Balanserad verksamhetsuppföljning för Hjärtcentrum år 2001

Balanserad verksamhetsuppföljning för Hjärtcentrum år 2001 Kundperspektiv Verksamhetsresultat För mer detaljerad information om resultat hänvisas till Hjärtcentrums separata Verksamhetsoch Kvalitetsrapport för år 2001, som distribueras i mitten av mars 2002. Avtalet med Hälsooch sjukvårdsnämnden har uppfyllts. På Hjärtcentrum finns för den slutna vården resultatmått för ca 75-80% av verksamheten. Ett sätt att mäta resultat och jämföra med andra är att utnyttja nationella kvalitetsregister. Hjärtcentrum deltar i följande nationella register: RIKS- HIA för akut hjärtinfarkt, instabila angina SCAAR för koronarangiografi, PTCA Nationella Pacemaker- och ICD-registren GUCH för vuxna med medfödda hjärtfel Svenska hjärtkirurgiregistret Swedvasc Hjärtcentrums målsättning är att de medicinska resultaten skall vara bättre än ett nationellt riksgenomsnitt. Denna målsättning uppfylls för närvarande i de flesta fall. Tillgänglighet Köer och väntetider registreras för samtliga av Hjärtcentrums verksamheter, av vilka vissa även omfattas av östgötagemensam respektive nationell uppföljning. Kardiologiska och Thoraxradiologiska klinikerna Tillgängligheten har under 2001 varit god (mål: väntetider till kranskärlsröntgen/ptca samt för remissbesök till mottagningen <2 mån, för övriga <3 mån) för alla patientgrupper, utom för dem som väntar på kranskärlsröntgen. Av patienter med stabil kranskärlssjukdom var det endast 51 %, som hade väntetid < 3 mån, medan 17 % fick vänta >6 mån. 2000 var motsvarande siffror 63 resp 18 %, om något således snarast en försämring. Av patienter, som bedömdes hotade, dvs de med instabil kranskärlssjukdom, hade dock 96% väntetid < 1 vecka. Detta är oförändrat jämfört med 2000. Thorax-Kärlkliniken Väntetiden till hjärtkirurgi har i stort sett varit oförändrad jämfört med förra året. För patienter med stabil kärlkrampssjukdom uppgår väntetiden till ca 4 månader medan patienter med instabil kranskärlssjukdom har väntetider < 1 vecka. Den kärlkirurgiska verksamheten har god tillgänglighet med undantag av patienter som opereras för venös insufficiens där väntetiden i genomsnitt är ca ett år. Fysiologiska kliniken En stor andel av undersökningarna utförs "akut" på inneliggande patienter. Detta har lett till ökade väntetider för oprioriterade patienter som remitteras från VC och sjukhusmottagningar, 3-5 månader, och speciellt lång väntetid noteras till hjärtscintigrafi och stress-eko.i jämförelse med situationen för ett par år sedan har dock väntetiderna avsevärt kortats. 1

Sjukgymnastikenheten Inom den öppna vården fortsätter ökad efterfrågan av hjärtrehabilitering. Således har produktionen inom kardiologiska kliniken ökat från sammanlagda 2.753 besök år 2000 till 2.990 besök år 2001. Tillgängligheten avseende öppenvårdsbehandlingar har varit bra främst genom att styrningen av befintliga resurser i allt större utsträckning sker från sluten till öppen vård. Bemötande/ Information Patienter. Resultatet av landstingets patientenkät 2000 visade att på samtliga frågor som berör bemötande, information, delaktighet och förtroende låg Hjärtcentrums resultat bättre än USgenomsnittet. Nästan 74% av patienter som besökt Hjärtcentrums öppenvårdsmottagningar bedömde att besöket låg nära det ideala besöket, US-genomsnitt 61%. För slutenvård var siffrorna 87% på Hjärtcentrum, US-genomsnitt 74%. Klinikerna på Hjärtcentrum arbetar också med Fokusgrupper sedan flera år. Hittills har dessa grupper bestått av patienter som haft hjärtinfarkt samt patienter som genomgått kranskärlsröntgen, PTCA, CABG och carotiskirurgi. Även i dessa grupper har patienter uttryckt att de varit mycket nöjda med omhändertagande och bemötande men de har också beskrivit upplevelser, som genererat