Budget för Riksbanken 2008

Transkript

1 PM DATUM: AVDELNING: HANDLÄGGARE: Stabsavdelningen SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se DNR -749 STA för Riksbanken 1. Inledning Enligt 10 kap 2 i riksbankslagen ska direktionen varje år före utgången av december månad fastställa en budget för Riksbankens förvaltningsverksamhet under det följande räkenskapsåret. Direktionen ska lämna budgeten till riksdagens finansutskott, Riksrevisionen och fullmäktige för kännedom. Riksbankens räkenskapsår är kalenderår. Riksbanken förvaltar Sveriges guld- och valutareserv. Driften av banken finansieras genom avkastningen på denna och Riksbankens övriga tillgångar. Fullmäktige lägger förslag och riksdagen beslutar om disposition av Riksbankens vinst. Normalt utdelas till statsverket 80 procent av det genomsnittliga resultatet för de senaste fem åren, exklusive valutakurs- och guldvärderingseffekter, resten fonderas. 2. Sammanfattning Trots risk för större kostnadsökningar inom några områden är nettobudgeten för Riksbankens förvaltning nominellt oförändrad i förhållande till budget och alltså i enlighet med direktionens ram för budgetarbetet. Ledningsgruppen återkommer under till direktionen om större omprioriteringar behöver göras. Antalet årsarbetare beräknas minska från 377 till 372 under. Investeringsplanen summerar till totalt 56,5 mkr, vilket är något högre än planen för. 3. förslag Ram för budget Ramen för års budgetarbete i direktionens beslut 27 september, innebar en oförändrad nettobudget för Riksbankens förvaltning exklusive sedlar och mynt och övriga kostnader 1. Detta innebar att ramen blev 626 mkr vilket motsvarar budgeterad kostnad för personal-, administrations- och avskrivningskostnader med avdrag för budgeterade intäkter för betalningssystem och kontanthantering (se tabell nedan). 1 Övriga kostnader har framför allt använts för redovisning av kostnader för de tidigare bolagen. 1 [7]

2 För några områden finns risk för större kostnadsökningar under. Pensioner och sociala avgifter beräknas öka, kostnaderna för IT-drift ökar, utkontrakteringen av statistik innebär initialt en relativt stor ökning av budgeten. Sammanlagt har dessa kostnadsökningar uppskattats till mkr, varav delar har kunnat finansieras direkt i budgetarbetet. Det belopp som kvarstod (+ 9 mkr) har ledningsgruppen dragit ned utifrån att prognosen för visar att det kan finnas utrymme inom befintlig ram att klara detta. Ledningsgruppen föreslår därför ingen utökning utan har lagt ett förslag som summerar till nuvarande budgetram och återkommer till direktionen med förslag under ifall man bedömer att större omprioriteringar behöver göras. Poster som ingår i budgetramen Mkr Utfall Prognos Förvaltningsintäkter i ramen Förvaltningskostnader i ramen Nettokostnad för poster i budgetramen Det ska poängteras att kostnader och intäkter för betalningssystemområdet har budgeterats utifrån en drift av nuvarande betalningssystem under hela året. En produktionssättning av det nya betalningssystemet under påverkar både driftkostnader, avskrivningar och intäkter och ledningsgruppen återkommer då med eventuellt behov av justering av budgetramen. Förslag intäktsbudget en för för andra intäkter än de som härrör från tillgångsförvaltningen uppgår till 200 mkr vilket ligger i linje med prognosen för helåret. Denna budget inkluderar utdelningar från såväl SKAB (70 mkr), Tumba Kulturfastigheter AB (15 mkr) som BIS (45 mkr) samt reavinst från försäljning av Baggensnäs (26 mkr). För budgeteras förvaltningsintäkterna till sammanlagt 896 mkr, se tabell nedan: Mkr Utfall Prognos Kontanthantering Betalningssystem Övrigt, inkl utdelningar Summa intäkter De normala rörelseintäkterna budgeteras till 47 mkr varav betalningssystemet bidrar med 42 mkr och kontanthanteringen med 5 mkr. Posten övriga intäkter budgeteras för totalt till 849 mkr varav 800 mkr består av effekten av att Riksbanken ämnar avskriva de utelöpande sedlar som upphörde att vara giltiga betalningsmedel 1998 men som Riksbanken fortfarande kan lösa in. I övrigt budgeteras under denna post bland annat för utdelning från Riksbankens innehav av aktier i BIS med 46 mkr. Dessutom budgeteras ersättning från SIDA för teknisk assistans med 3 mkr. 2 [7]

