Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning Lakvattenhantering Avesta Vatten och Avfall AB 2014-09-25 Uppdragsnr:14031 Status:Slutversion

2014-09-25 Sida 2 (37)

Bilaga 2: Miljökonsekvensbeskrivning Lakvattenhantering Avesta Vatten och Avfall AB Beställare Avesta Vatten och Avfall AB Symeoni Andriopoulou Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C 973 31 Luleå Organisationsnummer: 556735-9434 Telefon: 0920-24 17 70 E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: www.vmbyran.se Uppdragsledare: Charlotta Lindberg Handläggare: Ulf Pettersson, Roland Hägglund Granskare: Anna Mäki 2014-09-25 Sida 3 (37)

2014-09-25 Sida 4 (37)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Områdesbeskrivning... 9 1.1 Karlslunds deponiområde... 9 1.2 Fastigheter och bostadsområden inom området... 11 1.3 Planförhållanden... 13 1.3.1 Översiktsplan...13 1.3.2 Detaljplan...14 1.4 Hydrologi... 14 1.4.1 Dalälvens avrinningsområde (uppströms Grytnäsåns inflöde)...14 1.4.2 Grytnäsån avrinningsområde...14 1.4.3 Karlslunds avfallsdeponi...15 1.5 Flora och fauna... 17 1.6 Geologi... 17 1.7 Friluftsliv... 19 1.8 Kultur och fornminnen... 19 1.9 Transporter... 20 2 Lakvatten... 20 3 Bakgrundsbelastning... 22 3.1.1 Dalälven...22 3.1.2 Grytnäsån...23 4 Skyddade områden... 24 5 Lokalisering... 24 5.1 Nollalternativ... 25 5.2 Alternativ 1 (förordat alternativ)... 25 5.3 Alternativ 2... 26 5.4 Alternativ 3... 26 5.5 Alternativ 4... 26 5.6 Motivering till valt alternativ... 26 6 Miljökonsekvenser... 27 6.1 Naturmiljö... 27 6.1.1 Landskapsbild...27 6.1.2 Geologi...27 2014-09-25 Sida 5 (37)

6.1.3 Hydrologi...27 6.1.4 Vattenkvalitet...28 6.1.5 Flora och fauna...28 6.1.6 Buller...28 6.1.7 Luft...28 6.1.8 Lukt...28 6.2 Kulturmiljö och fornminnen... 28 6.3 Rekreation och friluftsliv... 29 6.4 Boendemiljö... 29 6.5 Naturresurser... 29 6.5.1 Energi...29 6.5.2 Markanvändning...29 6.5.3 Kemikalier...29 6.5.4 Avfall...29 6.6 Byggnadsskedet... 29 7 Miljömål... 31 7.1 Nationella miljömål... 31 8 Miljökvalitetsnormer... 33 9 Skadeförebyggande åtgärder... 34 10 Kontroll av verksamheten... 34 11 Sammanfattning av miljökonsekvenserna... 35 12 Referenser... 37 2014-09-25 Sida 6 (37)

2014-09-25 Sida 7 (37)

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Karlslunds avfallsanläggning drivs av Avesta Vatten och Avfall AB (Avesta Vatten). Deponiverksamheten inom området upphörde 2008-12-31. Inom anläggningen har hushållsavfall, grovavfall, aska samt avfall från Gränges aluminium deponerats. Mellanlagring av farligt avfall, elektronikskrot och kylmöbler sker även idag inom anläggningen. Deponierna i Karlslund ger upphov till lakvatten som behandlas lokalt för att sedan pumpas till Krylbo avloppsreningsverk. I och med lakvattnets sammansättning med bl.a. högt ph samt höga klorid- och ammoniumhalter belastas reningsverkets processer hårt. Lakvattnets sammansättning medför att reningsverkets slam förorenas så att det inte går användas som t.ex. jordförbättring på åkermark. För att minska belastningen från anläggningens lakvattenutsläpp planerar Avesta Vatten en ny lakvattenanläggning inom deponiområdet samt sluttäckning av befintliga deponier. Sluttäckningen av deponierna har påbörjats. Täckningen görs i etapper och beräknas vara färdig senast 2022. Uppförande av lakvattenanläggningen ska genomföras parallellt med sluttäckningen av den avslutade deponin då de jordmassor som grävs ut för dammarna avses användas som sluttäckningsmaterial. Sluttäckningen behandlas inte vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning, då den inte berörs av den aktuella tillståndsprövningen. Lakvattenanläggningen för lakvatten från Karlslund kommer att utformas med två dammar och en översilningsyta som fungerar som ett slutpoleringssteg. En damm kommer att luftas intensivt så ammoniumkväve i lakvattnet oxideras till nitrat (nitrifikation). För att förlänga vattnets uppehållstid samt effektivisera oxidationsprocessen under växtsäsongen kommer dammen att utrustas med flytväggar. Den andra dammen planeras att huvudsakligen användas som utjämningssystem. Efter genomförd sluttäckning förväntas lakvattenflödet från Karlslunds avfallsdeponi vara cirka 30 000 m 3 /år och infiltrationen förväntas minska till nära noll. När det är säkerställt att den lokala reningen ger avsedd effekt kommer det behandlade lakvattnet att pumpas till recipienten Dalälven. Som utsläppspunkt förordas Månsbo i närheten av Kyrkbron, Avesta. Utsläppta mängder näringsämnen, klorid och metaller (kg/dygn) från avfallsanläggningen kommer att utgöra en försumbar andel av motsvarande transport i Dalälven. För de närboende till projektet är den mest påtagbara miljökonsekvensen den påverkan de planerade dammvallarna har på landskapsbilden. Dammvallarna planeras därför att anläggas med tanke på säkerhet, estetik och landskapsbild. Miljötillstånd för verksamheten söks enligt kap. 9 miljöbalken där denna miljökonsekvensbeskrivning beskriver de miljökonsekvenser som projektet förväntas orsaka. Miljökonsekvenserna från projektet har bedömts vara små. 2014-09-25 Sida 8 (37)

