JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014

Handläggare Karita Jeansson/Helen Nilsson JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för personal och elever/studerande inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Antagen av styrelsen 120327

Sida 2 av 14 1. Bakgrund Kalmarsunds Gymnasieförbund arbetar aktivt med att främja jämställdhet både som utbildare och arbetsgivare. Jämställdhet ska prägla organisationen och dess verksamhet, både från ett medarbetarperspektiv och från ett elevperspektiv. Kalmarsunds Gymnasieförbunds arbetsmiljöarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utveckling i arbetet. På en jämställd arbetsplats värderas alla elever/studerande och medarbetares kompetens och erfarenheter utifrån samma grund oavsett kön. En jämn fördelning av kvinnor och män i alla typer av grupper, på alla nivåer, ger ökad arbetstillfredsställelse, bättre arbetsmiljö och höjd effektivitet. Alla arbetsgivarorganisationer (med över 25 anställda) är enligt diskrimineringslagen skyldiga att bedriva ett målinriktat och planmässigt jämställdhetsarbete samt vidta aktiva åtgärder för ökad jämställdhet. Att upprätta en jämställdhetsplan är en del av detta arbete. Utgångspunkter för arbetet är nationella jämställdhetsmål, diskrimineringslag, skollag och läroplan samt Kalmarsunds Gymnasieförbunds jämställdhetsvision och policy. Vision: Kalmarsunds Gymnasieförbund är en jämställd organisation vilket skapar en effektiv och attraktiv verksamhet Policy: Män och kvinnor, flickor och pojkar i Kalmarsunds Gymnasieförbund behandlas likvärdigt, utan förutfattade meningar kring kön. Elever/studerande och personal skall känna trygghet och lika värde, kvinnor/flickor och män/pojkar har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter Syftet med jämställdhetsplanen är att göra det tydligt för chefer, medarbetare och elever/studerande hur vi lever upp till intentionerna i mål, policy och lag. Planen med konkreta och mätbara mål är vägledning för chefer, medarbetare och elever/ studerande att användas i arbetet med jämställdhet och mångfald i verksamheten utifrån ett arbetsgivare- och elevperspektiv. Kalmarsunds Gymnasieförbund har som prioriterat mål En ökad jämställdhet från och med 2012. Detta innebär en fortsatt systematisk strategi för att öka kunskap och höja medvetenhet, förändra attityder samt följa upp upprättade handlingsplaner. Jämställdhet och Genus Jämställdhet ingår i det samlade begreppet jämlikhet. Jämlikhetsbegreppet utgår från principen om alla människors lika värde, oavsett etnisk tillhörighet, sexualitet, funktionshinder, utbildning, ekonomi, ålder och kön m.m. Begreppet jämställdhet omfattar endast förhållandet mellan kvinnor och män. I jämställdhetsarbetet ska hänsyn tas till att kvinnor och män, pojkar och flickor, ibland har lika behov och förutsättningar och ibland har olika behov och förutsättningar. Detta beror på både biologiska könsskillnader och socialt konstruerade skillnader (genusskillnader). Att arbeta för att öka genusmedvetenhet hos elever/studerande och personal är en del av jämställdhetsarbetet. Genus är ett begrepp för hur vi kulturellt skapar könsskillnader. Vad som betraktas som manligt och kvinnligt konstrueras av de värderingar och attityder som råder i en viss kultur.

