Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse... 3 1.1.2 Kriterier för måluppfyllelse... 3 1.1.3 Utvecklingsbehov... 6 1.2 Normer och värden... 7 1.2.1. Måluppfyllelse... 8 1.2.2. Kriterier på måluppfyllelse... 8 1.2.3. Utvecklingsbehov... 9 1.3 Inflytande och delaktighet... 9 1.3.1 Måluppfyllelse... 9 1.3.2. Kriterier på måluppfyllelse... 10 1.3.3. Utvecklingsbehov... 10 1.4 Skola-Arbetsliv... 11 1.4.1. Måluppfyllelse... 11 1.4.2. Kriterier på måluppfyllelse... 11 1.4.3 Utvecklingsbehov... 12 2
1. Resultat och måluppfyllelse 1.1 Kunskaper Stålvallaskolans mål har under året varit följande: Alla elever i åk 9 når minst betyget E i alla ämnen Elevernas meritvärde åk 9, blir lägst 210 Elevernas förmåga att skriva texter förbättras DLS resultaten avseende läsning (snittpoängen), höjs ett steg på stanineskalan Nå punkt 15 på LUS. Våra elever på låg och mellanstadiet bibehåller sina goda resultat i matematik Eleverna höjer sina resultat avseende skrivning 1.1.1 Måluppfyllelse Alla elever i åk.9 nådde betyget E i alla ämnen. Elevernas meritvärde 2014/2015 i åk.9 är 228.4. Alla elever i åk.6 nådde inte betyget E i alla ämnen. I engelska och historia har vi inte en hundraprocentig måluppfyllelse. I engelska når 88 % av eleverna (en elev motsvarar 6 %) och i historia 94 % av eleverna. Vi har inte höjt oss på stanineskalan. När det gäller DLS 2 ser vi att det är en stor andel elever på den lägsta nivån. När det gäller DLS 5 kan vi se att läshastigheten och ordförståelsen har ökat, medan rättstavningen har backat minimalt. LUS, där åk.3 eleverna ska nå punkt 15 är inte uppnådd till 100 %. 88 % klarar det målet. (en elev är 12 %) Eleverna i åk.3 och 6 når kunskapskraven i matematik Skolan har inte nått sina mål fullt ut. 1.1.2 Kriterier för måluppfyllelse Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderingen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven: Kunskapsuppföljning-fyra gånger per läsår - har analyserats Kvalitetssäkringen - DLS, Diamant, LUS och KTI - analys av dessa Resultaten från de nationella proven inklusive analys Betyg 3
Meritvärden och måluppfyllelse En elevs meritvärde är poängsumman av sjutton betyg där E ger 10,0 poäng, D ger 12,5, C ger 15,0, B ger 17,5 och A ger 20 poäng. Årets genomsnittliga meritvärde för Stålvallaskolans avgångsklass ligger på 228.4. Av de elever som lämnade Stålvallaskolan VT- 2015, var 100 % behöriga till ett nationellt program. Alla elever nådde en hundraprocentig måluppfyllelse Behörigheten kan jämföras med avgångsklassen 2014 som låg på 93 %. Vi har gjort ett starkare resultat än på länge. Meritvärdet 2015 för åk.6-9 samt fördelningen flickor och pojkar såg ut följande: ÅK.9 Flickor Pojkar Totalt Åk.8 Flickor Pojkar Totalt 239.8 190.8 230 204.7 201.0 202.5 Åk. 7 Flickor Pojkar Totalt Åk.6 Flickor Pojkar Totalt 220.3 176.3 201.4 220.8 201.8 208.5 Hur lyckas elever uppnå målen i alla ämnen? I den lokala arbetsplanen för Stålvallaskolan finns målet att; alla elever når minst betyget E, i alla ämnen i åk 9. Året 2014/2015 nåddes det målet. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen i varje ämne för år 9. Kursplanernas Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % ämnen Bild 100 Religion 100 Hemkunskap 100 Samhällskunskap 100 Idrott och hälsa 100 Engelska 100 Musik 100 Svenska 100 Biologi 100 Matematik 100 Fysik 100 Svenska A 100 Kemi 100 Teknik 100 Geografi 100 Moderna språk Historia 100 Slöjd 100 Behörighet till gymnasiet När det gäller behörighet till gymnasiet kan vi konstatera att 100 % av eleverna var behöriga till ett nationellt program. 4
