Kvalitetsredovisning

2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Markusskolan Datum: 2014-07-21 Rektor: Utvecklingsledare: Resultatenhetschef: Marie-Ann Eklund Eva Nilsson Ståhl Bengt Albertsson 1

Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enhetens/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras Resultatbild och analys Utvecklingsstrategi Grundskoleområdet Innehållsförteckning Skola/organisation...3 1. Normer och värden...3 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 2. Elevers delaktighet och inflytande...4 2.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 3. Kunskaper och färdigheter...4 3.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 3.2 Resultat nationella prov, Svenska, översikt av provresultat, se bilaga 3.3 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat, se bilaga 3.4 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat, se bilaga 3.5 Resultat nationella prov, No, översikt av provresultat, se bilaga 3.6 Resultat nationella prov, So, översikt av provresultat, se bilaga 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6) 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg 6-9 3.9 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) 4. Kvalitetsenkät...8 4.1 Skolans övergripande bild, analys och slutsats 5. Betyg och bedömning...9 5.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 6. Hem och skola...9 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 7. Kompetensutveckling...9 7.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 8. Pedagogiskt ledarskap...10 8.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 8.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 9. Entreprenöriellt lärande...10 10. Identifierade framgångsfaktorer...11 11. Identifierade utvecklingsområden...11 2

Skola/Organisation Markusskolan är en F-6 skola i centrala Avesta. Den är organiserad så att förskoleklassen är åldershomogen, lågstadiet arbetar åldersintegrerat i fyra (nästa läsår fem) 1-3-klasser, mellanstadiet är åldershomogent, med en klass i varje årskurs, som sedan delas i grupper efter behov och syfte. I förskoleklassen arbetar 3 förskollärare och en barnskötare. Runt varje 1-3klass finns ett arbetslag av två lärare, runt varje årskurs på mellanstadiet likaså. Markusskolan är en mångkulturell skola, med ca 40% elever som har minst en förälder som talar ett annat språk. Under de senaste två åren har vi tagit emot många nyanlända elever, vilket har ställt extra stora krav på all personal, men framför allt på dem som arbetar med mottagning och med svenska som andraspråk. I dagsläget finns två tjänster (fördelat på fyra personer) som arbetar med detta. De ingår i skolans resursteam, som också består av en speciallärare och tre personer som arbetar i skolgruppen (2,3 tjänster). Några elever har ett personligt stöd pga diagnoser inom NP- och AST. Ledningen för skolorna utgörs av rektor Marie-Ann Eklund och utvecklingsledare Eva Nilsson Ståhl. Rektor har sin huvudsakliga arbetsplats på Markusskolan och Utvecklingsledaren på Bergsnässkolan. Vi arbetar i team och deltar i elevhälsoarbetet på båda skolorna och fattar många beslut gemensamt. Eva har delegation på att skriva under åtgärdsprogram för Bergnässkolan och bevilja ledighet upp till 10 dagar. Till vår hjälp har vi också en ledningsgrupp med 8 medlemmar, som är utvalda för att de vill arbeta med skolutveckling, men också för att alla olika verksamheter inom rektorsområdet ska vara representerade. 1. Normer och värden 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Markusskolan präglas av sin mångfald. Det är barn från många länder och kulturer som möts. Våra gemensamma regler har bidragit till att alla vuxna vet vad som gäller och att eleverna får samma svar oavsett vem de frågar. Vi upplever att det har gjort stor skillnad och vi ägnar mindre tid nu än innan till att reda i konflikter. Reglerna togs fram för tre år sedan och utvärderas och uppdateras årligen tillsammans med alla vuxna och barn på skolan, föräldrarna informeras årligen om reglerna. Personalen har under senaste läsåret genomgått fortbildning utifrån John Steinbergs bok Ledarskap i klassrummet