Tollereds förskola Kvalitetsrapport läsåret 12/13



Relevanta dokument
Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan Östad förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Lärande Aspenäsenheten Aspenäs förskolor

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Samhälle, samverkan & övergång

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport Enhet Centrals förskolor - kvalitetsrapport 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Kvalitetsredovisning

Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Arbetsplan 2014/Förskola

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Trimsarvets förskola

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Samhälle, samverkan & övergång

Lokala arbetsplan

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Samhälle, samverkan & övergång

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kra nkande behandling 2014

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Bakgrund och förutsättningar

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

KVALITETSREDOVISNING 2007

Akvarellens förskola Helsingborg

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Verksamhetsplan 2014/2015

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

ARBETSPLAN 2014/2015

KVALITETSRAPPORT 2014

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Stockby Förskola

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Transkript:

1 (7) Lärande Tollereds förskola Cilla Larsson Förskolechef Tollereds förskola Kvalitetsrapport läsåret 12/13 Beskrivning av Tollereds förskola 1. Den allmänna delen Tollereds förskola ligger centralt i Tollereds samhälle och ligger även i närhet till skogen. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet för barn från 1-5 år. Förskolan har fyra avdelningar vars namn är hämtade från Tollereds historia, Göta, Sågen, Svea och Dana. Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Vi vill att barnen skall trivas och tycka det är roligt att gå till förskolan. De skall känna trygghet och gemenskap i gruppen både till vuxna och barn och veta att den vuxna intresserar sig för barnens aktiviteter och behov. All planering och alla aktiviteter utgår från de behov som barngruppen och det enskilda barnet har. Då förskolan har barn i behov av särskilt stöd finns kompetensen på enheten i form av TAKK-tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, flerfunktionshinder, språkstörning samt tillgång till specialpedagog. Alla avdelningar på förskolan skriver sin egen verksamhetsplan, som är en del av aktionsforskningen. Att arbeta med aktionsforskning innebär att vi kvalitetssäkrar vår verksamhet genom aktioner LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 "Centrala moment i aktionsforskningsarbetet är att som praktiker ställa frågor till praktiken, iscensätta en aktion, följa processen systematiskt samt reflektera över vad som sker. Processen avslutas med någon form av dokumentation. Den kunskap om den egna praktiken, som man på så sätt får, utgör grund för ett fortsatt utvecklings- Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447 Tollereds ströms väg Tollereds ströms väg 0302-52 21 06 www.lerum.se Pg 3 31 43-9 448 50 Tollered 0302-52 21 07 (fax) larande@lerum.se Bg 547-6239

2 (7) och förbättringsarbete". (http://www.ufn.gu.se/samverkan/vara_verktyg/aktionsforskning/) Under läsåret har avdelningarna haft aktioner framför allt kring språkutveckling men även kring kamratskapande Arbetslagen ska arbeta enligt följande visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten Vi tillämpar 3-4-dagars inskolning på förskolan. Detta innebär att föräldrarna är med sina barn hela dagen under dessa dagar dvs kl 9-14. De tar helt hand om sitt eget barn, allt från blöjbyten till sovvila till att klä på dem. Föräldrarna hinner då berätta om hur de gör hemma med olika saker, t ex välling, sovrutiner mm. Föräldrarna får en bra uppfattning av hur vi arbetar, vi hinner gå igenom och prata om hur verksamheten ser ut på förskolan och våra tankar. Föräldrarna på förskolan lämnar och hämtar sina barn och har då möjlighet att tala med pedagogerna. Då blir det mest prat om den dagliga verksamheten, t ex hur dagen kommer att se ut och då barnet går hem, hur dagen har varit. Drop-in. Vi har två tillfällen per termin, då föräldrar bjuds in att ta del av barnens verksamhet då de hämtar sina barn. Enhetens infrastruktur På skolan finns det en förskolechef tillika rektor som ensam ansvarar för både skola och förskola. På enheten (förskola och skola) finns det en samordningsgrupp som består at förskollärare, fritidshemspedagog och rektor. Kommunikationen består av mail och information i korridoren. Kommunikationen som förs via mail är protokoll som skickas ut efter olika möten