Sida 3 av 14 Samtidigt leder uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt till vissa attityder och värderingar, vilket i sin tur får maktstrukturella konsekvenser, oftast i form av mäns överordning och kvinnors underordning. Detta kan skapa orättvis fördelning av resurser, orättvist bemötande och kränkande behandling. Brist på jämställdhet får konsekvenser för flickors och pojkars möjlighet att lära och utveckla en identitet utan begränsningar eller förtryck baserat på föreställningar om kön. Brist på kunskap och medvetenhet leder tyvärr ofta till en oförmåga bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna, även om det givetvis också finns många skolledare och lärare som är kunniga och medvetna i genusfrågor. Jämställdhet i skolan/på arbetsplatsen råder när flickor/kvinnor och pojkar/män har samma makt och möjlighet att påverka skolan/arbetsplatsen, det egna lärandet och den egna utvecklingen. 2. Styrdokument Nationella jämställdhetsmål (SOU 2005/6:66, Prop. 2005/06:155) 1994 fastställdes, med propositionen Delad makt, delat ansvar, ett övergripande mål för svensk jämställdhetspolitik. (Prop. 1993/94:147) - Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta betyder: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Nationell strategi Jämställdhetsintegrering Arbetsgivaren är skyldig att metodiskt arbeta på ett långsiktigt sätt för att uppnå politiskt uppsatta jämställdhetsmål. Jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas, och därför måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Nuvarande svensk jämställdhetspolitik utgår från propositionen Makt att forma samhället och sitt liv där begreppet jämställdhetsintegrering (jämtegrering) lanserades som en strategi för att integrera jämställdhetsperspektiv i beslutprocessens alla led, från beredning till beslut och genomförande. Jämtegrering som politisk strategi antogs av riksdagen den 16 maj 2006. Lagar Diskrimineringslag (2008:567) Den 1 januari 2009 infördes en ny diskrimineringslag i Sverige. Lagen skyddar individer mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utreda och vidta åtgärder när en arbetstagare anser sig ha utsatts för trakasserier.

Sida 4 av 14 Diskrimineringslagen ställer krav på hur internt jämställdhetsarbete ska bedrivas. Alla arbetsgivare med minst tjugofem anställda ska bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att främja lika rättigheter i arbetslivet. Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en jämställdhetsplan med aktiva åtgärder inom områdena; arbetsförhållanden, rekrytering, föräldraskap, trakasserier, kompetensutveckling samt lön. Planen ska även innehålla en uppföljning av föregående plan. Arbetsmiljölag Enligt arbetsmiljölagen (AML 3 kap 1a ) ska arbetsgivare och arbetstagare/studerande samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivare har en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete (AML 3 kap 2 a ) i enlighet med arbetarskyddsstyrelsens föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter, arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Skollag (SFS 2010:800) Skollagens 1:a kap 5, 8 beskriver tydligt att var och en som verkar inom utbildning ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollagen skriver även att Alla oberoende av geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. SFS 2010:800, börjar tillämpas på utbildningar och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Vuxenutbildningen tillämpar lagen från och med 1 juli 2012. En viktig förändring i lagen är att utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Planer Likabehandlingsplan Kalmarsunds Gymnasieförbund har en plan för likabehandling som innehåller förebyggande åtgärder, rutiner för förankring och uppföljning. Förhållningssätt Vi accepterar inte kränkningar av något slag! ska vara vägledande för anställda och elever. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 (reviderad 2011) Läroplanen beskriver skolans värdegrund och uppgift, samt reglerar vad lärare och övrig personal i skolan ska göra för att verka för jämställdhet och likabehandling. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet som ansvarskännande individ och medborgare.

Sida 5 av 14 Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön [ ], könsöverskridande identitet [ ] eller annan kränkande behandling. Alla som verkar i skolan ska alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Lärarens ansvar för att inkludera alla elever i undervisningen är tydligt, det kan t.ex. handla om vem som får komma till tals, vilka exempel som hänvisas till, vilka perspektiv som synliggörs. 3-årig Handlingsplan för att jämställdhetsintegrera verksamheten. Gy 11 innebär en stor förändring i ämnesplaner och programmässigt. Läroplanen betonar att jämställdhet ska integreras i ämnen och att jämställdhet handlar om kunskap. 2010 beslutade styrelsen för Kalmarsunds Gymnasieförbund om en treårig handlingsplan för att integrera frågorna i kärnverksamheten. 3. Ansvar och styrning Vårt gemensamma ansvar Det är ett gemensamt ansvar att utveckla organisationen och arbetsförhållandena så att Kalmarsunds Gymnasieförbund får jämställda arbetsplatser, jämställda verksamheter och en arbetsplats där alla är välkomna. Politikeransvar Styrelsen är högsta beslutande organ och bestämmer inriktning för Kalmarsunds Gymnasieförbund som arbetsgivare. I Budget 2012 och ekonomisk planering 2013-2014 är jämställdhet ett prioriterat område. Kalmarsunds Gymnasieförbunds uppgift är att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som styrelsen har beslutat. Styrelsen ska ge förbundet förutsättningar att förverkliga verksamhetens målsättningar och att redovisa analyser av jämställdhetsarbetet i samband med budget- och verksamhetsuppföljning. Förbundschefsansvar Förbundschefen ansvarar för att ett arbete bedrivs för ökat jämställdhet i enlighet med de mål och riktlinjer som styrelsen har beslutat. Chefsansvar Jämställdhet är ett chefsansvar och skall integreras i alla personal- och verksamhetsbeslut. Alla chefer ansvarar för att följa Budget 2012 och ekonomisk planering 2013-2014 och att arbeta för ökad jämställdhet utifrån jämställdhetsplanen. Medarbetaransvar Förbundets anställda har ett eget ansvar att inhämta kunskap om jämställdhetsfrågor. Varje anställd ska se till att jämställdhetsfrågor integreras i den dagliga verksamheten. Förbundets jämställdhetsnätverk, Håjjarna, med representanter från samtliga enheter

