Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R --1 I K 1S B A N K

1:1 Centralbankers balansräkningar... 1: Federal Reserves balansräkning... 1:3 Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym... 1: Svenskt stressindex... 1: Internationellt stressindex... 1: Räntor på tioåriga statsobligationer i olika länder... 1:7 Skillnaden mellan räntorna på tioåriga statsobligationer och den tyska statsobligationen med samma löptid... 1: Börsutveckling... 1:9 Implicit volatilitet på aktiemarknaden... 7 1: P/E-kvot... 7 1:11 Riskpremien på interbankmarknaden, 3 månader... 7 1:1 Skillnaden mellan den svenska interbankräntan och förväntad styrränta för olika löptider... 7 1:13 Premier i CDS-index... 1:1 Faktisk global konkursgrad samt prognos... 1:1 Skillnaden mellan räntan på -åriga svenska säkerställda obligationer och statsobligationer... 1:1 Emissionsvolym för svenska bostadsobligationer... 1:17 Indikativ uppdelning av den svenska riskpremien, 3 månader... 9 1:1 EUR/SEK cross currency basis spread, fem år... 9 1:19 Skillnaden mellan SEK/USD FX-swap implicerad dollarränta och USD liborränta, 3 månader... 9 1: Kreditspreadar för amerikanska företagsobligationer... 9 1:1 Kreditspreadar för europeiska företagsobligationer... 1: Utestående volym av företagscertifikat utgivna i USA... 1:3 Utestående volym av Euro Commercial Paper... 1: Emissionsvolym för företagsobligationer i dollar... 1: Emissionsvolymer i USA på marknaden för värdepapperiserade tillgångar... 11 :1 De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på låntagarkategori... 1 : De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på geografiskt område... 1 :3 Reala bostadspriser... 1 : Reala bostadspriser... 1 : Hushållens skulder... 13 : Småhuspriser... 13 Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 1

:7 Bostadsrättspriser... 13 : Uppskattning av bostadslån som används för icke-bostadsrelaterade ändamål som andel av disponibel inkomst... 13 :9 Hushållens bruttoskulder, tillgångar och finansiella sparande... 1 : Hushållens lån från kreditinstitut och tremånaders bostadsränta på nya lån... 1 :11 Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt... 1 :1 Företagens upplåning från kreditinstitut samt deras värdepappersfinansiering... 1 :13 Andel av företag som uppger att det är svårare än normalt att finansiera företagets verksamhet... 1 :1 Räntetäckningsgrad i för börsnoterade företag i Sverige och Norden... 1 :1 Skuldsättningsgrad i för börsnoterade företag i Norden... 1 :1 Förväntad konkurssannolikhet (EDF), utfall och prognos... 1 :17 Transaktionsvolymer på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden... 1 :1 Reala priser på kontorslokaler i citylägen... 1 :19 Reala hyror för kontorslokaler i citylägen... 1 : Företagens upplåning... 1 :1 Hushållens upplåning... 17 : Reala huspriser... 17 :3 Antal företagskonkurser... 17 : Bankers kreditförlustandelar i lån till hushåll, arbetslöshet och penningmarknadsränta... 17 : BNP... 1 : Bytesbalans... 1 :7 Arbetslöshet... 1 : Konfidensindikator för konsumenter... 1 :9 Reala växelkurser... 19 :3 Nominella löner... 19 :31 Harmoniserat index för konsumentpriser... 19 :3 Hushållens upplåning... 19 :33 Företagens upplåning... :3 Hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP... :3 Betalningsförseningar... :3 Skulder till utländska finansiella institut i banker verksamma i de baltiska länderna... :37 Genomsnittliga kvadrameterpriser för lägenheter... 1 Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

