Uppdatering av trafikutredning för Ingåport

INGÅ KOMMUN Uppdatering av trafikutredning för Ingåport Rapport FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P26600

Rapport 1 (20) Saara Aavajoki Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Planeringsområdet... 1 2.1 Fordonstrafiken i nuläget... 2 2.2 Gång- och cykeltrafiken i nuläget... 3 2.3 Kollektivtrafiken i nuläget... 3 2.4 Trafikproblem... 3 2.4.1 Trafikens funktion och smidighet... 3 2.4.2 Trafiksäkerhet... 3 2.4.3 Brister i trafiksystemet... 4 3 Aktuella trafikplaner och planläggningssituation... 4 4 Planlösningen och trafik som uppstår genom markanvändningen... 5 5 Planeringsalternativ... 7 5.1 Förskjutning av anslutningen till Täktervägen... 7 5.2 Täktervägens rondell... 8 5.3 Bollstavägen... 8 5.4 Rekommendationer... 9 6 Funktionsgranskningar... 10 6.1 Trafikmängderna i nuläget... 10 6.2 Trafikmängder i en över natten -situation... 12 6.3 De prognostiserade trafikmängderna för år 2040... 15 7 Konsekvensbedömning... 17 7.1 Trafiksystemet och trafikens riktningar... 17 7.2 Trafikens funktion och smidighet... 18 7.3 Trafiksäkerhet... 18 Bilagor... 19 Källor... 19

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 1 (19) Uppdatering av trafikutredning för Ingåport 1 Allmänt Trafikutredningen för Ingåport har utarbetats i årsskiftet 2015 2016 på uppdrag av Ingå kommun. Arbetet har styrts av Ingå kommuns planläggningschef Sten Öhman fram till 31.12.2015 och därefter av planläggningschef Minna Penttinen. Utredningen har gjorts vid FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy. Projektchef för arbetet var DI Tuomas Miettinen och planerare var ingenjör YH Timo Alatalo och DI Saara Aavajoki. Trafikutredningen för Ingåport har uppdaterats hösten 2017 enligt detaljplanen för Ingåport I som utarbetas för omgivningen av stamväg 51 och Täktervägen. Avsikten är att huvudsakligen anvisa nya företagstomter i området för detaljplanen samt att skapa ett representativt område för arbetsplats- och trafikservice. För anslutningarna längs stamväg 51 och Täktervägen utarbetades en granskning av trafikens funktion och anslutningarnas trafikarrangemang preciserades. 2 Planeringsområdet Planeringsområdet ligger i Ingå kommun längs stamväg 51 (Helsingfors - Karis). På planeringsområdet finns följande anslutningar: anslutningen mellan stamväg 51 och Torpmalmsvägen (förbindelseväg 11112 Torp), Bollstavägen (förbindelseväg 11115 Ingå), Täktervägen (förbindelseväg 11129 Täkter) och Privatvägen. Planeringsområdet visas på bild 1. Bild 1. Planeringsområdet har avgränsats med svart. (Baskarta: Paikkatietoikkuna 2016) På den västra sidan av anslutningen mellan stamväg 51 och Täktervägen finns en servicestationsfastighet med tillhörande service.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 2 (19) 2.1 Fordonstrafiken i nuläget Längs stamväg 51 på planeringsområdet är den genomsnittliga dygnstrafiken 5 700 6 600 fordon/dygn, och den tunga trafikens andel är cirka 6 8 procent. På Torpmalmsvägen är den genomsnittliga dygnstrafiken 510 fordon och den tunga trafikens andel är cirka 6 procent. Den genomsnittliga dygnstrafiken längs Bollstavägen är cirka 3 400 fordon per dygn, och den tunga trafikens andel är 5 procent. Den genomsnittliga dygnstrafiken längs Täktervägen på den norra sidan av stamväg 51 är 1 000 fordon per dygn, och den tunga trafikens andel är cirka 3 procent. Trafikvolymerna visas på bild 2. Bild 2. Trafikvolymerna (genomsnittlig dygnstrafik) längs allmänna vägar på planeringsområdet och i dess omgivning. Hastighetsbegränsningen längs stamväg 51 mellan anslutningen mellan Torpmalmsvägen och Privatvägen är 80 km/h. Då man rör sig österut ändras hastighetsbegränsningen på 80 km/h emellertid till sommarbegränsningen 100 km/h efter anslutningen till Täktervägen redan före anslutningen till Privatvägen. Hastighetsbegränsningen på stamväg 51 i Ingå är 80 km/h vintertid. Stamväg 51 har belysning på avsnittet mellan Torpmalmsvägen och Bollstavägen samt vid anslutningen till Täktervägen. På planeringsområdet hör stamväg 51 till ett nätverk av specialtransportleder.