Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 FÖRORD... 2 AKTIONSFORSKNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 FÖRSKOLAN... 3 TANKEKARTA... 3 STYRDOKUMENT... 4 PROCESSEN... 5 AKTION... 5 VERKTYG... 5 1) Observationer... 5 2) Intervjuer/enkät... 6 3) Loggbok... 7 ANALYS... 8 Observationer... 8 Intervju/enkät... 8 Loggbok... 8 RESULTAT... 9 Har barnens beteende förändrats?... 9 REFLEKTION... 9 Personalens förhållningssätt... 9 Vårt eget lärande... 9 LITTERATURLISTA... 11 1
Förord Våren 2009 fick alla förskollärare i kommunen ett erbjudande från vår rektor att delta i kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, en 7,5 poängs högskolekurs. Det lät mycket spännande men vi tvekade ändå till en början, skulle vi hinna och orka med mera i en redan stressig vardag? Efter en tids funderande insåg vi, att vi inte kunde motstå ett så generöst erbjudande. Vi skulle få studera på arbetstid och våra arbetskamrater skulle få vikarier under tiden. Vi vill tacka er alla för att Ni har haft tålamod med oss under den här tiden. Aktionsforskning I aktionsforskningen utgår man från verksamhetens eget kvalitetsarbete. Den är inriktad på att förändra något i den praktik där forskningen äger rum (Persson och Rönnerman 2005, sid 69) och de som arbetar i verksamheten handleds i forskningen av någon utomstående person. Arbetslaget väljer ut ett område, som man vill utveckla vidare (aktion). En tankekarta görs, för att bestämma var fokus för utvecklingsarbetet ska ligga. Utifrån tankekartan planeras en förändring i verksamheten och man formulerar en fråga till förändringen. Därefter väljer man verktyg för att följa processen. Verktygen kan vara dagboksskrivande olika observationsmetoder, intervjuer, enkäter, ljudeller videoinspelningar. Dagboken är viktig i aktionsforskningen. Alla som deltar i forskningen skriver dagbok, den läser man igenom och summerar inför varje handledartillfälle. Informationen från alla verktyg sammanställs, analyseras och tolkas. Tolkningen används för att fastställa ett resultat eller för att dra slutsatser om det har skett någon förändring/förbättring i verksamheten. Karin Rönnerman beskrev under sin föreläsning Att studera aktionerna med hjälp av verktyg (Kisa 2009-08-24), processen i aktionsforskningen som spiralformad, där aktion och observation leder till en reflektion, som i sin tur leder till en ny aktion osv. 2
Förutsättningar Förskolan Vår Förskolan är belägen i ett samhälle i södra Sverige. Den har tre avdelningar och varje avdelning har i genomsnitt 18 barn inskrivna. Barnen på avdelningarna är i åldern 1-5 år. Lokalerna är relativt rymliga, gården är stor och där finns lekstuga, två öppna lekhus, rutschkana, gungor, sandlåda och en roddbåt som står förankrad i ett annat område med sand. Det finns också ett litet berg och några träd på gården. Vi har nära till skogen och under hösten har 5-årsgruppen varit ute i skogen vid varannan träff. Personalen består av 5 stycken förskollärare och 6 stycken barnskötare. Förskolan har gemensam kokerska och lokalvårdare. Avdelningarna samarbetar med åldersindelade tvärgrupper för barnen, vid öppnandet på morgonen, veckoplaneringar och ibland när någon är sjuk eller ledig. På varje avdelning gör man en grovplanering och en utvärdering en gång/termin. De som ansvarar för tvärgrupperna gör också en grovplanering och utvärdering av gruppens arbete. Planeringarna och utvärderingarna skrivs ut av förskolläraren, sammanställs av samordnaren och lämnas sedan vidare till rektor och redovisas i barnomsorgens del av kommunens kvalitetsredovisning. Avdelningarna planerar dessutom verksamheten fortlöpande. Förskollärarna har en och en halv timmes schemalagd planering/vecka. Den metod vi använder vid planeringar och utvärderingar liknar mest det som beskrivs som praktikbaserade utvärderingar, metoden