1 OMRÅDESBESKRIVNING 1.1 Karlslunds deponiområde Karlslunds avfallsdeponi togs i drift under 1960-talet. Fram till början av 1980-talet fanns en sopförbränningsanläggning på området. Sedan den lagts ned har området endast använts för deponering av avfall. Enligt ett beslut från koncessionsnämnden för miljöskydd från 1984, tilläts deponering av aska, jordmassor, byggnadsavfall samt mindre mängder slaktavfall, latrin och hushållsavfall. Sedan 1981 har Gränges Aluminium haft tillstånd att deponera avfall från aluminiumsmältverket i området (Bodén, 2013). Uppdelningen av avfallet inom områdets olika deponidelar framgår av Figur 1. Figur 1: Karlslunds avfallsanläggning med sluttäckningsplan, Sweco 2014 Deponiverksamheten i Karlslund upphörde 2008-12-31 (Miljörapport 2013). Sedan dess bedrivs endast mellanlagring och sortering samt drift av en återvinningscentral (ÅVC). En avslutningsplan är framtagen för deponin samt inlämnad till Länsstyrelsen i december 2013. Enligt avslutningsplanen planeras sluttäckningen genomföras i etapper: 2014 2016: Sluttäckning aluminiumdeponi 2016 2019: Sluttäckning bygg- och grovavfallsdeponi 2019 2022: Sluttäckning askdeponi Inför varje etapp avses anmälan lämnas in till Länsstyrelsen där mer detaljerade uppgifter beskrivs vad gäller material, tidplan och kontroll av utförande. I samband med sluttäckning kommer ÅVC att flyttas till annan plats i kommunen. 2014-09-25 Sida 9 (37)

Lakvattenhanteringen inom deponiområdet består idag av två dammar (Figur 2). Från aluminiumdelen av deponin leds lakvatten i en dräneringsledning till en damm (Al-damm, 1 100 m 3 ), där vattnet luftas intensivt (Figur 3). Därefter pumpas vattnet till det norra lakvattendiket, där lakvatten från ask- och grovavfallsdeponierna tillförs. Vattnet leds därefter via det norra lakvattendiket till en utjämningsdamm med en volym av 1 500 m 3 (Figur 4) innan det pumpas till Krylbo ARV genom det kommunala spillvattennätet. Krylbo ARV drivs av Avesta Vatten och har drygt 24 000 anslutna personekvivalenter. Figur 2: Översiktsbild Karlslunds avfallsanläggning med lakvattendammarna markerade. Figur 3: Luftad Al-damm med deponiområdet i bakgrunden. 2014-09-25 Sida 10 (37)

Figur 4. Damm för lakvatten från ask- och industrideponin. Norra dikets inlopp i dammen syns längst bort i bild. 1.2 Fastigheter och bostadsområden inom området I Figur 5 visas fastigheter närbelägna till Karlslunds avfalls- respektive lakvattenanläggning med röda cirklar. Lakvattenanläggningen gränsar i norr mot fastigheterna Sör Nävde 15:8 och 19:19. Fastigheten Sör Nävde 13:11 ligger i anslutning till avfallsanläggningens infart. Ca 250 m söder om avfallsanläggningen ligger fastigheten Ingevallsbo 4:3 som omfattar olika typer av bostäder. Det närmaste större bostadsområdet, Skogsbo, är beläget ca 1 km söder om anläggningen (Figur 5 och Figur 6). 2014-09-25 Sida 11 (37)

Figur 5: Omgivande bostadsfastigheter är markerade med röd ring. (Källa: Lantmäteriet) Figur 6: Lokalisering av avfallsanläggningen i förhållande till större bostadsområden i Avesta. (Källa: Lantmäteriet) 2014-09-25 Sida 12 (37)

1.3 Planförhållanden 1.3.1 Översiktsplan Området som är aktuellt för den nya lakvattenanläggningen ligger på gränsen mellan två delområden (Sn6 och J6) i Avesta kommuns översiktsplan (Figur 7). Båda delområdena gränsar till sjön Nävdens södra strand. Nävden är enligt Avesta kommuns vattenvårdsplan (1993) vatten med högt skyddsvärde. Delområde Sn6 (HÄLLSÄNGARNA), mellan sjön Nävdens sydvästra strand och Skogsbo, karaktäriseras främst av skogsområden med stora natur- och rekreationsvärden. Området innehåller ett cirka 3 hektar stort skogsområde som är avsatt för naturvårdsändamål och skyddat från bebyggelseplaner. Området ingår delvis i bevarandeprogram för odlingslandskapet, Länsstyrelsen, 1994:1. Strandområdet i norr ingår i länets naturvårdsprogram, nr 17 Nävden (klass II), intresse för friluftsliv och natur. Genom området korsar två kraftledningar (130 kv och 220 kv) och en sträckningskorridor för naturgas. Bebyggelsen i Skräddarbo ligger inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten. Delområdet J6 (DAMMEN-INGEVALLSBO) karakteriseras i översiktsplanen som jordbruksområde. Grytnäsån dränerar genom området från Nävdens södra strand mot Dalälven. Skog längs med ån som berörs av strandskyddet är miljöcertifierad enligt FSC. Området ingår delvis i länets naturvårdsprogram nr 17 Nävden (klass II) intresse för friluftsliv samt i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet, Länsstyrelsen 1994:1. Inom delar av området gäller utökat strandskydd enligt Länsstyrelsens beslut 1971-04-06. Avståndet mellan Grytnäsån och den östra gränsen av området där lakvattenanläggningen planeras varierar mellan 30 och 70 m. Vid bebyggelsen Dammen finns en större gemensam enskild vattentäkt. Bebyggelsen vid Ingevallsbo ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten. Genom området korsar en 220 kv kraftledning och länsväg 731. Figur 7: Områdets placering i förhållande till Sn6 och J6 samt Grytnäsån (Källa: Lantmäteriet). 2014-09-25 Sida 13 (37)

1.3.2 Detaljplan Området för lakvattenanläggningen omfattas inte av någon kommunal detaljplan eller har områdesbestämmelser enligt Avesta kommuns översiktsplan (2007). Föreslagen utsläppspunkt till Dalälven vid Månsbo omfattas av delområde G56, som enligt 3 kap. MB är utpekat som riksintresse för kulturminnesvård. Ingen ny bebyggelse får därmed tillkomma inom området utöver kompletteringar på redan ianspråktagna tomtplatser. 1.4 Hydrologi 1.4.1 Dalälvens avrinningsområde (uppströms Grytnäsåns inflöde) Dalälvens avrinningsområde uppströms sammanflödet med Grytnäsån uppvisar en area av 26500 km 2 (SMHI). Under perioden 1999 2012 visade Dalälven följande medelvattenföringar vid denna punkt (http://vattenweb.smhi.se): Medelvattenföring = 346 m 3 /s Medelhögvattenföring = 878 m 3 /s Medellågvattenföring av 137 m 3 /s. Markanvändningen inom delavrinningsområdet domineras av skogsmark (77%), jordbruksmark (2,6%), bebyggd mark (1,0%), Mosse (7,3%), Kärr (0,6%), sjöar (6,3%), Kalfjäll (0,5%) och övrig mark (4,6%). 1.4.2 Grytnäsån avrinningsområde Grytnäsåns avrinningsområde sträcker sig från Dammsjön, söder om Garpenberg, via sjön Nävden (cirka 1 km uppströms avfallsdeponin), Jädersjön och Kungsgårdssjön till Dalälven nedströms Avesta/Krylbo (Figur 8). 2014-09-25 Sida 14 (37)