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 3 (19) Anslutningen mellan stamväg 51 och Torpmalmsvägen är en öppen tregrenad anslutning. Anslutningen mellan stamväg 51 och Bollstavägen är en fyrgrenad anslutning där stamväg 51 har en kanalisering och Bollstavägen en refug. Anslutningens fjärde gren leder till ett parkeringsområde vid en motionsbana. Anslutningen mellan stamväg 51 och Täktervägen är en fyrgrenad anslutning där stamväg 51 har en kanalisering och Täktervägen har refuger. Anslutningen mellan stamväg 51 och Privatvägen är en öppen tregrenad anslutning. Trafikprognos Enligt Trafikverkets nationella vägtrafikprognos 2030 blir trafikvolymerna på stamvägarna i landskapet Nyland cirka 1,45 gånger större fram till 2040. Den tunga trafiken blir cirka 1,14 gånger större. Enligt rapporten är trafikvolymerna på granskningsområdet cirka 8 300 9 500 fordon per dygn 2040. 2.2 Gång- och cykeltrafiken i nuläget På planeringsområdet längs stamväg 51 finns inga gång- eller cykelleder. I samband med anslutningen mellan stamväg 51 och Torpmalmsvägen finns emellertid en underfart för gång- och cykeltrafik som går under stamväg 51. I början av Torpmalmsvägen finns en kombinerad cykelväg och trottoar på ett kort avsnitt efter underfarten. Längs Bollstavägen finns en kombinerad cykelväg och trottoar från anslutningen till stamväg 51 fram till Ingå centrum. I den södra ändan av Täktervägen finns en kombinerad cykelväg och trottoar. Längs Privatvägen finns inga gång- eller cykelleder. 2.3 Kollektivtrafiken i nuläget 2.4 Trafikproblem Längs stamväg 51 på planeringsområdet finns busshållplatser på båda sidorna av vägen vid anslutningarna till Torpmalmsvägen, Bollstavägen och Täktervägen. Ingå järnvägsstation ligger på den nordvästra sidan av Ingå centrum, på cirka 4 kilometers avstånd. 2.4.1 Trafikens funktion och smidighet 2.4.2 Trafiksäkerhet I granskningen av servicenivån för stamväg 51 är den trafiktekniska servicenivån under årets 300:e livligaste timme i nuläget C mellan anslutningarna till regionvägarna 186 och 115. Även planområdet hör till detta område. Detta innebär att trafikströmmen på vägen är jämn och att filbyte och omkörningar kräver uppmärksamhet. (NTM-centralen i Nyland 2015) Enligt granskningen av servicenivån längs stamväg 51 är graden av personskadeolyckor (olyckor som lett till personskador/100 milj. ford. km) 6,7 mellan anslutningarna till regionvägen 186 och 115 under åren 2010 2014. På vägavsnittet i fråga är olycksgraden betydligt högre än det nationella genomsnittet. I granskningen av servicenivån konstateras emellertid att det endast finns få brister i vägegenskaperna på avsnittet. Trafikvolymen på vägavsnittet är måttlig i förhållande till vägens bredd och hastighetsbegränsningen, och det finns förhållandevis få anslutningar. Eftersom hastighetsbegränsningen på vägavsnittet huvudsakligen är 100 km/h är graden av allvarliga olycksföljder hög. På planeringsområdet för detta arbete är hastighetsbegränsningen emellertid 80 km/h. De trafikolyckor

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 4 (19) som inträffat under åren 2010 2014 är huvudsakligen enskilda olyckor och olyckor som inträffat på anslutningsområdena. Det förekommer dessutom omkörningsolyckor och kollisioner. Ett vanligt trafiksäkerhetsproblem längs stamväg 51 är det stora antalet djurolyckor, men eftersom det främst handlar om rådjursolyckor har det i allmänhet inte uppstått några personskador. (NTM-centralen i Nyland 2015) Längs stamväg 51 mellan anslutningarna till Torpmalmsvägen och Privatvägen har det inträffat 31 trafikolyckor under åren 2011 2015. Av olyckorna var 16 rådjursolyckor och 3 älgolyckor. På området inträffade 4 korsningsolyckor, 2 svängningsolyckor, 3 enskilda olyckor, 2 påkörningar bakifrån och 1 frontalkrock. Av olyckorna ledde 28 till egendomsskador och 3 ledde till personskador. De olyckor som ledde till personskador var en enskild olycka, en korsningsolycka och en svängingsolycka. Inga trafikolyckor har inträffat vid anslutningen till Torpmalmsvägen. Mellan anslutningarna till Torpmalmsvägen och Bollstavägen har det inträffat 3 rådjursolyckor, en enskild olycka och en frontalkrock. Vid anslutningen till Bollstavägen har det inträffat 2 korsningsolyckor och en svängningsolycka. Mellan anslutningarna till Bollstavägen och Täktervägen har det inträffat 6 rådjursolyckor, 2 älgolyckor, 2 enskilda olyckor och 2 påkörningar bakifrån. Vid anslutningen till Täktervägen har det inträffat 2 korsningsolyckor, en svängningsolycka och en rådjursolycka. Mellan anslutningarna till Täktervägen och Privatvägen har det inträffat 6 rådjursolyckor och en älgolycka. Av de olyckor som lett till personskador inträffade 2 vid anslutningen till Bollstavägen och en på avsnittet mellan anslutningarna till Bollstavägen och Täktervägen. 