3 (7) (samordningsmöten och husmöten.). Ett veckomeddelande från rektor skickas ut en gång i veckan. Information i korridoren är precis vad det är informationsutbyte när man möts i korridoren. Förskollärarna skickar ut information avdelningsvis till föräldrarna en gång i månaden. Lokaler och utrustning På Tollereds förskola finns det 3 avdelningar som är byggda på precis samma sätt och ligger i en länga på red. En avdelning ligger i skoldelen och är en f.d. bildsal. Arbete med särskilt stöd I arbetet med särskilt stöd delar Tolleredsskolan EHT-teamet som består av psykolog, skolsköterska, kurator, specialpedagoger med Berghultenheten. Både skolsköterska och specialpedagog finns på skolan, 50% specialpedagog och ca 20% skolsköterska Psykologen och kurator kommer vid behov. Inflytande och samråd Föräldramöte sker en gång på höstterminen och en gång på vårterminen. Då går vi igenom verksamheten på förskolan, våra prioriterade målområden mm. Ofta bjuder vi in föreläsare på vårterminens möte t ex från föräldrarådgivning, bokföreläsare mm. Vi frågar våra föräldrar om det finns några särskilda önskemål. Två gånger per termin har vi Arbetsenhetsråd, vilket innebär att alla föräldrar och personal bjuds in för att diskutera skol- och förskolefrågor. Till dessa möten kan föräldrar ta med frågor som uppkommit på exempelvis föräldramöten. Personalen kan sedan vidarebefordra detta till Enhetsrådet, där rektor medverkar. Enhetsråden är en gång per termin. Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Vi i arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. På förskolan finns ett Trygghetsteam som träffas regelbundet under termminen Trygghetsteamet är en viktig del att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Teamet består av rektor och av pedagoger från förskolan och skolan. Detta är för att skapa en gemensam värdegrund för hela Tolleredsenheten. I Trygghetsteamet arbetar vi med frågor som uppkommit på exempelvis klassråd, elevråd, ärende som har dykt upp på förskolan och andra ärenden vi känner att vi behöver diskutera gemensamt. Vi analyserar också diverse enkätsvar för att hela tiden kunna arbeta förebyggande.

4 (7) Likabehandlingsplan Inför läsåret 12/13 blev Tolleredskolan en egen enhet (Tidigare var vi en enhet tillsammans med Berghultskolan). Detta medförde att vi måste utforma en egen likabehandlingsplan. Detta arbete påbörjades sent vårterminen 13. Modersmål På Tollereds förskola finns möjlighet till tolk vid föräldrasamtal och arbetssättet är öppet för alla kulturella inslag. Vi uppmuntrar alla kulturella traditioner och plockar in andra språk vid t.ex. samlingssituationer. Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Utvecklingssamtal sker ett på höstterminen och ett på vårterminen. Då skickar vi hem inbjudan till samtal med frågor om barnets trivsel, utveckling och lärande. Tillsammans med andra underlag såsom barnintervjuer, observationer, foton, får vi en gemensam bild av hur utvecklingen ser ut. Vi kommer överens om ett strävansmål och hur vi på förskolan och hemmet kan stödja barnet inom detta område. Utöver detta erbjuder vi föräldrarna ett inskolningssamtal vid nyinskolningar. Där pratar vi om hur inskolningen har gått och här lyfts även frågor och funderingar som föräldrarna kan tänkas ha. När barnet slutar på förskolan erbjuds ett avslutningssamtal där vi går igenom barnets förskoletid hos oss. Skulle en situation uppkomma vad gäller ett barn berättar vi det för berörd förälder vid hämtning. Vid behov av extrasamtal bokar vi tid för det snarast oavsett om det är ett önskemål från föräldrar eller pedagogen. Förskolan arbetar med portfolio. Detta är ett sätt att dokumentera barnets lärande, intressen och vad de deltagit i på förskolan. Foton, bild- och skrivutveckling. Det fungerar som stöd vid utvecklingssamtal då vi tillsammans med föräldrar kan gå tillbaka och se barnets framsteg