3:1 De svenska storbankernas totala tillgångar i Sverige och i utlandet, september... 3: Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna... 3:3 Bankernas intäkter... 3: De svenska storbankernas årliga utlåningstillväxt... 3: De svenska storbankernas marginaler på nyutgivna bostadslån i Sverige... 3 3: Storbankernas provisionsnetto uppdelat på produktområde, september... 3 3:7 Fördelning av totala tillgångar... 3 3: De svenska storbankernas utlåning i de baltiska länderna... 3 3:9 Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar... 3: De svenska storbankernas kreditförluster per kvartal... 3:11 Kreditförluster uppdelat på geografiskt område... 3:1 De svenska storbankernas förväntade och gjorda reserveringar för framtida konstaterade kreditförluster i de baltiska länderna... 3:13 Svenska och internationella bankers kapitalrelationer... 3:1 Banktillgångar i förhållande till BNP i respektive land, 9... 3:1 De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag uppdelat på svenska kronor och utländsk valuta... 3:1 De svenska storbankernas finansiering, september... 3:17 Statsgaranterad upplåning och Riksbankens utlåning till de svenska storbankerna... 3:1 Utlåning i förhållande till inlåning... 3:19 De svenska storbankernas in- och utlåning... 3: De svenska storbankernas tillgångar och skulder uppdelat på valuta, december 9... 3:1 Innehavare av svenska säkerställda obligationer... 7 R7 Kapitalkrav i procent av riskvägda tillgångar och bruttosoliditetskrav i förhållande till summan av totala tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen... 7 :1 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna... : Fördelning av kreditförluster i huvudscenario bank och år... :3 Fördelning av kreditförluster under perioden -13 per region i Riksbankens huvudscenario... Figur R Exempel på två olika banker i Riksbankens kortfristiga likviditetsmått... Figur R3 Metod för att räkna likviditetsreserv... 9 Figur R Exempel på två fiktiva banker i Riksbankens strukturella likviditetsmått... 9 : Den svenska storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar... 9 : Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för svenska icke-finansiella företag i stresstest och huvudscenario... 9 : Faktorer som bidrar till förändringen i bankernas primärkapitalrelation i stresstestet, genomsnitt för de fyra storbankerna... 3 Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 3

:7 De svenska storbankernas primär- och kärnprimärkapitalrelation initialt och i stresstestet... 3 : Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna jämfört med utfallet (genomsnittet) i en europeisk jämförelsegrupp... 3 :9 Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna jämfört med medelvärdet av en grupp europeiska banker... 3 Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

1:1 Centralbankers balansräkningar av BNP 3 1: Federal Reserves balansräkning USD, miljarder 3 1 1 1 jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- jan-11 aug-7 okt-7 dec-7 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-9 apr-9 jun-9 aug-9 okt-9 dec-9 feb- apr- jun- aug- okt- Källor: Respective centralbank ECB Bank of England Federal Reserve Riksbanken Källa: Federal Reserve Totala tillgångar Förvärvade tillgångar Likviditetsfaciliteter 1:3 Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym SEK, miljarder 7 3 okt- mar-9 aug-9 jan- jun- nov- apr-11 sep-11 Statligt garanterad upplåning via Riksgälden i SEK Statligt garanterad upplåning via Riksgälden i utländsk valuta (i SEK) Utlåning via Riksbanken i SEK Utlåning via Riksbanken i utländsk valuta (i SEK) Källa: Riksbanken och Riksgälden feb-1 jul-1 dec-1 maj-13 okt-13 mar-1 aug-1 jan-1 jun-1 1: Svenskt stressindex 9 7 3 1-1 - 7 9 Stressindex Basis spread Obligationsspread Aktievolatilitet Källa: Riksbanken och Reuters EcoWin Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

1: Internationellt stressindex 1: Räntor på tioåriga statsobligationer i olika länder 3-7 9 Stressindex TED spread Obligationsspread Aktievolatilitet Källa: Riksbanken, Reuters EcoWin och Bloomberg 1 jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- jan-11 Tyskland Sverige Storbritannien USA Källa: Reuters EcoWin 1:7 Skillnaden mellan räntorna på tioåriga statsobligationer och den tyska statsobligationen med samma löptid Räntepunkter 1 9 7 3 - jan- maj- sep- jan-9 maj-9 sep-9 jan- maj- sep- Källa: Reuters EcoWin Irland Portugal Spanien Grekland Italien 1: Börsutveckling Index, december = 1 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- Sverige - OMXS3 USA - S&P Europa - STOXX Tillväxtmarknader - MSCI EM Källor: Reuters EcoWin Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

1:9 Implicit volatilitet på aktiemarknaden, dagars glidande medelvärde 7 3 9 97 9 99 1 3 7 9 Sverige - OMX Europa - STOXX USA - S&P Historiskt snitt, OMX Källa: Bloomberg 1: P/E-kvot 3 3 1 jan-99 jan-1 jan-3 jan- jan-7 jan-9 jan-11 USA - S&P Europa - STOXX Sverige - OMXS3 Historiskt snitt, S&P, STOXX samt OMXS3 Anm. Historiskt snitt avser perioden november 199 november. Källa: Reuters EcoWin 1:11 Riskpremien på interbankmarknaden, 3 månader Räntepunker 3 1:1 Skillnaden mellan den svenska interbankräntan och förväntad styrränta för olika löptider Räntepunker 3 1 1 1 jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- USA Euroområdet Storbritannien Sverige Källa: Reuters EcoWin - jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- 1 mån 3 mån mån 9 mån Källa: Reuters EcoWin - Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 7