som mycket handlar om bemötande mellan vuxna och elever. När det blir bråk eller konflikter försöker vi först lösa det i klassen eller i situationen. Då det behövs, vid upprepade kränkningar /mobbning så går trygghetsrådet in. Vi har få större kränkningsärenden, men trygghetsrådet träffas varannan vecka och går igenom nuläget. Så fort skolan får kännedom om en kränkning, informeras huvudmannen och trygghetsrådet börjar arbeta. Likabehandlingsplanen ingår i ett årshjul med förebyggande arbete mot mobbning. På hösten genomförs dels en trivselenkät bland barnen i skolan och en trygghetsinventering (Diskrimineringsombudsmannen husmodell) där barnen i grupp markerar olika platser där de upplever att det sker kränkningar. Utifrån dessa uppdateras kartläggning och målen i likabehandlingsplanen. Under vårterminen skickar vi hem ett brev där föräldrar och barn tillsammans får skriva om de upplever att det förekommer kränkningar/ mobbning på skolan. Som en del i jämställdhetsarbetet har vi även under läsåret: Genusgranskat läromedel i ämnena, no, so i 1-3. All personal läser Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två samt Tusen gånger starkare. Vi har haft en halv studiedag där vi gått igenom vår likabehandlingsplan. Till hösten ska all personal se filmen Tusen gånger starkare med efterföljande diskussion för att få på sig genusglasögonen och tänket att det inte är något extra utan ett förhållningssätt, hur vi bemöter eleverna, föräldrarna och varandra som kollegor. Samt att vi har det med oss i val av högläsningsböcker, läromedelsinköp, gruppindelningar. Det står om detta i likabehandlingsplanen. På Markusskolan arbetar vi kontinuerligt med att stärka vi-känslan, t.ex. gemensamma bonusraster, kompisdagar över åldersgränserna, utbyte mellan klasserna t.ex. har femmorna redovisat på engelska för några treor, fyror har läst för ettor. Sexorna har ordnat kompisdag för de yngre. 3

1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Elevhälsoteamet (EHT) i rektorsområdet består av skolsköterska, kurator, specialpedagog/lärare, skolgruppspersonal, utvecklingsledare och rektor. Elevhälsoteamet träffas varje vecka (varannan vecka på vardera skolenheten). Vid oro för att en elev inte kommer att nå målen, eller vid annan oro, lämnas en anmälan in till EHT, som skyndsamt tar upp ärendet och ser till att behoven utreds. På Markusskolan finns skolsköterskan tre dagar i veckan och en dag i veckan på Bergsnässkolan. Kurator finns i rektorsområdet på halvtid. Vi har ca 1,2 speciallärartjänst på Markusskolan och 0,7 på Bergsnässkolan. Skolgruppen arbetar i första hand med beteenderelaterade problem. På Markusskolan finns 2,3 skolgruppspersonal och på Bergsnäs 1,7. Vi har också två tjänster i rektorsområdet som arbetar med svenska som andraspråk och i förberedelsegrupp. Skolkurator tillför social och psykosocial kompetens på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå för att främja elevers lärande och utveckling. Skolsköterskan utför sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och bedriver omvårdnad med inriktning mot en förbättrad hälsa bland barn och ungdomar. Under året har inte alla ärenden som kommit till skolgruppen hunnits med, då några ärenden har tagit mycket tid och andra nedprioriterats pga tidsbrist. Personalen saknar därtill förebyggande insatser som stegvis och art. Vi behöver mer tid till speciallärarundervisning. Många barn behöver extra stöd för att nå målen. Vi ger inte det extra stöd som alla barn behöver i nuläget. Det är viktigt att de elever som behöver utredas får snabb hjälp, att utredningar skickas in snabbt. Vår undervisning i svenska som andra språk behöver utvecklas. Nästa år utökas personalgruppen och vi får tre heltidstjänster. I år har förberedelsegruppen har varit en nödlösning, då flera av de nyanlända eleverna haft andra typer av svårigheter än det rent språkliga. Vi behöver tänka till inför nästa läsår. Det har varit för många olika personer inblandade för de här eleverna. Lågstadiets grupper som varit stabila har fungerat mycket bra. 2. Elevers delaktighet och inflytande 2.