är inget medvetet val utan den är en förskoletradition som inte går att spåra bakåt i tiden. Frågan om pedagogens förståelse, tolkning och tillämpningen är relevant och ger konkreta resultat, blir i första hand något som hon/han får bedöma i dialog och kritisk diskussion med andra berörda parter. Den praktikbaserade utvärderingen tar således utgångspunkt i de konkreta problem, som finns i den pedagogiska situationen, snarare än i centralt formulerade kriterier och mål. (Karlsson (2007) Värdera och utvärdera sid 51). Tankekarta På utbildningen fick vi i uppgift att göra en tankekarta i våra arbetslag. Vi gjorde den tillsammans på en av våra personalkonferenser och arbetslaget kom fram till att det var talutrymmet vi borde titta närmare på. Med talutrymme avser vi hur samtalstiden fördelas mellan barn/vuxen, barn/barn, pojkar/flickor. Vi upplevde att några av barnen i grupperna tog över samtalet och att andra barn inte klarade att ta sin plats i gruppen p.g.a. detta. Vi började observera på våra respektive avdelningar, men kom efter en tid fram till att barnens förutsättningar för samtal i en grupp där barnen var mellan 1-5 år var så olika och det gjorde det svårt att avgöra hur talutrymmet fördelades. Vi ville därför studera en mera åldershomogen grupp och valde därför 5 årsgruppen, som vi är ansvariga för. Våra observationer visade att talutrymmet var jämt fördelat i gruppen under den fria leken, däremot kunde vi se att barnen inte samspelade över avdelningsgränserna. Det var något som fick oss att reagera eftersom barnen på förskolan träffas i åldersindelade grupper från tre års ålder. Vi ville också undersöka om det finns kontrakt mellan barnen i vår barngrupp som barnen kan behöva hjälp med att hantera Barnens uttryck för värden och normer skiljer sig åt i förhållande till vem de agerar tillsammans med (Johansson (2001) sid. 148). Med detta som bakgrund valde vi frågeställningen: Hur kan vi stödja barnens samspel över avdelningsgränserna på vår förskola? 3
Styrdokument Läroplanen för förskolan (Lpfö-98) skall ligga som grund för allt arbete i förskolan. Vi ville se vad den hade att säga om relationer i barngruppen och vad som förväntades av oss som pedagoger. I Lpfö-98 (sid. 5) hittade vi följande stycke, som vi ansåg vara relevant för vår aktion. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Genom att planera in vår aktion med grupper de inte själva har valt hoppades vi på att barn som varit ensamma på sin avdelning ska kunna hitta nya lekkamrater. Vi tror också att vi genom aktionen ska ge barnen de tillfällen som läroplanen förespråkar Alla som arbetar i förskolan skall: stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter som reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (sid. 8 ) och den säger också att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter (sid.9) Förskolan gör varje termin en grovplanering, där vi formulerar mål för de olika aktiviteterna. Vårt mål med de åldersindelade grupperna är att: att barnen skall få arbeta i lugn och ro i mindre grupper, att barnen skall få lära känna de barn som de är jämnåriga med på förskolan. 4
Processen Aktion Vi upptäckte att barnen, trots att vi regelbundet har arbetat i åldersindelade grupper från 3 års ålder, enbart väljer att leka med barn från den egna avdelningen. Vårt mål på förskolan med de åldersindelade grupperna har varit att barnen ska lära känna de jämnåriga barnen på de andra avdelningarna. Vi hade läst en artikel från tidningen Förskolan 2008-04-14, där en förskoleklass i Falun hade haft ett liknande problem. De hade löst det genom att personalen hade styrt gruppindelningen med lappar. Vi valde en sådan gruppindelning som aktion. Vi ville se hur barnen reagerade när de inte kunde välja lekkamrater själva och om det var slentrian som gjorde att barnen valde att leka