Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2014/2015 Bergsnässkolan Datum: Rektor: Marie-Ann Eklund Utvecklingsledare: Eva Nilsson-Ståhl Resultatenhetschef: Bengt Albertsson 1

2 Grundskoleområdet Innehållsförteckning Skola/organisation.3 1. Normer och värden- resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi 1.4 Plan mot kränkande behandling - resultat, analys och utvecklingsstrategi 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 5 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Nationella provresultat och betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år Enkla översikter av provresultaten Resultat nationella prov, Svenska 3.3 Resultat nationella prov, Matematik 3.4 Resultat nationella prov, Engelska 3.5 Resultat nationella prov, No 3.6 Resultat nationella prov, So 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6) 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) (Kartläggaren om den har genomförts) 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar resultat, analys och utvecklingsstrategi.8 5. Modersmålsundervisning och studiehandledning resultat, analys och utvecklingsstrategi.8 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 9 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande resultat, analys och utvecklingsstrategi Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen 12.2 Identifierade utvecklingsområden 2

3 Skola/Organisation (antal elever, personal, förändringar av betydelse) Bergsnässkolan är en F-6 skola i utkanten av centrala Avesta. I skolans lokaler finns även två förskoleavdelningar. Skolan består av åldershomogena klasser. På skolan går 149 elever, 113 i åk 1-6 och 36 i förskoleklass. Vi har i år haft två förskoleklasser med 18 elever i varje. I varje förskoleklass arbetar en förskollärare, med huvudansvar, och till sin hjälp har hon en annan pedagog som också arbetar på fritidshemmen. I klass 1-3 arbetar en lärare i respektive klass, de gör också enstaka lektioner i varandras klasser. I klass 4-6 har vi ämnesläraransvar. Det innebär att en lärare har all matematik, en annan har all engelska och den tredje har en stor del av svenskundervisningen på mellanstadiet. Lärarna har också klassläraransvar. Skolan har ett resursteam som består av skolgrupp (1,7 tjänst) och 0,7 tjänst speciallärare. Skolan har under de senaste åren tagit emot en del elever med annat modersmål och har 0,25 tjänst svenska som andraspråk. Tre elever har personligt stöd pga diagnoser inom NP och AST. Ledningen för skolorna utgörs av rektor Marie-Ann Eklund och utvecklingsledare Eva Nilsson Ståhl. Rektor har sin huvudsakliga arbetsplats på Markusskolan och utvecklingsledaren på Bergsnässkolan. Vi arbetar i team och deltar i elevhälsoarbetet på båda skolorna och fattar många beslut gemensamt. Eva har delegation på att skriva under åtgärdsprogram för Bergnässkolan och bevilja ledighet upp till 10 dagar. Eva har varit utvecklingsledare i många år och jag är trygg i att hon har kompetens och erfarenhet att fatta dessa beslut. Hon har genomgått flera utbildningar i ledarskap och administration. Till vår hjälp har vi också en ledningsgrupp med 8 medlemmar, som är utvalda för att de vill arbeta med skolutveckling, men också för att alla olika verksamheter inom rektorsområdet ska vara representerade. 