konkreta förbättringsprojekt. Inga nya grupper har startats under 2001. Under 2002 skall patienter som elkonverteras för förmaksflimmer studeras. Remittenter. Remittenternas uppfattning inhämtas via årlig enkät samt muntligt i samband med regionmöten och andra kontakter. Tidigare remittentenkäter och enkäten 2001 har visat att remittenterna i stort är mycket nöjda med Hjärtcentrums verksamhet (samlat intryck 4,5 av 5 möjliga), förutom att man önskar kortare väntetider ( 2,3-2,5 av 5 ). Studenter. Studenternas uppfattning om avdelningsplaceringarna inhämtas av HU, men svarsfrekvensen lär vara låg och återkopplingen till klinikerna dålig. Hjärtcentrum har haft 8 basgruppshandledare under 2001. Efter kurser etc i egen regi, ex vis utbildningsdagar, hjärtkurser, använder vi alltid en kursutvärdering, som utgör underlag för förbättringar inför kommande kurser. Processperspektiv Processbeskrivning De viktigaste processerna är: Bröstsmärta, inkl vård för hjärtinfarkt, koronarangiografisk utredning och behandling med PTCA, kranskärlskirurgi, sekundärprevention och rehabilitering. Rytmrubbning, inkl invasiv elektrofysiologisk utredning, behandling med kateterburen radiofrekvensablation, pacemaker eller inplanterbar defibrillator, behandling av förmaksflimmer och andra rytmrubbningar med antiarytmiska läkemedel eller DCkonvertering Klaffel, inkl preoperativ VOC-utredning, klaffkirurgi samt perkutan mitralisvalvulotomi (PTMV) Hjärtsvikt, inkl preoperativ hjärttransplantationsutredning samt postoperativa kontroller med myokardbiospi etc. Även ev mekaniskt cirkulationsstöd i väntan på transplantation samt diagnostik och farmakologisk behandling av mindre allvarlig hjärtsvikt inklusive en omfattande öppenvård med sköterskebaserad hjärtsviktsmottagning. 2

Lungkirurgi, inkl kirurgisk behandling av maligna och icke maligna lungsjukdomar, vilka tidigare utretts på lungmedicinska kliniken på US eller lungmedicinska klinikerna i regionen. Kärlkirurgi, inkl diagnos och behandling av patienter med artär- och vensjukdom samt operationer för arteriovenös fistel för hemodialys och kateterinläggningar för peritonealdialys hos uremiker. Mellan processerna finns en betydande overlap och inom samtliga huvudprocesser finns delprocesser, inkluderande en omfattande öppenvård, som av tekniska eller kompetensmässiga skäl, inte har kunnat överföras till primärvården i den utsträckning vi tidigare trott. Inom samtliga processer bedrivs förändringsarbete. Under 2000 infördes ambulans-ekg och byggdes nytt ambulansintag, vilket möjliggjorde direktintag på HIA för de bröstsmärtepatienter som tillkallar ambulans. Härigenom kunde fördröjningstiden till propplösande behandling kortas med nästan en timme. Under 2001 har ambulans-ekg:et möjliggjort start av propplösande behandling redan i hemmet, vilket ytterligare kortat den viktiga fördröjningstiden till behandling. Under året har också en enkätundersökning genomförts i syfte att ta reda på varför så stor del av bröstsmärtepatienterna ( > 50 % ) väljer att inte kalla på ambulans. Analys pågår och åtgärder planeras för att öka patienters vilja att kalla på ambulans. Införande av PTCA via punktion av handledsartär har minskat obehaget för patienterna, underlättat arbetet för vårdavdelningspersonalen samt kortat vårdtiden.. Fortfarande är dock inte tekniken tillräckligt utvecklad /studerad för att kunna införas som rutin; bl.a. måste tidsinsatser på lab, stråldoser, komplikationer kartläggas närmare. Enkätundersökning har därför genomförts bland patienter som genomgått PTCA i syfte att jämföra upplevelserna vid denna nya punktionsteknik med de vid konventionell teknik med punktion av ljumskartär. Sammanställning pågår. Den sköterskebaserade hjärtsviktsmottagningen har byggts ut ytterligare och i HC:s