I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011



Relevanta dokument
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011

I. Systematiskt Kvalitetsarbete för läsåret 2011/2012

I. Systematiskt Kvalitetsarbete för läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

I. Systematiskt Kvalitetsarbete för läsåret 2014/2015

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Orange Centrals Förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Verksamhetsplan 2017

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

IGELKOTTENS Arbetsplan

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan. Killingens förskola

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Kvalitetsrapport för

I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

IGELKOTTENS Arbetsplan

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Arbetsplan för Ängen,

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Skogsgläntans förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Profil. Naturvetenskap och teknik

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Redovisning av läsåret 2015/16 Solstrålens förskola Påarp, Ekonomiska förening

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Kvalitetsanalys för Saltsjöbadens montessoriförskola Pyramiden läsåret 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

VERKSAMHETSPLAN 2016

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN 2016

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Kvalitetsarbete i förskolan

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Transkript:

I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 2. Verksamhet: Fyrklöverns Montessoriförskola Ramlösa. Ansvarig förskolechef: Stellan Hagström 3. Förutsättningar Förskolan hyr lokaler belägna i Ramlösa Brunnshotell, Folke Bernadottesväg 445, 256 57 Ramlösa. Lokalernas totala yta är 414 kvm. På denna yta har vi två förskoleavdelningar, Eken för barn 1-3 år (ca 14 platser) och Kastanjen för barn 3-5 år (ca 26 platser). From mars 2011 har vi även ett eget tillagningskök i denna lokal. Förskolan har stora fina lokaler i en anrik byggnad. Lokalernas karaktär är ett flertal mindre rum och det har vi anpassat till montessoripedagogiken genom att låta olika ämnesområden fördelas i de olika rummen. Byggnaden är placerad mitt i vackra Ramlösa Brunnspark. Detta gör att det är väldigt fina omgivningar kring förskolan som vi använder mycket i verksamheten. Ett önskemål från vår sida vore dock att kunna inhägna vår gård fullt ut för att underlätta i utevistelsen när vi är vid förskolan. En samlad bild över förskolans lokaler, utemiljö, material och våra pedagoger ger barnen en väldigt fin miljö med ordning, struktur, trivsel och stora möjligheter till lärande. Vi ger barnen goda förutsättningar att nå de mål som finns för verksamheten. Förskolan leds av en förskolechef som i detta fall även är verksamhetschef. Förskolechefen/verksamhetschefen ingår i en ledningsgrupp där förskolechefen på Ättekulla, rektorn för grundskolan samt serviceansvarig också ingår. Personalen har en tydlig bild över vem de skall vända sig till i olika frågor. Varje arbetslag har ett stort eget ansvar och förtroende att lägga upp arbetet på sin avdelning i enlighet med Fyrklövens Montessori AB:s utarbetade mål- och policydokument, förskolans läroplan (lpfö98) samt andra relevanta styrdokument.

