Dnr: 2012/269-BaUN-625. Katarina Lindh - al268 E-post: katarina.lindh@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden
|
|
- Mikael Hermansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Katarina Lindh - al268 E-post: katarina.lindh@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2012/269-BaUN-625 Barn- och ungdomsnämnden Beslut avseende ReMida återvinningscenter i Västerås Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar skapa ett återvinningcenter för förskolan med målet att bli ett certifierat ReMida återvinningscenter. Ärendebeskrivning ReMida återvinningscenter har utvecklats inom förskoleverksamheten i Reggio Emilia i Italien och har funnits där sedan Konceptet bygger på att lokala företagare lämnar sitt överskottsmaterial till återvinningscentret där det kommer till användning inom den pedagogiska verksamheten i förskolan. Syftet med centret är att stimulera förskolebarns kreativitet och experimentlusta. I stället för att företagen slänger sitt överskottsmaterial kommer det till användning och på så vis kan företagande, utbildning, konst och miljö bindas samman. Barnens kreativitet främjas och istället för att använda färdiga produkter får barnen själva skapa något nytt av materialet. Tanken är att centret också kan bidra till att minska införskaffande av färdiga leksaker och material till förskolan. Materialet ska varken vara miljöfarligt, ohälsosamt eller smutsigt. Verksamheten ska samarbeta med övriga förvaltningar i kommunen. Arbetet sker i projektform i tre olika etapper och beräknas vara framme vid målet, ett certifierat ReMida blir tidigast hösten Bilagor Utredningsuppdrag - utred möjligheten att starta ett Remidainspirerat återvinningscenter i Västerås Protokollsutdrag från Barn- och ungdomsnämnden Protokollsutdrag från Barn- och ungdomsnämnden Beslut angående - Remidainspirerat återvinningscenter i Västerås Skickad av: Katarina Lindh - al268
2 Tjänsteskrivelse Diarienr /269-BaUN- Er referens Sid 1 Pedagogiska nämndernas stab Till Barn- och ungdomsnämnden Utredningsuppdrag utred möjligheten att starta ett Remida inspirerat återvinningscenter i Västerås Bakgrund Pedagogiska nämndernas stab har i en motion från (S) i kommunfullmäktige (KFM 97 Dnr: 2009/306-KS-180) fått uppdraget att utreda möjligheten och vilka förutsättningar som krävs för att starta ett Remidainspirerat återvinningscenter i Västerås. Vidare att i den fortsatta utredningen särskilt beakta de synpunkter som inlämnats av Vafab Miljö AB. Inledning Remida vad är det? Idén är ursprungligen hämtad från Reggio Emilias förskoleverksamhet i Italien, men finns nu även i Sverige. I Reggio Emilia benämner man sitt återvinningscenter för Remida. Re står för Reggio, mida syftar på kung Midas som enligt sägnen fick allt han rörde vid att förvandlas till guld. Remida är ett kreativt återvinningscenter för barn och går i korthet ut på att stimulera barns kreativitet genom att använda överskottsmaterial från lokala företag. Restmaterial kan alltså bli till resurser för barn och unga i förskolans/skolans verksamhet. Ett återvinningscenter kan också bidra till att öka barn och ungas intresse för miljö, konst och teknik och utveckla det pedagogiska arbetet. Det värdelösa har blivit till det mest värdefulla. Syftet är att stimulera barns kreativitet och laborerande genom att barnen fritt får experimentera med de restmaterial som kommer från de olika lokala företagen. Remida i Italien startade för 14 år sedan. Remida binder samman industri, utbildning, konst på ett kraftfullt sätt. Från början hade de 15 företag som bidrog med restmaterial. I dag levererar över 200 företag material ca varannan vecka. Förutsättningar i Västerås Vid ett första möte med flera olika intressenter och representanter i staden som till exempel de två förskollärarna som tidigare visat intresse för ett Remida, AMA, Edströmska gymnasiet, Vafab, Kif staben, representanter från Västerås kulturcentrum och rektorn för kulturskolan framkom att det finns ett stort engagemang och intresse för att skapa ett återvinningscenter i Västerås. Vafab Miljö uttrycker det positiva från deras sida utifrån ett miljömedvetet perspektiv. Remida bidrar till en ökad miljömedvetenhet genom att materialet får ett nytt eller förlängt liv. Deltagarna fick samma frågeställning som uttrycks i motionen nämligen om det finns förutsättningar för att starta ett Remida i Västerås. För att förstå mer om Remida behövdes mer information som till exempel vad restprodukter kan vara. Material som används kan vara plast, metall, läder, gummi, trä, textilier, papper, kartong, frigolit, plexiglas mm och allt material ID: Yttrande_om_motion_Remida_rev_B[1]