2.4.3 Brister i trafiksystemet I nuläget finns inga brister i nätverket. 3 Aktuella trafikplaner och planläggningssituation I granskningen av servicenivån för stamväg 51 föreslås åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten till vägavsnittet mellan regionvägarna 186 och 115 för att förbättra servicenivån. Om sidovägarnas funktion förbättras, kommer även förbindelserna att bli bättre. Förbättringen av parallellvägarna föreslås bli bundna till utvecklingsprojekt inom markanvändningen. Följande åtgärder har identifierats: Separering av körriktningarna, till exempel genom en bred mittlinjemärkning samt justering av hastighetsbegränsningarna (2015 2020). Eventuella arrangemang med omkörningsfiler då trafikvolymerna växer (efter 2030). Förbättring av säkerheten vid anslutningarna: identifierade problematiska anslutningar är bl.a. anslutningarna vid Innanbäck, Ingarskila, Täkter och Ingå samt anslutningsarrangemangen vid Degerby (2015 2025). (NTMcentralen i Nyland) I NTM-centralen i Nylands plan för väghållningen och trafiken 2016 2019 föreslås inga investeringsprojekt till Ingå. I utredningen av gång- och cykeltrafikbehovet som utarbetats av NTM-centralen i Nyland 2013 föreslås en gång- och cykelväg mellan anslutningarna till Täktervägen och Torpmalmsvägen. Till anslutningen mellan stamväg 51 och Täktervägen förelås en underfart under stamväg 51. Till Torpmalmsvägen föreslås en gång-

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 5 (19) och cykelväg. Alla projekt har placerats i den lägsta prioritetsklassen och enligt NTM-centralen är de inte aktuella. (NTM-centralen i Nyland 2015) Planläggningssituation På området gäller landskapsplanen för Nyland samt etapplandskapsplan 1 och 2 för Nyland. Beredningen av etapplandskapsplan 4 för Nyland pågår. På området gäller även generalplanen för fastlandet. På området finns ingen gällande detaljplan. Till Ingå utarbetas som bäst en generalplan för fastlandsområdena som omfattar hela kommunens område (före detta strategisk generalplan). 4 Planlösningen och trafik som uppstår genom markanvändningen För omgivningen av Stamväg 51 och Täktervägen utarbetas detaljplanen Ingåport I. Avsikten är att i regel anvisa nya företagstomter till området och skapa ett representativt område för arbetsplatser och trafikservice. I bedömningen av trafiken anvisas som utgångspunkt för markanvändningen en byggrätt på sammanlagt 35 237 m2vy till kvartersområdena för industri- och lagerbyggnader (T). Till kvartersområdet för industribyggnader där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art (TY) anvisas en byggrätt på cirka 12 495 m2vy. I T- och TY-områdena får högst 5 % av våningsytan vara butiksutrymme i anslutning till huvudanvändningsändamålet. Till kvartersområdet för affärs- och servicestationsbyggnader (KLH) anvisas en byggrätt på 2 000 m2vy. I kvartersområdet är det tillåtet att placera butiks-, restaurang-, servicestations- och kontorsutrymmen. Livsmedelsbutikens byggrätt får vara högst 400 m2vy. Enligt detaljplanen ska det reserveras 1 bilplats/75 m2vy på T- och TY-områdena samt 1 bp/25 m2vy på KLHområdena. I T- och TY-områdena skulle antalet bilplatser bli 640 och i KLHområdet cirka 80. Till den södra sidan av stamväg 51 anvisas ett allmänt parkeringsområde (LP) för anslutningsparkering. I området anläggs minst 20 cykelparkeringsplatser av vilka hälften bör förses med tak. I området är det tillåtet att bygga laddningsplatser för elbilar. I bedömningen av trafiken användes ett preliminärt detaljplaneförslag som presenteras på bild 3. Stamväg 51 och anslutningsområdena till Täktervägen är landsvägsområde (LT). För förskjutningen av Täktervägens anslutningar samt för arrangemangen av gång- och cykeltrafiken, busshållplatserna och anslutningen till ett allmänt parkeringsområde reserveras tillräckligt med utrymme i detaljplanen. Från Täktervägen anvisas en ny gatuförbindelse till T-området.