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Elevernas synpunkter ska påverka både planering och möjligheterna till bedömningstillfällen i undervisningen Eleverna har goda tillfällen att påverka egna mål (i IUP) och liknande i samband med utvecklingssamtalen. Skolan tillämpar modellen med elevledda utvecklingssamtal, vilket vi tycker är mycket positivt eftersom det då blir elevens åsikter som blir det som samtalet utgår ifrån. Eleverna kan även i det dagliga klassrumsarbetet, i dialog med läraren, göra vissa val när det gäller placering, stoffurval, redovisning mm. Rätt till delaktighet och inflytande. Även här är utvecklingssamtalen viktiga, men eleverna har möjlighet till delaktighet och inflytande varje dag, genom att de kan påverka vissa delar som till exempel placering, arbetssätt och urval av stoff. Inflytande kan också ske genom elev- och klassråd. 3. Kunskap och färdigheter 3.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Elevernas resultat följs upp av personalen på studiedagarna i juni, då vi diskuterar dessa och även analyserar orsaken till resultaten. Genom vårt arbete med värdegrunden och våra regler har vi fått bättre arbetsro i klassrummen och därmed bättre förutsättningar för eleverna att arbeta på lektionerna. I en klass infördes en daglig läsestund om 20 minuter. Efter några år kunde vi se en tydlig förbättring på H4- test och DLS läsförståelse. Detta ledde till att alla klasser idag har tid avsatt för läsning dagligen. När det gäller resultaten kan vi se att de varierar från år till år. Vi för alltid diskussioner kring detta efter varje läsår. Vi ser en nedgång de senaste åren. En del beror på det elevunderlag vi har, men vi tror också att vi har 4

blivit mycket duktigare på att bedöma och att vi därför tydligare ser att inte alla delar i kunskapskraven är uppfyllda. Svenska är det mest centrala ämnet i skolan. Det är förutsättningen för så stor del av undervisningen i de övriga ämnena. Vi har under de två senaste läsåren börjat arbeta målinriktat mot de äldre eleverna som har svenska som andraspråk och satsat på läsförståelse i So- och No-ämnena direkt kopplat till det aktuella arbetsområdet. Vi upplever att detta har gett resultat och kommer att fortsätta med detta. Treorna når goda resultat och vi ser bl.a. det som ett resultat av de satsningar på läsning som gjorts. Vi lärare har blivit duktigare på att arbeta mer målinriktat. Vi har haft pedagogiska diskussioner om undervisning och bedömning. Vi har under de senaste åren tagit emot många nyanlända elever (48 elever under läsåren 12/13 och 13/14) och har en hög andel elever som har annat modersmål än svenska. Vi har också ett blandat upptagningsområde, med ca 40% elever från andra länder och olika förutsättningar ur ett socioekonomiskt perspektiv. Vi har organiserat vår undervisning i svenska som andraspråk delvis som ett stöd, så att vi främst satsar på dem som inte når upp till kraven för godkänt i svenska. Måluppfyllelsen är mycket god i övningsämnena, utom när det gäller idrott. Detta beror på att många av våra utländska elever inte kan simma och därför inte kan godkännas i ämnet idrott och hälsa. Vi genomför årligen stora insatser med extrasim och simskola för dessa elever, men då det hela tiden kommer nya, så når vi aldrig samma höga procenttal som för de övriga övningsämnena. Vi ser ingen tydlig indelning efter kön när det gäller betygsfördelning, men vi ser att matematiken har sjunkit. Sen har vi fått en mycket kraftig sänkning inom NO- och SO-ämnena. Vår analys av detta är att kraven har höjts och att vi har blivit säkrare på bedömning enligt Lgr11. Vi bedömer också att det finns ett hinder för många elever som har en svag läsförståelse och när det gäller ordförståelse hos elever med svenska som andraspråk. Det ställs stora krav på detta när man läser faktatexter och vi kommer att arbeta medvetet med detta under nästa år, framför allt på mellanstadiet. Vi kan se att i de fall då en elev inte når målen och föräldrarna är införstådda med detta och stöttar barnet hemifrån går utvecklingen snabbare. Frågan är hur vi ska få med oss alla föräldrar. Ett sätt kan vara föräldramöten i dialogform. De elever som får stöd från speciallärare och nivågrupperad undervisning i svenska som andraspråk har gått framåt mycket. På mellanstadiet kommer vi bland annat att arbeta med det evidensbaserade materialet en läsande klass av Martin Widmark men även andra material som ger eleverna olika lässtrategier. Vi kommer också fortsätta med mindre läsgrupper i Svenska som andra språk. 