Resultatet för nationella prov Åk.9 100 80 60 40 Flickor Pojkar 20 0 Engelska Matematik No-Fy So -Ge Svenska I åk.9 var det totalt 15 elever, 12 flickor och 3 pojkar. I de nationella proven för åk.9, klarar alla elever en hundraprocentig uppfyllelse förutom i matematik. I matematik visar vi ett svagare resultat. Som slutbetyg i matematik fick alla elever minst E som betyg. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen i varje ämne för år 6. Kursplanernas Når målen % Kursplanernas ämnen Når målen % ämnen Bild 100 Religion 100 Hemkunskap 100 Samhällskunskap 94 Idrott och hälsa 100 Engelska 88 Musik 100 Svenska 100 Biologi 100 Matematik 100 Fysik 100 Svenska A 100 Kemi 100 Teknik 100 Geografi 100 Moderna språk Historia 94 Slöjd 100 Resultat nationella prov åk.6 100 80 60 40 Flickor Pojkar 20 0 Engelska Matematik Svenska Sva I Åk.6 var det 17 elever, 6 flickor och 11 pojkar. I de nationella proven klarar eleverna hundraprocentig uppfyllelse i svenska. I engelska och matematik klarar flickor en hundraprocentig uppfyllelse, medan pojkarna klarar 82 % i engelska och 91 % i matematik. 5
Vid läsårets slut hade samtliga elever nått kunskapskraven i matematik och svenska. I engelskan nådde 88 % måluppfyllelsen i engelskan (6 % är en elev). Kunskapskraven för att nå ett högre betyg måste tydliggöras för eleverna, och arbetet inriktas på att bl.a. utveckla skrivandet. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelsen i samtliga ämnen år 3 Ämne Når målen Ämne Når målen Bild 100 No 100 Engelska 100 Slöjd 100 Musik 100 So 100 Idrott och hälsa 100 Svenska 100 Matematik 100 Teknik 100 Årets treor har varit 10 till antalet. Eleverna har nått hundraprocentig måluppfyllelse. LUS (läsutvecklingsschema) för åk.3 ska ligga på 15. Alla elever utom en klarar det målet 1.1.3 Utvecklingsbehov Vi behöver fortsätta att utveckla undervisningen med arbetssätt så att alla elever når en 100 procentig måluppfyllelse i alla årskurser. Arbetssätt där elevdelaktighet och mål och syfte tydliggörs för eleverna ska ge förutsättningar för att få fler elever med ett betyg högre än E i flera ämnen. Fortsatt arbete med de pedagogiska besöken av rektor i klassrummen, ska också leda till fortsatta diskussion och utveckling av undervisningen. Filipstads kommun skolutvecklingsprogram sätter nya mål som sträcker sig fem år framåt i tiden. Utvecklingen av läsningen kommer under 2015-2016 fortsätta i projektet Värmland läser som innehåller arbetsområden under hela året. Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, med fyra redovisningstillfällen till skolledningen, under läsåret. Detta är ett hjälpmedel för att tidigt upptäcka de elever som är i behov av stöd. Elever som lärarna vill uppmärksamma kring deras studier lyfts i våra EVT möten, som hålls var tredje vecka, Här fattas beslut om div åtgärder, men också vilka olika insatser som skolan kan behöva sätta in för att eleven ska klara sin måluppfyllelse. Vid varje kunskapsuppföljning gör arbetslagen en kartläggning av vilka elever som saknar betyg och diskuterar gemensamma insatser. Specialpedagogen medverkar där så behövs. Ämnesutvecklarnas analys av ämnesproven, Diamant och DLS resultaten, har varit vägledande för utvecklingsarbetet under läsåret. I kvalitetssäkringsarbetet ingår också uppföljning av varje elevs läsförmåga, utifrån LUS. Intensivperioder har satts in, enskilt eller i grupp, där brister har konstaterats utifrån resultaten. Parallellt med detta så har projektgrupper i matte och svenska fungerat som en brygga mellan ämnesutvecklarna och arbetslagen. För att garantera eleverna en likvärdig bedömning har samrättning och gemensam analys av nationella proven år 9 gjorts. Samtliga, i ämnet undervisande lärare, på både Stålvallaskolan och Ferlinskolan har deltagit. Nationella proven år 6 har rättats av kommunens 4-6 lärare. Samrättningen ger en ökad trygghet och säkerhet när det gäller bedömningen 6