första sköterskeavhandling, 2001, påvisades såväl ökad överlevnad som minskad sjuklighet vid omhändertagande på speciell hjärtsviktmottagning jämfört med konventionellt omhändertagande i primärvården. Särskild mottagning för patienter med förmaksflimmer har etablerats; läkare ser alla patienter före elkonvertering för individuell vårdplanering varefter uppföljning sker på sköterskemottagning. Inom kärlultraljud har en närmare samverkan åstadkommits genom att kärlmottagningen förlagts till Fysiologiska klinikens lokaler. Detta har utfallit positivt och innebär att patienten kan genomgå undersökning och läkarbesök samtidigt. I samarbete mellan fysiologiska kliniken och akutkliniken har ekokardiografi på AVA etablerats varigenom hjärteko blivit mer tillgängligt för akutklinikens inneliggande patienter. En kartläggning har gjorts tillsammans med lungmedicinska kliniken för att förbättra vårdprocessen lungcancer och förslag på vårdprogram har utarbetats. Vårdplatsfrågan för dessa patienter dock inte riktigt löst ännu. För samtliga processer finns vårdprogram, ofta tillsammans med primärvården, och ett antal interna PM som årligen uppdateras. 3

Avvikelsehantering Rutiner, som sannolikt kan förbättras, finns för såväl avvikelsehantering som "strulrapportering". Avvikelserna gås igenom i samband med avdelningsmöten. Under året har rapporterats 21 avvikelser avseende patient och 10 avvikelser avseende läkemedelshantering, 3 anmälningar har lämnats till HSAN och 4 anmälningar har gjorts enligt Lex Maria. 21 ansökningar till PSR har inlämnats. Dessa siffror är väsentligen oförändrade jämfört 2000. Utvecklingsperspektiv Verksamhets- och metodutvecklingsarbete Hjärtcentrums framtidsplaner framgår till del av vårt balanserade styrkort. Vi har under 2001 utbildat kardiologer i kirurgisk teknik för pacemakerinläggning för att på sikt lyfta bort denna verksamhet från thoraxoperation och ge plats för större hjärt- och lungoperationer. Det finns numer en evidensbas för att behandla vissa väl utvalda hjärtsviktspatienter med specialpacemaker, s.k. biventrikulär pacing. Denna teknik, som kräver speciella,dyrare pacemakrar och elektroder samt betydligt längre operationstider, har under året introducerats på Hjärtcentrum. Hittills har endast en patient behandlats men det kommande årliga behovet beräknas till 10-12. Ny teknik, som möjliggör kateterablation av förmaksflimmer, har introducerats under 2001. Behandlingen har varit lyckosam hos 4 av hittills behandlade 8 patienter. Med större erfarenhet förväntas lyckandefrekvensen öka. Eftersom detta är en stor patientgrupp med ett stort lidande tror vi att denna teknik kommer att utvecklas och att detta kommer att bli en växande verksamhet inom kardiologin. Nya specialbehandlade stent, som minskar och i det närmaste eliminerar risken för restenos efter PTCA, är på väg att introduceras. I samarbete med CMIV kommer nya noninvasiva tekniker att etableras för undersökning av hjärta och kärl inkl. kranskärl. Även inom området mekaniska cirkulationsstöd förväntas en fortsatt utveckling. Det Hjärtcentrumgemensamma dataprojektet CARATH som avser att fånga medicinska data i ett processperspektiv kommer att levereras 1 mars 2002. Det som då levereras är thoraxdelen och avsikten är att intressera ytterligare kliniker i landet för att gemensamt gå vidare att utveckla den kardiologiska delen. Samverkan med nationella kvalitetsregister inom hjärtområdet planeras. Röntgenverksamheten har under året digitaliserats. FoUU På Hjärtcentrum har tillskapats tjänster med forskningsprofil mellan 25-50%. Avsikten med detta är att stimulera medarbetare med intresse och fallenhet för att driva forskning och handledning. Hjärtcentrums förhoppning är att detta på sikt kommer att ge utdelning i form av ökade forskningsaktiviteter och ökade externa anslag. I samarbete med Hälsouniversitetet har vi valt att satsa på fyra större forskningsområden: 4