3.2 Resultat nationella prov, Svenska, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Åk 3 Fyra elever har missat ett eller flera delprov. Av de elever som inte klarade målen är det en svensk elev, som slarvade men dock är godkänd i ämnet i stort. Därtill kommer tre barn med annat förstaspråk, som inte når målen. De har stöd av speciallärare och läser svenska som andraspråk och vi arbetar för att de ska nå målen till åk 6. Åk 6 Tre elever har F i provbetyg. Av dessa är en nyanländ (ca 2 år i Sverige), en har ett annat förstaspråk och därtill dyslexi. Den tredje eleven har NP-svårigheter och har inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Gemensamt för samtliga nationella prov är att vi inte genomför dem med elever som kommit till Sverige under de senaste 12 månaderna. 3.3 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Åk 3 Fyra elever har missat ett eller flera delprov. De har inte klarat dem huvudsakligen beroende på språksvårigheter, men två av dem har därtill matematiksvårigheter. De har stöd av specialläraren. 5

Åk 6 Nio elever har F i provbetyg. Här finns en blandning av språk- (dyslexi och andraspråkselever) och matematiksvårigheter. Vi har haft en liten grupp i matematik, som har arbetat med vår speciallärare, men vi har inte nått ända fram. 3.4 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Tre elever har F i provbetyg. Även här finns bakomliggande orsaker i form av annat förstaspråk, dyslexi och NP-problematik. Men vi ser här ett behov att stärka upp engelskan för våra nyanlända. För dem som anländer under mellanstadiet uppstår ett glapp, då de inte har läst engelska tidigare utan får även detta som ett nytt språk, när de börjar i skolan i Sverige. Vi behöver erbjuda nybörjarengelska för dessa och kommer att arbeta för detta under nästa läsår. 3.5 Resultat nationella prov, No, översikt av provresultat, se bilaga Markusskolan genomförde nationellt prov i kemi. Sex elever har F i provbetyg. Av dessa är fem andraspråkselever, varav tre relativt nyanlända. Vi har under de senaste två läsåren satsat på läsförståelse inom no- och so som ett arbetssätt inom svenska som andraspråk och upplever att detta har gett goda resultat genom att fler når målen. 3.6 Resultat nationella prov, So, översikt av provresultat, se bilaga Markusskolan genomförde nationellt prov i religion. Två elever har F i provbetyg. En nyanländ och en med NP-problematik. Vi har under de senaste två läsåren satsat på läsförståelse inom no- och so som ett arbetssätt inom svenska som andraspråk och upplever att detta har gett goda resultat genom att fler når målen. 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6). Bifoga bilaga Genomgående är att vi ser att nyanlända inte når målen i något ämne, att elever med svenska som andraspråk behöver komma så långt i sin språkutveckling att de erövrar ett skolspråk, som är nyckeln till att nå målen som omfattar analys och diskussion. Därtill har vi elever med diagnoser som dyslexi och inom NP-området, som pga sina funktionshinder kan ha svårt att klara av alla delar i kunskapskraven. Det är svårt att få alla att nå målen. Vi ser att hög frånvaro ger sämre resultat. I år har elever blivit lidande i år då vi varit så stora grupper i år 1-3. Detta går ut över både det sociala och det kunskapsmässiga (pedagogiska). Det är svårt att hålla det fyrkantiga som många behöver när vi är så många. Alla klarar inte att vara med på idrott och dylikt på grund av de stora grupperna vilket går ut över resultatet. Nästa år utökar vi med en 1-3 klass och kommer att komma ner i ett mindre antal elever igen. Flera elever hade mått bra av att få hjälp i skolgrupp för att inte störa och förstöra för de andra. Mindre grupper och mer lärartid är vad vi känner behövs för att höja resultaten och för att få alla elever att nå målen. I åk 4-6 är språket ännu viktigare, då mängden stoff blir större och det krävs mer begrepp för att kunna hantera kunnandet. Detta medför att elever som inte har tillräckliga kunskaper i svenska är mycket överrepresenterade. Det är flera faktorer som inverkar, dels hur länge de varit i Sverige, vid vilken tid de anlänt, men också vilken skolkultur de kommer ifrån (vilka förkunskaper och vilken skolvana de har). Vi kommer att satsa konferenstid på att arbeta med att fortbilda personalen i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. 