär att gå över vägen. Det andra viktiga projektet på investeringssidan för framtiden är Skarpåkersskolan, som behöver byggas om och till. Där ska vi påbörja projektering redan -09, vilket också är ett mycket viktigt beslut från budgetberedningen. Liksom den slutgiltiga finansieringen för att färdigställa äldreboende på Övre Kaptenen som nu färdigfinansieras med de 27 milj kr som krävdes från investeringsbudgeten. Om inga drastiska förändringar sker när det gäller utflyttningar så kan vi klara ekonomin nästa år. Men det förutsätter också att inga stora nya pålagor från regeringen dyker upp som ger kostnader i kommunen. Lite osäker blir jag när man ser på de förändringar som har genomförts i bl a a-kassans regler. De som ramlar ur a-kassesystemet kommer som kostnader i vårt sociala system i kommunen. Jag kan i detta sammanhang också konstatera att varje gång som regeringen pratar om och genomför s k valfrihet så kostar det pengar i Kramfors kommun. Viljan från alla att vår ekonomi ska vara stabil och i balans vet jag finns, vilket är bra. Jag tror på en bra utveckling och framtid i Kramfors kommun. Jan Johansson 2

BUDGET 2009, PLAN 2010-2011 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Vårpropositionen Budgetförslaget bygger på de förutsättningar som presenterats i regeringens vårproposition. Beräkningar avseende skatteutfallet och statsbidrag grundas dock på den beräkning av skatteunderlag och kostnadsutjämning som Sveriges kommuner och landsting presenterat i slutet på april 2008. Regeringen införde i samband med vårpropositionen en nyordning så att inga konkreta beslut tas. Istället anges politikens inriktning. Regeringen binder sig inte för storleken på reformutrymmet utan visar istället med ett räkneexempel att det kan röra sig om 10 miljarder vardera åren 2009 och 2010. Reformutrymmet i räkneexemplet motsvarar 0,57 % av den offentliga sektorns inkomster. Av propositionen framgår att inriktningen är att satsa det utrymme som finns på; Sänkt inkomstskatt Infrastruktur (vägar) Forskning Kunskapssatsning förskola, skola Förstärka integrationspolitiken Klimat- och energipolitik De sämst ställda pensionärerna Psykiatrisk vård Rättsväsendet Däremot framgår inga ambitioner att värdesäkra statsbidragen till kommuner och landsting. BNP väntas i regeringens vårproposition öka med 2,6% 2007, 2,1% 2008, 1,8% 2009, 2,9 % 2010 och 2,5 % 2011. Den stora osäkerheten i prognosen för ekonomin är hur stor påverkan den finansiella oron kommer att få på den reala ekonomin. Allmänt om skatter och statsbidrag Alla skatter och statsbidrag utgår per invånare (med undantag för den nya fastighetsavgiften) En befolkningsminskning som är helt likartad i alla åldersgrupper medför ett lika stort procentuellt tapp i intäkterna allt annat lika. Den faktiska befolkningsminskningen är inte helt likartad i alla befolkningsgrupper. Enskilda år kan befolkningen i vissa åldersgrupper öka trots att totalbefolkningen minskar. Om de åldersgrupper som ökar har höga prislappar i kostnadsutjämningen kan minskningen av skatt och statsbidrag ett enskilt år bli mindre än vad som följer av den totala befolkningsutvecklingen. Innan ramberäkningen i direktiven till budgeten tas också hänsyn till sådana behovsförändringar utifrån demografin. På längre sikt kommer en fortgående total befolkningsminskning att slå igenom i alla åldersgrupper. 3

Från den 31/12 1997 till den 31/12 2006 minskade befolkningen från 22.730 till 19.663. Minskningen uppgick till 3.067 invånare eller 13,5 % av den befolkning som fanns vid utgången av 1997. På en tioårsperiod handlar det alltså om att anpassa kostnader till en intäktsnivå som är ca 13,5 % lägre än vad den skulle varit med oförändrad befolkning. Om besparingen läggs proportionellt lika på alla kostnadsslag motsvarar det en personalminskning med 238 årsarbetare eller knappt 24 per år. KRAMFORS KOMMUNS LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund Kramfors kommun har sedan början av -90-talet genomfört mycket kraftfulla besparingar. Under första halvan av -90-talet främst p g a nedskärning av statliga anslag senare p g a effekter av nytt skatteutjämningssystem. Under hela perioden har dessutom en kraftig befolkningsminskning bidragit till att urholka inkomsterna. Fram t om 1994 lyckades kommunen genom stora besparingar hålla ett positivt resultat. Trots fortsatta kraftiga besparingar har kommunen haft negativa resultat under perioden 1995-2001. 1995-9 mkr 1996-37 mkr 1997-24 mkr 1998-18 mkr 1999-24 mkr 2000-124 mkr (varav 100 mkr var övertagande av lån från Krambo enl avtal med Bostadsdelegationen). 2001-62 mkr 2002 + 40 mkr 2003 + 41 mkr 2004 + 0,1 mkr 2005 + 0,1 mkr 2006 + 4,5 mkr 2007 + 0,3 mkr År 2002 lyckades kommunen uppnå ett positivt resultat på 39,6 mkr. Resultatet uppnåddes dels som en följd av det besparingsprogram som upprättades i avtalet med staten om balans i ekonomin 2002 och dels som en konsekvens av det inköps- och anställningsstopp som verkade under andra halvåret 2002. Även år 2003 var resultatet positivt. Resultatet på +41,1 mkr förklaras huvudsakligen av att staten betalade ut 40 mkr för att kommunen klarade avtalet om balans år 2002. År 2004 klarades balanskravet bland annat genom att samtliga nämnder utom Miljö- och Bygg införde inköps- och anställningsstopp. Resultatet 2005 var väsentligt lägre än budget men även då klarades balanskravet trots att nämnderna sammantaget drog över sina budgetramar med 26,3 mkr. Situationen var ungefär densamma 2006 då stora nämndsöverskridanden räddades av låga räntor, högre skatter än budgeterat samt ett nytt pensionsavtal. År 2007 klarades ett positivt resultat tack vare att skatteutfallet blev bättre än budget. Revisorerna har kritiserat de nämnder som dragit över sina budgetar 2005, 2006 och 2007. 4