1.Normer och värden- resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete På skolan finns fastställda regler och konsekvenser som eleverna har varit med vid temadagar och påverkat. Regelverket är ett levande dokument som det arbetas med varje termin. Utvärdering sker minst en gång varje läsår och dessutom vid behov. I klasserna arbetar man även med värdegrunden genom diskussioner utifrån saker som hänt, värderingsövningar, Steg-vis, Livsviktigt, massage och material så som UMO och UR s Vara vänner. Idrottsläraren har arbetat medvetet med samarbetsövningar för att få till ett tillåtande klimat i grupperna. Efter skolinspektionens rapport har vi tagit fram en handlingsplan gällande studiero. Personalgruppen har arbetat med den under våren och den utvärderades under sommarstudiedagarna. Skolinspektionens rapport resulterade också i förändringar av personalgruppen. Vi genomför återkommande kompisdagar. Syftet med kompisdagarna är bl a att öka gemenskapen, låta äldre elever ta större ansvar och sätta fokus på att vara en schysst kompis. Vi har arbetat med läsårstemat Vi i världen, världen hos oss. Fokus har legat på människors lika värde oberoende av hudfärg, ursprung, kön eller handikapp. Temat har löpt igenom hela läsåret och har intensifierats vid tre temadagar. Under nästa år tas en årskursplan för livskunskap fram för att alla elever ska få gå igenom samma utbildning i t ex konflikthantering. Handlingsplanen för Studiero följs upp. 3

4 På klassråden nästa år ska en punkt vara Trivseln på skolan för att få en kontinuerlig utvärdering av klimatet på skolan. 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Elevhälsoteamet (EHT) i rektorsområdet består av skolsköterska, kurator, specialpedagog/lärare, skolgruppspersonal, utvecklingsledare och rektor. Elevhälsoteamet träffas varje vecka (varannan vecka på vardera skolenheten). Vid oro för att en elev inte kommer att nå målen, eller vid annan oro, lämnas en anmälan in till EHT, som skyndsamt tar upp ärendet och ser till att behoven utreds. Under höstterminen och början av vårterminen har specialpedagogen varit tjänstledig för en projektanställning. Vikarie för henne har tidvis varit sjukskriven helt och deltid vilket har lett till att specialpedagogiska insatserna inte har fungerat på ett tillfredställande sätt. Skolgruppen har i snitt har haft besök av ca 13 barn per dag. (60 barn/v) fasta tider. Större insatser som gjorts: Hela klass 6 har fått specialundervisning i matematik hela vårterminen, efter en kartläggning som visade på mycket lågt resultat. Samtliga elever skrev godkänt på NP. Klass 5: Undervisning i hjälpmedlet Ipad för vissa elever och inläsningstjänst till samliga elever. Klass 4: Rättstavningskurs för en grupp med elever med dyslexi. Fortsätter i höst. Stor insats runt en elev med autism. Klass 3: Lästräning för grupp. Stor insats runt en elev med autism, även information till klassen. Klass 2: Läskurs för grupp om 4 elever. Stor insats runt två elever. Klass 1: Undervisning i Ipad-skrivstöd för grupp av elever. Stor insats runt en elev med grav språkstörning. Stor insats runt en inkluderad elev. 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi Elevenkäten: Svarsfrekvens på 100%. I stort har eleverna visat att de är nöjda och mycket nöjda med kvalitén på skolan. Alla känner sig trygga (stämmer helt 58%, stämmer ganska bra 42%). Dock tycker 25% (3 st) att det stämmer ganska dåligt att skolarbetet gör dem nyfikna och får lust att lära. Det är också en elev som tycker att det stämmer ganska dåligt att hen får reda på hur det går i skolarbetet. Fortsatt satsning framåt på motivation till skolarbetet. Föräldraenkäten: Tyvärr bara en svarsfrekvens på 50%, trots påminnelser både från centralt håll och från skolan. Även föräldraenkäten visar på stor trygghet iskolan. Svaren är för övrigt överlag stämmer helt och stämmer ganska bra, vi har dock en förälder (17%) som svarar Stämmer ganska dåligt på i stort sett alla frågor. Här behöver vi arbeta med att få med alla vårdnadshavare vid enkäter och hitta forum för att fånga upp de som inte är nöjda. 4