3 Intäkterna från betalningssystemet är budgeterade utifrån att det nuvarande systemet är i drift under hela året. Anledningen till detta är att avgiftsnivåerna för det nya betalningssystemet inte är fastlagda. I den budgeterade avgiften för ingår en ersättning för Riksbankens merkostnader av förseningarna i projektet för det nya betalningssystemet. Förslag kostnadsbudget Förslaget för innebär en total kostnadsbudget om 834 mkr. en för var 890 mkr och prognosen för utfallet är 866 mkr, se tabell nedan: Mkr Utfall Prognos Personalkostnader Övriga administrationskostnader Administrationskostnader Avskrivningar Summa förvaltningskostnader exkl sedlar och mynt samt övriga kostnader Sedel- och myntkostnader Övriga kostnader Summa förvaltningskostnader Utvecklingen över tiden för Riksbankens förvaltningskostnader presenteras i diagrammet nedan: Övr kostnader (bolag) Sedlar och mynt Avskrivningar Administrationskostn Personalkostnader B B I bilaga 1 finns en sammanställning av budgetförslaget på mer detaljerad nivå. Förändringarna inom respektive budgetpost förklaras mer utförligt nedan. 3 [7]

4 Personalkostnader Kostnaden för personal omfattar löner, sociala avgifter, pensioner, förmåner, sjuk- och hälsovård, utbildning samt vissa övriga personalkostnader främst för rekrytering. en för personalkostnaderna ökar jämfört med budget (+ 1 mkr) till följd av ökade pensionskostnader och ökade sociala avgifter (+ 8 mkr). Förutom dessa poster minskar alltså personalkostnaderna med anledning av en successiv minskning av personalresurserna samt utkontraktering av statistikproduktion och lokalvård, se nedan. Utveckling av personalresurser För planeras för en fortsatt minskning från 377 årsarbetare till 372. Utvecklingen i antal årsarbetare presenteras i nedanstående diagram: Bolag Riksbanken ram ram Personalresurserna har alltså under senare år fortsatt att minska i enlighet med direktionens resursramar dels till följd av en fortsatt rationalisering, dels som resultat av strukturella förändringar såsom utkontraktering av statistikproduktion och lokalvårdstjänster. I den planerade ramen för ligger en neddragning av personalresurserna för stöd- och samordningsavdelningar och en utökning för avdelningarna för penningpolitik och finansiell stabilitet. Övriga administrationskostnader I kostnadsgruppen ingår kostnader för information, representation, transport, resor, konsultuppdrag, övriga externa tjänster, IT-drift, ekonomipris, kontors- och fastighetsdrift, samt övrigt. Totalt beräknas de övriga administrationskostnaderna för (278 mkr) överstiga budgeten (266 mkr). Bakgrunden till ökningen är framför allt ersättningen till SCB för produktionen av betalningsbalansstatistiken som uppgår till 22 mkr det första året. Inom kostnadsgruppen Information, representation är förslaget till budget 11,9 mkr vilket är i linje med budgeten för. För Transport, resor beräknas kostnaderna till 16,3 mkr (16,8 mkr i budget ). Kostnaden för ersättning till polisen i samband med Riksbankens värdetransporter ökar med 2,3 mkr. Däremot minskar resekostnaderna eftersom 4 [7]