I lokalerna i Ramlösa har Fyrklöverns Montessori AB även sin administration. Företaget bedriver förutom förskolan i Ramlösa även en förskola på Ättekulla och en grundskola på Ättekulla. Samtliga tre enheter har gemensam postadress till- och administration i- Ramlösa. Avdelningen Eken har under läsåret haft 14 barn i snitt och avdelningen Kastanjen har haft 26. På förskolan arbetade (per den 15/10-10) 7,35 årsarbetare med pedagogiska arbetsuppgifter. 3 pedagoger har förskollärarutbildning, varav en med Småbarnspedagogutbildning. 4 pedagoger har barnskötarutbildning. Av dessa 4 har två vidareutbildning till Montessorilärare och två vidareutbildning till Småbarnspedagog. 1 personal arbetar som extra resurs med särskilt ansvar. Denna personal har ingen pedagogisk grundutbildning men har på senare tid i enlighet med sina arbetsuppgifter gått flera kortare utbildningar och på föreläsningar. Avd. Eken 10/11: Vi har haft 14 barn i gruppen 9st 2008, 5 flickor/ 4 pojkar samt 5st 2009, 2 flickor/ 3 pojkar. Barnen känns trygga med varandra och oss. Många av barnen är mycket aktiva och starka personligheter. Vi har ofta konflikter och arbetar med barnen för att lära dem att hantera dessa på olika sätt. Vi har haft en hög närvaro och beläggning under detta läsåret. Inskolningen Inskolningen gick bra under hösten. Vi gruppinskolade 6 nya barn. 1 pojke 2008, 3pojkar och 2 flickor 2009 delade i 2 grupper. Stefan och Eva ansvarade för vars en grupp. Carina ansvarade för de andra barnen i gruppen under inskolningstiderna. Vi hade utvärdering med de nya föräldrarna vid utvecklingssamtalen och de var nöjda. Personal 2st 100% och 1st 75%. Eva ny pedagog under detta läsåret men kom in i arbetslaget snabbt och bra mycket tack vare att Eva och Carina tidigare har arbetat tillsammans. Avd. Kastanjen 10/11: Avdelningens förutsättningar var under hösten var inte helt optimala. Två av fyra pedagoger var nya i arbetslaget och gjorde att avdelningens struktur och rutiner delvis arbetades om vilket alltid är en process som tar lite tid innan den sätter sig. Dock i efterhand kan vi konstatera att den processen var värdefull för oss. På avdelningen byttes nio sexåringar ut mot treåringar från småbarnsavdelningen vilket också ger en annan grundförutsättning. När vårt nya tillagningskök skulle skapas i lokalerna ledde detta byggnadsarbete till att avdelningens yta minskade med flera rum under perioden november-mars. Gruppen har bestått av 26 barn varav 12 flickor och 14 pojkar. Vi har delat gruppen i två delar den största delen av dagarna. Fyra pedagoger och en resurspersonal har arbetat på avdelningen. Två förskollärare och två montessoribarnskötare. Vårterminen har haft mycket bättre förutsättningar genom att arbetslaget och barngruppen har jobbat ihop sig, lokalerna blev klara och omstruktureringen gav bättre möjligheter. Grunderna i verksamhetens planering har varit montessoriarbete, musiktema och arbete för att söka Grön Flagg. 4. Prioriterade mål Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Utveckling och lärande

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den. 5. Måluppfyllelse På förskolan har vi två avdelningar och de har när det gäller de prioriterade målen arbetat med följande strategier och nått nedanstående resultat. Avd. Eken: Strategi Under utevistelsen kommer vi att fånga upp det som barnen/barnet har upptäckt i parken eller på vår gård och ta till vara på det, försöka utveckla och arbeta vidare med ex de djur och fåglar som finns i vår närhet. Det är också viktigt att vi som vuxna visar glädje och entusiasm för djur och natur. Barn gör som vi gör. Inomhus ska vi uppmuntra de vardagliga sysslorna som t.ex. källsortering, plocka upp, duka etc. Det är viktigt att detta sker i mindre grupper då det blir lättare att fokusera på uppgiften och få en positiv stund. Resultat Vi har gjort ett naturfönster som har följt årstiderna. Här har vi kunnat återknyta till det som vi har hittat ute och plockat in, även kompletterat med foto eller bilder på de fåglar och djur som vi har sett i vår närmiljö i parken, vid dammen och ån. Vid skapande aktiviteter har vi använt naturmaterial kastanjer, löv, pinnar, kottar mm som barnen har hittat på marken, vid vår utevistelse. Under våren plockade vi kastanjer som planterades och vi har sett dem gro och bli ett litet träd. Vi har sått Slingerkrasse som varje barn kan följa när det gror och till sommaren ta med det hem. Inomhus har vi uppmuntrat och medvetandegjort de vardagliga sysslorna. Bl.a. städa undan, veta var ytterkläder och skor har sin plats, duka, torka av bord, speglar och fönster. Sorterat: papper och organiskt. 2-3 barn har följt med ut och kastat soporna på eftermiddagen. Strategi För att barnet ska blir sett och bekräftat för den individ det är, kommer vi att arbeta i mindre grupper både spontana och planerade grupper efter ålder och mognad, vilket även skapar lugn och arbetsro. Detta gäller både ute och inne. Vid tider där hela gruppen är inne tillsammans ska det finnas en pedagog i varje rum. När det är mindre grupper finns det också en större möjlighet för barnet att i egen takt få undersöka, leka samlekar, arbeta med M-materialen, använda färg mm och stimuleras i sin skaparglädje. Barnen skall känna sig trygga och stolta inte bara för vad de gör utan även för vem de är. Resultat Vi har försökt att på fm. vara en pedagog i varje rum så att de minsta barnen har kunnat känna sig trygga på hela avdelningen och kunnat få ro att undersöka och arbeta. Då har vi också kunnat ha små spontana samlingar, sång- musik-, och rörelse aktiviteter. När det har gällt aktiviteter som bl.a. att måla, klistra, klippa, trä pärlor har det varit 1-3 barn tillsammans, vilket har gjort att varje barn har fått den tid som det behövde. Under första halvan av terminen hade vi en samling innan lunchen med hela gruppen för att få en helhet och vikänsla. Det ändrade vi till hel grupp måndag och fredag och 2 grupper efter ålder och mognad tis-tors, så att varje barn fick mer tid och plats i den lilla samlingen. Avd. Kastanjen: Strategier: Genom att ta över Ekens akvarium kan barnen få vara med och ta hand om fiskarna och lära sig lite om deras livscykel. Genom att arbeta med olika världsdelar kommer barnen att få en uppfattning om hur barn i andra kulturer har det. Vi vill skapa förståelse och empati hos barnen. Vi ska fördjupa oss i kastanjeträdet och dess skiftningar under året. Vi ska