1:13 Premier i CDS-index Räntepunkter 3 1:1 Faktisk global konkursgrad samt prognos 1 1 1 jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- North Amerika - CDX Europe - itraxx Källor: Reuters EcoWin och Bloomberg 7 73 7 79 91 9 97 3 9 1 Faktisk konkursgrad samt prognos från oktober Anm. 'met avser andelen av företag klassificerade till Ba/BB eller lägre av Moody's/Standard & Poor's som fallerat, eftersom majoriteten av antalet fallissemang sker bland företag med den klassificeringen. Källa: Reuters EcoWin och Moody's 1:1 Skillnaden mellan räntan på -åriga svenska säkerställda obligationer och statsobligationer Räntepunkter 1 1 1 1 jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken 1:1 Emissionsvolym för svenska bostadsobligationer Miljarder kronor 3 3 1 7 9 -Q1 -Q SEK EUR Andra valutor Anm: Datan för är kumulativ Källa: ASCB Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

1:17 Indikativ uppdelning av den svenska riskpremien, 3 månader Räntepunkter 1 1 1 1:1 EUR/SEK cross currency basis spread, fem år Räntepunker 3 dec- jun-7 dec-7 jun- dec- jun-9 dec-9 jun- dec- Kreditriskpremie Likviditetsriskpremie Källa: Riksbanken - jan- jan-3 jan- jan- jan- jan-7 jan- jan-9 jan- jan-11 Anm: Cross currency basis-spreaden ger en indikation på kostnaden för att swappa ett lån i euro till svenska kronor Källa: Bloomberg 1:19 Skillnaden mellan SEK/USD FX-swap implicerad dollarränta och USD liborränta, 3 månader,, 1: Kreditspreadar för amerikanska företagsobligationer Räntepunker 17 1, 1,,, -, jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- Aaa (vänster skala) Bbb (vänster skala) Högavkastande (höger skala) 7-3 Anm: Grafen visar skillnaden mellan den FX-swap implicerade räntan (kostnaden för att växla till sig dollar från svenska kronor genom att använda swapmarknaden) och liborräntan för USD. En positiv spread innebär att kostnaden för dollarbaserad finansiering är förhöjd. Källa: Bloomberg Anm. Grupperingen av högavkastande obligationer är gjord av Merrill Lynch. Högavkastande obligationer har ett kreditbetyg som är Ba/BB eller lägre enligt Moody's/Standard & Poor's. Källa: Reuters EcoWin Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 9

1:1 Kreditspreadar för europeiska företagsobligationer Räntepunker 1: Utestående volym av företagscertifikat utgivna i USA Miljarder dollar 3 jan- jul- jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- AAA (vänster skala) BBB (vänster skala) Högavkastande (höger skala) Källa: Reuters EcoWin 1 1 jan- jan- jan-7 jan- jan-9 jan- Tillgångssäkrade företagscertifikat (ABCP) Finansiella företagscertifikat Icke-finansiella företagscertifikat Källa: Reuters EcoWin 1:3 Utestående volym av Euro Commercial Paper Miljarder dollar 9 7 3 1: Emissionsvolym för företagsobligationer i dollar Miljarder dollar jan 7 jan jan 9 jan Källa: Euroclear Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 9 97 9 99 1 3 7 9 Företagsobligationer med höga kreditbetyg Företagsobligationer med sämre kreditbetyg Anm. Källa: SIFMA

1: Emissionsvolymer i USA på marknaden för värdepapperiserade tillgångar Miljarder dollar 3 3 1 1 3 7 9 - Q1 - Q - Q3 MBS - Bostadsinstitut med statligt stöd MBS - Icke-statliga ABS CDO Anm. Emissionsvolymerna för CDO är globala. Källa: SIFMA Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 11

:1 De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på låntagarkategori September, procent av total utlåning : De svenska bankkoncernernas utlåning uppdelad på geografiskt område September, procent av total utlåning Företag exklusive fastighetsbolag 1% Hushåll 3% Övriga länder De baltiska % länderna % Sverige 1% Övriga Norden 3% Fastighetsbolag 1% Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källa: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken :3 Reala bostadspriser Index 199kv1= 3 1 9 9 9 9 9 Sverige Danmark Storbritannien Spanien USA Anm: Nominella priser deflaterade med KPI. Data för USA till och med kv Källa: Reuters Ecowin och SCB : Reala bostadspriser Index 19kv1= 3 3 1 9 9 9 9 9 Sverige Danmark Storbritannien Spanien USA Anm: Nominella priser deflaterade med KPI. Data för USA till och med Kv1 Källa: Reuters Ecowin och SCB Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 1