Befolkningsutveckling Folkmängden i kommunen har under en lång följd av år minskat. Utvecklingen framgår av tabellen. 31/12 år Inv antal Förändring Procentuell förändring 1997 22 723-361 -1,6 % 1998 22 337-397 -1,8 % 1999 21 869-468 -2,1 % 2000 21 382-487 -2,2 % 2001 20.951-431 -2,0 % 2002 20.711-240 -1,1 % 2003 20.508-203 -1,0 % 2004 20.383-125 -0,6 % 2005 20.107-276 -1,4 % 2006 19.816-291 -1,4 % 2007 19.663-153 -0,8 % Minskningen fortsätter under 2008. Budgetdirektiv Som övergripande finansiella mål gäller NETTOKOSTNADERNA FÅR INTE ÖKA SNABBARE ÄN SKATTEINTÄKTER OCH UTJÄMNINGSBIDRAG INGEN REAL ÖKNING AV DEN TOTALA SKULDBÖRDAN PER INVÅNARE TILLÅTS (definieras som summan av skulder i balansräkningen, pensionsskulder utanför balansräkningen samt borgensåtaganden). SETT PÅ EN TIDSPERIOD FRAM TILL 2012-12-31 FÅR DEN REALA SKULDEN PER INVÅNARE INTE ÖKA FRÅN 2006 ÅRS NIVÅ (85.884 KR) RESULTATET SKA VARJE ÅR UPPGÅ TILL + 1-2 % AV VERKSAM- HETENS NETTOKOSTNAD. I BUDGET FÖR 2009 SKA RESULTATET UPPGÅ TILL 1,7 % AV VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER. I SAMBAND MED ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2009 SKA DEN DEL AV RESULTATET SOM ÖVERSTIGER 1 % RESERVERAS FÖR ATT MÖTA ÖKADE PENSIONSUTBETALNINGAR FRÅN 2020. Verksamhetsmål Utöver de mål som respektive nämnd tar fram föreslås följande övergripande mål för kommunen. För grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg ska den faktiska kostnaden som högst uppgå till den standardkostnad som beräknas i kostnadsutjämningen. 5

För barnomsorg ska den faktiska kostnaden som högst överskrida den standardkostnad som beräknas i kostnadsutjämningen med 10 %. Kommuninvånarna är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning. Kommuninvånarna tycker att Kramfors kommun erbjuder en bra boendemiljö kombinerad med ett gott fritids- och kulturutbud. Kramfors ska uppfattas som ett attraktivt alternativ för alla som tänker byta bostadsort. Kramfors ska väcka tankar på återflyttning hos de som flyttat ut. Kramfors kommun anses mycket professionell i sin service till inflyttare. Kramfors ska uppfattas som en attraktiv kommun att starta och utveckla företag i. Budgetdirektiven som antogs av Kommunstyrelsen i februari 2008 innehöll nedanstående förutsättningar för en balanserad budget år 2009. Personalkostnaderna beräknades öka med 3,7 % Prisutvecklingen sattes till 0 % Förvaltningsvisa neddragningar av bruttokostnaden med - 0,55 % för skola, vård och omsorg 4,9 mkr - 1,10 % för övriga verksamheter 2,5 mkr Demografiska justeringar motsvarande - 0,58 % 5,3 mkr Total neddragning direktiv år 2009 Investeringsram, netto max 12,7 mkr 54,9 mkr Ovanstående förutsättningar innebar ett resultat 2009 på +15,9 mkr enligt de förutsättningar för skatter och statsbidrag som gällde då direktiven upprättades. Budgetutfallsprognoser För 2008 har ett resultat på +9,1 mkr (+ 4,3 mkr år 2007) budgeterats. De första prognoserna pekar på att vi klarar balanskravet men inte mer. Helårsresultatet enligt prognosen som grundas på marsutfallet blir +1,2 mkr. Nämndernas sammantagna budgetöverskridande kommer enligt prognosen att uppgå till 17,0 mkr. Av detta svarar socialnämnden för 10,9 mkr, barnkultur-o utbildningsnämnden för 3,2 mkr och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för 2,2. Nämnder med underskott har fått i uppdrag av fullmäktige att vidta åtgärder samt redovisa åtgärdsplaner till fullmäktige. 6

Budgetarbetet Efter genomgång av nämnder och förvaltningars budgetförslag bedömer budgetberedningen att nedanstående föreslagna åtgärder är möjliga att genomföra. Enligt direktiv 2009 Budgetberedningens förslag 2009 Resultat 1-964,8 mkr - 964,8 mkr (Verksamhetens nettokostnader) Årets resultat (resultat 3) + 15,9 mkr + 15,9 mkr Nettoinvesteringar 54,9 mkr 54,9 mkr Nyupplåning 0 mkr 0 mkr Kommentarer: Budgetberedningen fördelade ut 4,1 mkr i ramtillskott utöver direktivens ramar. Tillskottet kunde ges tack vare ett utrymme i finansförvaltningen. Prognoserna för skatteunderlagets utveckling har justerats ner vid två tillfällen efter toppnoteringen i december 2007. Sveriges kommuner och Landsting har dock inte justerat ner sina prognoser lika mycket som regeringen gjorde i vårpropositionen. Dessutom fick de preliminära uppdateringarna av beräkningarna i utjämningssystemen positiva konsekvenser för oss. Enligt en prognos gjord av SCB kommer Kramfors även att få en positiv förändring av den nya fastighetsavgiften från 2008 till 2009. Sammantaget balanserar de väntade förändringarna av utjämningssystem och fastighetsavgift sänkningarna av skatteintäkterna. SKL:s prognos 29/4 som budgeten grundas på ger därför samma storlek på skatter och statsbidrag som prognosen 20/12-07 vilken var grund för budgetdirektiven. Av ramtillskottet på 4.094 tkr gick 1.060 tkr till bku, 835 tkr till gv, 1.149 tkr till ks och 50 tkr till MoB. Av tillskottet veks 1.000 mkr för ett centralt anslag för medfinansiering av euprojekt. Ramtillskottet till Bku-nämnden gavs utan närmare precisering för att nämnden ska uppnå balans i ekonomin 2009. Av ramtillskottet till Gv-nämnden avsåg 635 tkr avgiften till gymnasieförbundet som enligt en överenskommelse med Sollefteå kommun ska öka med 1,8 % från 2008 till 2009. De övriga 200 tkr avsåg finansiering av tjänst som preventionssamordnare. Inom Ks fick kommunkansliet 150 tkr för kostnadsökningar inom överförmyndarverksamheten i samband med ensamkommande flyktingbarn. Det noterades dessutom i samband med budgetberedningen att socialnämnden ska ta kostnaden för vårdnadshavare. Kansliet fick dessutom 53 tkr för kostnadsökningar avseende kommunfullmäktige. Ekonomikontoret fick 235 tkr för höjd avgift till Räddningsförbundet. Tekniska kontoret fick 235 tkr för en bevakningstjänst inom centrala Kramfors, 276 tkr för ökat driftsbidrag till flygplatsen samt 200 tkr för ökade driftskostnader för en ny pistmaskin i Latberget. 7