1.2 Normer och värden Stålvallaskolans mål har under året varit följande. Elever som lämnar Stålvallaskolan skall säja; Att de alltid känt lust att gå till skolan Att de haft arbetsro Att de känt sig trygga i skolan 16 elever 10 flickor, 6 pojkar Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Skolenkät åk.5 F P F P F P F P 1. Jag känner mig trygg i skolan 31.5% 31% 31% 6.5% 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 12.25% 43.75% 37.5% 6.25% 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas synpunkter 25% 6.25% 18.75% 31.25% 18.75% 4. Jag vet vad jag skall kunna för att nå målen i de olika ämnena 18.75% 12.5% 31.25% 25% 6.25% 6.25% 5. Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver. 25% 25% 25% 12.25% 6.25% 6.25% 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 12.5% 6.25% 50% 31.25% 7. Mina lärare förväntar sig att jag skall nå målen i alla ämnen 31.25% 12.5% 25% 31.25% 6.25% 8. Jag upplever att jag får arbetsro på lektionerna 12.5% 50% 31.25% 6.25% 18 elever 7 flickor, 11 pojkar Skolenkät åk.8 Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls F P F P F P F P 1. Jag känner mig trygg i skolan 17% 50% 17% 6 % 11% 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 17% 11% 22% 33% 17% 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas synpunkter 17% 11% 28% 22% 22% 4. Jag vet vad jag skall kunna för att nå målen i de olika ämnena 11% 28% 22% 22% 6% 6% 6% 5. Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver. 33% 33% 17% 6% 11% 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 17% 28% 11% 17% 6% 22% 7. Mina lärare förväntar sig att jag skall nå målen i alla ämnen 11% 28% 22% 17% 17 % 6 % 8. Jag upplever att jag får arbetsro på lektionerna 17% 22% 22% 28% 6% 6% 7
1.2.1. Måluppfyllelse I kvalitetsrapporten redovisar jag de två klasser som vi redovisade till SKL tidigare i år. Skolenkäten har genomförts i stort sett alla klasser på Stålvallaskolan. Vi har inte nått målen fullt ut men har ändå ett gott resultat. 84 % av eleverna i åk.8 känner sig trygga och 100 % i åk.5 känner sig trygga i skolan. Det man kan se i enkäten från åk. 8 är att många upplever att skolarbetet inte väcker en nyfikenhet och att många upplever att det inte är arbetsro på lektionerna. I åk.5 besvaras samma frågor med att flertalet elever tycker att skolarbetet gör dem nyfikna och att de tycker att det finns arbetsro i stor utsträckning. När det gäller nyfikenheten i skolan är det fler pojkar än flickor som känner att de inte har skolarbete som väcker nyfikenhet. När det gäller arbetsron är det ungefär lika många flickor som pojkar som upplever att arbetsron kunde bli bättre. Trygghetssamtal låg och mellanstadiet När det gäller trygghetssamtalen tycker i stort sett hundra procent av eleverna i åk.1-5 att de trivs i skolan. Några elever upplever att det förekommer mobbing och utanförskap och då främst i åk.2-3. Eleverna har identifierat otrygga platser i skolan och på skolgården. Det som kommer fram är toaletterna, skogsområdet och fotbollsplanen. Trygghetssamtal högstadiet 64 elever har svarat på enkäterna. 91 % av eleverna trivs bra eller väldigt bra, 9 % (6st) trivs sådär eller tycker skolan är okej. 96 % trivs bra eller jättebra i klassen och 4 % trivs inte eller sådär i klassen. Några av kommentarerna kring dessa frågor säger att det ibland är stökigt/stimmigt och att det förekommer hög ljudnivå i klassen. När det gäller mobbning och utanförskap säger de flesta att det inte finns någon mobbning eller utanförskap i skolan. 6 % (4st) av eleverna upplever att det finns mobbning eller utanförskap i klasserna. De flesta känner sig inte otrygga på skolan. Platser som anges vara otrygga på skolan: Vid entrén när det sitter många där Cafeterian Toaletterna i korridoren 1.2.2. Kriterier på måluppfyllelse Måluppfyllelsen mäts genom trygghetssamtalen som mentorerna/klasslärana håller med varje elev, en gång/termin. Vid utvecklingssamtalen en gång/termin lyfts också alltid trivselfrågan. Vi har också pratat om trygghetssamtalen och sammanställningen i trygghetsteamet där elever och lärare ingår. Vi jobbar också i några klasser lite extra genom att kurator och klassläraren träffar eleverna och genomför värderingsövningar och samarbetsövningar. Läs gärna i Likabehandlingsplanen, under Uppföljning av förra årets plan, samt Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 8