med barn från den egna avdelningen. Från att barnen själva hade fått välja vem de ville leka med gjorde vi en gruppindelning under den fria leken i 5-årsgruppen. Den gick till på följande vis: vi hade lappar med barnens namn på och lapparna lades i högar avdelningsvis, vi drog en lapp från varje hög, de tre namn vi fick fram bildade en grupp. Våra 12 femåringar blev på så sätt indelade i grupper och fick leka fritt under 30 minuters tid. Vi upprepade observationerna vid 3 tillfällen i skogen och vid 3 tillfällen inomhus. Verktyg 1) Observationer När vi valde observationer som verktyg, ville vi se hur talutrymmet fördelades mellan barnen i gruppen. Vi misstänkte att några barn fick stå tillbaks för de mera utåtriktade barnen i gruppen. Därför ville vi observera vad som hände och vad som sades mellan barnen under leken. Vi började med att använda oss av ostrukturerade observationer. Det verkade vara ett bra sätt eftersom Bjørndal skriver Däremot är det ofta bra att ha ett brett fokus; på det sättet kan observatören vara öppen för alla de faktorer som dyker upp under en lektion Observatören kan rikta in sin uppmärksamhet på intressanta saker som han eller hon inledningsvis inte tänkte på. (Bjørndal 2005) sid. 48. Vid de tillfällen vi observerade på det här sättet hade vi stöd av två kollegor, som också observerade leken och skrev loggbok efteråt. Se fig. 1. Fig. 1 Datum Tid Situation Barn Vad sägs? Vad händer? Namn Efterhand valde vi att göra observationerna mera strukturerade för att det blev svårt att hantera all information vi fick fram se fig.2 och vi avslutade med ett observationsschema med slutna kategorier se fig. 3. 5
Fig.2 Datum Tid Situation Teman Tema Namn Vad sägs? Vad händer? Fig. 3 Observation av gruppernas lek. Grupp 1 (barnens namn) Grupp 2 (barnens namn) Grupp 3 (barnens namn) 2) Intervjuer/enkät Efter några tillfällen då 5 årsgruppen har träffats, har barnen fått besvara frågorna: Vad tyckte du var bra? Vad tyckte du var tråkigt? se fig. 4 Vad tyckte du om att fröknarna bestämde vilka kompisar du skulle leka med? Vid den sista frågan fick barnen peka på bilder med glad eller ledsen gubbe se fig. 5. Det här gjorde vi för att barnen skulle få en möjlighet att uttrycka sin åsikt om det vi hade planerat och genomfört. Fig.4 Enkät angående barnens upplevelser av 5 årsgruppen. Namn Vad är bra på 5 års Vad är inte bra på 5års Hur leker vi tillsammans? Fig. 5 Hur kändes det när fröknarna bestämde vem du skulle leka med? 6
3) Loggbok En yrkesdagbok, som bl.a. innehåller tankar och reflektioner av arbetet på förskolan och i utbildningen. Vi har haft som uppgift under kursen, att skriva loggbok och vi har provat oss fram på olika sätt. Det utgör en bra grund för att utvärdera och utveckla sin egen kompetens, samt utveckla det pedagogiska arbetet bland barnen Vi har upptäckt det Rönnerman skriver enligt Thors Hugosson (red) 2007, Det handlar med andra ord om att få syn på sina egna tankar (sid.64). En annan kommentar kring skrivandet är att man har en källa att gå tillbaka till för att se vad som hänt tidigare med barnet/gruppen. Det utgör en bra grund för att utvärdera och utveckla sin egen kompetens, samt utveckla det pedagogiska arbetet bland barnen. 7
Analys Observationer När vi sammanställde de ostrukturerade observationerna kunde vi se att alla barn i gruppen tog sitt talutrymme, men vi upptäckte däremot att de enbart tycktes leka med barn från sin egen avdelning. Målet för 5 årsgruppen är bl.a. att barnen ska lära känna barn från de andra avdelningarna och vi blev mycket förvånade när vi upptäckte detta. När vi fortsatte med våra mera strukturerade observationer styrktes vi i vårt antagande. En nackdel med de ostrukturerade observationerna var att de gav oss allt för mycket information, som blev svårt att hantera. Vi upplevde också att det var svårt att