Miljö- och byggnämnden fick 50 tkr för kostnadsökningar avseende geografiskt informationssystem, GIS. Budgetberedningen gav i uppdrag åt Krambo och fastighetskontoret att förbereda en försäljning av samtliga kommunala verksamhetsfastigheter till Krambo. I samband med denna försäljning ska möjligheten att sänka hyran för Bku-nämndens lokaler med maximalt 1.500 tkr och Gv-nämndens lokaler (ej gymnasieförbundets) med maximalt 400 tkr undersökas. Ambitionen är att om utrymme finns tillgodose en del av det äskande över ram avseende lokalkostnader som framställts från dessa nämnder. Nettoinvesteringarna föreslås för kommunen ligga på den nivå som anges som tak i direktiven. Taket är beräknat så att den totala reala skulden per invånare (inklusive borgen och pensioner intjänade före 1998) inte ökar från 2008 till 2009. Förutsättningen för beräkningen i direktiven var att inflationen blir 0,7 % högre än befolkningsminskningen i procent samt att borgensåtagandet är oförändrat. Budgetberedningen lyckades inte inrymma alla investeringar som bedömdes nödvändiga under taket. Istället bestämdes att Krambo ska ta investeringsutgiften för nödvändiga insatser i Kramforsskolans matsal, Gudmundråskolans matsal och Juno förskola. Krambo har en beslutad borgensram som överstiger den borgen som utnyttjats 2007-12-31. Krambo bedöms kunna genomföra dessa investeringar utan utökad borgensram. Under de senaste årens budgetarbete har stora investeringsbehov dykt upp. Förutom den nyligen avslutade ombyggnationen av Nylandsskolan är det Ådalsskolan, Skarpåkersskolan, Flygplatsen, Resecentra och framförallt önskemål inom äldreomsorgen som gör att investeringsbehoven fram till 2012 överstiger kommunens tidigare tumregel att inte investera mer än avskrivningarna respektive år. Redan i budgeten för 2007 veks 17 mkr för investering i ett äldreboende i Kramfors med 40 platser. Total kostnad uppskattades ursprungligen till ca 45 mkr. Nu uppskattad total investeringsutgift netto är 71,3 mkr. Investeringen genomförs under 2007-2009 (byggstart andra halvåret 2007 och driftstart i början av 2009). I budgeten för 2009 slutfinansieras denna investering med 27,3 mkr. Även bostadsbolaget Krambo AB kommer att investera i ett äldreboende med 40 platser i Bollsta. Krambos investering kommer att utföras i två etapper. Etapp 1 omfattar 20 platser och genomförs under perioden 2007-2010. Etapp 2 omfattar också 20 platser som genomförs under perioden 2010-2011. Bostadsbolaget ska klara denna investering utan nyupplåning. Däremot kommer bolaget inte att kunna amortera ned befintlig låneskuld i någon större omfattning. I samband med budgetprocessen för 2009 beslutades om en ny stor investering (utöver Kramforsskolans matsal som beräknas kosta 10 mkr). Det är en om- och tillbyggnad av Skarpåkersskolan. I dagsläget uppskattas den investeringsutgiften till 36,0 mkr med tyngdpunkt på åren 2010 och 2011. 8

I samband med budgeten för 2007 ändrades det finansiella målet om att minska den reala skulden till den nivå den låg på i början av 90-talet. Målet reviderades så att den reala skulden per invånare 2012-12-30 ska vara densamma som 2006-12-30. Förändringen mellan prognos för 2008 som innefattar alla investeringsbeslut som togs i budget för 2008 och budget för 2009 visar att det finansiella målet kan uppnås. Målet uppnås om inflationen blir två procent eller mer under 2009 samtidigt som befolkningsminskningen blir en procent eller mindre (dvs att befolkningsminskningen blir en procentenhet lägre än inflationen). Dessutom förutsätts att borgensramen för de kommunala bolagen sänks med 13 mkr. Detta villkor kan tyckas svårt att uppfylla när Krambo både ska påbörja investering i nytt äldreboende i Bollsta samt investera i kök o matsalar enligt ovan. Krambo har under åren haft ett amorteringsutrymme. Detta utrymme i kombination med att beslutad borgensramen inte är fullt nyttjad gör förutsättningen rimlig. En närmare beskrivning av målet att hålla skuldbördan oförändrad ges i nästa avsnitt. Budgetförslaget uppfyller alla de uppsatta finansiella målen för 2009. För planperioden 2010-2011 kommer dock nettokostnaderna att öka marginellt mer än skatter och statsbidrag som en konsekvens av att resultatet faller tillbaka ner mot en procent. Så ska målet om oförändrad skuld per invånare nås Ett av de stora problemen som hanterats av budgetberedningar de senaste åren är utvecklingen av skulden per invånare. Beslut om stora investeringar i äldreboenden, resecentra och nya skolor ska finansieras samtidigt som nödvändiga reinvesteringar görs i övrigt fastighetsbestånd och va-verksamheten. Till detta ska läggas lagkrav som ställs gällande livsmedelshantering, tillgänglighetsåtgärder och på va-verksamheten. Som nämnts ovan övergavs målet att få ner den reala skuldbördan per invånare till 60.000 kr per invånare som den låg på i början på 90-talet. Målet övergavs för att förutsättningen att uppnå målet försvann då besluten om nya äldreboenden togs. Målet har därefter modifierats så att skuldbördan inte får överstiga 2006 års nivå på 85.884 kr. Balansbudgeten som finns längre fram i denna skrivelse innehåller ett utfall 2007, en prognos för 2008 samt budget 2009 och plan för 2010-2011. Balansbudgeten har upprättats på ett annorlunda sätt än tidigare år. Dels finns det senast kända utfallet med, dels finns en prognos avseende innevarande år med (grundad på marsutfallet 2008). I prognosen för 2008 antas alla beslutade investeringar utföras under 2008. Förut har 10-15 mkr av beslutade investeringar antagits vara kvar per 1/1 budgetåret. I praktiken kommer en del av investeringarna att föras över till 2009. Förändringen är gjord för att effekter av beslut i 2009 års budget ska kunna avläsas i balansbudgeten för 2009. En annan nyhet är att investeringsbudgeten även innehåller flerårskonsekvenser av investeringar i budget 2009. Däremot har inga belopp satts in för nya investeringsobjekt planåren 2010-2011. Den totala ramen för investeringar 2010-2011 har satts utifrån finansieringsutrymmet för kommunen dvs resultat plus avskrivningar. Utrymmet för nya investeringsobjekt är 19,2 mkr 2010 och 30,3 mkr 2011. Det fria utrymmet 2009 är på en nivå som kan täcka reinvesteringsbehov och normal inventariebudget men det täcker inte nya större investeringsprojekt. 9