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 6 (19) Bild 3. Preliminärt detaljplaneförslag som använts i bedömningen av trafiken. Den trafik som uppstår genom den nya markanvändningen har bedömts enligt miljöministeriets handbok om bedömning av trafikbehovet i planeringen av markanvändningen. I T-området bedöms antalet besök vara cirka 1,8 besök/100 m2vy och antalet besök till TY-området bedöms vara 1,2 besök/100 m2vy. Som personbilens andel av färdsättet användes 87 % och den genomsnittliga belastningsgraden för personbil är 1,13. Antalet lastbilstransporter uppskattades till 0,5 besök/100 m2vy. Trafiken till de tillåtna butiksutrymmena i T- och TY-områdena har bedömts vara 8 besök/100 m2vy. För dessa resor var personbilens andel som färdsätt 95 % och den genomsnittliga belastningsgraden för personbil 1,64. Utifrån dessa är trafiken i T- och TY-områdena sammanlagt cirka 1 800 fordon per dygn och omfattar både ankommande och avgående trafik. I KLH-området finns i nuläget en servicestation och därför riktas trafik till området redan nu. Trafiken för servicestationen uppskattades till cirka 10 % av trafikmängden längs stamväg 51, det vill säga cirka 700 fordon per dygn inklusive ankommande och avgående trafik. Då området utvecklas uppskattas trafiken öka något bland annat genom utrymmet för en livsmedelsbutik. Antalet kundbesök till livsmedelsbutiken har uppskattats till cirka 100 besök/100 m2vy eftersom hälften av besöken till livsmedelsbutiken uppskattas bestå av den nuvarande trafiken till området. Som andelen färdsätt med personbil användes 80 % och som genomsnittlig belastningsgrad för en personbil användes 1,6. Trafiken för utrymmet för livsmedelsbutiken är således cirka 340 fordon per dygn, inklusive ankommande och avgående trafik. Sammanlagt uppskattas trafiken för KLH-området vara cirka 1 000 fordon per dygn, inklusive ankommande och avgående trafik. Trafiken omfattar även tung trafik. Den sammanlagda trafikvolymen för detaljplanen är cirka 2 800 fordon per dygn då området är bebyggt i sin helhet. Trafiken under kvällstoppen har uppskattats

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 7 (19) till cirka 3 % för de som ankommer till T- och TY-områdena och till cirka 20 % för dem som avgår från områdena av hela dygnets trafik. Trafiken för den livligaste kvällstimmen för KLH-området har uppskattats till 10 % av hela dygnstrafiken, både för den ankommande och avgående trafiken. Under den livligaste kvällstimmen ankommer cirka 77 fordon per timme till T-, TY- och KLH-områdena och cirka 230 fordon avgår per timme. Arealen för T-området (kvarter 621) och således även byggrätten har minskat efter utarbetandet av trafikgranskningen och i nuläget är byggrätten för T- områdena i detaljplaneförslaget 29 507 m2vy. Den minskade byggrättens konsekvenser för den uppskattade trafikvolymen är ganska liten och som ny trafikvolym för detaljplanen beräknas cirka 2 600 fordon per dygn, inklusive både ankommande och avgående trafik. Granskningen av trafikens funktion är således på den säkra sidan. Enligt den uppdaterade byggrätten i detaljplanen borde det reserveras sammanlagt cirka 560 bilplatser för T- och TY-områdena. Förslaget till detaljplan visas på bild 4. Bild 4. Nuvarande förslag till detaljplan för Ingåport 1. 5 Planeringsalternativ I planeringsalternativen undersöktes förbättringen av anslutningarna till Täktervägen och Bollstavägen från stamväg 51 samt anslutande väg- och anslutningsarrangemang. 5.1 Förskjutning av anslutningen till Täktervägen För Täktervägens anslutning har två alternativ undersökts: att förskjuta anslutningen eller att bygga om den till en rondell. Att förskjuta anslutningen innebär att den fyrgrenade korsningen byggs om till två tregrenade korsningar så att den gren som går norrut står kvar vid den nuvarande anslutningen och den gren som