Figur 8: Grytnäsåns avrinningsområde (Källa: SMHI bearbetad av Vatten & Miljöbyrån AB). Sammanlagt är ån cirka 30 km lång (SMHI) och avrinningsområdet 87 km 2. Under perioden 1999 2012 visade Grytnäsån följande medelvattenföring vid sammanflödet till Dalälven: Medelvattenföring = 0,8 m 3 /s Medelhögvattenföring = 4,5 m 3 /s Medellågvattenföring av 0,1 m 3 /s. Markanvändningen inom delavrinningsområdet domineras av skogsmark (67%), jordbruksmark (21%), sjöar (7%) och bebyggd mark (3%). Jordarterna inom delavrinningsområdet utgörs av morän (40%), finjord/lera (23%), grovjord (9%), tunn jord och kalt berg (8%), sjöytor (7%), torv (6%) och urban mark (3%). Högre partier i området domineras av graniter och morän. Vid sjön Nävden är kärrtorv och silt de dominerande jordarterna för att nedströms Grytnäs övergå till lermarker. 1.4.3 Karlslunds avfallsdeponi Karlslunds avfallsdeponi ligger inom Grytnäsåns avrinningsområde (Figur 8). En vattendelare cirka 300 m väster om avfallsanläggningen medför att tillrinningsområdet för anläggningen är litet. Områdets topografi orsakar att ytvatten och grundvatten avrinner i riktning mot Grytnäsån (Figur 9). Mätningar visar att relativt stora vattenmängder dränerar från det avslutade deponiområdet och att en relativt liten vattenmängd infiltrerar genom marken. Detta bedöms bero på markens relativt låga 2014-09-25 Sida 15 (37)

permeabilitet (SWECO, 2013) samt det topografiska förhållandet vilket medför att området utgör ett utströmningsområde för grundvatten. Figur 9: Karta över avfallsanläggningens närområde med huvudsakliga flödesriktningar för vatten markerade (karta bearbetad av Vatten & Miljöbyrån AB) 2014-09-25 Sida 16 (37)

1.5 Flora och fauna Området närmast Karlslunds avfallsanläggning domineras av åkermark och skogsmark (Figur 10). Sjön Nävden är belägen cirka 1 km norr om anläggningen. Häger och fiskgjuse återfinns i sjöns omgivning. I Grytnäsån nedströms Nävden är följande växtarter vanliga: starr, bredkaveldun, vattenpest, svalting, andmat, näckrosor, sprängört, besksöta, igelknopp, blomvass, fackelblomster, säv, fräken, lånke och jättegröe. Här finns också ålnate, näckmossa, olika grönalger, topplösa och strandlysing. Bäver förekommer i övre delarna av Grytnäsån. Figur 10: Karlslunds avfallsanläggning med omgivning. 1.6 Geologi Berggrundskartan från Sveriges Geologiska Undersökning (Figur 11) visar att berggrunden i verksamhetsområdet består av granit och andra sura intrusiva bergarter. SGUs jordartskarta över området (Figur 12) visar på jordarter bestående av morän, postglacial lera och sand. 2014-09-25 Sida 17 (37)

Figur 11: SGUs berggrundskarta över området (Källa: Sveriges geologiska undersökning bearbetad av Vatten & Miljöbyrån AB). Figur 12: SGUs jordartskarta över området (Källa: Sveriges geologiska undersökning bearbetad av Vatten & Miljöbyrån AB) 2014-09-25 Sida 18 (37)

En geoteknisk undersökning av åkermarken direkt norr om deponiområdet visar på jordarterna lerig silt som överlagrar morän d.v.s. jordarter med låg vattengenomsläpplighet (permeabilitet 2,1x10-10 och 10-9 m/s) (SWECO, 2013). Vid undersökningen grävdes sex provgropar (Figur 13). Den generella tendensen var ett ökat lerinnehåll mot djupet samt en grundvattennivå kring eller djupare än 4 meter. Vid två lokaler övergick de finkorniga jordarterna till mer grovkorniga mot djupet (grusig morän) samt vid en lokal påträffades block vid 3,8 meters djup. Grundvattenrör i områdets norra del visade grundvattennivåer mellan 3,5 och 4 meters djup. Ett grundvattenrör i områdets södra del visade på en grundvattennivå av 0,5 meter. Figur 13: Resultat från geoteknisk undersökning av åkermarken direkt norr om nuvarande anläggning. PG= provgrop, GV=grundvatten (Sweco 2013) 1.7 Friluftsliv Området ligger på cykelavstånd från Avesta. Området kring sjön Nävden ingår i länets naturvårdsprogram och har viss betydelse för friluftslivet, som t ex turridning med islandshäst i Ingevallsbo, utflykter till badplatser vid sjön Nävden och skogsvandringar. Under 1980-talet köpte kommunen in Ryttnäset med ambitionen att använda området till friluftsändamål. 1.8 Kultur och fornminnen Under första hälften av 1900-talet, fram till 1945, pågick kruttillverkning vid sjön Nävdens södra strand. Området kring tillverkningsplatsen kallas "Smäll ååv". Ett flertal lämningar från verksamheten i form av sprängämnesförråd, vaktstuga, bostadsruiner, sprängämnesmagasin mm återfinns fortfarande på plats. Området vid sjön Nävden ingår i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet (Länsstyrelsen 1994:1) som bland annat består i att skogsklädda stränder hålls öppna av kor som betar inom området. 2014-09-25 Sida 19 (37)