I balansbudgeten har vi utöver investeringsramen ovan förutsatt att borgensramarna minskar med 13 mkr till 2009 och därefter är oförändrade, befolkningsminskningen en procent samt inflationen två procent planåren 2010-2011. Med dessa förutsättningar kommer den reala skuldbördan per invånare att vara oförändrad mellan 2008 och 2009 samt minska marginellt 2010 och 2011. Skulden enligt prognos för 2008 väntas dock bli 87.897 kr per invånare i 2006 års penningnivå (enligt antagandet att alla beslutade investeringar utförs). Skulden 2006 var 85.884 kr. En strikt tolkning av målet är således att budgeten inte gör att det finansiella målet uppnås dvs att skulden vid planperiodens utgång är maximalt 85.884 kr per invånare. Syftet med målet är främst att garantera kontinuerlig finansiering av kommunens verksamhet. Dessutom får målet som konsekvens att ett tak sätts för räntebelastningen i budgeten. Mellan 2006 och 2007 ökade den totala skulden avseende pensioner från 608,5 mkr till 654,2 mkr. Pensionsskulden har under åren 2006 och 2007 ökat dels till följd av ny beräkningsmodell och dels till följd av ökade livslängdsantaganden. Exakt hur stor del av ökningen från 2006 till 2007 som beror på dessa förändringar är okänt. Däremot kan uppskattningar göras genom att jämföra prognoser enligt de gamla beräkningsgrunderna med utfallet. Prognosen för 2007 i 2006 års bokslut var 628 mkr. Förändrad beräkning står alltså för en ökad skuld på 26,2 mkr. Det motsvarar 1.332 kr per invånare med antal invånare per 07-12-31. Om vi exkluderar 26,2 mkr från skulden uppgår skulden per invånare till 86.145 kr vid utgången av 2009. Motivet för att exkludera effekten av ny beräkning är att Kommuninvest lyft taket för skuldsättning för detta ändamål. Huvudsyftet med målet att garantera kontinuerlig finansiering uppnås även efter denna justering. Trots att justering görs för ny pensionsberäkningsmodell är skulden per invånare 261 kr högre 2009 och 42 kr högre i plan för 2011 jämfört med 2006. Vid utgången av 2006 fanns beslutade investeringar på 12,6 mkr som tilläggsbudgeterades 2007. Om vi bara beaktar beslut fattade efter utgången av 2006 kan vi hävda att målet håller. Rensat för överhänget av investeringar från 2006 uppgår skulden till 85.535 tkr 2009 och 85.328 tkr 2011. Är det riktigt att rensa för tidigare beslutade investeringar? Ja syftet med målet är ju att varje års beslut ska styra mot målet. Om överhänget ligger kvar på 12,6 mkr även under budget- och planperioden kommer målet att infrias. Från 2007 till 2008 tilläggsbudgeterades 16,0 mkr. Under de senaste fem åren är 12,6 mkr faktiskt den minsta tilläggsbudgeten för investeringar. Nedanstående tabell visar utfallet med och utan dessa korrigeringar. Real skuld per invånare i kronor Mål </= 85.884 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Redovisad/ planerad 85.884 86.276 87.897 87.412 87.260 87.169 Rensad för ny pensionsberäkning 85.884 84.986 86.617 86.145 86.005 85.926 Rensad för ny pensionsberäkning samt investeringsöverhäng från 2006 85.884 84.365 86.001 85.535 85.402 85.328 10

Den kraftiga ökningen 2008 hänger delvis samman med beräkningsmetoden. För att se effekten av beslut i budget 2009 antas alla investeringar som redan beslutats vara utförda vid utgången av 2008. Dessutom finns det bland några av bolagen ett borgensutrymme som inte utnyttjas och som kan dras in 2009. Den borgensram som föreslås för de kommunala bolagen i denna budget är 13 mkr lägre än borgensramen för 2008. Krambo hade vid utgången av 2007 18 mkr i outnyttjat borgensutrymme och väntas under 2008 kunna amortera 10-12 mkr ytterligare. Trots att borgensramen sänks med 10 mkr för Krambo bedöms bolaget ha tillräckligt finansieringsutrymme för de investeringar som bolaget ålagts (se föregående avsnitt). Det faktiska utfallet för 2008 väntas därför bli 1.000-2.000 kr mindre än vad som redovisas i ovanstående tabell. Beräkningarna visar att målet kan nås men att det kräver aktiv styrning för att infrias. Kommuninvest beräknar den totala skuldsättningen utifrån koncernbalansräkningen vilket medför att alla skulder i kommunala bolag och kommunalförbund inräknas inte enbart de kommunen borgar för. Övriga typer av skulder är dock relativt små så klarar vi målet kommer vi att klara finansieringen förutsatt att Kommuninvest höjer kreditlimiten minst i takt med inflationen. Vid utgången av 2007 hade vi 4.914 kr per invånare kvar till taket vilket motsvarar 96,6 mkr. Kommuninvest är inte den enda kreditgivaren men ett lånestopp därifrån skulle vara mycket besvärande. De kvarvarande kreditgivarna skulle höja räntorna. Dessutom är deras tak mindre transparanta. Taken sätts på kontorsnivå och utökningar kräver beslut allt högre upp i hierarkin. De utfärdar inga kreditlöften (utom mot avgift) och som ett led i sin riskhantering kräver de vanligen att flera kreditgivare ska stå risken hos samma kund. Speciellt mot bakgrund av den finansoro som råder i början av 2008 är det klokt att ha marginal för oförutsedda händelser i form av t ex minskad inflation, ökad befolkningsminskning, krav från tillsynsmyndigheter mm och inte inteckna hela låneutrymmet fullt ut. 11