: Hushållens skulder Månatlig förändring i procent, uppräknat till årstakt : Småhuspriser Köpeskillingskoefficient 1,7 1, 1 1, 1, 1,3 1, 1,1 1, 7 9 11,9 mar-3 mar- mar- mar- mar-7 mar- mar-9 mar- mar-11 Källa: Riksbanken Källa: SCB :7 Bostadsrättspriser Medelpris per kvadratmeter och index, januari = 3 3 1 1 1 1 1 : Uppskattning av bostadslån som används för icke-bostadsrelaterade ändamål som andel av disponibel inkomst - 3 7 9 11 Riket Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Riket exklusive storstäder HOX Sverige (höger skala) Anm. HOX Sverige är ett index som bygger på en statistisk modell som kompenserar för att olika typer av bostäder säljs under olika perioder. Indexet visar den samlade värdeutvecklingen för bostadsrätter i de kommunerna som har störst omsättning. För mer infomation se www.valuegard.se. Källor: Mäklarstatistik och Valueguard - - 9 9 Storbritannien Sverige Australien Anm. För att approximera hur stor del av bostadslånen som används till andra ändamål än bostadsköp under en period subtraheras bostadsinvesteringarna från ökningen i bostadslånen. Ett värde större än noll indikerar att bostadslånen ökar mer än bostadsinvesteringarna. En sådan situation kan uppstå till exempel när hushållssektorn tar ut extra lån med bostaden som säkerhet men använder lånet till konsumtion. Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 13

Källor: Bank of England, SCB, Reserve bank of Australia och Riksbanken :9 Hushållens bruttoskulder, tillgångar och finansiella sparande av disponibel inkomst 1 : Hushållens lån från kreditinstitut och tremånaders bostadsränta på nya lån Årlig procentuell förändring och procent 1 3 - - -3-1 3 7 9 91 93 9 97 99 1 3 7 9 Skulder (VS) Reala och finansiella tillgångar (VS) Finansiellt sparande (HS) Anm. Sparandet exkluderar bundet pensionssparande. Källor: SCB och Riksbanken - - 1 3 7 9 Hushållens lån Bostadsränta. Källa: Riksbanken :11 Hushållens skulder och ränteutgifter efter skatt av disponibel inkomst 1 1 1 1 1 1 1 1 :1 Företagens upplåning från kreditinstitut samt deras värdepappersfinansiering Miljarder SEK 3 1 1 3 7 9 91 93 9 97 99 1 3 7 9 11 13 Skuldkvot (vänster skala) Räntekvot (höger skala) Anm. Prognoser för hushållens skulder och hushållens ränteutgifter tas fram med utgångspunkt i en stationär VAR-modell där förändringen i disponibelinkomst och räntan på en tremånaders statsskuldsväxel används som exogena variabler. Prognoser tas fram under antagandet att den långsiktiga tillväxten i hushållens skulder är % per år. Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 1 199 1999 1 3 7 9 Svenska kreditinstitut Räntebärande värdepapper i Sverige Utländska kreditinstitut Räntebärande värdepapper i utlandet Handelskrediter Anm. Tredje kvartalet visar upplåning från inhemska kreditinstitut. Källa: Riksbanken

Källor: SCB och Riksbanken :13 Andel av företag som uppger att det är svårare än normalt att finansiera företagets verksamhet 3 KI:s konjunkturbarometer Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken Riksbankens företagsintervjuer :1 Räntetäckningsgrad i för börsnoterade företag i Sverige och Norden Kvot 7 3 1-1 mar-3 mar- mar- mar- mar-7 mar- mar-9 mar- mar-11 Sverige Danmark Norge Finland Anm. Räntetäckningsgraden definieras som rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till finansiella kostnader. Källor: Bloomberg och Riksbanken :1 Skuldsättningsgrad i för börsnoterade företag i Norden :1 Förväntad konkurssannolikhet (EDF), utfall och prognos, 1, 1,, mar- mar- mar- mar-7 mar- mar-9 mar- Sverige Danmark Norge Finland Anm. Skuldsättningsgrad definieras som totala skulder i förhållande till totala tillgångar. Andelen är beräknad som ett oviktat genomsnitt för de börsnoterade företagen i respektive land. Antalet företag som ingår är 11 i Danmark, 11 i Finland, 17 i No Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 1, 97 99 1 3 7 9 11 13 Anm. Moody s KMV beräknar sannolikheten i börsnoterade företag inom ett år (EDF- Expected Default Frequency). EDF beräknas som sannolikheten att marknadsvärdet på företagets tillgångar understiger storleken på dess skulder när dessa förfaller.