5 1.4 Plan mot kränkande behandling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Likabehandlingsplanen ingår i ett årshjul med förebyggande arbete mot mobbning. På hösten genomförs en trivselenkät där både barn och föräldrar tillfrågas. Elevrådet genomför en trygghetsinventering (Diskrimineringsombudsmannens husmodell), barnen arbetar i grupp och markerar olika platser där de upplever att det sker kränkningar. Utifrån enkät och inventering uppdateras kartläggning och målen i likabehandlingsplanen. Trygghetsrådet har inte haft många möten under läsåret, många ärenden reds i och avslutas innan trygghetsrådet kopplas in. Inför nästa år ska Trygghetsrådet bli mer synligt. Alla elever ska veta vilka som ingår i trygghetsrådet. Personalen ska anmäla/dokumentera även ärenden som inte går vidare till Trygghetsrådet. 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Klassråd och elevråd har genomförts kontinuerligt under läsåret. Elevrådet har bl a varit delaktiga i arbetet med regler i rastbandyn och fotbollen, deltagit i skyddsrond, genomfört trygghetsinventering och även tagit fram regler för leksaksboden. Eleverna har goda tillfällen att påverka egna mål (i IUP) och liknande i samband med utvecklingssamtalen. Skolan tillämpar modellen med elevledda utvecklingssamtal. I undervisningen varierar elevernas inflytande utifrån ålder och klassammansättning. Exempel är: Tankekartor inför nya teman, där eleverna får välja vad de vill arbeta med. Planera arbetssätt och redovisningssätt efter att eleverna fått kunskapskraven presenterade för sig. Valbara uppgifter efter att grunduppgifterna genomförts. IUP-timme (elevens val-tid) på mellan, valfritt arbete på låg. För att få eleverna mer delaktiga i planeringen av undervisningen beställdes skolverkets förenklade kursplaner som kan användas i arbetet med eleverna. På klassråden nästa läsår kommer en punkt att vara utvärdering av undervisningen i klassrummet. 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Nationella provresultat och betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år Elevernas resultat följs upp av personalen på studiedagarna i juni, då vi diskuterar dessa och även analyserar orsaken till resultaten. Vår måluppfyllelse ligger högt överlag. Den skolövergripande sammanställningen visar på ett resultat på över 90% i samtliga ämnen förutom i idrott. Där ser vi en sänkning från 95,9 till 87,6. Förra årets resultat känns inte helt tillförlitligt då vi hade vikarier och lärarbyte på idrottslärartjänsten. De elever som inte är godkända är de som inte klarar simningen. De är bedömda utifrån de lokalt satta målen. Svenskan har ökat markant i måluppfyllelse, från 85,7 till 92,9. Här ser vi den stora ökningen hos pojkarna, från 77,3 till 91,5. Vår analys säger att individualisering med hjälp av kompensatoriska hjälpmedel, inläsningstjänst och ständig diskussion kring motivation har förbättrat resultatet. Vi ser också att sva-undervisning för ett antal pojkar har gett mycket gott resultat. Även engelskan har förbättrats från förra läsåret. De samhällsorienterade ämnena har delvis försämrats från förra läsåret. Här känner pedagogerna att de höga kraven på förmågorna i t ex historia är svåra att nå. Sammanfattningsvis har skolan ett gott resultat där pojkarna har närmat sig flickorna. Under detta läsår har vi diskuterat mycket runt vikten av kunskap och motivation. Inläsningstjänst har använts 5

6 flitigt och Ipads som hjälpmedel har kommit igång bra genom SIS-projektet och Ing-Marie. Alla klasser avsätter också tid för läsning varje dag. Arbetet med handlingsplanerna Strategier för Arbetsro och Strategier för Extra anpassningar tros också ha gett resultat under våren. Under nästa läsår jobbar vi vidare med att följa arbetsgången med extra anpassningar och åtgärdsprogram, jobba förbyggande med att anpassa miljön i klassrummet och jobba ihop bättre som resursteam kring elever med svårigheter. Enkla översikter 3.2 Resultat nationella prov, Svenska Klass 3: Alla elever utom en är godkända i nationella proven i svenska i år 3. Den elev som ej är godkänd är en autisminkluderad elev. Två elever med diagnoser har gjort proven med anpassningen att sitta i liten grupp med specialläraren. Klass 6: Alla elever utom en är godkända i nationella proven i svenska år 6. Eleven med icke godkänt har grav dyslexi. Fyra elever har gjort proven med anpassningen att sitta i liten grupp. 