1.2.3. Utvecklingsbehov För att vi ska få trygga elever jobbar vi vidare med de mål vi har i likabehandlingsplanen. Vi har identifierat de platser eleverna tycker är otrygga och låter rastvakter både låg- och mellan samt högstadiet ha extra koll under rasvaktningen. Alla vuxna i skolan ska vara uppmärksamma på elevernas miljö, språkbruk och om det skulle förekomma antydningar till utanförskap och mobbning. Allt enligt likabehandlingsplanen som finns. På södra har vi infört att alla som rastvaktar har reflexväst på sig, så att barnen snabbt ska hitta en vuxen. Vi har också ökat bemanningen på lunchrasten för att ge en tryggare tillvaro. Tydlig avgränsning av skogsområdet är också gjort. När det gäller arbetsro för eleverna fortsätter arbetet kring ledarskapet i klassrummet. Struktur och tydlighet är viktiga saker under lektionerna. Här ska också eleverna involveras för att de ska aktivt vara med och påverka den egna arbetsron. Enligt enkäter visar det att studiero och arbetsron på skolan är ett prioriterat arbetsområde. Rektors didaktiska och pedagogiska besök i klassrummen är av stor betydelse för utvecklingsarbetet. Rektor ska vara ute varje vecka på besök och ge återkoppling till lärarna. Fortbildningen under läsåret följs enligt en plan för utveckling och kompetens som utarbetas efter diskussioner i rektorsgruppen. 1.3 Inflytande och delaktighet Stålvalaskolans mål har under året varit: Eleverna har en grundläggande uppfattning om de demokratiska värdena och den demokratiska processen Eleverna har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin vardag Eleverna tar och får större ansvar för planeringen av sitt arbete. Elevdelaktigheten i planeringen av ämnesavsnitt ska öka. Föräldrarna är delaktiga i elevens lärande Föräldrarna deltar vid skolans projekt/tema avslutningar Alla vårdnadshavare är nöjda med sina ungdomars skolgång 1.3.1 Måluppfyllelse Avseende inflytande så kan vi utifrån sammanställningen av skolenkäten, på föregående sida, utläsa av påståendet Lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter, att ca 44 % av eleverna i åk.8 tycker att det kunde vara bättre. 19 % av eleverna i åk.5 tycker samma sak. Eleverna anser också att de får den hjälp de behöver i skolarbetet. Lärarna tror att eleverna får ökad lust för skolarbete genom att de vet vad som förväntas av dem. Lärarna vill också samla dem kring projekt där lärare och elever samarbetar. Detta kan vara ett sätt för ökad delaktighet. Inflytande har eleverna genom klassråden, elevrådet, trygghetsteamet och demokrati i klassrummet, som majoritetsbeslut genom röstning, samt vid utvecklingssamtalen. Eleverna ingår också i trygghetsteamet. Under vårterminen har vi haft två möten. 9
Matsalsrådet brukar ha en träff/läsår. Här behöver vi se till att mötena blir av. Föräldrar som har barn i behov av stöd, anser ofta att deras barn borde få mera stöd. Vår skolplattform Infomentor, visades upp på föräldramötet i spe -15 för att få fler föräldrar att aktivt använda plattformen och se all den information som läggs ut av lärarna och rektor. Skolan skulle önska att föräldrarna kom med som en medspelare i skolarbetet. Föräldrars tid är knapp, men vi tror att det skulle ge oss och dem en hel del, och inte minst ge extra inspiration till deras barn. I möten med föräldrar bjuder vi ofta in dem att närvara i skolan och ta del elevens vardag. Skolans föräldraförening har haft möte 1 gång/ mån. Rektor deltar någon gång per termin med information från skolan. Rektor kallar en gång per termin till samrådsträff för föräldrar som inte är delaktiga i skolans hem och skolaförening. Här finns det möjligheter till ytterligare dialog och för skolans ledning att berätta om verksamheten och det som är inplanerat. 