Källor: Bloomberg och Riksbanken Källor: Moody s KMV och Riksbanken :17 Transaktionsvolymer på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden Miljarder kronor 1 1 1 99 1 3 7 9 Svenska investerare Svenska investerare kv Utländska investerare Utländska investerare kv Anm. Uppgift för kvartal är ett genomsnitt av transaktionsvolymen under kvartal 1-3. Källor: Savills och Riksbanken :1 Reala priser på kontorslokaler i citylägen Index, 191 = 3 1 3 7 9 91 93 9 97 99 1 3 7 9 Stockholm Göteborg Malmö Anm. Priserna har deflaterats med KPI. Källor: Newsec och Riksbanken :19 Reala hyror för kontorslokaler i citylägen Index, 191 = : Företagens upplåning Årlig procentuell förändring 1 1 1 3 7 9 91 93 9 97 99 1 3 7 9 11 Stockholm Göteborg Malmö Anm. Priserna har deflaterats med KPI. Källor: Newsec och Riksbanken - - 7 9 11 Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Källor: ECB och nationella statistikbyråer Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 1

:1 Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring : Reala huspriser Index, mars = 1 1 1 1 1 13 1 1 7 9 11 Sverige Danmark Norge Finland Källor: ECB och nationella statistikbyråer 9 mar- mar- mar- mar-7 mar- mar-9 mar- mar-11 Sverige Danmark Norge Finland Tyskland Källor: BIS Databas, Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken :3 Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index, medelvärde år 7 = 3 : Bankers kreditförlustandelar i lån till hushåll, arbetslöshet och penningmarknadsränta 1,7 1,, 1,,3, 1 3 7 9 11,1 Sverige Danmark Norge Finland Tyskland Källor: Nationella statistikbyråer och Riksbanken, 93 9 9 Förlustandel 9 97 9(höger 99 axel) 1 3Arbetslöshet 7 9 Penningmarknadsränta 11 Källa: Danmarks Nationalbank Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 17

: BNP Årlig procentuell förändring 1 - - -1 - - 9 99 1 3 7 9 Estland Lettland Litauen Källa: Reuters EcoWin : Bytesbalans av BNP 1 - - -1 - - -3 dec- dec-1 dec- dec-3 dec- dec- dec- dec-7 dec- dec-9 dec- Estland Lettland Litauen Källa: Reuters EcoWin :7 Arbetslöshet 1 1 1 3 7 9 Estland Lettland Litauen Källa: Eurostat : Konfidensindikator för konsumenter Nettotal, procent - - -3 - - - jan- jan- jan-7 jan- jan-9 jan- jan-11 Estland Lettland Litauen Anm. Konfidensindikatorn är en sammanvägning av svaren på olika frågor om den egna ekonomiska situationen och det generella ekonomiska läget de kommande tolv månaderna. Nettotalet är definierat som andelen respondenter som svarat positivt minus andelen som har svarat negativt. Källa: EU-kommissionen Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 1

:9 Reala växelkurser Index, = 1 :3 Nominella löner Årlig procentuell förändring 13 3 1 1 1 9 - dec- dec-1 dec- dec-3 dec- dec- dec- dec-7 dec- dec-9 dec- Estland Lettland Litauen Anm. Växelkursen är korrigerad med prisnivån (KPI). Skalan är inverterad så att ett lägre värde innebär en svagare växelkurs. Källa: BIS -1 dec- dec-1 dec- dec-3 dec- dec- dec- dec-7 dec- dec-9 dec- Estland Lettland Litauen Källa: Reuters EcoWin :31 Harmoniserat index för konsumentpriser Årlig procentuell förändring 1 13 7 1 - - 1 3 7 9 11 Estland Lettland Litauen Källa: Reuters EcoWin :3 Hushållens upplåning Årlig procentuell förändring 1 1 - jan-1 jan- jan-3 jan- jan- jan- jan-7 jan- jan-9 jan- jan-11 Estland Lettland Litauen Källa: Reuters EcoWin Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 19

:33 Företagens upplåning Årlig procentuell förändring :3 Hushållens och företagens skulder i förhållande till BNP 1 1 - jan-1 jan- jan-3 jan- jan- jan- jan-7 jan- jan-9 jan- jan-11 Estland Lettland Litauen Källa: Reuters EcoWin 9 9 9 97 9 99 1 3 7 9 11 Estland Lettland Litauen Sverige Källor: Nationella centralbanker och Reuters EcoWin :3 Betalningsförseningar av utestående utlåning :3 Skulder till utländska finansiella institut i banker verksamma i de baltiska länderna Nationella valutor; index, december = 1 1 1 1 9 1 7 dec- dec-1 dec- dec-3 dec- dec- dec- dec-7 dec- dec-9 dec- mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar- jun- sep- dec- mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar- jun- Estland (mer än dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än dagar) Anm. Definitionen för betalningsförseningar kan skilja mellan olika länder och jämförelser mellan länder bör därför göras med försiktighet. I Litauen avses osäkra fodringar. Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Commission och Lietuvos Bankas Källor: Nationella centralbanker Estonia Latvia Lithuania Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

