STADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION



Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Sagor och berättelser

Fjäderns Bokslut 2015

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Sagor och berättelser

Dnr: 2012/269-BaUN-625. Katarina Lindh - al268 E-post: katarina.lindh@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Kvalitetsredovisning. Förskola

Avdelning Sporrens utvärdering

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Akvarellens förskola Helsingborg

Förskolan Trollstigen AB

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Kvalitetsdokument 2013/2014

Förskolor och pedagogisk omsorg i Munka Ljungby

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete

Välkommen till Smögens förskola

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

tisdag 13 september 11

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Göteborg 15 januari 2008

KVALITETSRAPPORT 2014

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Pedagogisk dokumentation

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

TEMA: KUNSKAP FRAMTI DSH USET

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap

Tema TID. Lyckåkerskolan Visby. Fritids, avd Alen. Ht Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo. Foto: Maritha Spanier

Hammarby Förskolor Skolor Väster

VÅREN 2015 SNÖVIT 3-8 år lörd 17/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 21-22/1 kl:9:30 lörd 24/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 28-29/1 kl:9:30

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan Stockby Förskola

Kvalitetsdokument

Porträtt. Om du undrar något, hör av dig till Karolina, konstpedagog på Falsterbo konsthall. eller

Systematiskt kvalitetsarbete

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Kvalitetsredovisning

VERKSTÄDER

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2015/2016

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor,

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

EXAMENSARBETE. Pedagogisk dokumentation. Ett medel för att skapa demokrati genom barns inflytande i förskolan. Emma Bergvall Jenny Westman

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Pris Bröllopsfotografering 2016

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA

21 dec Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Tranbärets månadsbrev februari 2016

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016

Angående uppföljning av tillsyn läsåret

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Transkript:

STADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION Stadsateljé Märsta - en undersökning av möjligheten att bredda verksamheten på Konsthall Märsta genom att söka upp nya platser och skapa förutsättningar för nya samarbeten. Sigtuna kommuns förskolor har i uppdrag att arbeta inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Även konsthallens pedagogiska verksamhet ska ha Reggio Emilia-filosofin som sin ledstjärna. Vad är Reggio Emilia? En pedagogisk filosofi som betonar nödvändigheten i att bygga ett nytt globalt demokratiskt medborgarskap. Så här beskrivs själva filosofin på Reggio Emilia-institutets hemsida: Reggio Emilias pedagogiska filosofi är ett demokratiskt ställningstagande för att förskolan ska vara en demokratisk praktik för såväl barn som för samhället runtomkring. I Reggio Emilia ses barn som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare, väl värda att lyssna på. Lyssnande, dokumentation och reflektion är några av denna pedagogiska filosofis kännetecken, liksom att se på olikhet som ett viktigt värde. Begreppet Stadsateljé kommer från Reggio Emilia-filosofin. Stadsateljéerna är ett sätt att nå även de som inte går i skolan/förskolan. En plats för att ta upp lokala händelser, processer och bearbeta dessa med konstnärliga verktyg. I stadsateljéerna kan det finnas olika fokus; ljusexperiment, digitala verktyg etc. Ett annat Reggio Emilia-begrepp är Remida att använda samhällets restprodukter som skapande material, det finns speciella Remida-center = återbrukscentrum. (Midas kungen som förvandlar allt till guld.) Olika företag som ger sina restprodukter, rörbitar, pappers-rester, tapetbitar, golvbitar, kartonger, förpackningar, utrensat material etc. VAD VILL VI MED STADSATELJÉ MÄRSTA? Stadsateljé Märsta är ett samlingsnamn - ett paraply - under vilket vi arbetar på olika sätt med att nå nya grupper och vara en del av lokalsamhället. Vi vill nå också de som kanske inte annars söker upp en konsthall och vi vill använda konsten som en igångsättare av samtal och annan kommunikation. Genom att dels öppna upp våra lokaler och dels söka upp nya platser med vår verksamhet vill vi skapa förutsättningar för fler samtal om konst, skapande, närsamhället, demokrati. MÄRSTA CENTRUM POP-UP-ATELJÉ. Märsta Centrum som är ett förortscentrum med stora planer, där det för tillfället finns tomma lokaler, får vi låna en av lokalerna för att göra en "Pop-up-stadsateljé" där vi kan skapa ett rum för samtal och skapande kring vad ett centrum kan vara - och i förlängningen vad ett samhälle kan vara.