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 8 (19) går söderut skulle flyttas längre västerut (bild 5.). När det gäller gång- och cykeltrafik föreslås en underfart under stamväg 51 mellan anslutningarna till Täktervägen. Om underfarten inte byggs genast kan stamväg 51 korsas vid öppningar i refugerna. En noggrannare plankarta presenteras i bilaga 1. Den nuvarande gång- och cykelleden längs Täktervägen bör förlängas ända fram till stamväg 51 då trafiken ökar. Från den nya underfarten anvisas gång- och cykelförbindelser till busshållplatserna som placeras efter anslutningarna. Till den södra sidan av stamväg 51 anvisas ett anslutningsparkeringsområde (raster på bild 5) med en anslutning från Täktervägen. Anslutningsparkeringsområde betjänar både privatbilister och cyklister. Från anslutningsparkeringsområdet finns förbindelser till underfarten till stamväg 51 och busshållplatserna. Bild 5. Planutkast för förskjutningen av anslutningen vid Täktervägen. I samband med förbättringen av anslutningen till Täktervägen undersöktes möjligheterna att stänga av anslutningen till Privatvägen från stamväg 51 och att bygga en parallell vägförbindelse från Täktervägen till Privatvägen på den södra sidan av stamväg 51. 5.2 Täktervägens rondell 5.3 Bollstavägen Som alternativ vid anslutningen till Täktervägen undersöktes även en rondell. Där ersätts den nuvarande fyrgrenade anslutningen med en rondell. I anslutning till rondellen placeras en underfart för gång- och cykeltrafik. När det gäller stamväg 51 och Bollstavägen undersöktes möjligheterna att ändra anslutningen till en tregrenad anslutning genom att stänga av anslutningsgrenen

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 9 (19) till motionsbanan och bygga om anslutningen till en rondell. Till anslutningen till Bollstavägen anvisas en underfart för gång- och cykeltrafik som går under stamväg 51 (bild 6). I fråga om Bollstavägens anslutning fattades ett beslut om att endast utföra förbättrande åtgärder och anslutningsarrangemang där anslutningen till motionsbanan kan stängas och anslutas till den befintliga anslutningen till avfallsstationen. Det är inte nödvändigt att anlägga en underfart genast, men det kan bli nödvändigt i framtiden då markanvändningen utvecklas. Bild 6. Planutkast för Bollstavägens anslutning. 5.4 Rekommendationer Till Täktervägens anslutning rekommenderas ett alternativ där anslutningen förskjuts. En tregrenad anslutning är ett tryggare alternativ än en fyrgrenad. Det alternativ som rekommenderas till Bollstavägens anslutning är att anslutningsgrenen till motionsbanan stängs av. Rondellalternativ rekommenderas inte eftersom det inte finns något trafikmässigt behov av sådana. Trafikvolymerna är måttliga på vägarna och för anslutning till stamväg 51 krävs inga rondeller. Rondellerna skulle försämra smidigheten för trafiken längs huvudvägen, i synnerhet när det gäller den tunga trafiken. Rondellerna ökar även fordonens bränsleförbrukning, utsläpp och buller och förlänger resetiden. Markanvändningen i omgivningen av Täktervägens och Bollstavägens anslutningar förutsätter inte heller några rondeller. Rondeller anses inte vara ett rekommenderat alternativ för landsbygdsliknande förhållanden eftersom rondeller som anslutningstyp avviker från den övriga omgivningen till huvudvägen. Rondeller rekommenderas inte heller till en anslutning där huvudvägens trafikvolym är dominerande och där hastighetsbegränsningen är 80 km/h eller högre. Anslutningarna till

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 10 (19) Täktervägen och Bollstavägen ligger dessutom längs ett nät för specialtransporter och för sådana rekommenderas inte rondeller. 6 Funktionsgranskningar Konsekvenserna av den trafik som uppstår genom den nya markanvändningen i detaljplanen för Ingåport I undersöktes genom funktionsgranskningar. I granskningarna hade anslutningarna längs stamväg 51 och Täktervägen förskjutits i enlighet med planen och anslutningarna funktion undersöktes under de livligaste kvällstimmarna och utgående från nuvarande trafikmängder i en över nattensituation, det vill säga med en ökning med de trafikmängder som orsakas av detaljplanen samt med trafikmängderna enligt trafikprognosen 2040. Funktionsgranskningarna gjordes med hjälp av Synchro/SimTraffic-programmet. I granskningarna kördes ett 60 minuters simuleringsavsnitt med tre olika startvärden. Startvärdet fastställer den sporadiska egenskapen i simuleringen, det vill säga anger i hurdana cykler programmet matar den fastställda trafikmängden. I rapporten presenteras resultaten för de sämst fungerande simuleringsavsnitten. Som mätare för trafikens funktion användes den genomsnittliga fördröjningen och köbildningen. Servicenivåkriterierna för en anslutning utan trafikljus presenteras utgående från fördröjningarna i tabell 1. Tabell 1. Servicenivån för en anslutning utan trafikljus utgående från fördröjningarna (Luttinen m.fl. 2005, RIL 2005). 