:37 Genomsnittliga kvadrameterpriser för lägenheter Index, januari = 1 1 1 1 jan- jan- jan-7 jan- jan-9 jan- jan-11 Estonia Latvia Lithuania Anm. Definitionerna kan skilja sig åt mellan länderna och jämförelser mellan länderna bör därför göras med försiktighet. Källor: Latio, Ober Haus, Arco Real Estate Land Board och Lietuvos Bankas Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 1

3:1 De svenska storbankernas totala tillgångar i Sverige och i utlandet, september Miljarder kronor 1 3: Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser september 1 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Summa/Total - dec-9 dec-9 dec-9 dec-9 dec-9 dec- dec- dec- dec- dec- dec- Sverige Utlandet Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Resultat före kreditförluster Huvudscenario kreditförluster Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 3:3 Bankernas intäkter Rullande fyra kvartal, miljarder kronor 17 1 1 7 3: De svenska storbankernas årliga utlåningstillväxt 1 - :3 : 9:1 9: 9:3 9: :1 : :3 Övriga intäkter Nettoresultat av finansiella poster Provisionsnetto Räntenetto - 7:3 :1 :3 9:1 9:3 :1 :3 Lending to households Lending to the corporate sector Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

3: De svenska storbankernas marginaler på nyutgivna bostadslån i Sverige 3: Storbankernas provisionsnetto uppdelat på produktområde, september 1, 1, 1, 1,,,, jan- jan-3 jan- jan- jan- jan-7 jan- jan-9 jan- jan-11 Marginal: Utlåningsränta - Riksbankens uppskattade upplåningskostnad dgr rullande medelvärde Genomsnittlig marginal: Utlåningsränta - Riksbankens uppskattade upplåningskostnad Övrigt/ Other % Värdepapper/ Securities 1% Betalningar/ Payments 7% Anm. Uppskattad finansieringskostnad för ett bolån har beräknats genom att estimera en kostnad för varje skuldinstrument och viktat dessa utifrån skuldfördelningen i svenska bankers balansräkningar. I kostnaden ingår till exempel inte kostnaden för eget kapital, förväntade kreditförluster eller administrativa avgifter. Utlåningsräntan är det angivna listpriset. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 3:7 Fördelning av totala tillgångar, december 9 % % % % % % Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Övriga tillgångar Derivat Räntebärande värdepapper Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 3: De svenska storbankernas utlåning i de baltiska länderna Vänster axel miljarder euro och höger axel procent 3 3 1 7:1 7: 7:3 7: :1 : :3 : 9:1 9: 9:3 9: :1 : :3 Utlåning till allmänheten (vänster axel) Årlig procentuell förändring (höger axel) Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 3 1 - - -1 Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 3

3:9 Utlåning i de baltiska länderna, marknadsandelar 3: De svenska storbankernas kreditförluster per kvartal av utlåning vid respektive kvartals början % 1, 1% 19% 1, % 1% 1% % % 1% 39%,, % % 3% % 11% 13% 13% 1% 1% % % 9%,,, % 3% 3% -, % % % % -, % kv 3 9 kv 3 kv 3 9 kv 3 kv 3 9 kv 3 Estland/Estonia Lettland/Latvia Litauen/Lithuania Övriga/Other Nordea SEB Swedbank Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken -, :1 : :3 : 9:1 9: 9:3 9: :1 : :3 Återvinningar Återföringar Konstaterade förluster Individuella reserveringar Gruppvisa reserveringar Kreditförlustnivå Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 3:11 Kreditförluster uppdelat på geografiskt område Miljarder kronor, kvartalsvis 1 1 1 - :3 : 9:1 9: 9:3 9: :1 : :3 Övriga länder De baltiska länderna Övriga Norden Sverige Källor: Bankernas resultatrapporter 3:1 De svenska storbankernas förväntade och gjorda reserveringar för framtida konstaterade kreditförluster i de baltiska länderna Miljarder kronor Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 1 1 Estland/Estonia Lettland/Latvia Litauen/Lithuania Expected provisions Actual provisions Anm. Förväntade reserveringar utifrån lån i de baltiska länderna där kunderna är sena med sina betalningar (se kapitel ). Källor: Eesti Pank, Financial Captial Market Commission, Lietuvos Bankas och Riksbanken