1.9 Transporter Transporter till området sker huvudsakligen genom Kyrkbron längs från Myrgatan och Kyrkogatan och Skogsbovägen (vid Skogsbo förort). Ett annat alternativ är genom trafikplats Dalahästen och Get Johannas väg som mötas med Skogsbovägen vid Borgers väg. 2 LAKVATTEN Lakvatten från Karlslunds avfallsdeponi behandlas idag på plats via luftning i den s.k. aluminiumdammen och i Krylbo avloppsreningsverk varefter det släpps ut i Dalälven. Genom att lufta vattnet minskas främst kvävehalterna i vattnet (Tabell 1). Tabell 1: Obehandlat (vid inloppet till Al-damm) och behandlat lakvatten innan vidare pumpning till Krylbo avloppsreningsverk. Provtagningslokal Tot-N NH 4-N Tot-P Cl - COD BOD 7 Inlopp Aluminiumdamm (mg/l) 2 900 - - 34 000 - - Utlopp Aluminiumdamm (mg/l) 530 - - 10 000 - - Till avloppsreningsverk (mg/l) 280 240 0,89 6 900 750 54 Till avloppsreningsverk (kg/dygn) 43 37 0,13 1 040 130 8,6 Mängder och halter metaller i renat lakvatten från Karlslunds avfallsdeponi innan vidare pumpning till Krylbo avloppsreningsverk är presenterade i Tabell 2. Tabell 2: Mängder och halter av metaller i behandlat lakvatten innan viadre pumpning till Krylbo avloppsreningsverk. Zn Cu Pb Cr Cd As Ni Co Mängd (kg/dygn) 0,0055 0,0069 0,0001 0,0007 0,00011 0,0019 0,0083 0,0004 Halter (µg/l) 26 32 0,6 3,5 0,3 8,6 38 1,8 Lakvattenflödet från Karlslund utgör en betydande belastning på Krylbo avloppsreningsverk. Under 2012 utgjorde lakvattenflödet nästan 3 % av reningsverkets totalt inkommande flöde. De parametrar som främst orsakar störningar på reningsverket är högt ph, alkalinitet, klorid och ammoniumkväve. De utsläppta mängderna per dygn av olika element utgör dock en försumbar andel av transporten motsvarande element i Dalälven (jämför Tabell 1 och Tabell 2 med Tabell 3 och Tabell 4). För att se hur lakvattnets kvalitet varierar med tiden har Avesta Vatten genomfört analyser under åren 2011 till 2014. Flera element (Figur 14) visar relativt liten variation mellan åren (t.ex. kväve, ammoniumkväve, klorid, konduktivitet, alkalinitet). COD och BOD 7 visar större variationer där COD 2014-09-25 Sida 20 (37)

visar lägre halter under 2014 jämfört med övriga år och BOD 7 visar högre halter under 2013 jämfört med övriga år. Koppar, arsenik och zink är de metaller (Figur 15) som visat högst haltvariationer under samma period. Figur 14: Lakvattnets innehåll av icke metaller. Mätningarna utförda i september 2011-2013 och i juni 2014. Figur 15. Lakvattnets metallinnehåll vid mätningar i september 2011-2013 och i juni 2014. 2014-09-25 Sida 21 (37)

3 BAKGRUNDSBELASTNING 3.1.1 Dalälven Medelhalten (mg/l) och den totala transporten (kg/dygn) av kväve, fosfor och klorid i Dalälven norr om sammanflödet med Grytnäsån för perioden 1999 2012 är presenterade i Tabell 3 (SMHI). Tabell 3: Transporterade mängder (kg/dygn) och halter (mg/l) av totalkväve och totalfosfor i Dalälven. Tot-N Tot-P Cl Mängd (kg/dygn) 12 787 311 135 900 Halter (mg/l) 0,423 0,010 1,8 Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer klassas vattendrag med totalkvävehalter på <0,450 mg/l och totalfosforhalter på mellan 0,007 och 0,015 mg/l som näringsfattiga vattendrag med låga kvävehalter. Den totala transporten (kg/dygn) och medelhalten (µg/l) av metaller i Dalälven vid Långhag, mellan Borlänge och Avesta, är presenterade i Tabell 4 (Havs och vattenmyndigheten, SMED Rapport Nr 104, 2012). Tabell 4: Transporterade mängder (kg/dygn) och halter µg/l) av metaller i Dalälven. Zn Cu Pb Cr Cd As Ni Co Mängd (kg/dygn) 236 33 3,9 6,6 0,3 6,6 8,7 3,6 Halter (µg/l) 7,90 1,10 0,13 0,22 0,01 0,22 0,29 0,12 Jämfört med Naturvårdsverkets halter för tillståndsbedömning klassas Zn, Cu, Cr, Cd som metaller med låga halter och Pb, As och Ni klassas som metaller med mycket låga halter. Enligt vattenvårdsplanen för Dalälvens avrinningsområde bedöms omfattningen av olika miljöproblem i Dalälven vid Avesta vara enligt följande (Tabell 5): Tabell 5: Bedömning av vattenkvalitet i Dalälven vid Avesta enligt Dalälvens vattenvårdsplan. Miljöproblem Försurning Näringstillförsel Miljögifter inkl. metaller Reglering Rensning och rätning Vandringshinder Bedömning enligt vattenvårdsplanen Obetydligt Stort Stort Litet Litet Litet 2014-09-25 Sida 22 (37)

3.1.2 Grytnäsån Inget kontrollprogram finns antaget för Grytnäsåns vattenkvalitet. De källor som främst kan påverka vattenkvaliteten i Grytnäsån är: Slagghögar från nedlagd gruvindustri vid källflödet I trakten av Pålsbenningssjön, söder om Garpenberg, finns gamla slagghögar från gruvverksamhet. Från dessa slagghögar lakas metaller ut som transporteras vidare via Grytnäsåns källflöden. En viss del av metallerna är partikelbundna och kan antas sedimentera i sjöarna Pålsbenningssjön och Nävden. Näringsämnen och organiskt material längs med vattensystemet Mellan Nävdens utlopp och Grytnäsåns nedre del belastas vattensystemet främst av näringsämnen och organiskt material från åkermark och bebyggelse. Medelhalten (mg/l) och den totala transporten (kg/d) av kväve och fosfor i Grytnäsån vid sammanflödet med Dalälven för perioden 1999 2012 är presenterade i Tabell 6 (SMHI). Den höga belastningen av näringsämnen leder till att syrebrist kan uppstå i lugna partier längs med ån under sommaren. För att minska det generella läckaget av näringsämnen har hushållsavlopp inom området anslutits till det kommunala reningsverket i Krylbo. Tabell 6: Transporterade mängder (kg/dygn) och halter (mg/l) av totalkväve och totalfosfor i Grytnäsån. Tot-N Tot-P Mängd (kg/dygn) 294 11 Halt (mg/l) 1064 41 Klorid, ph, alkalinitet och ammonium från Karlslund grovavfallsdeponering Lakvatten från Karlslunds grovavfallsdeponi pumpas till avloppsreningsverket i Krylbo. Lakvattnet innehåller förhöjda halter av främst klorid (6900 mg/l) och kväve (280 mg/l) och ammoniumkväve (240 mg/l) samt har en hög alkalinitet (1200 mg/l), konduktivitet (>2000 ms/m) och ph (8,7). Enligt vattenvårdsplanen för Dalälvens avrinningsområde bedöms omfattningen av olika miljöproblem i Grytnäsåns delavrinningsområde vara enligt följande (Tabell 7). Grytnäsåns påverkan på Dalälven är dock begränsad i och med dess jämförelsevis låga vattenföring. Tabell 7: Bedömning av vattenkvalitet i Grytnäsån vid sammanflödet med Dalälven enligt Dalälvens vattenvårdsplan. Miljöproblem Försurning Näringstillförsel Miljögifter inkl. metaller Reglering Rensning och rätning Vandringshinder Bedömning enligt vattenvårdsplanen Obetydligt Stort Obetydligt Obetydligt Obetydligt Litet 2014-09-25 Sida 23 (37)