6.1 Trafikmängderna i nuläget Utgående från trafikmängderna i nuläget skapades en trafiksituation för den livligaste kvällstimmen vid anslutningarna längs stamväg 51 och Täktervägen. Längs stamväg 51 antas trafiken under den livligaste kvällstimmen motsvara 10 % av den genomsnittliga dygnstrafiken och enligt uppskattning riktas den så att cirka 75 % av trafiken kommer från öst och cirka 25 % från väst. Granskningens trafikarrangemang och trafikmängderna under den livligaste kvällstimmen visas på bild 7. Längs stamväg 51 är avståndet mellan anslutningarna till Täktervägen cirka 135 meter. Anslutningen till servicestationen ligger cirka 70 meter från stamväg 51.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 11 (19) Bild 7. Trafikmängderna i nuläget under de livligaste kvällstimmarna samt de planerade trafikarrangemangen. De genomsnittliga fördröjningarna vid alla de undersökta anslutningarna är cirka 1 2 s/fordon och utgående från fördröjningarna fungerar anslutningarna väl (servicenivån är A). Anslutningarnas fördröjningar för alla körriktningar är under 10 s/fordon. Fördröjningarna för anslutningarna presenteras på bild 8. Bild 8. Fördröjningar vid anslutningarna. Utgående från köbildningen är köerna vid alla anslutningar väldigt måttliga och utgående från fördröjningarna avvecklas köerna snabbt. Den längsta maximala kölängden på cirka 30 meter uppnåddes då man körde norrifrån längs Täktervä-

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 12 (19) gen och anlände till anslutningen till stamväg 51, i en situation där en fordonskombination och en personbil kör efter varandra. Längs stamväg 51 var maximikölängderna cirka 10 15 meter. På bild 9 visas de genomsnittliga kölängderna med grönt och de maximala kölängderna med rött. Bild 9. Köbildningen vid anslutningarna. 6.2 Trafikmängder i en över natten -situation En över natten-situation bildades så att den trafik som uppstår genom detaljplanen lades till i trafikmängderna i nuläget där all markanvändning som möjliggörs genom detaljplanen har förverkligats. Trafikarrangemangen för granskningen och trafikmängderna under den livligaste kvällstimmen visas på bild 10.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 13 (19) Bild 10. Trafikmängder i en över natten-situation under de livligaste kvällstimmarna och planerade trafikarrangemang. De genomsnittliga fördröjningarna vid de undersökta anslutningarna är under 10 s/fordon. Fördröjningarna vid anslutningen mellan stamväg 51 och norrifrån längs Täktervägen är cirka 4,5 s/fordon. Vid två andra anslutningar är de genomsnittliga fördröjningarna cirka 1 2 s/fordon. Enligt fördröjningarna fungerar anslutningarna väl (servicenivån är A). Då man kör från anslutningarna norrifrån längs Täktervägen och anländer till stamväg 51 gäller de genomsnittliga fördröjningar som ökat till en nivå på 10 20 s/fordon endast de som svänger till vänster. Fördröjningarna vid anslutningarna visas på bild 11.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 14 (19) Bild 11. Fördröjningarna vid anslutningarna. Enligt kölängderna är köbildningen vid anslutningarna fortfarande måttlig och köerna avvecklas snabbt enligt fördröjningarna. Den längsta maximikölängden på cirka 53 m uppnåddes endast en gång då man körde norrifrån längs Täktervägen till anslutningen till stamväg 51, då det bildades en tillfällig kö längs hela anslutningsavsnittet mellan stamväg 51 och servicestationen och kön sträckte sig över anslutningen till servicestationen. Den genomsnittliga kölängden för körriktningn i fråga är cirka 21 meter. Vid anslutningen mellan Täktervägen och servicestationen var den maximala kölängden söderifrån cirka 9 m, och kön sträckte sig inte till närheten av stamväg 51. Längs stamväg 51 var de genomsnittliga kölängderna cirka 15 20 m. På bild 12 visas de genomsnittliga kölängderna med grönt och de maximala kölängderna med rött.