Engagemansguidning för en mer meningsfull fritid

Relevanta dokument
TRYGGARE TILLSAMMANS. Tankar och tips om ett tryggt bemötande av barn och unga

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Plan mot kränkande behandling Hagabackens fritidshem

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Vad är pedagogisk omsorg?

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Beslut och verksamhetsrapport

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Sydnärke ungdomsråd. Fyra (nästan Fem) tips från Sydnärke ungdomsråd kring ungas delaktighet och inflytande. Folkhälsokonferens 4 maj

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Olivedal Änggården 2018

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Att stärka rättighetsperspektivet för barn och elever med funktionsnedsättning. Jenny Nilsson Tove Söderqvist Dunkers

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Discovery Education Espresso

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Pyrets förskola LIKABEHANDLINGSPLAN. Upprättad utifrån diskrimineringsombudsmannens Lika Rättigheter i förskolan - handledning. Uppdaterad

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

PROJEKTPLAN VISION 2020, Kommun X 20xx BAKGRUND

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ny termin med ny energi!

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Samt fjärilslarver till våren

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Plan mot kränkande behandling Alboga förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLEDNING REKRYTERING FÖRBERDELESER GENOMFÖRANDE - UTVÄRDERING

Distrikt Skåne Verksamhetsplan

Arbetsplan förskoleklass

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björbo skola. Gäller från

Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Förskolan Linden Örebro kommuns trygghetsvision

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

Rädda Barnens Läxhjälp

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Operativa mål/aktiviteter:

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Mogata Förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

GENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning

Förberedelse: Planera, planera, planera

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2010/2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Transkript:

Engagemansguidning för en mer meningsfull fritid Barn har rätt till en intressant, meningsfull och utvecklande fritid oavsett familjens ekonomiska förutsättningar. Alla barn har dock inte tillräcklig tillgång till och möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Att arbeta med engagemangsguidning kan vara ett bra direktstödsarbete och ett sätt att påverka din kommun att motverka konsekvenserna av barnfattigdom. Syfte: Skapa förutsättningar för en mer meningsfull fritid för barn och unga i er kommun tillsammans med andra aktörer samt arbeta för att kommunen skapar strukturer för att mildra konsekvenserna av barnfattigdom. Målgrupp: Barn och unga i din kommun, Mål: Arbeta direktstödjande med guidning till organiserade fritidsaktiviteter samt starta en dialog med kommunala tjänstemän kring barn och ungas förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter oavsett familjens ekonomiska förutsättningar. Förberedelser Bilda arbetsgrupp Innan ni kan starta verksamheten behöver ni göra en kartläggning i det område där ni ska vara verksamma. Undersök om det finns ett behov av att arbeta med barns rätt till en meningsfull och utvecklande fritid. Titta noggrannare på statistik om barn och unga i er kommun. Hur många deltar i föreningslivet? Hur ser barnfattigdomen ut i er kommun? Finns det områden/stadsdelar där arbetet behövs mer? Ta även reda på om det redan finns engagemangsguider eller motsvarande i er kommun. Försäkra er om att det finns behov av engagemangsguider. Glöm inte att lyssna in barn och ungas åsikter och gör dem delaktiga i processen. En idé kan vara att låta barn och unga svara på en enkät om deras fritid och vad de önskar göra eller skapa en workshop på en fritidsgård, i en skola eller i en redan befintlig verksamhet i er lokalförening. Dokumentera också vad det finns för föreningar i ert geografiska område så att ni har en grundläggande kunskap om det innan ni börjar arbetet.

Nästa steg är att besluta er för en målgrupp. För att arbetet med engagemangsguidning skall bli så bra som möjligt är det viktigt att ni i ett tidigt skede begränsar er både till en åldersgrupp samt ett geografiskt område. På så vis blir arbetet hanterligt och syftet blir lättare att uppnå. Om det finns en etablerad verksamhet i er kommun kan det vara lämpligt att börja med barnen i den verksamheten. Koncentrera er annars på en klass/fritid/fritidsgård/skola eller liknande. Nu är det dags att bestämma hur ert upplägg för verksamheten ska vara. I största möjliga mån är det bra om ni alltid har ett samarbete med en förening för aktiviteterna. Beroende på vilket upplägg ni har för aktiviteten behöver ni även fundera över hur stora grupper ni vill arbeta med. Ett förslag är att ni väljer mellan följande alternativ: a) Aktiviteter för barn i ett prova-på-koncept (antingen vecko- eller månadsvisa). Det vill säga att ni till exempel erbjuder en grupp barn att prova på karateträning en gång i veckan i fyra veckor. Sedan går ni över till annan förening/aktivitet. Genom att arbeta så här kan ni ut till fler barn och skapa fler kontakter med både barn, unga och föreningar. b) En förening under en termin/lov. Genom att initiera ett samarbete med enbart en förening kan ni skapa prova-på under en längre period, kanske under en termin eller ett lov, utifrån vad barn och unga har uttryckt intresse för. Genom att arbeta på detta sätt har ni möjlighet att skapa långsiktiga förutsättningar och utveckling i området för barn och ungas fritid samt stimulera civilsamhället (föreningar och organisationer). c) Föreningsutveckling (Skåneidrotten), High Five, Barnkonventionen (Rädda Barnen När vi har valt ett av uppläggen kan ni börja planera verksamheten mer. Lägg upp en planering för terminens aktiviteter. Glöm inte att lyssna in barn och unga och gör dem delaktiga i processen. Diskutera i arbetsgruppen vilka förhållningssätt och eventuella regler det är som gäller med barnen. Fundera även på de situationer som kan uppstå i en barngrupp och var förberedd på att det kan uppstå konflikter i gruppen. Vad gör ni om någon kränker eller mobbar? Anmälningsplikt?