3 Västerås stad 2 (3) som blir över i produktion. Materialet får inte vara miljöfarligt eller smutsigt. Det bästa med dessa material är att det är könsneutralt och det är enbart barns fantasi och kreativitet som sätter gränser. Materialet förvaras i transperanta kärl/korgar av sk hönsnät, så att barn kan se vad som finns i kärlen. Förskollärarna berättade om deras möte med Remida i Italien och hur barnen fick gå och hämta material som lockade till skapande och pedagogerna ansåg att det är på tiden att Västerås skapar ett eget återvinningscenter. De informerade också om att det redan finns ett Remida i Sverige. Centret som ligger i Södertälje är Sveriges första certifierade Remida (2008), och startade som ett projekt. I dag står Södertälje kommun för en halv miljon till initiativtagarna för att driva Remida vidare. I Södertälje finns lokalen i en källare på en förskola och det är inte hela Södertälje som är involverad utan endast 7 förskolor. Materialet som lokala småföretagare ger till verksamheten hämtas av elever i år 2 på Fordonstekniska. Vidare innebär certifieringen att man genomgått utbildning i Reggio Emilia och får använda deras namn och logotyp. För att bli certifierad måste man först få en projektbeskrivning godkänd av ansvarig i Reggio Emilia. Nästa steg är utbildningen som kostar :- per grupp, oavsett antal, dessutom en kostnad för tolk. För att få reda på småföretagarna åsikter och tankar om ett framtida återvinningscenter inbjöds representanter från lokala företag, som Öbergs färg, Willmans trä, Gullbergs, Aros industripartner och Furulunds till ett möte. De företagare som kom till mötet beskrev att man idag skickar iväg sina spillprodukter och får betalt för det, men efter att ha lyssnat på informationen om Remida var representanterna positiva och överens om att det fanns så mycket restmaterial att det skulle räcka till att bidra till barn och pedagoger i staden. I Västerås med omnejd finns tusentals småföretagare där flertalet kan bidra med sina spillprodukter. Större företag med över 500 anställda uppgår till ca 100 företag, vilka några förmodligen också har restprodukter. Företagarna ansåg att det vore bra att synliggöra barn och unga på ett positivt sätt och tanken med återvinning lär barn att bli miljömedvetna. I en förlängning kan barnoch unga synliggöras i positiv bemärkelse i Västerås stad genom de alster som skapas. Möjligheterna till det finns att samverkan med City samverkan och Västerås kulturcentrum. Som småföretagare blir det goodwill att bidra till hållbar utveckling och att faktiskt få viss publicitet som kan smitta till att fler företag involveras. Det som lyftes fram som viktigt för företagarna var att de måste finnas kärl att lägga materialet i och att restmaterialet hämtades. Det fanns inte tid för deras personal att sortera och fylla kärlen. Det krävs extra samordningsinsatser för den pedagogiska verksamheten och för materialanskaffning. Väljer staden att skapa ett regelrätt Remida inspirerat återvinningscenter krävs utbildning av förskolepedagoger i Italien. Genom den utbildningen blir centret certifierat och har rätt att kallas för Remida, som till exempel i Södertälje kommun. En förutsättning för att komma igång med arbetet är att det behövs en projektanställning för att arbeta upp former och struktur för verksamheten samt som kan söka bidrag förslagsvis från sociala företag och EU. En uppgift blir också att binda samman de olika processer som redan är i gång i staden. Enligt strateg på VUC visar AMA intresse för att kunna medverka i arbetet med att eventuellt hämta restprodukterna hos lokala företag och sortera materialet i lokalen. Pedagogerna ansvarar för att produkterna blir åldersanpassade. Efter samtal med projektledare och pedagog som driver Komtec idag framkom att ett Remida återvinningscenter skulle på sikt kunna lokalintegreras med Komtec, som en fortsättning och en röd tråd för barns kreativitet och experimentlusta.