Sida 6 av 14 ansvarar i samarbete med chefer för det strategiska jämställdhetsarbetet samt fungerar som en extra resurs i enheternas arbete med genus, jämställdhet och likabehandling. Elev/studerandeansvar Elever/studerande har ett eget ansvar att inhämta kunskap om jämställdhetsfrågor samt ställa krav på en jämställdhetsintegrerad undervisning. 4. Uppföljning och resultat Utvärdering och uppföljning av jämställdhetsplanen ska ske en gång per år där resultatet redovisas i årsredovisningen. Vart tredje år upprättas en ny plan för de tre kommande åren. Ytterst ansvarig för upprättande av jämställdhetsplanen är förbundschefen i samverkan med berörda fackliga parter. Uppföljningen av jämställdhetsplanen ska som en naturlig del i informationen presenteras för personal och elever/studerande samt, i förekommande fall, föräldrar, i lämpliga former.

Sida 7 av 14 Mål 1 Makt och inflytande Inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har kvinnor och män, pojkar och flickor samma rätt och möjlighet att forma villkoren för beslutsfattande. Nuläge: I förbundets styrelse ligger könsfördelningen inom intervallet 59-41 procent (kvinnor-män). Det finns flera nivåer av samverkansgrupper och möjlighet till aktivt delaktighet och inflytande i förbundet. I den förbundscentrala samverkansgruppen (CSVG) är övervägande av deltagarna kvinnor, 75 procent. Makten att påverka är inte enbart en fråga om representation utan även möjligheten att påverka dagordningen och förutsättningarna för beslutsfattandet. En sådan undersökning saknas samt hur samverkan på lokal nivå ser ut. Alla medarbetare oavsett kön har rätt till inflytande, delaktighet och utveckling. Årligen sammanställa på enhetsnivå genomförda aktiviteter för ökad jämställdhet. Skriftlig återkoppling i personalredovisning. (centralt) chef / årligen i anslutning till personalredovisning Statistik är könsuppdelad och kommuniceras på det sätt styrelsen beslutar om. Ta fram gemensamma nyckeltal (centralt i Hypergene) och analysera dessa i syfte att mäta såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter av jämställdhet i ordinarie uppföljningssystem. Könskonsekvensanalys ska utarbetas (centralt) och genomföras inför beslut som berör inflytande och delaktighet. löpande Elever/Studerande Nuläge: Vid 2011-års mätning (Jämställdhetsenkät: elever) svarar 51 procent av eleverna instämmer helt på påståendet: jag upplever att tjejer och killar har samma rättigheter och skyldigheter. Kartläggning kring pojkar och flickors representation i demokratisektioner/ elevkårer saknas. Pojkar/män och flickor/kvinnor har rätt till likvärdigt inflytande och delaktighet. Genomföra genusanalys av resultat från 3KVH/trivselenkät samt uppföljning. Kartläggning och analys av könsfördelning i grupper med elevinflytande (elevkår, programråd m.m.) håjjare årligen i anslutning till personalredovisning