1.3.2. Kriterier på måluppfyllelse Vår skolenkät Elevers deltagande i våra klassråd, elevråd och trygghetsteam. Lärarna lyfter demokratibegreppet i klassen. Majoritetsval då flera förslag lyfts. Samtalen, mellan lärare elev om kunskapskraven. 1.3.3. Utvecklingsbehov Arbetet med att tydliggöra kunskapskraven och att öka delaktigheten i planeringen av ett ämnesavsnitt kommer att fortsätta, då forskningen visar att detta ger goda resultat för ökad måluppfyllelse. Matsalsråd kommer att planeras in tillsammans med bespisningspersonal under höstterminen. Här kommer vi också att lyfta ljudnivån i matsalen under vissa tider. Vi kommer att lyfta möjligheten att få in föräldrarna mera i skolans arbete. Vid föräldramötena lyfter vi frågan om vad föräldrarna kan samarbeta med skolan om. Vi hade en lyckad genomgång med föräldrarna på föräldramötet som gav en ökning av användandet av Infomentor, men fortsatt arbete måste ske. Mötena med föräldraföreningen och samrådsträffar kommer att fortsätta. 10
1.4 Skola-Arbetsliv Stålvallaskolans mål har under året varit; Alla barn och ungdomar har god kännedom om arbetsgivare och möjligheter till arbete i Filipstads Kommun Alla elever har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv Alla elever skall kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Alla elever har god självkännedom, ett gott självförtroende och vetskap om att de är bra på något 1.4.1. Måluppfyllelse Skolan har följt planen Skola-Arbetsliv Skolan har haft författarbesök på alla stadier genom kulturprojektet, studiebesök av polisen, besök på folktandvården, biblioteket (bibliotekariens uppgifter), Lesjöfors museum, industribesök på Fjäderfabriken och besök på kraftstationen med guidning av förälder. Äldre elever har besökt förskoleklassen och läst för de yngre barnen. Åk. 5 har haft en endagspraktik som sedan redovisades för åk.4. Företagsbesök på orten för åk6. Åk 7 har gjort besök vid Rämmens hembygdsförenings museum, samt Tegnérrummen. Åk 8 och 9 har varit ute på PRAO hos olika företag i kommunen. Eleverna har efter PRAON delgett varandra vad de fått med sig från sin arbetsplats. På så sätt blir flera företag presenterade för våra elever. Åk 8 har också fått studiebesök under våren inom Stål- och Verkstad på olika företag i kommunen. Skolan driver också företaget Flinka fingrar. Här kan eleverna under elevens val, arbeta fram egna alster, som sedan vid två tillfällen under läsåret går till försäljning. Eleverna får här träning i entreprenörskap. 1.4.2. Kriterier på måluppfyllelse De insatser och åtgärder som arbetslagen lyft i arbetsplanen är utförda. Elevernas berättelser efter PRAO tiden. PRAO platsernas återkoppling till skolan, om hur eleverna fungerat. Några elever har genom sin PRAO visat framfötterna, och fått sommarjobb. Elevernas företag Flinka fingrar, har haft två försäljningstillfällen, ett före jul och ett på våren. Vårens öppet hus skedde en vardagskväll och skolan hade många besökande. 11
1.4.3 Utvecklingsbehov Skolan behöver bjuda in flera aktörer i näringslivet; Handels, Transport, Vård och omsorg och även fler från tillverkningsindustrin. För att kunna utöka möjligheten till studiebesök, så behövs ett antal resor upphandlas i samband med avtalsskrivning rörande skolskjutsar. Möjligen genomföra klassvisa studiebesök istället för en dags prao på mellanstadiet. Skolan känner oro avseende arbetsmiljöansvaret, då eleverna är ute på olika arbetsplatser. 12