4 SKYDDADE OMRÅDEN Området kring Karlslunds avfallsanläggning är inte skyddat via något riksintresse, nationalpark, reservat eller Natura-2000 område. Det närmaste skyddade området är sjön Nävden som ingår i länets naturvårdsprogram och program för friluftsliv samt bevarandeprogram för odlingslandskapet (Länsstyrelsen 1994:1). Nävden har även ett högt skyddsvärde enligt kommunens vattenvårdsplan från 1993. Månsbo vid den föreslagna utsläppspunkten i Dalälven är utpekat som riksintresse för kulturminnesvård. Ingen ny bebyggelse får därmed tillkomma inom området utöver kompletteringar på redan ianspråktagna tomtplatser. 5 LOKALISERING De olika alternativen för lokaliseringen av projektets delar är presenterade i Figur 16. Figur 16: Lokalisering av olika alternativa lösningar för rening av lakvatten från Karlslund. (Källa: Lantmäteriet bearbetad av Avesta Vatten). 2014-09-25 Sida 24 (37)

5.1 Nollalternativ Nollalternativet för detta projekt betyder att lakvatten från deponierna fortsatt kommer behandlas på plats genom luftning samt uppsamling i utjämningsmagasin för att sedan överledas till Krylbo ARV. Avloppsreningsverket i Krylbo kommer därmed även i fortsättningen att belastas av lakvatten från Karlslunds avfallsanläggning och slammet från reningsverket kommer inte att kunna återanvändas utan måste behandlas. Nuvarande dammars placering kommer att påverka deponins sluttäckning i och med att de delvis ligger inom området som kommer att täckas. 5.2 Alternativ 1 (förordat alternativ) Den lokala lakvattenanläggningen föreslås etablera direkt norr om Karlslunds avfallsanläggning i Skogsbo, som ligger 3,5 km norrut om centrala Avesta och ca 600 m söder om sjön Nävden. Området avgränsas mot väster av länsvägen 731, mot öster av fastigheterna Sör Nävde 23:7 och Axelsbo 3:1 och mot norr av fastigheterna Sör Nävde 19:19 och 15:8. Anläggningen kommer att lokaliseras i närheten av Grytnäsån som regleras av strandskyddet. Avståndet mellan Grytnäsån och den östra gränsen av området där lakvattenanläggningen planeras varierar mellan 30 och 70 m. En buffert i form av ett skogsområde sparas mellan ån och lakvattenanläggningen. Alternativ 1 bygger på att två dammar anläggs i områdets södra del, nära de befintliga deponierna. En översilningsyta som fungerar som ett slutpoleringssteg kommer även att anläggas. I och med det korta avståndet mellan de avtäckta massorna från dammarna och avfallsdeponierna kan de avtäckta massorna nyttjas för sluttäckning av avfallsdeponin. En damm kommer att luftas intensivt så att ammoniumkväve i lakvattnet oxideras till nitrat (nitrifikation). För att förlänga vattnets uppehållstid samt effektivisera oxidationsprocessen under växtsäsongen kommer dammen att utrustas med flytväggar eller styrskärmar. Genom styrskärmar kan den luftade dammen även modifieras så att den har både luftade och oluftade delar, vilket främjar nitrifikation och denitrifikation. Den andra dammen planeras att huvudsakligen användas som utjämningsmagasin. Översilningsytan avser att komplettera kvävereningen genom ytterligare nitrifikation samt upptag av nitrat (NO 3) i växter. Genom att behandla vatten via en översilningsyta kan även partiklar filtreras bort samt organiska ämnen brytas ned. De växtsystem som översilningsytan planeras baseras på kommer att bestå av olika vatten- och kvävekrävande gräs- och lövträdsarter, vilka har god tolerans mot höga salthalter. Översilningsytan kommer att utformas så att den tar emot en mindre del av den totala lakvattenmängden. Den största delen lakvatten kommer att avledas direkt till recipienten (Dalälven) efter rening i dammarna. Rening av lakvatten kommer att ske under växtsäsongen. Under vintersäsongen kommer bildat lakvatten huvudsakligen att lagras i de båda dammarna inför kommande växtsäsong. I ett inledningsskede kommer lakvattnet att pumpas till Krylbo avloppsreningsverk. En ny ledning anläggs mellan reningsanläggningen och den planerade utsläppspunkten Månsbo, belägen på den norra stranden av Dalälven i de centrala delarna av Avesta. Utsläppspunkten är lokaliserad nedströms ett vattenskyddsområde och karakteriseras av bra omblandning. Då mätningar visar att kvävereduktionen i dammarna är tillfredsställande leds det behandlade lakvattnet direkt, eller via översilningsytan, till utsläppspunkten i Månsbo. Områdets utseende vid reningsanläggningen kommer att ändras i och med att åkermarkens översta jordlager (ca. 2 m) avtäcks och de två dammarna anläggs. Genom att utnyttja den naturliga topografin 2014-09-25 Sida 25 (37)

kan den avtäckta ytan och de anlagda dammarna utformas och anpassas till landskapet på ett estetiskt tilltalande sätt. 5.3 Alternativ 2 Lokal reningsanläggning vid Karlslund enligt ovan. Utsläppspunkten i Dalälven lokaliseras till Åsbo. Åsbo ligger i närheten av trafikplatsen Dalahästen och vid Åsbobron. Österut finns Avestas golfklubb. Älven vid utsläppspunkten karakteriseras av grunda områden. 5.4 Alternativ 3 Området norr om den befintliga anläggningen tas inte i anspråk. Befintliga lakvattendammar och diken grävs istället ur och tätas i kombination med en tät sluttäckning av deponierna. Liksom alternativ 1 och 2 pumpas lakvatten till Krylbo ARV under ett inledningsskede, varefter det senare leds direkt till Dalälven. En ny ledning anläggs mellan anläggningen och utsläppspunkten i Dalälven, enligt ovan antingen till Månsbo eller till Åsbo. Alternativet ger ett mindre ingrepp i omgivande miljö och mindre konflikt med den bofasta befolkningen inom området. Problem förutses med detta alternativ främst på grund av utrymmesskäl och hög grundvattenyta inom området. Den kommande sluttäckningen av deponierna planeras delvis täcka området där dammarna idag ligger vilket innebär att de kommer att fyllas igen och därmed inte kan nyttjas om inte dammvallarna byggs på höjden, vilket bedöms som orealistiskt. Det finns inte heller plats för någon översilningsyta inom området. Den höga grundvattenytan kan medföra att vatten pressas in genom botten och/eller sidorna på de befintliga dammarna när de grävs ur och tätas. 5.5 Alternativ 4 En lokal reningsanläggning i form av luftade lakvattendammar anläggs i Rembo (cirka 4 km nordväst om Avesta, längs med väg 70, nära flygplatsen). I Rembo finns ett avloppsreningsverk som i nuläget inte är i drift och där luftade lakvattendammar kan anläggas. Anläggningens befintliga utloppsledning kan utnyttjas för utsläpp av behandlat lakvatten till Dalälven. Alternativet kräver dock en ny överföringsledning från Karlslund. Utsläppspunkten till Dalälven vid Rembo bedöms som mindre lämplig då den ligger i en nyckelbiotop samt inom Dalälvens vattenskyddsområde. I området bedrivs aktivt fiske från såväl båt som land och öring sätts årligen ut i älven. Strömförhållandena på den tilltänkta utsläppsplatsen bedöms inte var lämpliga, då det finns en kraftig bakström vid denna plats. Yttre skyddsområdet för Germundsbo sträcker sig hit. 5.6 Motivering till valt alternativ Avesta Vatten har i tidigare skeden av projektet utrett andra reningstekniker, som omvänd osmos. Alternativen har förkastats av såväl tekniska som ekonomiska orsaker, varför den valda tekniken med luftade dammar kompletterat med översilningsyta har bedömts som det mest lämpliga ur såväl teknisk som investerings- och driftskostnadssynpunkt. 2014-09-25 Sida 26 (37)