12 av skolans lärare kommer att delta i matematiklyftet. 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg 6. Bifoga bilaga 6

I denna elevgrupp finns fem elever anlänt under de senaste två åren vilket gör att de inte når godkänt i flera ämnen pga språket. Därtill finns en elev som har haft sin huvudsakliga skoltid i skolgruppen och som har deltagit sporadiskt på lektionerna. Han har haft enskild undervisning, men har ofta valt att, trots detta, inte arbeta. Underlag saknas för att ge godkänt betyg i flera ämnen. Sju elever når ej godkänt i matematik trots hjälp från speciallärare under flera år. En av dem har gjort stora framsteg men saknar något för E, två elever har dyslexi och en elev väntar på utredning. Svårigheter att föra matematiska resonemang. Att tänka på: Hänsyn till dyslexi, läs och skrivsvårigheter även i matematikundervisning /spec. Vilka kunskaper ska prioriteras? Spec i engelska, möjlighet till liten grupp, finns även Bravkod i engelska som skulle kunna vara användbart. Skulle vilja se en utveckling av specialhjälpen. Mer riktad mot mellanstadiets behov. Bra om spechjälpen följer vår grovplanering men ger eleverna som behöver extra gnuggning. 3.9 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) Vita rosen, 21 barn, 11 flickor, 10 pojkar. Max 5 fel 15 st 10 flickor, 5 pojkar Max 10 fel: 3 st, pojkar Mer än 10 fel: 3 st, 2 pojkar, 1 flicka Röda rosen, 22 barn, 15 pojkar, 7 flickor Max 5 fel: 10 st, 3 flickor, 7 pojkar Max 10 fel: 2 st pojkar Mer än 10 fel: 9 st, 3 flickor, 6 pojkar 1 ej deltagit- nyanländ Med de som hade för många fel gjordes testet om i maj/juni I Vita Rosen är det nu enbart en av eleverna som hade för många fel i oktober som fortfarande har det. (samt tre nya som anlänt under läsåret) I Röda Rosen är det nu 4 elever som har max 10 fel och enbart 2 elever som har fler än 10 fel (samt två som anlänt under läsåret). Roligt att så många visar ett bättre resultat än i oktober! För dessa elever handlar det i huvudsak om att utveckla språket, så att de får ett större ordförråd och bättre förståelse. 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) 7

12 10 8 6 4 pojkar flickor totalt 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Resultat av DLS-test för åk 4 oktober 2013 stanine pojkar flickor totalt 1 1 2 3 2 2 4 6 3 1 1 2 4 7 3 10 5 6 2 8 6 0 4 4 7 2 1 3 8 1 0 1 9 1 0 1 Stanine 1: en inkluderad elev samt två elever med svenska som andraspråk Stanine 2: tre elever med svenska som andraspråk, tre förstaspråkselever 4. Kvalitetsenkät 4.1 Skolans övergripande bild, analys och slutsats Svarsfrekvensen bland eleverna är bra (28/33), medan det endast kommit in svar från 8 föräldrar. Hur får vi fler föräldrar att svara på enkäten?? Ett förslag är att den kan göras i samband med samtalsveckan eller på ett föräldracafé. Resultaten i enkäten är bra. Eleverna är något mer positiva och känner sig mer informerade än föräldrarna. 8

5. Betyg och bedömning 5.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 9

Säkerheten i att bedöma enligt Lgr 11 är nu god och vi arbetar i ett årshjul med förberedelse inför utvecklingssamtal då eleverna själva tillsammans med sina lärare går igenom sitt nuläge, man sätter upp nya mål, diskuterar hur man ska nå dit, arbetar med detta under tiden fram till nästa utvecklingssamtal med extra fokus under IUP-tiden. Svaslärarna och specialläraren stöder elever med specifika svårigheter. Stödinsatser under en kortare tid med fokus på ett specifikt område ger bättre resultat än de insatser som löper under en längre tid. Svenska stöd under en kortare tid i år 5 gav förbättrade resultat medan fortlöpande specstöd i matematik i år 6 inte har gett förbättrade resultat. Viktigt att läsgrupper i Svas genomförs av pedagoger som har tid avsatt i sitt schema för att tiden inte ska gå bort vid oförutsedda händelser. Förbättra stödet till elever med diagnoser, t ex inlästa böcker, egna datorer, ipads och att lära eleverna hantera olika hjälpmedel. 