3:13 Svenska och internationella bankers kapitalrelationer Nordea DnB NOR Banco Santander HSBC SEB Swedbank Handelsbanken UniCredit Credit Suisse Credit Agricole Deutsche Bank Societe Generale Intesa Sanpaolo BNP Paribas KBC Bank Allied Irish Banks UBS Anm. Riskjusterade kapitalkvoter (RAC, Risk Adjusted Capital) enligt Standard & Poor's. I de justerade kapitalkvoterna harmarknadsrisk har ett högre kapitalkrav än under Basel II-regelverket och utlåning till företag och hushåll åsätts en större riskvikt än vad bankernas interna riskklassificeringsmodeller implicerar. Se "Methodology And Assumptions: Risk-Adjusted Capital Framework For Financial Institutions", Standard & Poor's 1 April 9. Källor: Standard & Poor's 3:1 Banktillgångar i förhållande till BNP i respektive land, 9 Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Danmark Spanien Frankrike Tyskland Irland Österrike Portugal Luxemburg Medelvärde Belgien Grekland Italien Ungern Finland Lettland Polen Litauen Bulgarien Rumänien Slovakien Tjeckien Estland % % % 1% % % 3% 3% % % % % % % 7% Källor: ECB, Schweiz centralbank (Swiss National Bank) och Riksbanken 3:1 De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag uppdelat på svenska kronor och utländsk valuta Miljarder kronor 3:1 De svenska storbankernas finansiering, september 3 1 3 Krediter från Riksbanken 13 Statsgaranterad upplåning via Riksgälden 1 1 7 7 Interbank, netto Svenska säkerställda obligationer i SEK Svenska säkerställda obligationer i utländsk valuta Utländska säkerställda obligationer Certifikat och icke säkerställda obligationer Inlåning jan-9 jan-99 jan- jan-1 jan- jan-3 jan- jan- jan- jan-7 jan- jan-9 jan- Källor: SCB och Riksbanken Utländsk valuta SEK Anm. Storbankernas finansiering uppgår till omkring 7 miljarder kronor. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

3:17 Statsgaranterad upplåning och Riksbankens utlåning till de svenska storbankerna Vänster axel: Miljoner kronor Höger axel: procent av total finansiering 7 7 3:1 Utlåning i förhållande till inlåning 3 3 3 1 1 kv 9 kv1 9 kv 9 kv 3 9 kv kv 1 kv kv 3 Statsgaranterad upplåning via Riksgälden Krediter från Riksbanken i USD Krediter från Riksbanken i SEK av total finansiering Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken Anm. * Data från 9-1-31. I datan från Liquidatum används inlåning (alltså ej upplåning från allmänheten) och utlåningen är exklusive repor. Källa: Liquidatum 3:19 De svenska storbankernas in- och utlåning Miljarder kronor 3: De svenska storbankernas tillgångar och skulder uppdelat på valuta, december 9 Miljarder kronor 7 3 Tillgångar Skulder & EK Tillgångar Skulder & EK 3 Skulder & EK 1 1 Tillgångar dec- dec-1 dec- dec-3 dec- dec- dec- dec-7 dec- dec-9 dec- Utlåning Inlåning Inlåningsunderskott Anm. Inlåningsunderskott = utlåning - inlåning. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken SEK EUR USD BNP Sverige 9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

3:1 Innehavare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor 1 R7 Kapitalkrav i procent av riskvägda tillgångar och bruttosoliditetskrav i förhållande till summan av totala tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen 1 1 1 Basel II: Basel III: Källor: SCB och Riksbanken Utlandet Banker Försäkringsbolag Övriga Minimikapital Minimikapital Kapitalkonserveringsbuffert Kontracyklisk buffert Kärnprimärkapital Primärkapital Totalt kapital Bruttosoliditetskrav Anm. I primärkapital inkluderas kärnprimärkapital och i totalt kapital inkluderas primärkapitalet. I met är den kontracykliska bufferten, procentenheter. Källa: Bank for International Settlements Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 7