Med hänvisning till de beskrivningar av de olika alternativen som anges i föregående avsnitt, förordas alternativet med en lokal lakvattenanläggning bestående av två luftade dammar och en översilningsyta i området direkt norr om avfallsanläggningen, följt av överledning till Månsbo och utsläpp i recipienten Dalälven vid Månsbo (alternativ 1 Figur 16). En viktig orsak till det förordade alternativet är att utsläppspunkten inte finns i eller i närheten av något naturvärdesområde. Ledningsdragningen till Månsbo och Åsbo bedöms likvärdig. I alternativet uppnås synergieffekter då uppgrävda massorna från de nyanlagda dammarna kan användas vid sluttäckningen av avfallsdeponin, vilket ger minskade transporter av täckmaterial till området. I och med att lakvattenanläggningen placeras i närheten av deponin erhålls en så lokal lösning som möjligt. 6 MILJÖKONSEKVENSER 6.1 Naturmiljö 6.1.1 Landskapsbild Landskapsbilden på området där dammarna anläggs kommer att påverkas. Det övre skiktet av markytan kommer att schaktas bort för att användas vid sluttäckning av deponin. Genom att nyttja de naturliga variationerna i topografin vid utformning och placering av dammarna kan den negativa påverkan minimeras. Landskapsbilden vid utsläppspunkten i Dalälven kommer inte att påverkas. 6.1.2 Geologi Geologin i området kommer inte att påverkas. De översta lösa jordlagren (ca 2 m) där nya dammar planeras kommer att schaktas bort. 6.1.3 Hydrologi Vid utformningen av dammarna kommer hänsyn att tas till Grytnäsåns känsliga miljö. Lakvatten kommer att förhindras att avrinna mot ån vid t.ex. driftstörningar i pumpanläggningen. Som en följd av sluttäckningen av deponin förutses en större andel vatten ledas bort från deponiområdet som ytvatten mot Grytnäsån. Ytvattnets tillskott förväntas ha en positiv på påverkan på Grytnäsån. Översilningsområdet kommer att konstrueras med en tät botten för att minimera läckage av föroreningar till grundvattnet. De växtsystem som översilningsytan planeras baseras på kommer att bestå av olika vatten- och kvävekrävande gräs- och lövträdsarter, vilka har god tolerans mot höga salthalter. Vatten från Karlslund som idag släpps ut i Dalälven vid Krylbo avloppsreningsverk kommer att i framtiden släppas ut längre uppströms i älven. Denna förändring kommer inte att påverka Dalälvens vattenföring i och med att tillskottet från Karlslund är litet. 2014-09-25 Sida 27 (37)

6.1.4 Vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Dalälven vid det renade lakvattnets utsläppspunkt kommer inte påverkas negativt. Detta i och med att det renade lakvattnet snabbt späds ut cirka 400 gånger när det når Dalälven. Grundvattnet inom reningsanläggningen kan dock påverkas negativt om dammarnas botten inte är täta. 6.1.5 Flora och fauna Genom markavtäckningen kommer den flora och fauna som idag finns i det aktuella området att försvinna. Marken är idag brukad för vallodling. Sannolikheten att det idag finns skyddsvärda växter på området bedöms som liten. Påverkan på insekter, markhäckande fåglar och groddjur förväntas bli större. Vissa arter, t.ex. groddjur och vissa fåglar, kan gynnas av dammarnas tillkomst. 6.1.6 Buller Bullerstörningar kan förutses uppstå för de närboende under anläggningstiden. Bullernivåerna förväntas inte överskrida naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser. Under driftsfasen kommer buller främst att kunna uppstå från pumpar. Detta kan dock åtgärdas genom att pumparna byggs in. 6.1.7 Luft Under anläggningsskedet kommer lastmaskiner mm att ge upphov till avgaser. Detta är en tillfällig påverkan som bedöms som försumbar. Vid luftning kan aerosoler bildas i direkt anslutning till luftningsaggregaten och spridas vidare. Eventuell påverkan bedöms bli lokal inom verksamhetsområdet och inte påverka närboende. 6.1.8 Lukt Kvävehaltigt lakvatten kan ge upphov till lukt, speciellt om luftningen inte fungerar optimalt. Lakvattensdammarna planeras därför att lokaliseras inom området så långt som möjligt från bebyggda grannfastigheter. Utformning, dimensionering och drift av luftningsutrustningen är av stor betydelse för att inte luktolägenheter ska uppstå. 6.2 Kulturmiljö och fornminnen Inga kända kulturmiljöer eller fornminnen kommer att påverkas av verksamheten. Månsbo vid den föreslagna utsläppspunkten i Dalälven är utpekat som riksintresse för kulturminnesvård. Ingen ny bebyggelse får därmed tillkomma inom området utöver kompletteringar på redan ianspråktagna tomtplatser. 2014-09-25 Sida 28 (37)