3.3 Resultat nationella prov, Matematik Klass 3: Alla elever utom en är godkända i nationella proven i matematik i år 3. Den elev som ej är godkänd är en autisminkluderad elev. Två elever med diagnoser har gjort proven med anpassningen att genomföra proven i liten grupp med specialläraren. Klass 6: Samtliga elever i årskurs 6 är godkända i nationella proven i matematik. Fyra elever har gjort proven med anpassningen att sitt i liten grupp. En elev med grav dyslexi har fått anpassning läshjälp. 3.4 Resultat nationella prov, Engelska I nationella proven för engelska finner vi tre icke godkända resultat. Dessa tre elever har trots extra stöd i engelska inte lyckats nå ett godkänt resultat. Fyra elever har gjort proven med anpassningen att sitta i liten grupp. 3.5 Resultat nationella prov, No Samtliga elever är godkända i NP kemi. 6

7 3.6 Resultat nationella prov, So Alla elever utom en är godkända i NP religion. 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6) Överlag är det höga siffror i måluppfyllelsen. Glädjande är att pojkarna har ökat måluppfyllelsen i framför allt svenska (från 77,3 till 91,5), men även i engelska. Resultatet är överlag +90%, förutom pojkar i ma 89,8, pojkar i id 89,8 och flickor id 85,2. Den siffra vi behöver jobba extra med är idrottens 87,6 % i måluppfyllelse. Det är elever som inte kan simma som drar ned den siffran. Fokus på simundervisningen till nästa läsår. 3.9 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) 35 barn, 13 flickor, 22 pojkar Max 5 fel: 21st (10 flickor, 11 pojkar) Max 10 fel: 7st (1 flicka, 6 pojkar) Mer än 10 fel: 7st (2 flickor, 5 pojkar) Eleverna med mer än 10 fel: Två pojkar och en flicka som är flerspråkiga. En flicka och en pojke som är aktuella för insatser av EHT 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) (Kartläggaren om den har genomförts) En pojke med grav autism gjorde inte testet. En elev med dyslexi och två elever med stora koncentrationssvårigheter gjorde testet, men fick för mycket hjälp för att resultatet skall kunna räknas. Resultat av DLS-test för åk 4 oktober 2014 stanine pojkar flickor totalt

8 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar resultat, analys och utvecklingsstrategi Under slutet på läsåret har kontakt tagits mellan förskola och förskoleklass, fritids och skola. Överlämningen mellan förskola och förskoleklass skall uppdateras genom gemensamma möten där personalen kan dela med sig av det som görs i den egna verksamheten. En större förståelse för och samsyn eftersträvas. Mellan förskoleklass och skola har vi i år haft en vanlig överlämning där mottagande lärare har hunnit göra flera besök i förskoleklassen och fått en ordentlig överlämning från avlämnande förskollärare. För den andra förskoleklassen har vi gjort en nyrekrytering. Blivande läararen har hunnit med ett besök i förskoleklassen och fått en första överlämning från förskolläraren. Överlämningar mellan låg och mellan har också klarats av under vårterminen. Det finns en strävan att lärarbyten, inom skolan, vid stadiebyten ska vara klara så tidigt som möjligt för att överlämningar och övergångar ska ske med långsiktighet, men det är inte alltid det går. Överlämningar vid lärarbyten under läsåret har inte fungerat tillfredsställande. Överlämningen mot högstadiet, från rektor och klasslärare till mottagande skolas elevhälsoteam, har fungerat bra. Dock finns det en del frågetecken och oklarheter kring överlämnande mellan skolor när elever flyttar. Här finns ett stödmaterial som getts ut av Skolverket: Nätverksträffar där alla stadier har deltagit har gett mycket vad gäller röda tråden. Till hösten avsätter vi tid för överlämning till nya lärare genom resursteamet. Det finns också ett behov att låg och mellan delger varandra information kring t ex läromedel. Vad gäller skriftliga omdömen finns en önskan att alla ska använda samma rutin. I dagsläget använder en del ping-pong och andra Skolverkets blanketter. Ping-pong upplevs som bra, men arbetskrävande. Negativt är också att föräldrarna inte har en egen inloggning och att systemet ibland har kraschat under samtalsveckan. 