Sida 8 av 14 Mål 2 Verksamheten Kalmarsunds Gymnasieförbund har ett aktivt och målinriktat jämställdhetsarbete i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, lärare och elever. Resurser fördelas i enlighet med jämställdhetsplanen och jämställdhetsarbetet är en naturlig del i verksamheten som genomsyras av ett normkritiskt förhållningssätt. Det innebär att personal sinsemellan och tillsammans med elever kontinuerligt reflekterar och diskuterar normer och värderingar. Nuläge: Vid 2010-års utvärdering av jämställdhetsplan 2008 svarar över hälften av personal instämmer på påståendet förbundet har ett systematiskt och metodiskt arbete för jämställdhet. Ett aktivt och målinriktat jämställdhetsarbete i enlighet med jämställdhetsplanen bedrivs i hela organisationen i samverkan med arbetstagarorganisationerna. Vart tredje år ta fram en övergripande jämställdhetsplan med konkreta mål och åtgärder. Målen och åtgärderna i planen ska kontinuerligt följas upp och redovisas. förbundschef löpande Jämställdhetsfrågor har en fast punkt på dagordning i samverkansgrupper och på arbetsplatsträffar. rektor årligen i anslutning till personalredovisning Jämställdhetsplanen förankras i hela förbundet. Anordna en central workshop för rektorer och Håjjare. Håjjarna har kontinuerliga nätverksträffar. förbundschef förbundschef samordnare årligen månadsvis Elever /Studerande Nuläge: Vid 2011 års mätning svarar 43 procent av eleverna stämmer inte på påståendet mina lärare tar upp könsroller, manligt och kvinnligt i undervisningen. 10 procent av eleverna svarar stämmer inte på påståendet min skola arbetar med frågor om demokrati och jämställdhet. Undervisningen bedrivs och planeras utifrån ett genusmedvetet/normkritiskt perspektiv där frågor kring genus, jämställdhet, jämlikhet och demokrati har genomslag i det vardagliga arbetet. Arbetslagen skapar varje läsårsstart en genusstrategi. Skolan har program för sex- och samlevnad, mentorstid och normkritiska inslag enligt handlingsplan. Följa upp handlingsplan för jämställdhetsintegrerad undervisning genom en jämställdhetsenkät. rektor/ årligen i programansvarig/ årsredovisning anslutning till arbetslagsledare

Sida 9 av 14 Mål 3 Arbetsförhållanden Arbetsmiljön och arbetsförhållanden inom Kalmarsunds Gymnasieförbund lämpar sig för både kvinnor och män, pojkar och flickor, samt ger samma villkor och möjligheter. Nuläge: Centrala skyddskommittén (CSK) har utarbetat en förbundsövergripande psykosocial enkät som kommer att genomföras i mars 2012. Enkäten ska ge anställda möjlighet att beskriva hur de upplever sitt arbete och sin arbetsmiljö för att sedan kunna vara delaktiga i arbetet med att utveckla arbetsmiljön och verksamheten. Resultatet kommer att presenteras under juni 2012. Arbetsplatsen och arbetsuppgifterna är utformade på ett sådant sätt att den fysiska och psykiska arbetsmiljön är god för kvinnor och män. Den förbundsgemensamma enkäten kartläggs (centralt) och analyseras kring hur kvinnor och män upplever den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Alla medarbetare har samtal kring arbetsmiljö och jämställdhet. chef rektor vartannat år uppföljning av den förbundsgemensamma enkäten årligen i anslutning till personalredovisning, skyddsronder, arbetsplatsträffar, samtal Elever/Studerande Nuläge: Det saknas en komplett statistik över elevernas medverkan för en god arbetsmiljö och antal elevskyddsombud i enlighet med arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Årligen genomförs en omfattande trivselenkät bland samtliga elever gällande skolans kvalitet och trivsel. År 2011 visade resultatet på pojkars och flickors trivsel i skolan ett medelbetyg på 5,16 i en 6-gradig skala. Pojkar/män och flickors/kvinnors arbetsplats och arbetsmiljö är sådan att båda könen känner trygghet, studiero och arbetsglädje. Elever/studerande har samtal kring arbetsmiljö och jämställdhet. Frågor kring flickor/kvinnors och pojkar/ mäns psykosociala arbetsmiljö är en stående punkt vid klassråd/elevråd. mentor/lots mentor/lots terminsvisa kontinuerligt Analys och uppföljning av elevers/ studerandes arbetsmiljö (3KVH, skyddsrond) rektor/håjjare årligen