EKONOMISK ÖVERSIKT - PLAN 2010-2011 Långtidsplanen förutsätter fortsatta besparingar såväl 2010 som 2011. Besparingarna har lagts ut med samma belopp varje år. Effekten av det blir ett sjunkande resultat. Samtidigt som resultatet sjunker minskar också utrymmet att finansiera nya investeringar. Högre ambitionsnivå för investeringar kräver således högre resultat än vad som finns i planen. Regeringen har aviserat en översyn av hela utjämningssystemet. Ytterligare en osäker faktor är hur den nya kommunala fastighetsavgiften påverkar resultatet. För 2009 ser effekten ut att bli positiv för Kramfors enligt SCB:s prognos. När fastighetsavgiften infördes slogs den totala fastighetsskatten ut lika per invånare i alla kommuner. Kramfors fick på så sätt en intäkt 2008 som var nästan dubbelt så stor som den fastighetsskatt som faktiskt inflyter (25.877 tkr i intäkt jämfört med 14.194 tkr i skatt). Förändringarna därefter ska tillfalla respektive kommun. Den ändrade småhustaxeringen 2009 (taxeringar görs vart tredje år) gör enligt prognosen att avgiften ökar med 3,1 mkr i Kramfors. Av prognosen framgår inte fördelningen mellan permanentboende och fritidshus men sannolikt är ökningen en effekt av stigande fritidshuspriser i höga kusten området. Den kommun som enligt prognosen väntas få den minsta ökningen är Kalix med 159 tkr. Den kommun som väntas få den högsta ökningen är Stockholm med 44.172 tkr. Eftersom småhustaxering görs vart tredje år väntas inga större förändringar för vår del 2010 och 2011. Utslaget per invånare väntas den totala ökningen mellan 2008 och 2009 i riket uppgå till 174 kr. Motsvarande ökning för Kramfors väntas bli 159 kr. SCB påtalar att tillförlitligheten i prognosen är sämre i kommuner med stor spridning av värdeförändringar inom kommunen till exempel om priserna utvecklats markant olika för fritidshus och permanentboende. När staten förde över fastighetsavgiften till kommunerna följde man finansieringsprincipen och minskade statsbidragen lika mycket. Av vårpropositionen kan man utläsa att regeringen anser att tillväxten i den skattebasen tillfaller kommunsektorn och att behoven att inflationsskydda statsbidragen därför är mindre. Om den prognos som SCB lämnat håller så får vi 2009 ett intäktstillskott som är något lägre än riket i övrigt. Om den fortsatta utvecklingen av fastighetsavgiften säger Sveriges Kommuner o Landsting följande; På grund av småhustaxeringen och den kraftiga ökningen av taxeringsvärden får en kommun med många småhus vars avgift begränsas av taxeringsvärdet en större intäktsökning än en kommun där alla betalar maxbeloppet. Kommande år blir effekten istället det omvända. År 2010 sker ingen taxering av småhus. Avgiften för de småhus där avgiften begränsas av taxeringsvärdet kommer inte att öka alls, medan avgiften fortsätter att öka i takt med inkomstbasbeloppets förändring för de småhus som betalar maxbeloppet. Den mest sannolika utvecklingen för Kramfors är att fastighetsavgiften kommer att utvecklas sämre än i riket i övrigt. I kombination med nominellt oförändrade statsbidrag får Kramfors nya svårigheter utöver de som följer med en minskande befolkning. Till viss del kan utfallet påverkas genom att stimulera tillkomsten av nya fritidshusområden. Investeringsnivån är fallande i planen som en följd av fallande resultatnivå. Det utrymme som inte redan är intecknat uppgår till 19,2 mkr 2010 och 30,2 mkr 2011. Det kan inte nog understrykas att planen bygger på att nämnderna håller sina budgetar. Om överskridandena fortsätter och vi bara klarar balanskravet (dvs nollresultat) kommer det att saknas finansiering för 39,9 mkr. De nya lån vi i så fall måste ta gör att skulden ökar med 1.893 kr per invånare (realt i 2006 års nivå). 12

Investeringsnivån är fortsatt hög 2010 på grund av om och tillbyggnad av en skola i Kramfors (Skarpåkern) samt ett nytt resecentra i Kramfors. Dessa båda objekt intecknar tillsammans 26 mkr av investeringsutrymmet 2010. Planen ger inget utrymme för fler stora investeringsprojekt 2010 eftersom kvarvarande utrymme kommer att gå åt till reinvesteringar. Planen förutsätter också att inga stora investeringar görs av de kommunala bolagen utöver vad som redovisats ovan för Krambo. Sammantaget förutses besparingar på ca 12,5 mkr behövas både 2010 och 2011. De besparingar som lagts ut historiskt har ofta legat något högre än det. Med de planeringsförutsättningar som ges av SKL:s prognos i slutet på april bedöms sannolikheten att vi ska klara vårt åtagande vara i nivå med eller något bättre än föregående år. Årets resultat Årets resultat, d.v.s. förändringen av det egna kapitalet 2009 budgeteras till + 15,9 mkr. Prognosen för 2008 grundar sig på utfallet i mars månad. Fullmäktige har begärt åtgärdsplaner från nämnder med väntade budgetöverdrag. Prognosen för 2008 är exklusive vissa positiva effekter av dessa åtgärdsprogram För 2010 och 2011 beräknas resultat sjunka ned mot golvet i det finansiella målet dvs en procent av verksamhetens nettokostnader. Förändring eget kapital mkr Bok Prognos Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010 2011 + 0,3 + 1,2 + 15,9 +13,7 +10,3 Nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna Ett annat av kommunens finansiella mål är att nettokostnaderna inte får öka mer än skatteintäkterna. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag utvecklas enligt följande under förutsättning att föreslagna neddragningar genomförs. Tabellen visar verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och statsbidrag (jämförelsestörande poster har exkluderats). Bok Prognos Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010 2011 99 % 99 % 97 % 98 % 98% Upplåning Låneskuldens förändring Mkr Bok Prognos Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010 2011 164 179 179 179 179 13

Budgeten och planen förutsätter positiva resultat på 39,9 mkr under åren 2009-2011. Alla nämnder måste hålla sina budgetramar. Skulle vi inte klara det blir upplåningsbehovet större. Skuldbörda per invånare Det finansiella målet att den totala reala skuldbördan per invånare år 2012 inte får överstiga nivån 2006 dvs 85.884 kr per invånare klaras om nämnderna håller sina budgetar. Se beräkning i balansbudgeten. Se vidare avsnittet Så ska målet om oförändrad skuld per invånare nås för korrigering av ny beräkningsmodell för pensioner samt investeringsöverhäng. Real skuldbörda per invånare i kr är uttryckt i kpi per 2006-12-31. Bok Prognos Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010 2011 86 276 87 897 87 412 87 260 87 169 För budget och planperioden uppfylls målet om oförändrad skuldbörda förutsatt en aktiv styrning. För att kunna hävda att målet uppfylls om vi ser över hela perioden måste vi göra korrigeringar för ny beräkningsmodell för pensioner samt överhäng av investeringar. Sett till målets syfte är dessa korrigeringar motiverade (se vidare avsnittet Så ska målet om oförändrad skuld per invånare nås ) Investeringar Nivån på nettoinvesteringarna i budgeten är 69,5 mkr 2008 (inkl TB), 54,9 mkr 2009, 49,7 mkr 2010 och 46,3 mkr 2011. Soliditeten Kommunens soliditet utvecklas enligt nedan. Fr o m 1998 tillämpar kommunen den s k blandmodellen. Det innebär att nyintjänade pensionsförmåner fr o m 1998 och utbetalning av pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas i verksamhetens kostnader. Pensionsåtagandet för pensioner intjänade före 1998 redovisas inte som en skuld i balansräkningen utan som ett åtagande inom linjen. Ränta på pensionslöften intjänade fr o m 1998 redovisas som finansiell kostnad. Soliditet enligt balansräkning i procent Bok Prognos Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010 2011 41 40 41 42 42 Den redovisade soliditeten förbättras något. Om vi även tar hänsyn till åtagandet för pensioner intjänade före 1998 blir bilden en annan Soliditet inkl pensioner intjänade före 1998 i procent Bok Prognos Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010 2011-29 - 29-28 - 27-27 14