5. Modersmålsundervisning och studiehandledning - resultat, analys och utvecklingsstrategi Modersmålsundervisning erbjuds centralt i kommunen i de språk där det finns fler än fem elever som önskar undervisning och där vi kan erbjuda lärare. De elever som deltar får en lektion i veckan och får från åk 6 betyg. Från och med kommer modersmålslärarna att samlas under en rektor (Marie-Ann) som får ett tydligare uppdrag att rekrytera och fördela de resurser vi har i kommunen för att kunna erbjuda såväl modersmålsundervisning, som studiehandledning till elever som har rätt till detta. 8

9 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Entreprenöriellt lärande är en del av vår vardag. Det sker dagligen i alla klasser, men blir oftast mer synbart genom olika projekt och aktiviteter utöver den vanliga undervisningen. Vi har under läsåret, genom ELIAS-projektet, blivit mer medvetna när det gäller att göra det entreprenöriella lärandet till en naturlig del i den pedagogiska planeringen. Det handlar t ex om: Att bygga upp självförtroende att stå inför klassen. Att processen är lika viktig som målet. Att uppgifter man gör i skolan har verkliga mottagare. Att bygga på elevernas frågor och svar för att få igång deras eget tänkande. Att medvetet göra plats för kreativitet, nyfikenhet, samarbete, drivkraft, mod, handlingskraft och ansvarstagande. Ett gott exempel på detta är klass 6 arbete med att ordna rastaktiviteter för sina yngre skolkamrater. 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi Samverkan med föräldrar sker på många sätt. Under höstterminen genomfördes ett gemensamt föräldramöte där rektorsområdets gemensamma läsårstema Vi i världen världen hos oss presenterades. Även skolans regler togs upp och skolsköterskan och kuratorn höll ett kortare föredrag om vikten av mat, motion och sömn. Under vårterminen hade vi ännu ett gemensamt föräldramöte där trafiksituationen diskuterades. Börje Forslund kom tillsammans med gruppen Hållbara transporter och informerade. Föräldrarådet träffades under höstterminen. Föräldrarna har också möjlighet att delta i skolans verksamhet genom föräldramöten och elevledda utvecklingssamtal. Under samtalsveckan på vårterminen bjöd skolgruppen in föräldrar och barn till café för att visa upp sin verksamhet. Föräldrarna får regelbunden information genom veckobrev. Regelbundna kontakter har skett varje vecka och ibland dagligen med föräldrar till barn som har haft behov av det. Det kan ske via telefon eller mail, beroende på vad föräldern tycker är bra. Föräldrar har varit hjälpsamma med att skjutsa till olika aktiviteter på annan ort, t.ex. lägerskola, uppträdanden, ishallen, friluftsdagar. Flera föräldrar har kommit på besök i skolan, vilket vi uppmuntrar. Inför höstterminen diskuterar vi ämne för det gemensamma föräldramötet. Ämnen som kom upp: Läsning för barn, dataspel. Något som önskas är även en studie-cirkel i COPE för föräldrar i förskoleklassen. 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Vi har genomfört flera gemensamma kompetensutvecklingsinsatser: * Entreprenöriellt lärande * läsårstemat Vi i världen världen hos oss * SIS-projektets träffar *Internt arbete med studiero och extra anpassningar * Varje termin erbjuds lärare som behöver, att åka på NTA-kurser för att få använda detta material. Flera lärare har deltagit i olika fortbildningar efter behov och önskemål: 9

