Lägesrapport april 2019 Socialnämnd 1
Innehållsförteckning 1 Verksamhetsuppföljning... 3 1.1 Nuläge... 3 1.2 Framtid... 3 1.3 Vad behövs för att klara framtiden... 4 2 Ekonomisk uppföljning i Mnkr... 5 2.1 Socialnämnd... 5 Socialnämnd, Lägesrapport april 2019 2(7) 2
1 Verksamhetsuppföljning 1.1 Nuläge Målgrupp Vilka de enskilda inom Socialförvaltningens verksamheter är påverkas till viss del av övriga samhällets förändringar. Utskrivningen från lasarettet sker snabbare och gör att enskilda är i behov av mer insatser. Fler lever längre vilket gör att individer är sjukare och tiden de behöver insatser från någon av Socialförvaltningens verksamheter förlängs. Inom såväl Funktionsstöd som Vård och omsorg förekommer psykisk ohälsa och missbruk i större utsträckning. Samsjukligheter gör att komplexiteten ökar och ger mer individuella behov. Komplexiteten i barnärenden inom individ och familj ökar vilket har varit en trend under de senaste åren. Målgruppen som där barn bevittnat eller blivit utsatta för våld växer, likaså inom våld i nära relation. En högre andel av målgruppen inom Individ och familj utgörs idag av asylärenden eller individer med utländsk bakgrund. Inom försörjningsstöd saknar fler gymnasiekompetens, även psykisk ohälsa ökar. Bemanning Att rekrytera personal på alla nivåer börjar bli svårare då fler verksamheter och privata sektorn konkurrerar om samma personal. Att vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att behålla kompetens i verksamheten och undvika hög personalomsättning. På de särskilda boendena har varje chef stora ansvarsområden. Sjukfrånvaron hos de anställda är låg jämfört med sektorn i stort. Det som ökat något är korttidssjukfrånvaron. I samband med att det är svårare att få tag på vikarier ger det som följd att övertidskostnader för ordinarie personal ökar på vissa enheter. Arbetsbelastningen för socialsekreterarna är hög utifrån en ökad arbetsbelastning under de senaste åren. Verksamhet Inom Vård och omsorg har samarbetet mellan olika verksamheter stärkts för att möta behoven hos de enskilda. På gruppboendena inom Funktionsstöd är trycket högre på bostäder i centrala Lindesberg vilket gör att kringorternas boenden ibland har tomma lägenheter. Självständigheten och möjligheten till fritidsaktiviteter kan vara bidragande orsaker. Individ och familj står inför en kommande organisationsförändring för att öka såväl kvalitét som effektivitet. 1.2 Framtid Målgrupp Framöver gör den demografiska utvecklingen att antalet äldre kommer att öka. Inom Vård och omsorg kan en längre livslängd göra att behov av omsorg finns under en längre tid. Inom Funktionsstöd kan insatserna komma att pågå under längre tid men här beror det istället på att insatserna påbörjas i yngre ålder än tidigare. Vilka de enskilda är inom Funktionsstöd kan komma att förändras framöver utifrån den nya LSS-lagen. Förändringar hos andra samhällsaktörer såsom Migrationsverket, Försäkringskassan och Socialnämnd, Lägesrapport april 2019 3(7) 3
Arbetsförmedlingen påverkar målgruppen inom Individ och familj i stor grad. Bemanning Den demografiska utvecklingen påverkar även de i arbetsför ålder då de kommer öka i en avsevärt lägre takt än de äldre. Det innebär att konkurrensen om arbetskraften kommer att öka ytterligare och att vara en attraktiv arbetsgivare blir viktigt för att behålla personalen. De enskildas behov kan också göra att andra typer av kompetenser behövs och även personal som är flerspråkig. Renodlingen av arbetsuppgifterna kan också bli mer aktuellt. Verksamhet Ny teknik gör att nya arbetssätt kommer vara möjliga framöver vilket gör att annan kompetens hos personalen kan komma att behövas. Inom Vård och omsorg kan HSL-insatserna komma att öka beroende på hur Regionen agerar. Funktionsstöd påverkas även de av externa aktörer men där är det mer intresseorganisationer och nya det lagförslaget. De enskildas behov kan även komma att påverka vilka typer av boenden som kan komma att behövas, ex. mer demens, psykiatri eller SoL-boenden (Funktionsstöd). Inom Individ och familj är det förebyggande arbete avgörande över tid för barnet, familjen, verksamheten och ekonomin. Barnkonventionen blir lag vilket kan komma att innebära omställningar i verksamheten. 1.3 Vad behövs för att klara framtiden? Målgrupp Erbjuda bostäder i centralorten för gruppboendena. Ökat föräldrastöd. Bemanning Heltid, flexibilitet. Renodlade arbetsuppgifter. Kompetensutveckling, utöka med fler kompetenser. Personalförmåner måste finnas kvar. Marknadsföra arbetsplatserna och yrkena inom verksamheterna. Färre ärenden per socialsekreterare. Verksamhet Omvärldsanalyser för att se hur andra har lyckats. Förebyggande arbete och rehabilitering. Teknik så som kameror och telefon för att ha kontakt med enskilda. Utveckla användandet av appar och utnyttja Skype för att undvika resande. EP-larm. E-tjänster inom Försörjningsstöd. Ha verksamhetslokaler som främjar samarbete med större personalgrupper. En verksamhet som motsvarar målgruppens behov inom försörjningsstöd. Socialnämnd, Lägesrapport april 2019 4(7) 4