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 15 (19) Bild 12. Köbildningen vid anslutningarna. 6.3 De prognostiserade trafikmängderna för år 2040 Prognossituationen för år 2040 bildades så att vägarnas trafikmängder ökades enligt koefficienterna i Trafikverkets riksomfattande prognos för vägtrafiken. Dessutom beaktades den trafik som uppstår genom detaljplanen. Trafikarrangemangen och trafikmängderna under de livligaste kvällstimmarna visas på bild 13. Bild 13. Trafikmängderna under de livligaste kvällstimmarna i prognossituationen år 2040 och planerade trafikarrangemang.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 16 (19) De genomsnittliga fördröjningarna vid de anslutningar som undersöktes var under 10 s/fordon. De genomsnittliga fördröjningarna för anslutningen mellan stamväg 51 och Täktervägen norrifrån var cirka 7,9 s/fordon. Vid anslutningen mellan stamväg 51 och Täktervägen söderifrån var de genomsnittliga fördröjningarna cirka 1,9 s/fordon. Vid anslutningen mellan Täktervägen och servicestationen var de genomsnittliga fördröjningarna cirka 3,7 s/fordon. Utgående från fördröjningarna är servicenivån för anslutningarna A. De genomsnittliga fördröjningarna för de som svänger norrifrån längs Täktervägen till stamväg 51 har stigit till en nivå på 20 35 s/fordon. Vid anslutningen mellan Täktervägen och servicestationen har de genomsnittliga fördröjningarna för de som kör från servicestationen stigit till en nivå på 10 25 s/fordon. Fördröjningarna för anslutningarna visas på bild 14. Bild 14. Fördröjningar vid anslutningarna. Utgående från kölängderna är köbildningen vid anslutningarna fortfarande huvudsakligen ganska måttlig och enligt fördröjningarna avvecklas köerna ganska snabbt. På det avsnitt av Täktervägen som går från stamväg 51 norrut har köernas längder emellertid vuxit längs Täktervägen mot anslutningen till stamväg 51 samt vid anslutningen till servicestationen. Den längsta maximala kölängden, cirka 55 m, uppnåddes för fordon som kör norrifrån längs Täktervägen till anslutningen till stamväg 51 då anslutningsavsnittet mellan stamväg 51 och servicestationen tidvis stockades och kön även sträckte sig över anslutningen till servicestationen. Den genomsnittliga kölängden för körriktningen i fråga är cirka 34 m. Vid anslutningen mellan Täktervägen och servicestationen var den maximala kölängden för de som körde söderifrån cirka 22 m. Kön sträcker sig inte till närheten av stamväg 51. Den genomsnittliga kölängden för denna körriktning var endast cirka 2 m. Längs stamväg 51 var de maximala kölängderna cirka 7 21 m och de genomsnittliga kölängderna cirka 5 9 m. På bild 15 visas de genomsnittliga kölängderna med grönt och de maximala kölängderna med rött.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 17 (19) Bild 15. Köbildningen vid anslutningarna. 7 Konsekvensbedömning 7.1 Trafiksystemet och trafikens riktningar I planeringsområdet finns i nuläget endast några funktioner samt en del bebyggelse. Trafiken till området kommer att öka genom den nya markanvändningen. Markanvändningen ökar trafiken från stamväg 51 till Täktervägen och vice versa. Även behovet av att korsa stamväg 51 mellan det södra och norra avsnittet av Täktervägen ökar. I ett större perspektiv riktar sig en del av planeringsområdets trafik till Ingå centrum, en del till Täkter och en del längs stamväg 51 mot huvudstadsregionen eller Raseborg. Planeringsområdet stöder sig starkt på stamväg 51. En del av den trafik som uppstår genom den nya markanvändningen består emellertid av områdets befintliga trafik. Trafikökningen sker också stegvis under en längre tid i takt med att nya funktioner bildas i området. Trafikmängden längs Täktervägen ökar uppskattningsvis tredubbelt i planeringsområdet som ligger på den norra sidan av stamväg 51 till följd av den nya markanvändningen. Det trafikmässigt livligaste avsnittet längs Täktervägen är avsnittet mellan stamväg 51 och servicestationen. På den norra sidan av planeringsområdet är trafikmängden i riktning mot Täkter betydligt mindre eftersom trafiken huvudsakligen riktas mot stamväg 51. Den trafikökning längs stamväg 51 som orsakas genom den nya markanvändningen i planeringsområdet är måttlig i förhållande till den nuvarande trafikmängden och hålls inom gränserna för den uppskattade trafikprognosen. Genom den nya markanvändningen ökar även gång- och cykeltrafiken till planeringsområdet på den norra sidan av stamväg 51, och behovet av att korsa stamväg 51 ökar. Även det anslutningsparkeringsområde som anvisats till den södra