5 (7) 2. Resultat- och analysdelen Områden för särskild uppföljning 2013 I de olika aktionsområdena som genomfördes så arbetade pedagogerna både direkt och indirekt med barns inflytande. En aktion har varit bl a vid matsituationerna. Syftet var att utveckla barnens språkliga förmåga och samtidigt öka barnens självförtroende och självkänsla. Aktionen är genomförd via observationer. Pedagogerna beskriver aktionen enligt följande En pedagog sitter vid samma bord hela veckan för att kunna samtala med samma barn. Vi har då en möjlighet att följa upp olika händelser under denna tid för att sedan kunna samtala med barnen om detta. Detta anser vi leder till en ökad språkutveckling och stärker självförtroendet. Ett annat aktionsområde var målet att barnen utvecklar sin förståelse om sig själva, varandra och sin omgivning. Aktionsområdet utvecklades när pedagogerna såg att flera barn i barngruppen har olika behov av stöttning i den fria leken. Det fanns barn som har svårigheter med att läsa av leksignaler och på så sätt har svårt att komma in i rollerna, några barn vill alltid bestämma medan andra barn mest iakttar. Pedagogerna såg också ett stort behov av vuxennärvaro i leken för att stötta vid konflikter, vägleda, och att hålla den röda tråden samt driva leken framåt. Brister på kommunikation bidrar till att vissa barn istället tar till praktisk handling. Detta skapar en dålig spiral och kan ge uttryck i att barnen får dålig lekstatus och ofta blir utpekad som "hackkyckling" och den man inte vill leka med. Vid läsårets slut beskriver pedagogerna aktionen enligt följande Vi ser hur betydelsefullt det fortsatta dagliga arbetet tillsammans med barnen är. Vi upplever att vi alltid måste stimulera och utmana barnen till samtal och egna strategier vid konfliktlösning. Våra samtal och diskussioner kring värdegrundsfrågor med barnen måste hållas levande under hela verksamhetsåret. Det var några exempel på arbetet kring inflytande Kulturell identitet kap 2.3 (Nytt område för 2013) På Tollereds förskola finns möjlighet till tolk vid föräldrasamtal och arbetssättet är öppet för alla kulturella inslag. Vi uppmuntrar alla kulturella traditioner och plockar in andra språk vid t.ex. samlingssituationer.

6 (7) Resultatmått/indikatorer förskola SCB, föräldraenkät. I en genomgång av frågorna konstaterades att det gemensamma för alla avdelningar var att alla siffror var lägre än tidigare år. (Resultaten finns som en bilaga sist i denna rapport) 3. Strategisk del Min analys Vi har tre stora utvecklingsområden att ta tag i, Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen, Aktionsforskning, Resultatmått/indikatorer förskola. Fokus på dessa tre områden kommer löpa under längre tid. Under läsåret 13/14 kommer det utkristalliseras sig mer exakt hur arbetet bör genomföras. Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Vi kommer att arbeta med frågan vad är lärande? och koppla det till förskolans läroplan. Vi måste utforma redskap så vi kan utvärdera hela verksamheten. Möjligtvis kommer vi använda oss av Ecers. Aktionsforskning Vi måste vidarutveckla aktionsforskningen så både aktionsprocessen och uppföljningen blir tydlig. Aktionsforskningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet men är bara en del av uppdraget. Resultatmått/indikatorer förskola SCB, föräldraenkät. Vi behöver analysera enkäten och ta reda på vilka områden som är mest akuta att arbeta med. Vi kommer göra det i samordningsmötet men även i utvecklingsgruppen som är nystartad f o m ht13

7 (7) Resultat föräldraenkät Våren 2013 genomfördes en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskola i Lerums kommun. Enkäten genomfördes med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB). Enkätresultaten redovisas i form av index på en hundragradig skala. Inom varje faktor ställs ett antal olika frågor. Indexet är ett sammanvägt resultat på de olika frågorna. NFI står för Nöjd Förälder Index och bygger på svar på särskilda frågor som mäter föräldrarnas uppfattning av verksamhetens samlade kvalitet. Det är inte ett medelresultat för de olika frågeområdena.