besöka olika platser för att uppleva olika typer av natur. Stranden, skogen och stadsparken. Vi ska under FN dagen låta barnen inspireras av musik från olika världsdelar. Under våren kommer vi att arbeta mot grön flagg. Detta gör vi genom att arbeta med grodans och trädets livscykel både teoretiskt och praktiskt. Vi kommer att delta i Håll Sverige rents skräpplockardag, arbeta med källsortering och följa återvinningsprocessen av en petflaska. Vi kommer även att arbeta med förmultningsprocessen av sopor och följa solrosens livscykel från frö till planta. Resultat: I arbetet med kastanjeträdet har vi kunnat väva in både musik, matematik, biologi, miljö och skapande. Detta har gett barnen ett helhetstänk kring att värna om något levande. Barnen har fått förståelse för att fiskarna behöver mat, rent vatten och tillsyn för att överleva. Barnen uppskattade utflykterna och fick förståelse för hur olika det kan se ut på olika platser i en stad. På FN-festen fick barnen uppleva kultur, musik, miljö/hälsa och språk med alla sina sinnen. Genom att arbeta med montessorimaterial och sedan koppla det till verkligheten har barnen fått mer förståelse för olika livscykler. Genom att barnen har fått lära sig vad som händer med skräpet vi kastar har de fått större förståelse för vikten att källsortera, återvinna, panta och att inte kasta i naturen. Strategier: Vi ska ge barnen stöd i att utveckla sina personliga gränser så att de känner sig trygga i att säga: - Jag vill, - Jag vill inte. Vi kommer genom vårt musiktema att låta barnen utrycka sig genom musiken med hjälp av sång, dans, skapande och målning. Barnen ska med hjälp av spegel få måla självporträtt. Detta för att uppmärksamma dem på hur de ser ut. Vi ska hjälpa barnen med konfliktlösning genom att ha en dialog med de inblandade. Varje barn ska få träna sig på att uttrycka sina känslor till andra barn eller vuxna. Alla ska känna sig lika viktiga. Barnen ska få uttrycka sina önskemål om hur en kompis ska vara och hur både barn och vuxna ska bemöta varandra på förskolan. Vi kommer under året att ställa frågor till barnen angående deras vistelse på förskolan. Hur de känner sig i olika situationer och på olika platser. Barnen ska få vara delaktiga i planeringen av innehållet i verksamheten. Under våren har vi åkt på gymnastik varje torsdag. Barnen har fått träna samarbetsövningar, kroppsuppfattning, avslappning, yoga. Resultat: Barnen försöker ofta att lösa konflikter själv innan de ber en vuxen om hjälp. Flera barn säger tydligt ifrån till kompisar när de inte vill saker. De uttrycker oftare hur de känner sig i olika situationer. Barnens intresse för skapande och musik har ökat under året. Många har tagit med egna cd skivor som de gjort olika danser till. Alla barn har varit mycket aktiva i olika skapande processer. När vi målade till Mozart och Bethovens olika symfonier fick barnen uttrycka sina känslor glad, ledsen, arg. Barnen har kunnat tala om hur de känner sig i olika situationer. De har talat om hur de vill bli bemötta av både vuxna och barn. Barnen har varit aktiva i planeringen av utedagarna och musiktemat. Varje barn har också fått uttrycka hur de vill bli mottagna av personalen på morgonen. Många barn har utvecklat sin identitet och lärt sig att hantera konflikter på ett nytt sätt. Fortfarande tvivlar vissa barn på att de kan ta beslut själva. Dock var det flera barn som såg det som en frihet att få bestämma själva och utnyttjade detta till en början. 6. Analys och bedömning Avd. Eken: Analys Eftersom vi har försökt att vara i mindre grupper har det blivit naturligt och lättare att fånga både gruppen och det enskilda barnets intresse i det vi har upplevt och gjort tillsammans och att hjälpas åt. Vi upplever att barnen tycker om att vara delaktiga i de vardagliga sysslorna och där kan vi bli bättre på att göra dem ännu mer delaktiga ge dem mera tid för de aktiviteterna.