6. Hem och skola 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat På en skola med ca 40% föräldrar från andra länder och kulturer krävs nytänkande. Vi har under många år brottats med lågt deltagande i våra föräldramöten på Markusskolan. Under detta läsår har 5 personer från skolan deltagit i en utbildning om föräldramöten i dialogform. Detta bygger på erfarenheter från Borlänge, där man provat att ha föräldramöten som i första hand bygger på att fånga upp föräldrarnas tankar, för att på ett bättre sätt kunna möte förväntningarna med den information vi vill ge och det uppdrag vi i skolan har. Två lågstadieklasser har under året provat att ha föräldramöte i denna form. Den innefattar tydlig inbjudan med ett ämne angivet, anmälan från föräldrarna för att kunna boka tolkar och samtalsgrupper för att ge alla möjligheten att komma till tals. Det kräver också att personalen i förväg diskuterat och formulerat vad som är viktigt och att man också lyssnar in föräldrarna. Linden har under några år haft ett föräldramöte per år i skogen tillsammans, elever och föräldrar. Denna modell har också fungerat bra. Vi behöver tänka på att översätta det viktigaste informationsmaterialet till de vanligaste språken för att vara säkra på att vi når fram. Under nästa läsår, kommer vi att ha ett föräldramöte för alla klasser, men med speciellt fokus på de familjer som har annat språk/kultur, för att här tillsammans prova på formen. Tanken är att varje klass sedan under våren ska prova att ha ett föräldramöte i dialogform. 7. Kompetensutveckling 7.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Steinberg, föreläsning samt studiecirkel kring Ledarskap i klassrummet (alla pedagoger) KNUT-dagen i Falun i september (alla pedagoger) Kommungemensam studiedag om entreprenörskap (alla pedagoger) Föreläsning om AST och dyslexi (alla pedagoger) NTA-kurser (flera pedagoger) Dansmatte (alla lågstadiepedagoger) Högskolans kurs i entreprenöriellt lärande (tre pedagoger) entreprenörskurs i Sälen (tre pedagoger) Föräldramöte i dialogform (fem pedagoger) Nyanländas lärande (fem pedagoger) Läs- och skrivdagen i Stockholm Dans PI-dagen 10

Engelskabehörighet Vi har under de senaste läsåren genomfört flera olika genusprojekt, vi har arbetat med språkutvecklande arbetssätt, genomfört en gemensam fortbildning kring planering och genomförande av undervisningen. Under 2014 kommer vi att delta i det fortbildningsprojekt som kommunen beviljats medel till av SPSM som kommer att handla om stöd till barn med neuropsykiatriska nedsättningar Under nästa läsår kommer vi också att delta i kommunens fortbildningar inom entreprenöriellt lärande med Daniel Nordström. 8. Pedagogiskt ledarskap 8.1 Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat Vi genomför medarbetarsamtal varje hösttermin. Detta följs upp genom att vi besöker alla klasser och verksamheter och deltar i en lektion/arbetspass. Vi har då i förväg diskuterat vad vi i första hand ska koncentrera oss på. I år har vi valt ledarskapet i klassrummet/ gruppen. Dessa besök följs upp genom en kort avstämning direkt i anslutning till besöket och tas också upp på uppföljningssamtalet, då man kan diskutera pedagogens undervisning. Kunskapen om lärarens undervisning används också vid lönesättningen. Personalen uttrycker en önskan om fler och kortare verksamhetsbesök, gärna oförberedda. 8.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Efter varje läsår utvärderar personalen det gångna året utifrån frågor som rektor och utvecklingsledare sammanställt och lämnat ut. Här samlar vi också in resultat och betyg (hur många elever (pojkar och flickor särredovisas) i respektive årskurs som når kunskapskraven i varje ämne). Detta resultat analyseras tillsammans i arbetslagen. Detta arbete ligger sedan till grund för de kvalitetsredovisningar som skrivs i rektorsområdet. Inför nästa läsår skriver rektor och utvecklingsledare utifrån det som framkommit i utvärderingen och kvalitetsredovisningen en verksamhetsplan som utgör grund för det utvecklingsarbete som ska genomföras. 