:1 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser september 1 : Fördelning av kreditförluster i huvudscenario bank och år Miljarder kronor - dec-9 dec-9 dec-9 dec-9 dec-9 dec- dec- dec- dec- dec- dec- dec-1 Profit before loan losses Loan losses Main scenario loan losses FSR 9:1 Main scenario loan losses FSR 9: Main scenario loan losses FSR :1 Anm. Streckade linjer avser Riksbankens huvudscenario enligt nuvarande och föregående stabilitetsrapporter. Prognosen för resultat före kreditförluster är enligt konsensusestimat från SME Direkt, oktober Källor: Bankernas resultatrapporter, SME Direkt och Riksbanken Handelsbanken Nordea SEB Swedbank 11 1 13 Källa: Riksbanken :3 Fördelning av kreditförluster under perioden -13 per region i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor och procent Lettland 9% Övriga världen % Litauen % Sverige 11 % Figur R Exempel på två olika banker i Riksbankens kortfristiga likviditetsmått Bank 1 Bank Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Likviditetsreserv Inlåning Likviditetsreserv Inlåning Estland 3 % Långfristig utlåning Emitterade värdepapper över 3 månader Långfristig utlåning Emitterade värdepapper under 3 månader Övriga Norden 3% Danmark 3% Eget kapital Eget kapital Källa: Riksbanken Anm. Finansieringskällor: Inlåning + marknadsfinansiering + eget kapital - repor. Illikvida tillgångar: totala tillgångar - kassa och tillgodohavande hos centralbank - innehav i värdepapper - omvända repor - försäkring - derivat - pensionstillgångar. skillnaden mellan finansieringen och illikvida tillgångar ger bankernas likviditetsreserv. Källa: Riksbanken Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida

Figur R3 Metod för att räkna likviditetsreserv Figur R Exempel på två fiktiva banker i Riksbankens strukturella likviditetsmått Likviditetsreserv Inlåning Bank 1 Bank Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Likviditetsreserv Inlåning Likviditetsreserv Inlåning Illikvida tillgångar Marknads finansiering Finansieringskällor Långfristig utlåning Emitterade värdepapper över 1 år Långfristig utlåning Emitterade värdepapper under 1 år Eget kapital Eget Kapital Eget Kapital Anm. Erhåller finansiering: all marknadsfinansiering+ inlåning+ eget kapital-repor. Illikvida tillgångar: totala tillgångar-innehav i värdepapper- omvända repor- försäkring- derivat-pensionstillgångar. Relationen mellan erhållen finansiering och illikvida tillgångar ger bankens likvida tillgångar. Källa: Liquidatum och Riksbanken Källa: Riksbanken : Den svenska storbank som har lägst primärkapitalrelation efter det att en annan svensk storbank ställt in sina betalningar 9 7 3 1 1 3 7 9 Anm. Storbanken med den lägsta primärkapitalrelationen är inte nödvändigtvis samma bank vid varje tillfälle. Primärkapitalrelationerna är beräknade enligt Basel II med övergångsregler. Källa: Riksbanken : Förväntad konkurssannolikhet (EDF) för svenska icke-finansiella företag i stresstest och huvudscenario 3,,, 1, 1,,, 97 9 99 1 3 7 9 11 1 13 EDF, stress scenario Källor: Moody's KMV och Riksbanken EDF, main scenario Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 9

: Faktorer som bidrar till förändringen i bankernas primärkapitalrelation i stresstestet, genomsnitt för de fyra storbankerna enheter :7 De svenska storbankernas primär- och kärnprimärkapitalrelation initialt och i stresstestet % %,1%,1% 1 1 1 Handelsbanken SEB Swedbank Nordea 1 1 1 1 1 1% 1,% 1,9% 13,1% % % % Primärkapitalrelation Kv Intjäning Kreditförluster Förändring Riskvägda tillgångar Primärkapitalrelation 13 Anm. Bankernas primärkapitalrelationer har skrivits fram från kvartal 3 till kvartal utifrån förutsättningarna i riksbankens huvudscenario. Källor: Riksbanken Handelsbanken 11 1 13 11SEB 1 13 Swedbank 11 1 13 11 Nordea 1 13 Anm. Relationerna är beräknade enligt fullt implementerat Basel II regelverk. Källa: Riksbanken : Riksbankens kortfristiga likviditetsmått för de svenska storbankerna jämfört med utfallet (genomsnittet) i en europeisk jämförelsegrupp Likviditetsreserv jämförd med stressat utflöde, procent % 9% % 7% % % % 3% % % :9 Riksbankens strukturella likviditetsmått för de svenska storbankerna jämfört med medelvärdet av en grupp europeiska banker Stabil finansiering i procent av illikvida tillgångar % 9% % 7% % % % 3% % % % Swedbank SEB Handelsbanken Nordea Medel europeiska banker/average European banks % SEB Handelsbanken Nordea Swedbank Medel europeiska banker/average European banks Anm 1. De europeiska bankerna består av banker med olika affärsmodeller. Totala tillgångar per bank uppgår i genomsnitt till mdr SEK. Källor: Riksbanken och Liquidatum Anm 1. Se anm. 1 till :. Data är från dec 9 Källor: Riksbanken och Liquidatum Finansiell stabilitet, diagrambilaga -1- Sida 3