2 Ekonomisk uppföljning i Mnkr 2.1 Socialnämnd Socialförvaltningen Nettokostnad Budget jan-april Budgetavvikelse jan-april Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Administration 7,1 7,3 0,2 21,5 22,1 0,6 Funktionsstöd 48,0 45,9-2,0 147,3 142,3-5,0 Individ- och familj 28,9 29,6 0,7 91,2 88,2-3,0 Vård och omsorg 93,1 88,2-4,9 283,1 277,0-6,1 Totalt 177,1 171,0-6,0 543,1 529,6-13,5 Socialförvaltningens avvikelse per sista april uppgår till -6,0 Mnkr (-5,7 Mnkr efter justering) och prognos för helåret är -13,5 Mnkr (2,5 %). Det finns en viss osäkerhet i prognosen på grund av de snabba förändringarna som sker inom förvaltningens verksamheter då ökningar/minskningar i volymerna får direkt effekt på avvikelsen. Förändringarna i prognosen sedan föregående uppföljning är 0,5 Mnkr på grund av en ny placering inom funktionsstöd samt något högre vikariekostnader än väntat på särskilda boenden och gruppboenden. Största avvikelsen finns inom de personaltäta verksamheterna hos Funktionsstöd samt Vård och omsorg och inom försörjningsstöd. Funktionsstöds avvikelse uppgår till -2,0 Mnkr och prognos är -5,0 Mnkr. Gruppboendena har en negativ avvikelse med -1,4 Mnkr och en prognos på -1,9 Mnkr som främst beror på att vikariebudgeten inte är i balans. Personliga assistansen har en avvikelse med -0,9 Mnkr och en prognos på -2,4 Mnkr. Orsaken är fler enskilda än budgeterat, sjukfakturor från privata assistansbolag samt utökningar i befintliga ärenden. Individ och familj har per sista april en avvikelse med 0,7 Mnkr och prognos för helåret är -3,0 Mnkr. Den negativa avvikelse beror på försörjningsstöd som har en avvikelse med -1,7 Mnkr och prognos -4,5 Mnkr. Kostnaden för försörjningsstöd har sjunkit men det har även intäkterna vilket gör att avvikelsen inte minskar. I övrigt har några enheter positiva avvikelser på grund av tillfälligt vakanta tjänster. Socialnämnd, Lägesrapport april 2019 5(7) 5
Vård och omsorgs avvikelse är -4,9 Mnkr och helårsprognos är -6,4 Mnkr. Säbo och demens har tillsammans en avvikelse med -1,9 Mnkr och en prognos på -1,0 Mnkr. Orsaken till avvikelsen är vikariekostnader. Hemtjänstens budgetavvikelse är -4,1 Mnkr och prognos för helåret är -6,6 Mnkr. En rad åtgärder för att minska avvikelsen pågår samtidigt som antalet beviljade timmar ökar vilket leder till en viss osäkerhet i prognosen. Avvikelsen förklaras till största delen av vikariekostnader och extra resurs men också av ofinansierade hyreskostnader för Linden med 1,2 Mnkr. Socialnämnd, Lägesrapport april 2019 6(7) 6
Investeringar Investeringsprojekt Utgift Helårsprognos Budget 2019 Budgetavvikelse Nytt gruppboende 0,2 0,5 0,5 0,0 Inventarier Funktionsstöd 0,0 0,5 0,5 0,0 Totalt 0,2 1,0 1,0 0,0 Socialnämnd, Lägesrapport april 2019 7(7) 7
8
Lä ge su ppföljn in g april 2019 9
10
Prognos Några enheter har positiva prognoser, totalt 3,6 Mnkr. Funktionsstöd: licenser, gruppboende, personlig assistans, externa placeringar. Totalt -5,0 Mnkr. Individ och familj: Försörjningsstöd. Totalt -4,5 Mnkr. Vård och omsorg: Särskilda boenden, hemtjänst. Totalt -7,6 Mnkr. 11
Personlig assistans Extern LSS Vikarietimmar Retroaktivt beslut Sjukfakturor Utökningar MNKR 167 165 PERSONALKOSTNADER PERSONLIG ASSISTANS 114 65 1 011 884 544 484 185 187 146 360 1 218 899 2019 2018 ÖVERTID FYLLNADSTID OB SEMESTERLÖN SJU KLÖ N MÅNADSVIK TIMVIK EXL PERSONALOMKOSTNADER 12
Försörjningsstöd 1400 INTÄKTER KOSTNADER 3500 1200 3000 1000 2500 TKR 800 600 TKR 2000 1500 400 1000 200 500 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2019 2018 2017 2016 2019 2018 2017 2016 2019: 17 % 2018: 29 % 2017: 19 % 2016: 13 % 13
He m tjä n st 16 000 15 000 14 000 13 000 12 000 BEVILJADE TIMMAR 0-200 -400-600 -800 AVVIKELSE PER MÅNAD 11 000 10 000 9 000 8 000 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 2019 2018 2017-1 000-1 200-1 400-1 600 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 2018-830 -732-519 -581-344 -237-114 -407-364 -671-579 -542 2019-1 522-850 -441-1 304 14