6.3 Rekreation och friluftsliv Ingen påverkan på friluftsliv eller rekreation förutses, då dammarna kommer att anläggas på mark som idag brukas för jordbruksändamål. 6.4 Boendemiljö Två fastigheter ligger i nära anslutning och vetter mot avfallsanläggningen. En fastighet är en året runt bostad den andra är ett fritidshus. Boendemiljön för personer i de två fastigheterna kan främst komma att påverkas av att mark som tidigare använts som jordbruksmark kommer att användas till en reningsanläggning där två lakvattendammar och en översilningsyta anläggs. Störningar kan främst uppstå vad gäller buller under anläggningsskedet, landskapets estetik samt tillfälliga olägenheter vad gäller lukt i anslutning till driftstörningar som t.ex. med luftningssystemet. 6.5 Naturresurser 6.5.1 Energi Under anläggningsskedet kommer energi i form av drivmedel för anläggningsfordon att användas. Under driftsskedet begränsas energiförbrukningen till luftningsanläggningen och pumpning av vattnet från avfallsanläggen till lakvattendammarna och vidare till utsläppspunkten i Dalälven. Motsvarande pumpning sker idag till Krylbo. 6.5.2 Markanvändning Markanvändningen övergår från att vara jordbruksmark till att fungera som en reningsanläggning för lakvatten med hjälp av lakvattendammar och översilningsyta. De delar av området som inte kommer att användas till dammarna kommer att återplanteras. 6.5.3 Kemikalier Vid luftningsdammarna kommer inga kemikalier att användas, utom i anläggningsskedet då drivmedel till lastfordon etc. kommer att användas. Genom att vatten från Karlslund renas på plats och inte längre kommer att belasta Krylbo avloppsreningsverk kan kemikalieförbrukningen där komma att minska. 6.5.4 Avfall Viss sedimentering kommer att ske i dammarna, som därför kan komma att behöva grävas ur efter ett antal år. Sedimentet hanteras som avfall. Genom att lakvattnet inte leds till Krylbo avloppsreningsverk kommer slammet från reningsverket att kunna användas som jordförbättringsmedel istället för att hanteras som ett avfall. 6.6 Byggnadsskedet 2014-09-25 Sida 29 (37)

Den påverkan som uppstår under byggnadsskedet är framför allt buller, eventuellt damning och utsläpp av avgaser från anläggningsfordon. Det är av essentiell betydelse att de nya dammarna kan anläggas innan de befintliga dammarna läggs igen i samband med sluttäckningen av deponin. Logistiken och tidsplaneringen av projektet är därmed mycket viktiga för att verksamheten vid Karlslund ska fungera. 2014-09-25 Sida 30 (37)

7 MILJÖMÅL 7.1 Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 olika miljökvalitets mål. Nedan följer en kort sammanställning av dem och i vad mån verksamheten kommer att påverka målen. Nationella miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan Ingen påverkan Utsläpp av växthusgaser ska minska 2. Frisk luft Halterna av svaveldioxid, kväveoxid, marknära ozon, partiklar och benso(a)pyren och utsläppen av flyktiga organiska ämnen ska minska 3. Bara naturlig försurning Försurning av sjöar, vattendrag och skog ska minska, utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid ska minska 4. Giftfri miljö Information och kunskap om giftiga ämnen, utfasning av giftiga ämnen, dioxiner och kadmium på giftfri nivå, efterbehandling av förorenade områden, minskning av riskerna med kemikalier 5. Skyddande ozonskikt Positiv påverkan, då kväve renas via lakvattendammar och översilningsytor Positiv påverkan då anlagda översilningsytor minskar kväveutsläpp Positiv påverkan, då behandlingen av lakvatten lokalt medför förbättrad slamkvalitet vid Krylbo ARV Ingen påverkan Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen ska ha upphört 6. Säker strålmiljö Ingen påverkan 7. Ingen övergödning Utsläpp av fosfor- och kväveföreningar, ammoniak och kväveoxid ska minska Positiv påverkan, förbättrad rening av lakvatten ger minskat tillskott av kväve i Dalälven 2014-09-25 Sida 31 (37)

8. Levande sjöar och vattendrag Behandlar skydd av natur- och kulturmiljöer, restaurering av vattendrag, vattenförsörjningsplaner, utsättning av djur och växter, åtgärdsprogram för hotade arter 9. Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer, grundvattennivåer, rent vatten för dricksvattenförsörjning 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Möjligen viss positiv påverkan på Grytnäsån p g a ökat flöde Risk för negativ påverkan om dammarna anläggs felaktigt och läckage av förorenat vatten sker Ingen påverkan Skydd av miljöer, strategi för kulturarv och odlingsmiljöer, åtgärdsprogram för hotade marina arter, bifångster, uttag och återväxt av fisk, buller och andra störningar, utsläpp av olja och kemikalier 11. Myllrande våtmarker Strategi för skydd och skötsel, myrskyddsplaner, skogsbilvägar, våtmarker i odlingslandskapet, åtgärdsprogram för hotade arter 12. Levande skogar Viss positiv påverkan, då dammar och översilningsytor kan ses som våtmarker Ingen påverkan Långsiktigt skydd av skogsmark, förstärkt biologisk mångfald, skydd för kulturmiljövärden, åtgärdsprogram för hotade arter 13. Ett rikt odlingslandskap Ängs- och betesmarker, småbiotoper, kulturbärande landskapselement, växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser, åtgärdsprogram för hotade arter, kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader 14. Storslagen fjällmiljö Negativ påverkan på åkermark som tas i anspråk av lakvattenanläggningen. Ingen påverkan Skador på mark och vegetation, buller, natur- och kulturvärden, åtgärdsprogram för hotade arter 15. God bebyggd miljö Planeringsunderlag, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning mm i byggnader, god inomhusmiljö Tillfällig negativ påverkan i anläggningsskedet, risk för negativ påverkan avseende landskapsbild 2014-09-25 Sida 32 (37)

16. Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald, minskad andel hotade arter, hållbart nyttjande Liten risk för negativ påverkan lokalt, möjlighet till positiv påverkan pga våtmark Genom att Dalarnas miljömål 2013 publicerats upphörde Dalarnas miljömål från 2007 att gälla. De nationella miljömål som har betydelse för länet och de regionala anpassningarna benämns tillsammans regionala miljömål. 8 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken. De används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Miljökvalitetsnormer kan fastställas av regeringen eller av en myndighet som regeringen utser. Det finns i dag normer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. För utomhusluft finns det gränsvärden för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren. Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Med industriell verksamhet avses bland annat avfallsanläggningar. Se Tabell 8. Tabell 8: Naturvårdsverkets riktvärden för utomhusbuller vid nyetablering av industri, angivna som ekvivalent ljudnivå. Värdena i tabellen anger frifältsvärden och gäller vid bostadsbebyggelse. Bullervärden för friluftsområden gäller vid sk tysta områden (tidigare opåverkade av buller) Tidpunkt Klockslag Bullervärde vid bostäder Bullervärde vid friluftsområden Dagtid 07:00 18:00 50 db(a) 40 db(a) Kvällstid, helger 18:00 22:00 45 db(a) 35 db(a) Nattetid 22:00 07:00 40 db(a) 35 db(a) Momentant 22:00 07:00 55 db(a) 50 db(a) Verksamheten bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna för buller överskrids. Verksamheten bedöms inte heller bidra till att miljökvalitetsnormerna för ytvatten överskrids (Miljökvalitetsnormer Bottenhavets vattendistrikt). 2014-09-25 Sida 33 (37)