hinna med att anteckna vad barnen sade, det var lättare att anteckna det som skedde. För att hinna med att registrera vad som sägs tror vi att det är lättare om man använder sig av videokamera eller bandspelare. Vi genomförde vår aktion, sedan observerade vi barnen under den fria leken då de lekte i de grupper de hade lottats in i. De första två gångerna barnen lekte i grupperna var det protester från flera av barnen, sedan verkade de flesta av barnen acceptera gruppindelningen. Vi kunde efter några veckor se att barnen också sökte sig i till barn från andra avdelningar under den fria leken ute på förskolans gård. 5-årsgruppens barn är de enda på förskolan som gör det spontant. Inga barn från 3- och 4- årsgrupperna verkar spontant söka sig till lekkamrater från andra avdelningar. Det här verkar konstigt eftersom ett av målen för grupperna är, att barnen skall få lära känna de barn som de är jämnåriga med på förskolan och vi som personal samarbetar på många plan. Intervju/enkät Intervjuerna med barnen visar på att de aktiviteter de verkar uppskatta på 5 årsgruppen är när vi går till skogen och barnen får bygga kojor, att leka ramslekar, den fria leken och att lyssna på sagor. Nära hälften av barnen svarar vet inte på frågan om vad som har varit tråkigt och en tredjedel tycker att de aktiviteter då man sitter stilla är tråkiga. Enkätundersökningen vi gjorde med glad och ledsen gubbe påvisade att endast ett barn upplevde det som tråkigt att fröknarna bestämde vem barnet skulle leka med. Några av barnen sade spontant att det hade varit bra att vi hade delat in i grupper. Barnen medverkade gärna när vi ville intervjua dem. Däremot borde vi ha varit bättre förberedda med följdfrågor av typen Vad är det som är bra/dåligt och någon fråga som hade kunnat öppna upp när vi fick svaret vet inte. Loggbok Lena har skrivit för mycket och upptäckte att det var nödvändigt stryka lite. Eva upplever att det är svårt att skriva och har skrivit mindre. Vi tycker båda att loggboken är bra, när man tar sig tid att skriva ner sina tankar och funderingar får man en möjlighet att upptäcka mönster i sitt eget och barnens beteende. Det är bra att ha ett ställe där man samlar intryck, tankar och idéer. Vi tror att det är ett verktyg som vi kommer att fortsätta att använda oss av. Vår idé är att det ska finnas en loggbok på varje avdelning, åtminstone för de yngsta barnen, där personalen skriver ner korta kommentarer om hur vi upplever att barnet har haft det under dagen. Boken kan innehålla information om måltider, vila, toalettsituation m.m. 8
Resultat Har barnens beteende förändrats? Personalen har kunnat stödja barnens samarbete över avdelningsgränserna genom att dela upp gruppen vid den fria leken, fördela sig bättre över hela förskolans gård vid utevistelsen och erbjuda barnen möjligheten att söka jämnåriga lekkamrater på de andra avdelningarna. Barnen i 5-årsgruppen leker nu oftare med varandra ute på förskolans gård, barn som tidigare har reagerat kraftigt på att gå till andra avdelningar, har ändrat sitt beteende och verkar tycka att det är roligt och de barn, som har haft svårt att hitta lekkamrater på den egna avdelningen har hittat nya på andra avdelningar. Reflektion Vi gjorde en liten aktion i en grupp som träffas 1,5 timme varje vecka och i den vi kunde se ett positivt resultat redan efter 3 gånger. Det känns som att vi kan förändra mycket i vårt arbets- och förhållningssätt bara genom att bli medvetna om vad som händer i gruppen. Det visar också att små förändringar i vårt förhållningssätt och i våra rutiner kan göra stor skillnad för både barn och personal. Några av barnen, som varit ensamma i sin lek har hittat jämnåriga lekkamrater med samma intressen bara genom att vi har genomfört denna aktion. Förskolans mål med de åldersindelade grupperna uppnås inte med det arbetssätt