Minimalinvasiv kirurgi/cirkulationsstöd Noninvasiv hjärt- och kärldiagnostik Ischemisk hjärtsjukdom: metabolt stöd, instabil kranskärlssjukdom, särskilt livskvalitet och hälsoekonomi Hjärtsvikt Under år 2001 hade centrum 42 ALF-projekt. Flera pågår även under 2002. Centrum tilldelades 117 ALF-veckor och 2.801 tkr i allmän forskningsersättning Till detta kan läggas ett antal LUA-projekt med till stor del extern finansiering. Totalt har Hjärtcentrum 39 disputerade läkare, varav 3 under 2001. Under året disputerade även Hjärtcentrums första sjuksköterska. Övriga prestationer under 2001: 37 publicerade artiklar. Hjärtcentrum har varit representerat med Abstracts/Posters på samtliga stora kardiologiska kongresser under året. Medarbetarperspektiv Kompetensutveckling Vi arbetar med kompetensstegar för samtliga medarbetargrupper och har genomfört OLAprojektet för sjuksköterskor och BMA. Vi har en frikostig inställning till kompetensutveckling, såväl intern som extern. Vi ordnar med utbildningsdagar (ca 5 per år), översiktskurs i hjärtsjukvård för nya sköterskor och sjukgymnaster (2 per år), 5 poängs högskolekurser riktade mot hjärtsjukvård för mer erfarna sköterskor och sjukgymnaster (2 per år), forskningsmetodik och omvårdnadsteori för sjuksköterskor prioriteras. Särskilda fördjupningskurser för undersköterskor ordnas. Läkarsekreterare erbjuds interna och externa utbildningar med IT-inriktning. För läkare erbjuds ca 3 tim interna utbildningstillfällen per vecka samt tillämpas möjlighet till 10 dagars extern utbildning i form av kurser/kongresser per år. Egna ansvarsområden Specialist-/överläkare : 39 av 63,62% Sjuksköt : 106 av 175, 61 % ( inkl specialuppdrag, egna självständiga ansvarsområden eller mottagningar - pacemaker, hjärtsvikt, posttransplantation, prevention/rehabilitering, TEDA, förmaksflimmer, hygien, medicinsk teknik utrustning, läkemedel, nutrion ) Sjukgymn: 6 av 7, 86% BMA: 27 av 32, 84% Undersköt: 57 av 99, 58% Sekreterare: 24 av 33, 73% Personalbehovet är relativt väl tillgodosett om inga oförutsedda avflyttningar inträffar. 5

Arbetsmiljö Hjärtcentrum har mål och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet, vilka uppdateras årligen. För att skapa en god arbetsmiljö och arbetstrygghet erbjuder vi våra medarbetare mentorskap, olika arbetstidsmodeller, olika anställningsmodeller, friskvård. Landstingsenkäten 2000 visade goda resultat avseende upplevd arbetsmiljö. Således var det 88 % som tyckte att samarbetsklimatet mellan olika yrkesgrupper var bra, drygt 70% kunde öppet säga vad man tycker och 72 % tyckte att Hjärtcentrum har en positiv vi-anda. Vid klinikresor för Thorax-Kärl samt Kardiologiska kliniken hösten 2001 var temat stress och stresshantering. Östgötahälsan gjorde under våren 2001 individuella intervjuer inom en enhet och en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön togs fram. Planerat förbättringsarbete Vi skall bli bättre på att ge varandra såväl positiv som negativ feed-back, vi skall arbeta bättre med PoU-samtal och individuella utvecklingsplaner. Samtliga arbetsledare och klinikchefer skall under våren 2002 gemensamt vidareutbilda sig i POU-samtal. Vi skulle vilja minska graden av upplevd stress samt fysisk belastning och har arbetat fram en handlingsplan för vilken vi söker externa medel. Ekonomiperspektiv Produktion Inom såväl sluten (högspecialiserad- och länssjukvård ) som öppen vård har produktionen överstigit produktionsplan och således budget. Speciellt gäller detta för kardiologisk länssjukvård ( E-län ) där produktionssiffran slutade på 113 % av budget Även den utomregionala vården ökade kraftigt, 142%. KPP KPP projektet