De totala skulderna är alltså större än tillgångarna. Soliditeten inklusive pensioner intjänade före 1998 förbättras något som en konsekvens av att planerat resultat är större än skuldökningen för pensionerna (enl senaste prognos från KPA) Övrigt Årsbudget 2009 och flerårsplan 2010-2011 presenteras i samma dokument. Årsbudgeten antas och fastställs av kommunfullmäktige i sin helhet. Kommunfullmäktiges beslut om flerårsplanen innebär inte något bindande ställningstagande vare sig när det gäller verksamhet eller investeringar utan skall ses som en viljeinriktning för de närmaste åren. Anslagsbindning, omdisponering av anslag etc regleras i policydokumentet Ekonomistyrningspolicy som fastställts av kommunfullmäktige 2005-12-19, 103. I samma policy regleras också nämndernas, förvaltningschefers samt budgetansvarigas ansvar för budget. 15

Driftbudget Kostnader Intäkter Nettokostnad Socialnämnd 472 197 74 599 397 598 Barn- Kultur- o Utbildningsnämnd 305 513 17 035 288 478 Gymnasie- o Vuxenutbildn.nämnd 124 573 15 943 108 630 Miljö- och byggnämnd 10 118 3 312 6 806 Kommunstyrelse - Kommunkansli 30 698 5 117 25 581 - Ekonomikontor 37 638 5 851 31 787 - Personalkontor 6 582 20 6 562 - Kostförvaltning 45 488 46 771-1 283 - Näringslivskontor 5 913 5 913 - Tekniskt kontor 155 421 113 994 41 427 - Fastighetskontor 86 257 82 759 3 498 Delsumma kommunstyrelse 367 997 254 512 113 485 Summa verksamheter 1 280 398 365 401 914 997 Finansförvaltningen 286 047 272 213 13 834 Avskrivningar 36 010 36 010 Summa 1 602 456 637 614 964 841 Investeringsbudget Netto Socialnämnd 2 225 Barn- Kultur- o Utbildningsnämnd 2 425 Gymnasie- o Vuxenutbildningsnämnd 1 035 Miljö- och byggnämnd 50 Kommunstyrelse - Kommunkansli 100 - Ekonomikontor 150 - Personalkontor 20 - Näringslivskontor 0 - Tekniskt kontor 17 500 - Kostförvaltning 489 - Fastighetskontor 30 906 Delsumma kommunstyrelsen 49 165 Summa investeringar 54 900 16

Investeringsbudget 2009 med flerårskonsekvenser av beslutade investeringar Verksamhetsfastigheter 2009 2010 2011 Skarpåkersskolan 810 20 000 15 190 Utemiljön Studiecentrum Vallen 300 850 850 Äldreboende Kaptenen 27 252 0 0 Tillgänglighetsåtgärder 760 2 004 0 Investeringsreserv 1 784 0 0 Summa 30 906 22 854 16 040 Teknisk administration 2009 2010 2011 Maskiner och inventarier 370 0 0 Geotekniska undersökningar och konsulttjänster 300 0 0 Summa 670 0 0 Gator och vägar 2009 2010 2011 Kramfors resecentrum 4 000 6 000 0 Beläggningar 2 240 0 0 Åtgärder för tillgänglighet 50 790 0 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 150 0 0 Ytor för etableringar vid Barks villa 400 600 0 Summa 6 840 7 390 0 Parker 2009 2010 2011 Område vid Kramforsån 200 0 0 Markförvärv 170 0 0 Parker och planteringar 170 0 0 Inventarier lekplatser 60 0 0 Summa 600 0 0 Idrott och Fritid 2009 2010 2011 Ådalshallen, tillgänglighet entré 150 0 0 Ådalshallen, omklädningsrum källaren 140 0 0 Bollstahallen, renovering tre omklädningsrum 150 0 0 Latbergshallen, invändig trappa omklädningsbyggnad 200 250 0 Kramfors ridskola, utbyggnad 700 0 0 Summa 1 340 250 0 Vattenreningsverk 2009 2010 2011 Skyddsområden vattenverk 250 0 0 Summa 250 0 0 17

Avloppsreningsverk 2009 2010 2011 Norrfällsviken arv, flyttning reningsanläggning 1 500 0 0 Docksta arv, rensgaller och renstvätt 200 0 0 Öd arv, styr och regler 400 0 0 Summa 2 100 0 0 Nyanläggning och omläggning va-ledningar 2009 2010 2011 Omläggning och sanering va-ledningar 2 900 0 0 Norrfällsviken, nybyggnadsområde 800 0 0 Summa 3 700 0 0 Högbergets avfallsstation 2009 2010 2011 Behandlingsytor och lagringsutrymmen 1 200 0 0 Inlösen av fastigheter 500 0 0 Asfaltering 300 0 0 Summa 2 000 0 0 Inventarier 2009 2010 2011 Socialnämnd 2 225 0 0 BKU-nämnd 2 425 0 0 GV-nämnd 1 035 0 0 MoB nämnd 50 0 0 Kommunkansli 100 0 0 Ekonomikontor 150 0 0 Personalkontor 20 0 0 Kostförvaltning 489 0 0 Summa 6 494 0 0 TOTALT BESLUTAD SUMMA 54 900 30 494 16 040 TOTALT FINANSIELLT UTRYMME ENL MÅL OM OFÖRÄNDRAD REAL SKULD PER INV 54 900 49 700 46 300 18

Resultatbudget tkr Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 Verksamhetens intäkter 626 171 637 614 637 614 637 614 Verksamhetens kostnader -1 544 956-1 566 445-1 589 008-1 611 472 Avskrivningar -36 470-36 010-36 010-36 010 Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader -955 255-964 841-987 404-1 009 868 (Res 1) Skatteintäkter 720 816 740 558 763 180 787 783 Generella statsbidrag netto 243 182 249 848 247 808 242 342 Finansiella intäkter 1 869 1 089 869 769 Finansiella kostnader -9 445-10 748-10 748-10 748 Resultat före extraordinära poster (Res 2) 1 167 15 906 13 705 10 278 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets Resultat (Res 3) 1 167 15 906 13 705 10 278 19

Betalningsflödesbudget tkr Prognos Budget Plan Plan 2008 2009 2010 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Inbetalningar till verksamheten 626 171 625 662 625 662 625 662 Utbetalningar från verksamheten -1 540 174-1 549 490-1 571 017-1 591 552 Verksamhetens nettobetalningar -914 003-923 828-945 354-965 889 Inbetalda skatter/ generella bidrag 968 390 1 001 406 1 008 988 1 030 125 Finansiella inbetalningar 1 069 1 089 869 769 Finansiella utbetalningar -8 745-10 748-10 748-10 748 1. Verksamhetsnetto 46 711 67 919 53 755 54 257 INVESTERINGAR 1) Utbetalningar inköp materiella tillgångar -69 505-54 900-49 700-46 300 Inbetalningar bidrag inköp materiella tillg Inbetalning för avyttrade materiella tillg Utbetalningar inköp finansiella tillgångar Inbetalning för avyttrade finansiella tillg In-/utbetalning för övriga investeringar 2. Investeringsnetto -69 505-54 900-49 700-46 300 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar Återbetald utlåning 1 000 Upplåning Långfristig upplåning 15 000 Amortering Kortfristig upplåning Amortering Övrig finansiering 3. Finansieringsnetto 16 000 0 0 0 Förändring av likvida medel (1+2+3) -6 794 13 019 4 055 7 957 1) Alla beslutade investeringar före 2009 års budget antas utföras under 2008 Detta antagande görs för att effekten av beslut i budget 2009 ska framgå tydligt under budgetåret 2009 20