Sida 10 av 14 Mål 4 Arbete och föräldraskap I Kalmarsunds Gymnasieförbund finns en positiv attityd till föräldraskap samt en möjlighet att kombinera arbete och familj på ett tillfredställande sätt. Nuläge: Det finns könsrelaterade skillnader när det gäller sysselsättningsgrader. Av de tillsvidareanställda kvinnorna arbetade 13 procent deltid, medan motsvarande siffra för männen var 10 procent. Kvinnor står för 74 procent av det totala uttaget av föräldraledighet, i jämförelse med männens uttag med 26 procent. När det gäller uttag av vård av sjukt barn tar män ut 47 procent av total tillfällig föräldrapenning. Män och kvinnor kan kombinera föräldraskap och god utveckling i arbetet (arbetssituation, arbetsuppgifter, löneutveckling eller annan utveckling i arbetet). Ge tydligt budskap till de anställda att föräldraledighet är något positivt. Föräldralediga ska erbjudas möjlighet att delta på arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal/uppdragsdialog, lönesamtal och utbildning under ledigheten samt ges adekvat information. / rektor / rektor årliga återkommande samtal Viktiga möten och aktiviteter förläggs i möjligaste mån till tid och plats som underlättar kombination av arbete och föräldraskap. Hålla återgångssamtal när medarbetare återgår i tjänst efter föräldraledighet som varat i mer än sex månader. / rektor / rektor Elev/Studerande Nuläge: Kartläggning kring elevers (ungdomsgymnasium) möjlighet att förena studier och föräldraskap saknas. Pojkar (män) och flickor (kvinnor) ska kunna kombinera studier med föräldraskap Åtgärdsprogram med flexibla studielösningar skapas. Genomföra kontinuerliga uppföljningssamtal utifrån åtgärdsprogrammet. rektor mentor/lots vid behov

Sida 11 av 14 Mål 5 Trakasserier Ingen form av kränkande behandling eller sexuella trakasserier förekommer inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Nuläge: Den förbundsövergripande psykosociala enkäten kommer att göra det möjligt att kartlägga antalet trakasserier och kränkande behandling. Resultatet kommer att presenteras under juni 2012. Chef informerar all personal, inklusive nyanställda om vilka rutiner som gäller vid kränkningar och trakasserier. rektor Ingen, man eller kvinna, känner sig utsatt för ovälkomna närmanden, olämpligt språkbruk eller andra former av trakasserier på grund av kön. Frågor kring trakasserier och kränkande behandling är en stående punkt vid uppdragsdialog. Öka kunskap och medvetenhet kring frågan genom utbildning. rektor vid nyanställning, arbetsplatsträffar Elever/Studerande Nuläge: Vid 2011 års mätning svarade totalt 8,5 procent (192 elever), 7,3 procent flickor och 10 procent pojkar, att de under senaste året upplevt sig kränkta och/eller trakasserade. Av dessa upplever 32 flickor och 21 pojkar att kön har varit grund för kränkning. Ingen, pojke/man eller flicka/kvinna, känner sig utsatt för ovälkomna närmanden eller andra former av trakasserier. Mentor informerar elever/studerande om vilka rutiner som gäller vid kränkningar och trakasserier enligt likabehandlingsplan. mentor/lots centralt läsårsstart I trivselenkäten/3kvh kartläggs förekomst av kränkningar och trakasserier. Återkoppling till klasserna. förbundsgemensamma enkäten Frågor kring trakasserier och kränkande behandling är en stående punkt i utvecklingssamtalet Öka kunskap och medvetenhet kring frågan genom utbildning/se handlingsplan för jämställdhetsintegrering. mentor/lots terminsvisa samtal