Samverkan en viktig del i arbetet I arbetet som engagemangsguide är samverkan med andra aktörer viktigt. Föreningslivet och andra organiserade fritidsaktiviteter är det som barn och unga ska få tillgång till. Tanken är därför att ni, i minsta möjliga mån, är de som utför och står för innehållet i fritidsaktiviteterna. Försök därför skapa kontakter och samarbeten med olika typer av aktörer. Tala om för föreningar i det utvalda området att ni finns. Se till att skolpersonal, kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, introduktionsenheter, bibliotek, fritidsgårdar och andra aktörer är medvetna om ert arbete. Är de kanske intresserade av att samverka med er kring engagemangsarbetet? Ha gärna kontakt med dessa aktörer under hela verksamhetens gång. Starta verksamheten Nu är det dags att starta verksamheten! Beroende på vilket upplägg ni har valt för er verksamhet är det nu tid att berätta för barn och unga, föräldrar, skola, fritidsgårdar osv. att ni kommer arbeta för att barn och unga får möjlighet att testa nya fritidsaktiviteter och hitta något som de vill göra på sin fritid. Kanske börjar ni i en av era befintliga verksamheter och berättar för barn och unga där. Ett annat sätt är att höra av sig till lokalmedia. Gör ett pressutskick (Rädda Barnen har en mall för detta) innan ni sätter igång för att marknadsföra er. Vid eventuell intervju med media, kom ihåg att be om att få läsa igenom texterna innan de publiceras. Eller så kontaktar ni en fritidsgård och ber att få komma dit och berätta om er verksamhet. När ni sätter igång med guidningen, se till att alla barn och unga skriver på en medgivandelapp för medverkan i aktiviteterna. På så vis har ni kontaktuppgifter till föräldrar/vårdnadshavare och kan nå dem utifall något skulle hända när ni är med barnen. I medgivandet anges även om ni har tillåtelse att fota och publicera bilder på barnen.

Material Här är en lista över saker ni kan komma att behöva. Det beror naturligtvis på vilket upplägg ni väljer för verksamheten och under processen kommer ni säkert att komma på flera saker som ni behöver. Samlingsplats/-lokal Medgivandeblanketter (finns att hämta på medlemsportalen) Informationsmaterial om aktivitet (mall finns att hämta på medlemsportalen) Frukt/matsäck om aktiviteten (tänk på att deltagandet skall vara kostnadsfritt) Ekonomi Själva engagemangsguidesverksamheten är inte särskilt kostsam. Många föreningar låter barn och unga prova på en aktivitet en eller flera gånger innan de kräver att medlemskap och träningskort löses. Ha en dialog med dem kring detta. Om föreningarna/fritidsaktiviteterna ni testar kräver transport med buss eller liknande, kan detta vara en kostnad som ni behöver täcka. Vill ni skapa en hel termin med en och samma fritids- eller föreningsaktivitet? Antingen pratar ni med föreningen om lösningar eller så söker ni pengar för eventuella ledar- och materialkostnader.. Tips: Se om er kommun har mindre fond- eller stipendiepengar (ex Snabb slant). Hör med kultur- och/eller fritidsförvaltningen i er kommun. Vad gör vi sedan? Vid terminsslutet kan det vara nyttigt att samlas efteråt och göra en utvärdering. Vad gick bra och vad kan förbättras? Diskutera också hur man på bästa sätt kan ta tillvara kunskaperna inom gruppen. Se även till att ha en uppföljning med barnen och se om det fortfarande är aktiva i föreningen, samt samla in deras åsikter och tankar om guidningen. Fundera även på gruppens framtid. Kommer ni behöva rekrytera nya engagemangsguider? Kanske kan det vara dags att börja fundera på om det finns resurser att genomföra påverkansarbete mot kommunen så att de kan stödja er verksamhet eller införa nya rutiner i deras arbete för barn och ungas fritid. Ta tillvara på erfarenheterna ni fått under verksamheten och barn och ungas röster. De är experterna på sin tillvaro! Tips: Ha ett visionsmöte som är ganska informellt där ni kan diskutera och prata om framtiden. Det är utmärkt tillfälle att brainstorma och spåna idéer!