5 resekostnader i samband med personalrepresentation och extern representation (gäster) nu budgeteras under dessa kostnadsgrupper. Konsultuppdrag beräknas till 52,1 mkr vilket är 4 mkr lägre än budget för. I likhet med budgeteras för en reservlösning för det fall projektet för det nya betalningssystemet fallerar. I övrigt minskar IT-verksamhetens konsultkostnader. Övriga externa tjänster beräknas till 63,3 mkr vilket är 20 mkr högre än i budgeten för. Orsaken till ökningen är SCB:s övertagande av produktionen av betalningsbalansstatistiken (22 mkr per år initialt). Dessutom budgeteras fortsatt för det treåriga uppdraget till SCB om förbättrad ekonomisk statistik som för beräknas uppgå till 10 mkr. IT-driften består huvudsakligen av licenser och IT-tjänster. en om 65,8 mkr är 4,7 mkr högre än budgeterad kostnad för. Ökningen beror framför allt på ökade kostnader för att hålla det nuvarande stordatorbaserade betalningssystemet i drift i avvaktan på det nya systemet. Även kostnaderna för finansiella informationstjänster ökar. Kostnaderna för ekonomipriset utgörs av själva prissumman samt en administrationsavgift till Nobelstiftelsen. Totalt budgeteras 16,5 mkr vilket är samma belopp som i budget. Kostnaderna för kontors- och fastighetsdrift beräknas till 47,4 mkr, vilket är 8,3 mkr lägre än budget. Behovet av underhåll av Riksbankens säkerhetsanläggningar beräknas vara lägre än under. Dessutom budgeteras underhållskostnaderna för Riksbankens huvudkontor något lägre än i budget. Avskrivningar och nedskrivningar I kostnadsgruppen ingår avskrivningar på anläggningstillgångar såsom maskiner, inventarier, fordon, fastigheter och IT. Därutöver ingår även kostnader för nedskrivning av anläggningstillgångar som tas ur drift. För beräknas avskrivningarna till 68 mkr (76 mkr i budget för ). I budgeten har då ej inkluderats avskrivningar för det nya betalningssystemet. En eventuell produktionssättning kommer att innebära att såväl redovisade avskrivningskostnader som intäkter ökar. Om en produktionssättning genomförs under kommer ledningsgruppen att återkomma till direktionen med förslag till en eventuell förändring av ramen. Sedel- och myntkostnader Kostnadsgruppen innehåller kostnader för köp av sedlar, bruksmynt och minnesmynt. Kostnaderna för sedlar beräknas uppgå till 56 mkr (65 mkr i budget för ) och bruksmynt 98 mkr (80 mkr i budget för ). Dessutom budgeteras för minnesmynt 7 mkr (16 mkr i budget för ) till minne av Selma Lagerlöf 150 år. Övriga kostnader Under gruppen övriga kostnader budgeteras särskilda kostnader av engångskaraktär. För budgeterades 61 mkr för likvidation av SKAB-gruppen, vilket även motsvarades av en budgeterad intäkt uppgående till 70 mkr. För budgeteras inga övriga kostnader. 5 [7]

6 4. Investeringsplan Förslaget för innebär en investeringsplan uppgående till 56,5 mkr, prognosen för investeringsutgifter pekar mot ett utfall på 42 mkr. Se diagram nedan med historik över investeringsutgifter Plan Progn Plan Investeringsplanen är inte att likställa med en budget som en budgetansvarig blir tilldelad, utan endast en redovisning av planerade investeringsprojekt. En investering kräver sedan ett affärsmässigt beslut i enlighet med Riksbankens regler för investeringar och projekt (fastställda 10 oktober ). Investeringsbeslut över 5 mkr ska dessutom alltid fattas av direktionen. Det ska särskilt noteras att inget belopp för projektet för ett eventuellt nytt riksbankskontor ingår i investeringsplanen. Om pågående utredning resulterar i ett förslag om att etablera ett nytt riksbankskontor tillkommer eventuellt investeringsutgifter för markinköp och projektering under. Ledningsgruppen återkommer då till direktionen med förslag till projektbudget i särskild ordning. Det största projektet i års investeringsplan är utbytet av betalningssystemet, se tabell nedan. Investeringsobjekt Belopp, mkr Beskrivning FRIX (nytt betalsystem) 18,1 Pågående anläggning PC investeringar 3,2 Löpande ersättning av uttjänta gamla PC Telefoni 3,7 Handlarväxel samt nytt 3G nät Övriga IT-investeringar 24,5 Utbyte servrar samt förbättring infrastruktur Sedelmaskiner 4,8 Övrigt 2,2 Sa investeringsplan 56,5 6 [7]

7 Bilaga 1 Total budget Riksbanken Kontoslag Mkr Utfall helår Förslag till budget % av budget Avgiftsintäkter % Övriga intäkter % Summa intäkter % Löner % Pensionskostnader % Sociala avgifter % Övriga personalkostnader % Personalkostnader % Info och PR % Transport/Resor % Konsultuppdrag % Övriga externa tjänster % IT-drift % Ekonomipriset % Kont och fastighet % Övrigt % Administrationskostnader % Avskrivningar % Sedlar % Bruksmynt % Minnesmynt % Sedlar och mynt % Övriga kostnader, av engångskaraktär 61 Sa förvaltningskostnader % Sa personal- och administrativa kostnader % Förvaltningskostnader totalt, netto [7]