Balansbudget tkr Prognos Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010 2011 31-dec 31-dec Tillgångar Anläggningstillgångar - Mark,byggnader o teknanläggn 505 626 538 661 557 551 571 241 581 531 - Maskiner och inventarier 26 068 26 068 26 068 26 068 26 068 - Finansiella anläggn.tillgångar 64 382 63 382 63 382 63 382 63 382 Summa anläggningstillgångar 596 076 628 111 647 001 660 691 670 981 Omsättningstillgångar - Förråd, exploateringsfast 906 906 906 906 906 - Kortfristiga fordringar 83 582 78 725 71 449 73 449 73 449 - Kassa och bank 42 671 35 877 48 896 52 951 60 908 Summa omsättningstillgångar 127 159 115 508 121 251 127 306 135 263 Summa tillgångar 723 235 743 619 768 252 787 997 806 244 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 297 273 298 473 314 379 328 084 338 362 därav resultat 311 1 200 15 906 13 705 10 278 Avsättningar - Avsättningar för pensioner 30 169 33 188 36 375 40 544 46 586 - Andra avsättningar 58 776 60 539 62 355 64 226 66 153 Summa avsättningar 88 945 93 727 98 730 104 770 112 739 Skulder - Långfristiga skulder 166 952 180 952 180 952 180 952 180 952 - Kortfristiga skulder 170 065 170 065 174 191 174 191 174 191 Summa skulder 337 017 351 017 355 143 355 143 355 143 Summa Eget kapital, 723 235 743 217 768 252 787 997 806 244 avsättningar och skulder Poster inom linjer Pensionsåtaganden före 1998 1) 598 329 606 222 615 206 623 656 631 366 Borgensåtaganden 2) 727 360 748 081 738 081 738 081 738 081 Total skuldbörda 1 751651 1 799047 1 807160 1 821650 1 837329 Antal invånare 31/12 19 663 19 434 19 245 19 052 18 859 Skuldbörda per invånare 89 084 92 572 93 903 95 615 97 425 Årsökning av KPI 3,3% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Skuldbörda/inv. realt basår-06 86 276 87 897 87 412 87 260 87 169 Skuldbörda/inv. 31/12-06 85.884 kr 1) Enl KPA-prognos från 2007-11 2) Enl förslag till beslut i denna budget 21

SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE SOCIALTJÄNST DRIFTBUDGET Budget 2008 Budget 2009 Kostnader 468 997 472 197 Intäkter 67 867 74 599 Nettokostnad 401 130 397 598 SPECIFICERING SOCIALFÖRVALTNINGEN Budget 2009 Kostnader Intäkter Nettokostnad Ledning och service 20 811 0 20 811 Äldre och handikappomsorg 404 554 73 985 330 569 Individ och familjeomsorg 46 832 614 46 218 Investeringsbudget Maskiner och inventarier 925-925 Uppgradering officelicenser 300-300 Inventarier till nya boendet 1 000 1 000 Totalt 2 225 2 225 JÄMFÖRELSE Budget 2008 Budget 2009 Antal invånare (prognos) 19 627 19 434 Nettokostnad i kr/invånare 20 438 20 459 Socialnämndens andel av de 44,5 % 42,8% kommunala verksamheternas nettokostnader 22

BUDGETKOMMENTARER 2009 SOCIALNÄMNDEN Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda, främja goda miljöer i kommunen, informera om vården, omsorgen och socialtjänsten i kommunen. Socialnämndens uppgift är även att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har funktionshinder. I budgetförslaget för socialnämnden är kostnaderna beräknade för sammanträden med socialnämnden och dess utskott. Dessutom ingår kostnader för sammanträden med handikapprådet, pensionärsrådet, fadderverksamhet för gruppboenden, dagcenter m.m. samt förtroenderåd vid de särskilda boendena. Förtroendemännens deltagande i kurser och konferenser ingår med medel motsvarande cirka 20 kursdagar SOCIALFÖRVALTNINGEN 2008-01-01 sammanfördes vård- och omsorgsförvaltningen och socialtjänstförvaltningen till en gemensam socialförvaltning. Syftet är att hitta ekonomiska och verksamhetsmässiga samordningseffekter och vinster för de verksamheter som ingår i socialnämndens ansvarsområde. Socialförvaltningen består idag av tre verksamhetsområden; äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. Målarbete I september 2007 antog socialnämnden en övergripande vision för sin verksamhet. Den politiska ledningen och förvaltningsledningen skall utifrån dessa visioner ange delmål och riktlinjer för sin verksamhet. Målen är relaterade till den ambitionsnivå som är möjlig utifrån de ekonomiska ramar som för närvarande finns till förfogande. Detta utgör grunden för de ansvar och befogenheter personalen på fältet får för att genomföra dessa mål. Visioner Socialnämndens verksamhet skall: Vara lättillgänglig för alla medborgare. Insatserna skall vara av god kvalitet, kostnadseffektiva och utföras av professionell personal. 23

Ledning och service Verksamheten leds av en förvaltningschef. Här finns stabs- och stödfunktioner för vilka en administrativ chef har arbetsledningsansvaret. Här finns även medicinskt ansvarig sjuksköterska, biståndschef, områdeschefer, sektionschefer samt chefen för bemanningsenheten. Individ- och familjeomsorg Delmål för individ- och familjeomsorg Visioner och mål för verksamheten Ledning och service IFO leds av en förvaltningschef som tillsammans med sektionschefer, utvecklingsansvarig och ekonom utgör ledningsgruppen. I övrigt samnyttjas assistent och nämndssekreterare med vård- och omsorgsförvaltningen. Förvaltningen är organiserad i tre sektioner och därutöver finns familjerådgivning, konsumentvägledning och handläggning av serveringstillstånd. Ekonomiskt bistånd Bistånd i form av försörjningsstöd är en del av rättigheterna enligt socialtjänstlagen. Försörjningsstödet består av två delar, riksnormen som fastställs av regeringen samt övriga skäliga kostnader till försörjning. Utöver detta ges kommunen befogenhet att ge bistånd som tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå. Kostnaderna för försörjningsstöd år 2007 har ökat med 10,6 % jämfört med året innan. Den årliga höjningen av riksnormen står för ca 2 % av ökningen. Försörjningsstödet har ett underskott mot budget på 1,8 mkr. Antal ärenden-hushåll har minskat något men bistånd per hushåll har ökat med ca 17 %. Integrationsenheten Kommunen har avtal med Integrationsverket för mottagande av 60 flyktingar årligen. Arbetet leds av förvaltningschefen för socialförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen. Tjänsterna köps av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen. Övriga förvaltningar har integrationsombud som bland annat är behjälpliga med språkpraktikplatser. Flyktingarna kommer företrädesvis från Tjetjenien, Iran, Afghanistan och Colombia. Verksamheten drivs med medel från migrationsverket. Ensamkommande flyktingbarn Kommunen har avtal med Migrationsverket om 12 asylplatser för ensamkommande flyktingbarn samt 14 platser för ensamkommande flyktingbarn som beviljats uppehållstillstånd. Verksamheten är under uppbyggnad. Verksamheten drivs med medel från Migrationsverket och beräknas ge ett överskott. 24