fortgår. Den inledande analysen omfattade år 1999, arbetet pågår nu med år 2000. Under pilotprojektets gång har metoderna vidareutvecklats och inom Kansliet arbetar man nu med ytterligare metoder för att förenkla den mycket omfattande KPP analysen. Centrum har framfört önskemål om att få börja bearbeta 2001 års material. QPR verktyget som används i KPP projektet har även används vid en mindre budgetanalys på en serviceenhet som ett komplement till projektet. Ekonomi 2001 Resultat Verksamheten gav ett negativt resultat på 2,5 mkr. Detta är en försämring jämfört med budget i balans och resultatet för år 2000 på plus 2,6 mkr. Ersättningen för sjukvård ökade med drygt 20 mkr jämfört med bokslut 2000. Produktionen översteg budget för såväl för regionvård som länssjukvård. De sammanlagda intäkterna ökade med 5 % jfr med utfall år 2000. Inom kardiologisk länssjukvård var ökningen 13 % och vi hade därmed överstigit avtalstaket men efter ny förhandling med beställarnämnden utgick en 40% ersättning även för denna del. Vid stora avvikelser över budget, som i detta fall, fungerar inte prismodellen eftersom marginalersättningen inte täcker kostnaderna för produktionsökningen. 6

Hjärtcentrum har försökt balansera kostnaderna mot de ökade intäkterna och lyckats med undantag för personalkostnaderna där ökningen varit närmare 10 % mot bokslut 2000. Personalkostnaderna kommer att analyseras djupare, men införandet av befattningsutveckling / kompetensstege för sköterskegruppen torde ha bidragit. Vi kan konstatera att arbetade timmar ökat med 2 % och att sjukfrånvaron ökat från 5% till 6%.Delvis har vi erhållit stöd för lönekostnadsökningen genom tillskott av 0,8 mkr Ola-medel. På kostnadssidan har vi även haft en del obudgeterade poster. Bl.a. har det stöd vi fått för utveckling av vårt verksamhetsuppföljningssystem, Carath, inte motsvarat utvecklingsinsatsen varför extra kostnader har belastat centrums resultat Balansposter Vi hade under 2000 stora investeringar, vilket medfört att årets avskrivningar ökat med drygt 1 mkr. Under året har Fysiologiska kliniken anskaffat ett Hawkeye system till en av sina gammakameror. Denna investering på 1,6 mkr var den enda större som gjordes under året. Inom Thoraxradiologiska kliniken sker en övergång mot digital röntgen, men den har blivit försenad och investeringarna har begärts rullade. Thoraxradiologiska kliniken har nu en fungerande anläggning med modalitetsanslutningar och bildplattesystem, men man saknar ett PACS system för datalagring för att göra anläggningen komplett. Ett sådant kommer förhoppningsvis att tas i bruk under våren 2002. Förråd och lager har under året skrivits ner med 1 mkr för material. Thoraxradiologiska kliniken har gått över till konsignationsförråd för sina stent. Lageravvecklingen har gått fortare än förväntat och härigenom har 1,5 mkr frigjorts. Förrådet för operationsmaterial har ökat med 0,5 mkr. Även här arbetar vi för att komma över mot konsignationsförråd. På grund av årets resultat har det egna kapitalet minskat till 1,8 mkr, vilket är mycket lågt i förhållande till verksamhetens omslutning. Finansieringsanalys En stor förändring har skett i och med att vi amorterat vårt långsiktiga lån på 30 mkr. Centrum har tidigare framfört önskemål om delamorteringar av vårt långa lån. På landstingsnivå har nu beslutats om en generell övergång till rörlig kredit. Hjärtcentrum har under åren lyckats minska sin upplåning och har nu en checkräkning som var drygt 16 mkr i årets utgående balans. Detta har i år skett genom: låga investeringar (återfört netto 5 mkr) minskning av kortfristiga fordringar ( 8 mkr) Minskning av förråd (1 mkr) Kassamedel till amorteringen (6 mkr) Ökning av kortfristiga skulder ( -4 mkr) Denna lösning bedöms minska våra finansiella kostnader. 7