4 Västerås stad 3 (3) I utredningen har också särskilt beaktats de synpunkter som har inlämnats av Vafab Miljö. Vafab Miljö lyfter upp miljöaspekten med ett återvinningscenter, minimering av avfall, hållbar utveckling och återanvändning av produkter som mycket positivt för Västerås stad. Vafab Miljö ställer sig också positiv till att vara garant för säkerhet och kvalitet av materialet och att vara kontakten med lokala företag under förutsättning att resurser för detta kan tillställas. Ekonomi Uppskattad kostnad för att skapa ett Remida i Västerås; :- för att bli certifierad och det är en engångskostnad, 2 eller fler pedagoger, (plus omkostnader för resa och tolkstöd) :- för en projektledare i ett uppstartsskede :- för lokal, ca 100 kvm :- för inskaffande av kärl och transport av material :- för Vafab Miljö ska vara garant för materialet I en förlängning när Remida har startat finns behov av pedagog/pedagoger i verksamheten som ansvarar för att åldersanpassa materialet och handleda personal från AMA. Den totala kostnaden för första årets uppbyggnad av Remida återvinningscenter uppskattas till :-. Ett Remida återvinningscenter kan med fördel startas under 2013 men det förutsätter att kommunfullmäktige tilldelar barn- och ungdomsnämnden ytterligare medel för ändamålet. Stabens slutsatser Stabens bedömning är att intresset för ett Remida i Västerås stad är stort från förskolor, småföretagare och de av kommunens egna verksamheter som berörs, exempelvis Vafab Miljö, Komtec och AMA. Under förutsättning att ovanstående kan lösas finns goda möjligheter att starta ett återvinningscenter i Västerås stad. Eva Cederberg Ställföreträdande direktör Katarina Lindh Strateg
5 De fyra nedersta bilderna är hämtade från ReMida återvinningscenter i Reggio Emilia. Bilderna åskådliggör hur det kan se ut i ett framtida Västerås ReMida återvinningscenter. Allt material sorteras för att inspirera till kreativitet.
6 Bilden visar gångtunneln till järnvägsstationen i Reggio Emilia. Barn (5 år) som i temat cykel, skapat bilderna av återvinningsmaterial från Remida. Bilder som i ett nästa skede fotas och blir ytterligare förstärkt på plåt av äldre elever.
Dnr: 2012/269-BaUN-625. Katarina Lindh - al268 E-post: Barn- och ungdomsnämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Katarina Lindh - al268 E-post: katarina.lindh@vasteras.se Kopia till 2013-10-28 Dnr: 2012/269-BaUN-625 Barn- och ungdomsnämnden Beslut avseende ReMida - kreativt återanvändningscenter
Datum 2014-09-04. Remiss - Motion väckt av Hona Szatmari Waldau (V) om att starta återanvändningscenter
Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Astrid Nyström Datum 2014-09-04 Diarienummer BUN-2014-0798 Barn- och ungdomsnämnden Remiss - Motion väckt av Hona Szatmari Waldau
STADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION
STADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION Stadsateljé Märsta - en undersökning av möjligheten att bredda verksamheten på Konsthall Märsta genom att söka upp nya platser och skapa förutsättningar för nya samarbeten.