vi har för närvarande, vi anser att det är nödvändigt med en förändring. Vi vuxna kan också bli bättre som förebilder och göra det samarbete vi har synligt för barnen, genom att samarbeta oftare över avdelningsgränserna t.ex. när vi öppnar eller stänger förskolan. Vi kan också göra samarbetet tydligare för barnen genom att benämna det vi gör och samtala med barnen om det. När vi jämför med de andra åldersindelade grupperna kan vi se att de barnen fortfarande enbart leker avdelningsvis, därför ska vi visa vårt arbete för de ansvariga för 3- och 4- årsgrupperna och försöka att få dem intresserade av att genomföra samma aktion i de grupperna. Personalens förhållningssätt Personalens förhållningssätt förändrades något, framför allt vid utelek på förskolans gård, eftersom vi gjordes medvetna om vad som hände mellan barnen. Personalens fördelning förändrades. Tidigare uppehöll sig de flesta av personalen där de yngsta barnen lekte och vi litade på att vi såg och hörde vad som hände mellan barnen även om de var en bit ifrån oss. Vi samtalade om vad vi kunde göra för att vi skulle vara mera närvarande och se vad och med vem de större barnen lekte. Därefter beslöt vi oss för att fördela oss bättre vid uteleken, så att vi skulle få översikt över gården och kunna se om något barn inte var aktivt i leken. Vårt eget lärande Vi känner att det har varit mycket nyttigt att läsa den litteratur som är knuten till kursen. Det har hjälpt oss att ta fram de kunskaper vi har sedan tidigare och har öppnat ögonen för den nyare forskning som finns. Det har varit en förmån att kunna söka litteratur på arbetstid. Läroplanen är utgångspunkt för allt kvalitetsarbete i förskolan. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att kontinuerligt diskutera och reflektera över förskolans uppdrag och grundläggande läroplansfrågor (Pramling Samuelsson & Sheridan 2009 sid. 23). Det här är något som vi tyvärr ibland glömmer bort i vår dagliga verksamhet. Vi har nu lärt oss att det kan ske stora förändringar för den enskilde individen och för gruppen, bara genom en liten förändring i vårt arbetssätt. Genom att ha ett gemensamt projekt har vi fått utbyta tankar och idéer och det har gjort arbetet intressant och stimulerande. 9
Vi skulle också vilja utveckla arbetet med barnens delaktighet på det sätt som beskrivs av Pramling Samuelsson & Sheridan (2009) Hur kan jag som lärare se att barnen är: delaktiga i de teman man arbetar med? delaktiga i samlingen? delaktiga i att välja vad de vill göra?... ( sid. 44-45 ) Vi stödjer helt deras resonemang om att man som lärare kanske bör ändra både på rutiner och arbetssätt för att göra barnen mer delaktiga. Därför väljer vi ut några av punkterna, för att inte göra arbetet för stort innan vi har fått rutiner för vårt förändringsarbete. Det är bra att vi har fått upp ögonen för aktionsforskning som metod, vi hade inte hittat den här arbetsformen utan utbildningen. I fortsättningen kommer vi att använda oss av aktionsforskning som metod för att driva vårt förbättrings- och kvalitetssäkringsarbete på förskolan vidare, eftersom det är en metod som har visat sig fungera bra i vår verksamhet. 10
Litteraturlista Boxholms kommun (2008). Kvalitetsredovisning. Boxholm Holmlund, Kerstin (2004) (red). Vad har kvalitet med skolan att göra? Lund: Studentlitteratur Johansson, Eva (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber Pramling Samuelsson Ingrid & Sheridan Sonja (2009) Barns lärande- fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm:Liber Rönnerman, Karin (2009-08-24). Att studera aktionerna med hjälp av verktyg. Kisa: Kompendium från föreläsning Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes. Thors Hugosson, Christina (2003) (red). Värdera och utvärdera. Pedagogiska magasinets Skriftserie Nr. 2. Stockholm: Lärarförbundets förlag (48-60). 11