9 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Under anläggningstiden kommer maskiner att orsaka buller och utsläpp till luft. Risk för utsläpp till mark och grundvatten finns från maskiner och fordon. Planerade dammvallar kommer att påverka landskapsbilden vilket närboende kan störas av. De skydds- och skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas under anläggningstiden är följande: Påverkan från maskiner på miljön minimeras genom att i huvudsak använda miljöklassade fordon och drivmedel. Förvaring av diesel- och oljeprodukter kommer att ske på sätt som uppfyller gängse normer. Beredskap i form av saneringsplaner under byggtiden ska finnas för att minimera läckage av till exempel drivmedel. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller på byggarbetsplatser ska följas (NFS 2004:15) Dammar och dammvallar byggs med tanke på säkerhet, estetik och landskapsbilden. Under drifttiden kommer följande åtgärder att vidtas: Vid drift av anläggningen kan pumpar komma att ge upphov till visst buller. Vid behov kan pumpar byggas in för att buller vid omgivande bostäder inte ska överskrida naturvårdsverkets riktlinjer. För att förebygga olyckor skall dammar (beroende på deras utformning) vara inhägnade. Lakvattendammar och lakvattendiket skall ha sådan kapacitet så att de kan buffra för vårflod och höga flöden. Deras dimensionering skall säkerställa att läckage av lakvatten till omgivningen förhindras samt utlakning ur och flykt av sediment förhindras. Åtgärder för skydd mot insyn kompletteras med trädridåer vid norra sidan. Utpumpning från dammarna får inte ske vid bortgrävning av sediment. Uppslammat material skall sedimentera innan utpumpning återupptas. Översilningsytor skall utformas så att utlakning av ackumulerade föroreningar förhindras. Vegetationen på översilningsytor skall skördas med jämna mellanrum för att optimera tillväxten hos grödorna. Den skördade vegetationen får inte användas till foder eller dylikt utan bör förbrännas i en panna som har vederbörliga tillstånd. 10 KONTROLL AV VERKSAMHETEN Ett kontrollprogram enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll kommer att utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten innan arbetet påbörjas. Kontrollprogrammet ska möjliggöra kontroll av att tillståndets villkor följs. Kontrollprogrammet kommer att fokusera på kvalitet på utgående vatten från lakvattenanläggningen och vid utsläppspunkten till Dalälven, liksom på lukt. Det ska ange mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder. Miljökontrollernas och undersökningsmetodernas kostnader måste vara miljömässigt relevanta. Det är viktigt att kunna urskilja störningar av till exempel buller eller utsläpp till vatten orsakade av andra verksamheter vilka ej är relaterade till denna. 2014-09-25 Sida 34 (37)

11 SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSERNA I Tabell 10 följer en sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser vid anläggande och drift av verksamheten. Bedömningen görs som en jämförelse med nollalternativet. Bedömning av miljöeffekterna presenteras enligt följande: + positiv effekt 0 ingen förändring - negativ effekt Tabell 10: Sammanfattning av miljöeffekter Rubrik Miljöeffekt Sammanfattande kommentar Ytvatten + Avledande av ytvatten till Grytnäsån istället för blandning med lakvattnet och avledning till Krylbo. Anläggande av översilningsyta ger våtmarksliknande förhållanden. Minskad risk att vattenförekomster i anslutning till Karlslunds avfallsanläggning kontamineras. Utsläppet av renat lakvatten i Dalälven bedöms inte medföra negativ påverkan på älven. Grundvatten 0/(-) Områdets grundvatten bedöms ej påverkas. Möjlig negativ påverkan om planerad översilningsyta inte fyller sin funktion eller läckage sker från lakvattendammar. Buller -/0 Negativt under anläggningsskedet Luft -/0 Möjligen negativt under anläggningsskedet Lukt - Risk för lukt vid otillräcklig luftning Landskapsbild - Anlagda dammar ger en ändrad landskapsbild som kan upplevas som negativ. Kulturmiljö & fornminnen 0 Ingen påverkan Rekreation & friluftsliv 0 Rekreationsområden ligger på visst avstånd från 2014-09-25 Sida 35 (37)

verksamheten Boendemiljö - Risk för försämring om problem med lukt uppstår, visuell förändring kan upplevas som negativ Energi 0 Ingen påverkan Markanvändning _ Förändring från åkermark till annan markanvändning Kemikalier + Minskat kemikaliebehov vid Krylbo avloppsreningsverk möjligt Vatten 0 Ingen förbrukning av renat vatten Avfall + Möjlighet att återanvända slammet från Krylbo avloppsreningsverk Byggnadsskedet - Visst buller etc under byggnadsskedet Sammantaget kan det aktuella företaget inte sägas medföra sådan miljöpåverkan att tillåtligheten kan ifrågasättas. 2014-09-25 Sida 36 (37)

12 REFERENSER Bodén, Birgitta. 2013. MAS-sten som ett möjligt material för att minska föroreningarna från deponin i Karlslund, Examensarbete. Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet, Uppsala: Uppsala universitet Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk vägledning, Svenskt Vatten och Naturvårdsverket, 2013 Handbok för Lakvattenbedömning: Metodik för karakterisering av lakvatten från avfallsupplag, Öman C., Malmberg M., Wolf-Waltz C., IVL, 2000, Lakvatten från Deponier, Naturvårdsverket, 2008 Markteknisk undersökningsrapport, Karlslunds deponi, åker norr om deponi. Sweco 2013 Miljörapport 2012 och 2013, Krylbo ARV Nya lakvatten-kemisk sammansättning och lämplig behandling, Junestedt C., Ek M., Stenmarck Å., IVL, 2009 Rening av lakvatten i markbaserade växtsystem, Vägledning vid dimensionering och drift, RVF Utveckling, 2003:01 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet, Publikation P95, Svenskt Vatten, 2009 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter, Svenskt Vatten, 2002 Samordnad recipientkontroll i Dalälven 2012, DVVF, Länsstyrelsen Dalarnas Län Vägen till naturen i Avesta, Avesta kommun, 2003 Översiktsplan för Avesta kommun, 2007 www.naturvardsverket.se/sv/lagar-och-andra-styrmedel/miljokvalitetsnormer/ http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/pages/default.aspx http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/dalarna/planeringsunderlag/ http://vattenweb.smhi.se 2014-09-25 Sida 37 (37)