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Missionären www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Transnationellt utbyte Reggio Emilia
CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet
Motion 2013:10 om sommarjobbare som sommarmusiker KS-2013/1183 Förslag till beslut
Klas Bergström Kommunstyrelsens ordförande Ordförandens förslag Datum 2014-08-01 Kommunstyrelsen Motion 2013:10 om sommarjobbare som sommarmusiker KS-2013/1183 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Pedagogiska skolgårdar
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till 2013-02-25 Dnr: 2013/564-BaUN-648 Barn- och ungdomsnämnden Pedagogiska skolgårdar Förslag till beslut Barn-
7. Motion angående start av ett kreativt återanvändningscenter i Västerviks kommun svar Dnr 2015/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 14 (41) 2016-05-23 Kf Ks 132 7. Motion angående start av ett kreativt återanvändningscenter i Västerviks kommun svar Dnr 2015/452-109 Christin Rampeltin Molin (M)
Utdrag ur Sammanträdesprotokoll
1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 14 september 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-16:56 Sekreterare
TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011
TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011 årskurs 8, teknik och textilslöjd Utsmyckning med konstnär Unna Katz Förutsättningar I projektet samarbetar jag med Jane Stipelius, lärare i teknik och Asil Lafat, textillärare.
Arbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola Rektor: Åsa Karlsson Rektors telefonnummer: 035-152791 Skolområde: Norr Datum: 1 dec 2010 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Storyline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Soluret 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Grön Flagg 2007-2008
Grön Flagg 2007-2008 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbete med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 07-08 har förskolan valt att fortsätt Grön Flaggarbetet under temat KRETSLOPPET. Förskolan har nu
Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola
Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015 Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola 1Uppföljning av prioriterade mål 1.1Normer och värden Mål 1.1.1Grundläggande värden och ett medmänskligt förhållningssätt ska
Arbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
1. Brief och förberedelser. Förberedelser. Skicka ut en inbjudan till alla som deltagit i er SPN-undersökning
Att göra något tillsammans är ofta ett trevligt sätt att lära sig nya saker. En gemensam aktivitet där lärare, föräldrar och elever träffas är ett bra tillfälle att berätta om vad man lärt sig, att diskutera
Kvalitetsanalys. Regnbågens förskola
Kvalitetsanalys Regnbågens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Förskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Sotenäs kommun 20090128. VaraLean något att luta sig mot
VaraLean något att luta sig mot Färre ska serva fler Andelen arbetad tid minskar Antalet medborgare i arbetsför ålder minskar Antalet medborgare över 80 år ökar Kravbilden förväntas bli högre på offentlig
Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar:
Egna anteckningar: VÄLKOMMEN TILL METALLENS FÖRSKOLA www.finspang.se Postadress: Finspångs kommun, 612 80 Finspång Besöksadress: Bergslagsvägen 13-15 Telefon: 0122-850 00 Fax: 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!
NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! Till dig kan vi köra med fyrfacksbilen ofärgad glasförpackning matavfall plastförpackning tidning pappers förpackning ofärgad glasförpackning metallförpackning
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.
Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.
Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Esstorps förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens
Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken
SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner
Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen
Bulltoftamodellen Vårt syfte är att utöver den egna läsningen av bänkbok, väskbok eller liknande ge barnen lästräning på ett strukturerat sätt, där kamratstödet utgör en viktig faktor för läsutvecklingen.
Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun
Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:
Barn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran
Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola
Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
2014-04-29 Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden
Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Sophia.sollen@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-04-29 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Informations- och kommunikationsteknik
Kulturskolans kurser
Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå
Skola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Kvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg
Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg 2014-08-15 Förskola 2013/2014 Förskolans namn: Forshälla förskola Förskolechefens namn: Birgitta Johansson Verksamhetsberättelsen i Uddevalla
Du är viktig för Norrköpings framtid.
Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas
Medelvärde och Median
Medelvärde och Median Medelvärde och median Speldesign: Niklas Lindblad Josefin Westborg Version 1.0 Tack till; Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 20 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Helklass,
Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Den moderna lärlingen. larlingibutik.se
Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.
Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Det fanns inga frågor som berörde äldrenämndens verksamheter.
Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar
SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät
[Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet
Arbetsplan Stockby Förskola
Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare
Kreativt återvinningscenter i Göteborg
ISBN nr: 1401-2448 R 2015:12 Verksamheten Återskapa i Malmö Foto: Pernilla Rydeving Kreativt återvinningscenter i Göteborg Utredning enligt miljöprogramsåtgärd 209 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg
Foto: Johan Eriksson
Foto: Johan Eriksson Filosofisk modell över utvecklingsarbetets teori och praktik Bakåt Önskat framtida läge Framåt NU NU Frågar Stöder Puffar!Kunskap & färdighet Beteenden Tillit, trygghet Känsla av sammanhang
Projektbeskrivning arbetsmarknadsprojekt Återvinning
Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2012:243 Mark- och exploateringsenheten 2015-01-23 1/2 Handläggare Urban Svantesson Tel. 0152-293 06 Projektbeskrivning arbetsmarknadsprojekt Återvinning Bakgrund I maj
Världskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Vad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Välkommen till Håstahöjdens förskola
Välkommen till Håstahöjdens förskola 2012/2013 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö 98, reviderad 2010) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk
Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 2016-01-06
SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång jag gör något som barnet kan göra själv tar jag bort möjligheten för barnet att lära sig lära
Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015
Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker
Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!
Handlingsplanen godkänd 2012-05-27 Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! 2012-05-27 Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är centralt inom Grön
KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Riktlinjer för resultathantering. Bilagor Resultathantering inom barn- och utbildningsförvaltningen.
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) E-post: bengt.karlsson@vasteras.se Kopia till 2014-11-13 Dnr: 2014/2675-BaUN-043 Grundskolenämnden Förslag till beslut Grundskolenämnden fastställer riktlinjer för resultathantering
Finn upp gör problemlösning roligt!
Vad är det här? Finn upp gör problemlösning roligt! Finn upp är en pedagogisk metod för alla lärare i skolår sex till nio som vill väcka elevernas lust att upptäcka kunskap. I Finn upp används uppfinnande
Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012
Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER
KVALITETSREDOVISNING 2006
KVALITETSREDOVISNING 2006 Agneshög Rektor Eva-Lott Petersson Grierson Adress Agneshögs gård Postadress 591 71 Motala Telefon 0141-225420 Fax 0141-53265 E-post eva-lott.petersson@motala.se Barn/elever enl
Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus
Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.
Projektbeskrivning Projektetsnamn: Berätta! Sökande: De Ungas Sommarakademi på Konstepidemin, Göteborg Kontaktperson: Sofia Åhrman, projektledare 0708-144104, sofia@konstepidemin.se, Adress: Konstepidemin,
Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun
2014-01-30 1 (5) Kommunförvaltningen Handlingsplan Dnr: UN 2013/372 Ester Alavei Utbildningsspecialist Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun Syftet med handlingsplanen är att skolorna i
SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR
Datum 2009-12-08 Lärande Enhet Almekärr MANUAL FÖR KVALITETSSÄKRING AV SKAPANDE Utifrån mål i förskolans läroplan och ett Reggio Emilia inspirerat förhållningssätt MOTORIK SAMARBETE/ KOMMUNIKATION FANTASI
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2011-05-17 HABO KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 42 Besök från Hagaboda rektorsområde... 53 43 Ekonomisk rapport tertial 1 2011... 54 44 Aktuell barnomsorgskö... 55 45 Gåvoläromedel... 56 46 Studieresa till Auschwitz...57 47 Regionalt
Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Akvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra
Lärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet OM OSS Nu vet jag att jag kan Min resa började för ett år sedan med att vi satt i ett klassrum dagarna långa och
En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.
En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. V 3 När jag tänker tillbaka på terminen som gått så dyker flera härliga bilder upp, flera av dem har pedagogera
Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.
Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Introduktion Upplever man som förskolepersonal att ljudmiljön är för hög och vill arbeta för förändring i arbets- och inlärningsmiljö, så kan
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Annan pedagogisk verksamhet
Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten
Kvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Inventering av forum för samverkan och delaktighet inom
Tjänsteskrivelse 1 (9) 2015-10-05 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Handläggare Eva Westlund Utvecklingsledare/utredare 033-430 56 11 eva.westlund@bollebygd.se Dnr : 67608 Bildnings- och omsorgsnämnden
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Rånäs förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Klass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för
Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Pedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.