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 18 (19) sidan av stamväg 51 ökar trafiken till området något och orsakar gångtrafik till busshållplatserna på båda sidorna av stamväg 51. 7.2 Trafikens funktion och smidighet 7.3 Trafiksäkerhet Den markanvändning som förverkligas genom detaljplanen påverkar inte märkbart trafikens funktion längs stamväg 51. Utifrån granskningarna av trafikens funktion löper trafiken smidigt längs stamväg 51 även i prognossituationen, men då man kör norrifrån längs Täktervägen uppstår tidvis köer. Utgående från fördröjningarna är servicenivån för alla anslutningar A och köerna avvecklas snabbt. Anslutningsavsnittet längs Täktervägen mellan anslutningarna till stamväg 51 och servicestationen kan med fördel vara minst cirka 70 m för att den kö som bildas av de som väntar på att svänga in till servicestationen aldrig sträcker sig till stamväg 51. Enligt funktionsgranskningarna var den maximala kölängden emellertid endast 22 m. Då man svänger in till Täktervägen från stamväg 51 från Helsingforshållet förutsätter anslutningens funktion ingen separat svängfil till höger. Om trafikmängden längs Täktervägen ökar märkbart i framtiden bör behovet av en svängfil bedömas på nytt. Den nya underfarten främjar hållbara möjligheter att röra sig. En fungerande förbindelse för gång- och cykeltrafik till Ingå centrum eller anslutningsparkeringsområdet främjar för sin del hållbara trafikformer. Då personbilstrafiken övergår till hållbara trafikformer blir trafiken smidigare då biltrafiken endera minskar eller då dess ökning stävjas. Trafiken mot den norra sidan av stamväg 51 ökar genom den nya markanvändningen. Förskjutningen av Täktervägens anslutning förbättrar trafiksäkerheten för trafiken från riktningarna för stamväg 51 och Täktervägen eftersom en tregrenad korsning är ett tryggare alternativ än en fyrgrenad. Förskjutningen av anslutningen minskar eventuella olyckspunkter i anslutningen. Refugerna gör det lättare att se anslutningen. Förskjutningen av anslutningen kan i viss mån försämra trafikens smidighet. Även ombyggnaden av Bollstavägens anslutning från en fyrgrenad anslutning till en tregrenad förbättrar trafiksäkerheten längs stamväg 51. Avstängningen av anslutningarna till Privatvägen och motionsbanan förbättrar trafiksäkerheten längs stamväg 51 då antalet anslutningar minskar. Förbindelser till både Privatvägen och motionsbanan kan anvisas via andra anslutningar i närheten. De underfarter för gång- och cykeltrafik som föreslagits i anslutning till båda anslutningarna skulle förbättra trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister. Underfarterna skulle även minska den hindereffekt som stamväg 51 utgör för gång- och cykeltrafiken. Underfarten för gång- och cykeltrafiken möjliggör även en situation där skoltransporterna kan minskas då behovet av att korsa stamvägen i samma plan försvinner tack vare underfarten.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 19 (19) Bilagor Källor Plankartor Trafikverket. Vägregistret 2016. Trafikverket. Nationell vägtrafikprognos 2030. Paaso, A. (2016). Kiertoliittymät pääteillä. Diplomarbete, Högskolan för ingenjörsvetenskaper vid Aalto-universitetet. Vägförvaltningen (2001). Plankorsningar. NTM-centralen i Nyland (2013). NTM-centralen i Nylands utredning över behov inom gång- och cykeltrafiken 2013. Rapporter 50/2013. NTM-centralen i Nyland (2015). Palvelutasotarkastelu kantatielle 51 välillä vt25 Inkilänportti ja kantatielle 50 välillä Inkilänportti-Muurala. Rapporter 120/2015. NTM-centralen i Nyland (2015). NTM-centralen i Nylands plan för väghållningen och trafiken 2016-2019.