Naturfönstret har varit en resurs vid småsamlingar när barnen eller vi har velat återknyta till det som har upplevts i naturen under läsåret. Vi kunde varit bättre på att använda detta. Vi ska fortsätta att utveckla och planera det. Analys Vi är på god väg med att nå målet, men känner att vi kan bli bättre på att vara mer lyhörda, flexibla inför varandra och uppmuntra barnen när det gäller aktiviteter som vattenlek, skapande och rörelse. När vi går ut ska vi göra detta med några i taget, vilket var vårt mål och inte uppmuntra alla att följa med ut på en gång. Den planerade samlingen innan lunch har under vt inte fungerat såsom vi tänkt pga. att lilla gruppen endast består av 5 barn och vid frånvaro där, har barnen velat vara med i stora gruppen. Avd. Kastanjen: Analys: Vi har uppfyllt målet. Vi kommer under hösten att fortsätta arbeta med att utveckla barnens empati för både djur, växter och människor. Vi tycker att vi har vävt in alla ämnena i arbetet mot målet. Vi har uppnått målet med miljöarbetet vi drivit under våren. Vi behöver få in mer sång i samlingarna till hösten. Analys: Vi är på god väg att nå målet men vi måste fortsätta att arbeta med att stärka den enskilda individen så att alla barn får en känsla av att de vågar stå upp för sig själv och uttrycka sina känslor. Som grund för allt vårt arbete använder vi den arbetsprocess som montessoripedagogiken innebär. Där finns många parametrar men det handlar om att vi pedagoger följer varje barn så individuellt som möjligt, vi erbjuder en förberedd miljö utifrån barnens perspektiv genom t.ex. låg inredning, barnen har frihet att t.ex. välja sina aktiviteter inom vissa ramar, vi arbetar med olika ämnesområden såsom språk, matematik, geografi, praktiska vardagsövningar m.fl. och ger barnen fantastiska möjligheter för inlärning dels genom det fina montessorimaterielet men också genom den grundläggande filosofin om varje barns inneboende vilja att lära och våra pedagogers roll att följa varje barns intresseområden. Genom arbetet med montessoripedagogiken når vi också många av de nationella mål som finns i lpfö98. Varje år lyfter vi även fram ett av våra profil M lite extra. Våra 4 M står för Montessori, Motorik, Miljö och Musik. Detta skapar tydlighet, nytänkande och utmaning både för pedagogerna och barnen. Läsåret 10/11 har förskolan i Ramlösa arbetat med Musik lite extra. De uppföljningar och utvärderingar som ligger till grund för de bedömningar som vi gör i denna redovisning består av flera delar. - Kontinuerliga personalmöten, planeringsdagar samt medarbetarsamtal är tillfällen då personalen analyserar och utvärderar arbetet. Varje arbetslag redovisar skriftligt sitt arbete med de prioriterade målen vid minst två tillfällen per läsår. - Föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldrarådsmöten och föräldraenkät är tillfällen då föräldrarna är med och analyserar och utvärderar arbetet. - Barnen är med och påverkar och bedömer genom dagliga samtal, samlingar och i individuella samtal/intervjuer. 7. Utvecklingsområden Avd. Eken Fortsätta att göra barnen mer delaktiga i de vardagliga sysslorna och ge dem tid för de aktiviteterna. Att som pedagoger vara ännu mer lyhörda och flexibla inför varandra och uppmuntra barnen till aktiviteter som vattenlek, skapande och rörelse.

Att gå ut med några barn i taget och inte så ofta med hela gruppen samtidigt. Hitta en fungerade form för samlingen (samlingarna) strax före lunch. Avd. Kastanjen Fortsätta arbeta med att utveckla barnens empati för både djur, växter och människor. Arbeta för att medvetet få in ännu mer sång i samband med samlingarna. Fortsätta arbetet med att stärka varje individ så att alla barn får en känsla av att de vågar stå upp för sig själv och uttrycka sina känslor. 8. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Planer bifogas. 9. Ansvarig för redovisningen Stellan Hagström Verksamhets- och förskolechef Fyrklöverns Montessori AB