Insatser Kontaktpersoner/familjer I anslaget ingår arvoden och omkostnadsersättningar för kontaktpersoner/familjer samt särskilt kvalificerade kontaktpersoner/familjer även kostnader för tidiga insatser av mera generellt slag bland grupper av barn och ungdomar. Dessutom ingår lokalkostnader för övergångsbostad i anslaget. Vård i familjehem - barn Ersättning till familjehem utgår i regel enligt kommunförbundets rekommendationer med beskattningsbar arvodesdel och en omkostnadsdel. Ersättningen är avhängig den enskildes ålder och vårdnadsbehov. Förutom dessa ersättningar utgår särskild ersättning för kostnadskrävande utrustning, kostnader i samband med kontakter mellan föräldrar och barn m.m. Avvikelse Avvikelse Antal Antal placeradeutfall- Antal Snitt- placerade budgeterade budgeterade År Utfall budget dygn kostnad barn barn barn 2006 6 240 000-2 140 000 8 196 761 30 14,8 15,2 2007 8 402 000-4 215 000 8 137 1 033 27 11,1 15,9 Hem för vård eller boende - barn Kostnaderna avser vårdavgifter och diverse andra kostnader för placeringar vid behandlingshem med olika huvudmän såsom landsting, stiftelser eller i privat regi. Verksamheterna riktar sig till barn och ungdom upp till 19 år med missförhållanden i hemmet eller egna problem såsom missbruk och kriminalitet. Kommunen har ett ramavtal sedan 2005 med ett antal HVBhem. Antal Utfall antal budgeterade År Utfall Snittkostnad helårsbarn helårsbarn Avvikelse 2008 7,9 2007 7 162 100 2 500 7,8 4,6 3,2 2006 8 588 980 2 750 8,6 4,2 4,3 2005 10 065 711 2 633 10,5 4,7 5,8 2004 5 191 047 2 922 4,9 4,2 0,6 2003 4 754 838 1 865 7 7,1-0,2 2002 3 757 435 1 760 5,8 7,6-1,7 25

Hem för vård eller boende - vuxna Verksamheten avser vårdavgifter och andra kostnader för personer med missbruks-problem och därmed sammanhängande sociala misshållanden, som nödvändiggör vistelser vid behandlingshem. Även här finns ramavtal. Antal Utfall antal budgeterade År Utfall Snittkostnad helårsvuxna helårsvuxna Avvikelse 2008 1,4 2007 2 130 430 1 892 3,1 1,4 1,7 2006 2 130 430 1 250 4,7 2,1 2,6 2005 1 793 940 1 060 4,6 4,2 0,4 2004 2 053 030 1 183 4,8 3,8 1 2003 1 344 023 928 4 5,9-1,9 2002 2 395 333 1 198 5,5 4,6 0,9 Familjerådgivning Sedan 1995 har socialnämnden ansvar för familjerådgivning, Verksamheten, som bedrivs i lokal skild från förvaltningen, erbjuder rådgivning i familjeangelägenheter. Viss rådgivning lämnas per telefon. Avgift utgår. Konsumentvägledning Konsumentvägledningen bedrivs på halvtid och arbetar i huvudsak med skuldsanering. Alkoholhandläggning Socialnämnden är sedan 1996 tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt alkohollagen. Tillstånd för alkoholservering kan sökas av näringsidkare och föreningar. Verksamheten finansieras delvis av avgifter för tillstånd och tillsyn. Pågående tidsbegränsad verksamhet Familjecentral Socialtjänstförvaltningen driver som ett femårsprojekt i samverkan med BKU-förvaltningen och landstinget en familjecentral i centrala Kramfors. Socialtjänsten har en halvtidstjänst som socialsekreterare placerad 26

Äldre- och handikappomsorg Delmål för äldre- och handikappomsorg Biståndsenhet Biståndsenheten leds av en biståndschef som till sin hjälp har fem biståndshandläggare för äldreomsorg, en LSS-handläggare och en färdtjänsthandläggare samt två assistenter. I verksamheten ingår även ett vårdplaneringsteam samt handläggning av bostadsanpassning. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsenheten består av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som leds av en enhetschef. Den är organisatoriskt underställd områdeschef för särskilda boenden som tillika är verksamhetschef för hälso- och sjukvården. Ytterst ansvarig för hälsooch sjukvården i kommunen är medicinskt ansvarig sjuksköterska. Bemanningsenheten En enhetschef ansvarar för äldreomsorgens lång- och korttidsvikarier. Särskilda boendeformer Kommunen har ansvaret för särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. Särskilda boendeformer utgörs av servicehus med helinackordering, servicehus, sjukhem och gruppbostäder. Vid servicehus med helinackordering och sjukhem erbjuds äldre och funktionshindrade boende med omvårdnad dygnet runt, ofta med tillgång till dagverksamhet. Vid servicehus och gruppbostäder hyr man en egen lägenhet och erhåller service/omvårdnad efter behov. De olika verksamheterna leds av enhetschefer och på de större boendena finns även en biträdande enhetschef. På varje enhet finns en eller flera sjuksköterskor som har det medicinska ansvaret. Kaptenens korttidsboende Kapten består av 28 korttids- och avlastningsplatser. Här kan personer få avlastning och träning för att kunna bo kvar i eget boende. Från och med 2005-01-01 har två trygghetsplatser inrättats som kan erhållas utan biståndsbeslut. Hemtjänst Målet för hemtjänsten är att ge service och omvårdnad till pensionärer och handikappade i det egna boendet så länge det är möjligt. Omsorg lämnas i form av serviceinsatser till exempel städning, matlagning, tvätt samt personlig omvårdnad. Hemvården är organiserad i hemvårdsgrupper och nattpatruller som verkar över hela kommunen. För att öka möjligheten att bo kvar i det egna hemmet finns stödverksamheter som dagverksamhet, anhörigstöd och korttids- och avlastningsplatser. 27