Sida 12 av 14 Mål 6 Utveckling Kvinnor och män, pojkar och flickor har samma möjlighet till utbildning, utveckling och karriärutveckling i arbetet. Nuläge: Varje anställd har årligen uppdragsdialog/medarbetarsamtal med sin chef där en individuell utvecklingsplan skapas som sedan följs upp. Lärare som blev beviljade fortbildning inom Lärarlyftet I 2011 var 30 personer, varav 25 kvinnor och 5 män. Karriärutveckling kan även vara uppdrag såsom arbetslagsledare, programansvarig, ämnesansvarig. Kartläggning kring detta saknas. Kvinnor och män har lika möjligheter till utveckling, som beaktas vid planering och genomförande av all utbildning och kompetensutveckling. I den förbundsgemensamma enkäten kartläggs (centralt) och analyseras kvinnor och mäns möjligheter till karriär- och kompetensutveckling. förbundsgemensamma enkäten, vartannat år Elever/Studerande Nuläge: Pojkar och flickors måluppfyllelse, som mäts genom betyg, uppvisar skillnader, både när det gäller samlat betygspoäng och antal höga/låga betyg. Flickor har generellt sett högre betyg. Andel flickor med MVG är 30,7 procent med motsvarande pojkar på 18,6 procent (2011). Flickor har generellt sett högre medelpoäng per ämne (förutom IdH/Ma). Pojkar/män och flickor/kvinnor har lika möjligheter till god utveckling. Årlig analys av könsuppdelad betygstatistik via ämneslag Genomföra genusmedveten metodik och bedömning ämnesansvarig lärare terminsslut löpande Elever som väljer icke könstraditionellt program ska särskilt uppmärksammas, och all berörd personal ska vara uppmärksam på hur de trivs i sin grupp. (via utvecklings- och hälsosamtal). mentor/lots skolsköterska

Sida 13 av 14 Mål 7 Rekrytering/Antagning En jämnare fördelning mellan könen eftersträvas på alla utbildningar/arbetsplatser och inom varje yrkesgrupp/elevgrupp. Förbundets personalrekrytering/antagning utgår från en jämställdhetsstrategi. Nuläge: Förbundet har generellt sett en jämn könsfördelning (enligt lagen är förhållandet 40/60 procent att betraktas som kvantitativ jämställdhet). Det finns dock stora könskillnader inom specifika yrkesgrupper i förbundet såsom elevhälsa, vaktmästare, yrkeslärare, SFI-lärare. Förbundet verkar för att alla anställda oavsett kön ska kunna söka lediga anställningar men uppmuntrar kvinnor eller män att söka utlysta tjänster där det råder en ojämn könsfördelning i den yrkesgruppen. Förbundet har riktlinjer för rekrytering som främjar en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom olika kategorier av arbetstagare. Utveckla en gemensam rekryteringsprocess som utgår från kompetensbaserad rekrytering. centralt Vid rekrytering och i annonser lyfta fram att förbundet arbetar aktivt för jämställdhet och marknadsföra Together. årligen i anslutning till personalredovisning Tillämpa positiv särbehandling vad gäller kön vid rekrytering, vilket innebär att vid likvärdiga meriter anställs den som tillhör det underrepresenterade könet. Elever/Studerande Nuläge: Endast Samhällsprogrammet, Handelsprogrammet och Naturprogrammet av förbundets utbildningsprogram ligger inom ramen för kvantitativ jämställdhet. Barn och fritid-, Hantverk-, Styling-, Omvårdnadsprogrammet är program med stark majoritet av flickor. Bygg och Anläggning-, Fordon och transport- och El och Energiprogrammet är program med stark majoritet av pojkar. Förbundet har riktlinjer för informationssatsningar som främjar en jämn fördelning mellan pojkar/män och flickor/kvinnor på programmen. Ta fram riktlinjer/checklista för genusmedvetna informationssatsningarmarknadsstrategi. centralt årligen Varje programlag har en strategi för att via gymnasiemässa lyfta ett genusmedvetet perspektiv på utbildningen. Genomföra aktivitetet som skapar attraktiva program oberoende av kön arbetslagsledare/ programansvarig lärare

Sida 14 av 14 Mål 8 Lönekartläggning Ett aktivt jämställdhetsarbete ska genom den lagstadgade lönekartläggningen identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lika lön för kvinnor och män ska gälla för lika arbete. Nuläge: Vid senaste lönekartläggningen förelåg inga skillnader i lön p.g.a. kön. Förbundet avser att göra en ny lönekartläggning år 2012. Löneskillnader beroende Vart tredje år genomförs lönekart- vart tredje år av kön förekommer inte mellan arbeten som är att läggning (centralt) för att upptäcka skillnader lön mellan kvinnor och män samt analys. betrakta som lika eller likvärdiga.