Mekanik F, del 2 (FFM521)

Relevanta dokument
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Kapitel extra Tröghetsmoment

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Andra EP-laborationen

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Lösning. (1b) θ 2 = L R. Utgå nu från. α= d2 θ. dt 2 (2)

Rotationsrörelse laboration Mekanik II

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Kursinformation Mekanik f.k. TMMI39

Mekanik Föreläsning 8

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Arbete och effekt vid rotation

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

Svar och anvisningar

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Biomekanik, 5 poäng Jämviktslära

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, typgodkänd kalkylator, lexikon, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Labboration 2. Abbas Jafari, Julius Jensen och Joseph Byström. 22 april Rotationsrörelse

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

Analytisk mekanik för MMT, 5C1121 Tentamen, , kl

Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Mekanik F, del 2 (FFM521)

Mekanik FK2002m. Repetition

Svar och anvisningar

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

STOCKE OLMS UNIVERSITET FYS IKUM

Övningar för finalister i Wallenbergs fysikpris

Laborationsrapport. Joseph Lazraq Byström, Julius Jensen och Abbas Jafari Q2A. 22 april Ballistisk pendel

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

" e n och Newtons 2:a lag

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, typgodkänd kalkylator, lexikon, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Mekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

SG1140, Mekanik del II, för P2 och CL3MAFY. Omtentamen

Ballistisk pendel laboration Mekanik II

Basala kunskapsmål i Mekanik

Lösningar till övningar Arbete och Energi

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

2.2 Tvådimensionella jämviktsproblem Ledningar

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

UPPSALA UNIVERSITET Inst. för fysik och astronomi Mattias Klintenberg, Allan Hallgren, Staffan Yngve, Arnaud Ferrari, Glenn Wouda och Lennart Selander

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tillämpad Matematik I Övning 3

ID-Kod: Program: Svarsformulär för A-delen. [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan.

Mekanik FK2002m. Rotation

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Transkript:

Mekanik F, del (FFM51) Ledningar utvalda rekommenderade tal Christian Forssén, christianforssen@chalmersse Uppdaterad: April 4, 014 Lösningsskissar av C Forssén och E Ryberg Med reservation för eventuella fel Skicka eventuella kommentarer till: christianforssen@chalmersse Kapitel 6 P6/6 (MK, 7th ed) Svaret på denna uppgift involverar ganska många vinklar och avstånd Använder man den givna geometrin och θ = 45 förenklas dessa uttryck en hel del Staven utför en ren rotationsrörelse runt en axel genom O Rita ett friläggningsdiagram och inse att normalkrafterna är riktade mot punkten O Teckna kraftekvationerna och använd kinematiken för att få masscentrums acceleration Teckna vridmomentsekvationen map en axel genom O Tröghetsmomentet fås genom Steiners sats Tre obekanta (F A, F B, θ och tre ekvationer gör det möjligt att finna svaret

P6/7 (MK, 7th ed) Finn masscentrum Med koordinatsystemet i figuren, och origo i L- stavens hörn, ligger detta i punkten ( l/4, l/4) Finn tröghetsmomentet på valfritt sätt Enklast genom att använda Steiners sats Notera att totala massan är m Vi finner Ī = 5 4 ml Kraftekv P ĵ = m a G och momentekv P 3 4 lˆk = Īαˆk Accelerationen för punkten A finner man sedan genom a A = a G + a A/G P6/97 (MK, 7th ed) Utnyttja sambandet a B = a A + a B/A Notera att masscen- Gör en friläggning och teckna kraftekvationer trums acceleration är a G = Lα cos θî L α sin θĵ Vi behöver en ekvation till Välj förslagsvis vridmomentsekvationen map punkten C som ligger ovanför A och till vänster om B För denna punkt gäller att MC = Ī α + m r G a G

P6/107 (MK, 7th ed) Teckna vridmomentsekvationen map cirkelns mittpunkt Notera att staven utför en ren rotationsrörelse runt mittpunkten Eftersom normalkrafterna inte utövar ett vridmoment map mittpunkten räcker det med denna rörelseekvation som kommer att innehålla den enda okända storheten: α Vi behöver dock avståndet till stavens masscentrum vilket dyker upp i tröghetsmomentet I O = 1 1 ml + m r Rita en tydlig figur för att se att denna kan vi teckna som en funktion av cirkelspårets radie r +l /4 = R Radien får vi tex med cosinussatsen som l = R R cos(θ + π/) = R (1 + sin θ) Svaret blir α = g l 3 sin θ(1 + sin θ) sin θ P6/118 (MK, 7th ed) Arbete-energi principen ger U = T, där det utförda arbetet är U = F l Kraften angriper hela tiden i den översta punkten, vilken rör sig med dubbla hastigheten jämfört med masscentrum Vi har alltså att l = s, där Ss är sträckan som masscentrum rört sig I slutläget är den kinetiska energin given av T = T ring + T stav, där T ring = 1 M v + 1 Īringω = Mr ω, T stav = 1 m v + 1 Īstavω = 3 mr ω, där v = ωr och varje stav har längden r och massan m = m 4sF Slutligen ger arbete-energi principen att ω = (M+16m/3)l

P6/14 (MK, 7th ed) I det givna startläget har stavarna ingen kinetisk energi Den potentiella energin (med nollnivån då θ 0) är V = mg b sin θ ( + mg b sin θ + b sin θ ) I slutläget har stavarna ingen potentiell energi men kinetisk energi: T = T upper + T lower Den undre stavens kinetiska energi kan tecknas genom att inse att den utför fixpunktsrotation kring O med rotationshastighet ω lower = v B /b vilket ger: T lower = I ( O,stav vbb ) Den övre stavens masscentrum har hastigheten (v A + v B )/ och rotationshastighet ω upper = (v A v B )/b vilket ger T upper = m va ( ) +v B + Ī stav ( va v B b ) Notera att v A = v B + v A/B vilket ger v A = v B Arbete-energi-principen ger att U = T och vi får v A = 6gb sin θ P6/179 (MK, 7th ed) Svaret kommer givetvis att bero på vilka antaganden man gör för kroppens form Approximera dykaren som en tunn stav (längd l) i det första läget och som ett klot (radie r) i det andra Förhållandet mellan rotationshastigheterna ω 1 och ω fås genom konservering av rörelsemängdsmoment Konserveringen av L runt masscentrum ger 1 1 ml ω 1 = 5 mr ω Vilket ger ω = ω 1 5 l 4 r

P6/00 (MK, 7th ed) Rörelsen utgörs av en inelastisk stöt mot A, kontaktpunkten med kanten (se figur), samt en efterföljande rotation kring fix axel genom A För stöten har vi konservering av rörelsemängdsmoment map axel genom A Burken kommer att ha hastigheten v = LΩ vid stötögonblicket, där L är avståndet från gångjärnen (dörrens rotationsaxel) Vi får alltså att mv(r h) = I A ω, där I A = 3mr / och ω är rotationshastigheten som burken får kring axeln genom A efter stöten Detta ger r Ω = 3 L(r h) ω För den efterföljande rotationsrörelsen gäller att tyngdkraften kommer att uträtta ett negativt arbete U 1 = T, där arbetet alltså motsvarar minskningen av den potentiella energin Frågan är då om detta räcker till för att få tyngdpunkten över kanthöjden h Gränsfallet är då rotationen precis avstannar i läget då masscentrum är ovanför kanten mgh = 1 ( ) 3 (ω mr 0 ) ω = Med uttrycket ovan får vi svaret Ω = 3 r 4gh L(r h) 3 4gh 3r