10 * Matematiklyftet * Stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar * Nyanländas lärande (SVA-läraren) * En lärare utbildar sig till speciallärare i matematik på halvfart * Idrottsläraren har avslutat sin lärarutbildning under läsåret * Diverse föreläsningar och kurstillfällen efter lärarnas önskemål Framåt: Skapande skolas workshops i augusti, tre platser med läslyftet, konferens språkstörningar. Tid avsätts för en pedagogisk studiecirkel fortsatt arbete lust att lära/studiero/ledarskap i klassrummet. 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Pedagogerna i skolan har i år fått skriva enskilda pedagogiska bokslut, där de har fått i uppgift att titta på den egna elevgruppens resultat och måluppfyllelse och därefter analysera dessa. På en av studiedagarna i juni diskuterades och analyserades det gemensamma resultatet. Vi letar framgångsfaktorer i lärarnas undervisning för att kunna tydliggöra dessa och sprida vidare. Under läsåret har pedagogerna arbetat mycket i sina arbetslag och diskuterat bedömning. De deltar också i gemensamma nätverksträffar och diskuterar med pedagoger från andra skolor. De gemensamma rättningsdagarna efter nationella proven medverkar också till en god kvalitet. 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Vi genomför medarbetarsamtal varje hösttermin. Detta följs upp genom att vi besöker alla klasser och verksamheter och deltar i minst en lektion/arbetspass. Vi har då i förväg diskuterat vad vi i första hand ska koncentrera oss på. I år har vi valt ledarskapet i klassrummet/ gruppen. Dessa besök följs upp genom en kort avstämning direkt i anslutning till besöket och tas också upp på uppföljningssamtalet, då man kan diskutera pedagogens undervisning. Kunskapen om lärarens undervisning används också vid lönesättningen. Skolledningen har efter skolinspektionens rapport lett arbetet med att ta fram, arbeta med och utvärdera handlingsplanerna Strategier för arbetsro och Strategier för extra anpassningar. Utvärdering av det pedagogiska ledarskapet visar att pedagogerna är nöjda med skolledningens närvaro i verksamheten, tydlighet, kunskap om eleverna, organisation och planering av konferenser och att man får snabba svar på sina frågor. Man är också mycket nöjd med det dagliga morgonmötet. Man önskar dock minst en schemalagd pedagogisk konferens i månaden, gärna i form av studiecirkel. 10

11 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi Ett tillåtande arbetsklimat som har högt i tak och präglas av prestigelöshet. Pedagoger som är engagerade och inspirerade och samtidigt ödmjuka. Alla barn är allas barn är ett förhållningssätt som genomsyrar hela personalgruppen, från städpersonal och vaktmästare till pedagoger. Höga förväntningar på eleverna. 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen Vi behöver arbeta mer med att verkställa överenskomna handlingsplaner och åtgärdsprogram. I och med att ordinarie specialpedagog kom tillbaka ifrån sin tjänstledighet har det också blivit bättre ordning i arbetet med handlingsplaner och åtgärdsprogram. Dessutom har den pedagog som går och utbildar sig till speciallärare gjort ett arbete Kartläggning av elevdokumentation som tydligt visar rutinerna när en elevs behov uppmärksammas. Detta arbete har visats på en konferens. Kommunikation skola-föräldrar: Återuppta/förnya föräldrarådet. Föräldrarådet har haft ett möte som var välbesökt. Entreprenöriellt lärande- utveckla. Fortsatt arbete i och med studiedagar genom ELIAS. Givande och medvetandegörande pedagogiska diskussioner. Organisera speciallärartiden. Under detta läsår har vi lagt om och organiserat om speciallärartiden för att minska sårbarheten vid sjukskrivning Identifierade utvecklingsområden Prioritera pedagogiska konferenser. Fortsatt arbete kring regler, arbetsro, extra anpassningar Fortsatt arbete rutiner elevdokumentation. Lokalbrist 11