Vi har arbetat med två spår i Stadsateljé Märsta: Undersöka miljön omkring Nymärsta Torg. Vad finns att upptäcka här? Få syn på detaljer genom att verkligen vara i närmiljön. Genom att skissa och fotografera upptäcker vi nya saker. Vi lär känna Märsta Centrums själ Varje plats har en själ, en identitet. Att försöka upptäcka och ställa sig i relation till den, innebär även att lära känna sin egen själ. (Vea Vecchi, ateljerista, Reggio Emilia) Fantisera om vad man skulle vilja att det byggdes på den (hittills) tomma rivningstomten vid Nymärsta Torg. Vad vill vi göra med vår lokala miljö? Tankar om arkitektur. Utmana synen på vad ett hus kan vara. Jag kommer att samarbeta med Ingrid Westermark - arkitektstudent på KTH - för att göra projekt med utgångspunkt i arkitektur och visioner om ett samhälle. Poetens uppgift är inte att säga vad som hänt utan vad som skulle kunna hända. (Aristoteles, citerad av Vea Vecchi) Förskolor Jag har bjudit in förskolor som arbetar med Reggio Emilia-pedagogiken att komma till stadsateljén med barngrupper att skapa i stadsateljén utifrån tema staden. Utifrån deras arbete i lokalen skapar vi utställningar på plats som i sin tur skapar intresse för temat och vi får möjlighet att arbeta med andra spontana och bokade grupper. Detta är också ett sätt att få barnens tankar och idéer att synas i det offentliga rummet. Under maj och juni har vi tagit emot grupper från förskolor i närheten av Märsta Centrum: Söderbrinkens förskola och Ärlinghems förskola. Barnen har kommit till Stadsateljén i två omgångar. Barnen har undersökt torget genom att skraffera man tar en krita och drar över ett papper mot ett underlag, så det bildas mönster/avtryck på pappret och på det sättet upptäcker man små detaljer i närmiljön lär känna platsen. Vi jobbar inspirerat av hur arkitekter arbetar när de gör en platsanalys inför ett nytt bygge etc. Vad tycker ni man skulle bygga på den tomma tomten vid Nymärsta Torg? Ett hus! En lekplats! En rutschkana! En vattenrutschbana! En jättestor rutschkana där många barn kan åka! Då kan man ha baddräkt på sig och åka där! Söderbrinkens Förskola 2 juni 2015. Med de skrafferade mönstren/avtrycken skapade barnen collagebilder av sina drömbyggen.

Vi det andra tillfället byggde barnen upp sina drömbyggen med hjälp av återvinningsmaterial. Visionära modeller av framtida byggen i Märsta Centrum, torn med fönster och hissar... Barnen springer mot ateljén, nu har de varit här en gång och vet vad som väntar. Inspirationen flödade, och ibland var förklaringarna mycket mer komplexa än själva bygget.

Vid två tillfällen har vi haft öppet för allmänheten för att visa barnens bilder och byggen samt samla in åsikter och idéer om vad en stad kan vara och vad man vill med sitt Märsta Centrum. Vid ett av dessa tillfällen var Emma Simu, graffitikonstnär och fritidspedagog vid Ungdomens Hus, på plats och man fick prova på att spraya på en av väggarna. Även här var uppgiften att fantisera om vad som skulle kunna byggas på den tomma tomten...

Konstkollo I början av juni anordnade Konsthall Märsta för första gången Konstkollo för barn. Två dagar för barn 6-9 år och tre dagar för barn 10-15 år. Ledare för konstkollot var förutom jag arkitektstudenten Ingrid Westermark, som bidrog med arkitektens syn på staden, hur arkitekter jobbar med att kartlägga en plats på olika sätt innan planering och ritande sätts igång. Under konstkollot arbetade vi på olika sätt utifrån utställningen Staden på konsthallen. Barnen fick själva fantisera om hur en stad kan se ut, vad den ska innehålla och vad som ska hända där. Dessa tankar visualiserades i målningar, teckningar och animationer. Barnen fick även undersöka miljön kring Nymärsta Torg genom att fotografera och skissa utifrån vissa begränsningar: t ex leta bara efter ränder, cirklar, sådant som växer. De fick även fundera på vad som skulle kunna byggas på den tomma platsen vid Nymärsta Torg. Detta resulterade i skulpturer och animationer. Stort tack till Fastpartner som lånar ut lokalen till oss! /Anna Hedberg, kulturpedagog, Sigtuna Museum & Art