9. Entreprenöriellt lärande Vi har under året deltagit i de gemensamma studiedagar och andra utbildningsinsatser som gjorts i kommunen kring entreprenöriellt lärande. Tre pedagoger har läst en högskolekurs i ämnet och de har också deltagit i en konferens i Sälen. För att utveckla området behöver vi återkoppla till de insatser vi gjort och disktutera i arbetslagen hur vi arbetar och vad vi kan förbättra. Under nästa läsår kommer vi också att delta i kommunens fortbildningar inom entreprenöriellt lärande med Daniel Nordström. Här kommer några exempel på hur det entreprenörskap uppmuntras och utvecklas i arbetet: Vi använder oss av ett entreprenöriellt förhållningssätt i klassrummen och ger eleverna ansvar att själva utforma delar av undervisningen och arbetstiden efter förmåga och behov, bl.a. i form av egen planering. Vi ger dem ansvaret att själva lösa uppgifter och att fördjupa sig inom kunskapsområden som de själva valt. Våra elever arbetar ständigt med problembaserade aktiviteter i olika former. Vi har bland annat haft kompisdagar (temadagar) där de äldre eleverna är ansvariga för gruppen och innehållet. Klädbytarcafé NTA ifrågasättande arbetssätt, kopplingar till arbetslivet med studiebesök till Fors Vårt samhälle arbetsstation under kompisdagarna med hållbar utveckling, baserat på UF material 6:orna leder egna idrottslektioner där de får planera, genomföra och leda egna lektioner. I klassrummen har olika mindre projekt genomförts t ex arbete med privatekonomi och budget inom 11

matematiken, besök av konstnärer inom bilden för att knyta skolan närmare företagare. 10. Identifierade framgångsfaktorer Vårt värdegrundsarbete och vi-känslan, reglerna, engagerade och intresserade pedagoger, alla aktiviteter fritids gör, lovturneringar, eftermiddagsaktiviteter. Vi gör det lilla extra för våra elever, t.ex. extrasim samt det som står i ovanstående rad.verket, Bagdad och alla övriga studiebesök som vi gör. Vi är flexibla och lösningsfokuserade. Vi vill lösa problem som uppstår. God ledare som lyssnar och bryr sig om oss. Det ger mycket! Bra på att se /uppmärksamma elever som behöver extra stöd. Trygghetsrådet Gemensamma regler Elevvårdsteam med många olika funktioner - skolsköterska, kurator, rektor, pedagoger Engagerade pedagoger, öppna för förändringar Ledning som ger frihet till pedagogerna Två pedagoger i varje elevgrupp Elevledda utvecklingssamtal 11. Identifierade utvecklingsområden Utveckla arbetet med svenska som andraspråk och ett mer genomtänkt arbetssätt kring nyanlända elever. Se till att elever i förberedelseklassen känner sig delaktiga i sina klasser och får vara med på morgonsamling, friluftsdagar osv. Vi måste förbättra situationen för de eleverna, det har varit rörigt och grupperna har inte alltid varit sammansatta efter behov. Ge det stöd som vi ser att eleverna behöver. Arbeta med intensivperioder i större utsträckning. Vi behöver utveckla vårt arbete med allas lika värde, de olika diskrimineringspunkterna. Vårt arbete med värdegrunden behöver fortsätta och hållas aktuellt. Se över undervisningen i engelska för nyanlända, så att de har möjlighet att lära sig språket bättre. Vidareutbilda alla pedagoger på lågstadiet, samt undervisande lärare på mellanstadiet i matematik genom att delta i matematiklyftet. Utveckla och förbättra föräldramötena, genom att fortbilda pedagogerna i modellen föräldramöten i dialogform Fortsätta det tidigare arbetet med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Införa badveckor, då båda idrottslärarna (från Markus- och Bergsnässkolan) deltar och vi kan även inom ramen för detta erbjuda extra simträning för dem som inte når målen. Bättre överlämningar mellan 3:an och 4:an där alla berörda deltar, gärna i augusti. Lyfta teknikämnet, som vi behöver bli bättre på att undervisa i. Bättre återkopplingar från EHT, beslut återkopplas till anmälare. Anmälare deltar i mötet för att presentera sitt problem och delta i diskussioner kring stöd och hjälp. 12