Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015

Transkript

1 Datum: Dnr: LTV Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 JONAS LOSTELIUS ENHETEN FÖR KUNSKAPSSTYRNING OCH UTBILDNING

2 2 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning Bakgrund Syfte Kontaktsjuksköterskans uppgifter enligt den nationella definitionen Metod Resultat Överensstämmelse med den nationella definitionen Diagnosgrupper Utbildningsbehov hos befintliga kontaktsjuksköterskor Eventuellt utökat resursbehov Jämförelse med andra landsting Samlad analys Förslag... 12

3 3 (12) 1 SAMMANFATTNING I Utvecklingsplan för Uppsala Örebro Cancerplan uttrycks målet att från 2015 ska alla cancerpatienter i sjukvårdsregionen ha tillgång till en kontaktsjuksköterska. 1 I och med införandet av standardiserade vårdförlopp betonas kontaktsjuksköterskefunktionen ytterligare. För att klara målen i Cancerplanen och för att de standardiserade vårdförloppen ska fungera smidigt finns ett behov av att klarlägga nulägesbilden avseende landstingets kontaktsjuksköterskor. Föreliggande rapport har skrivits fram på uppdrag av Landstinget Västmanlands Hälso- och sjukvårdsdirektör och syftar bland annat till att redovisa i vilken utsträckning landstingets kontaktsjuksköterskor arbetar i enlighet med den nationellt framtagna definitionen av kontaktsjuksköterska, att identifiera eventuellt utbildnings- och resursutökningsbehov avseende kontaktsjuksköterskor. Kartläggningen gjordes med hjälp av en enkäter och resultaten visar bland annat att de allra flesta kontaktsjuksköterskorna i några avseenden helt eller delvis arbetar i enlighet med den nationella definitionen. Samtidigt framgår att flera kontaktsjuksköterkor i väsentliga avseenden inte arbetar i enlighet med den nationella definitionen, exempelvis: Cirka hälften svarar att de inte ansvarar för att en individuell skriftlig vårdplan upprättas Var femte deltar inte i multidisciplinära ronder/möten. Nästan 7 av 10 saknar ett tydligt skriftligt uppdrag från sin chef 1 av 10 uppger sig ha klar tillgång till yrkesmässig handledning/samtalsstöd i sitt arbete. Jämförelse med tidigare rapporter från Dalarna och Gävleborg tyder på liknande brister i följsamhet även i dessa landsting. Rapportens huvudsakliga förslag tar sikta på att skriftliga uppdrag som främjar bättre följsamhet mot den nationella definitionen bör skrivas fram. Vidare bör landstinget möjliggöra att åtminstone några, och på sikt flera och eventuellt de flesta, kontaktsjuksköterskorna deltar i högskolekursen om 7,5 högskolepoäng som ges av några lärosäten i regionen med start höstterminen Avslutningsvis bör det övervägas om det ska tillsättas extra resurser för flera kontaktsjukskötersketjänster vid framförallt Onkolog-kliniken och Urologkliniken och på sikt eventuellt även vid ÖNH-kliniken. 1 Utvecklingsplan för Uppsala Örebro Cancerplan , sid 15, Hämtat , plan_2014_2015.pdf.

4 4 (12) 2 BAKGRUND I den nationella cancerstrategin ingår kontaktsjuksköterskan som en viktig roll i omhändertagandet av cancersjuka patienter. Intention och mål i strategin är att varje patient med cancerdiagnos ska ha en kontaktsjuksköterska. I Utvecklingsplan för Uppsala Örebro Cancerplan uttrycks målet att från 2015 ska alla cancerpatienter i sjukvårdsregionen ha tillgång till en kontaktsjuksköterska. 2 I och med införandet av standardiserade vårdförlopp betonas kontaktsjuksköterskefunktionen ytterligare. Inom landstinget Västmanland finns sedan flera år tillbaka ett etablerat nätverk för kontaktsjuksköterskor. Nätverket träffas med regelbundenhet flera gånger per termin, alla kan dock inte vara med varje gång men kommunikation sker även via e- post. Hur mycket landstingets befintliga kontaktsjuksköterskor arbetar som just kontaktsjuksköterskor och vilka uppgifter som ingår varierar dock. Att få ett klart grepp om nulägesbilden avseende landstingets kontaktsjuksköterskor och att använda nulägesbilden för det fortsatta utvecklingsarbetet anses som en väsentlig pusselbit för att klara målen i Cancerplanen och för att de standardiserade vårdförloppen ska fungera smidigt. Rapporten har skrivits fram på uppdrag av Landstinget Västmanlands Hälso- och sjukvårdsdirektör. 3 SYFTE Rapporten har följande syften: 1. Redovisa i vilken utsträckning landstingets kontaktsjuksköterskor arbetar i enlighet med den nationellt framtagna definitionen av kontaktsjuksköterska. 2. Åskådliggöra vilka diagnosgrupper som omfattas per idag. 3. Identifiera eventuellt utbildningsbehov hos befintliga kontaktsjuksköterskor. 4. Identifiera eventuellt utökat resursbehov. 4 KONTAKTSJUKSKÖTERSKANS UPPGIFTER ENLIGT DEN NATIONELLA DEFINITIONEN Begreppet kontaktsjuksköterska har definierats och en gemensam beskrivning av kontaktsjuksköterskans roll och uppgifter har tagits fram enligt nedan: 3 Kontaktsjuksköterskan: 2 Utvecklingsplan för Uppsala Örebro Cancerplan , sid 15, Hämtat , plan_2014_2015.pdf. 3 Hämtat ,

5 5 (12) är tydligt namngiven för patienten. har speciell tillgänglighet och kan hänvisa till annan kontakt när han/hon inte är tillgänglig. informerar om kommande steg. förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov. ger stöd till patienten och närstående vid normal krisreaktion. vägleder till psykosocialt stöd vid behov. säkerställer patientens delaktighet och inflytande i sin vård. bevakar aktivt ledtider. Kontaktsjuksköterskan har dessutom: ett tydligt skriftligt uppdrag. kunskaper som regleras av innehåll och avgränsningar i varje patientprocess. ansvar för att en individuell skriftlig vårdplan upprättas (även om den kan upprättas av andra). ansvar för aktiva överlämningar till en ny kontaktsjuksköterska. uppgiften att delta i multidisciplinära ronder/möten. 5 METOD Givet att landstinget redan har ett etablerat och fungerande nätverk av kontaktsjuksköterskor har detta använts som utgångspunkt för kartläggningen av kontaktsjuksköterskor, deras nuvarande arbetsuppgifter och utbildningsbehov. 4 Metoden som har valts är enkätmetoden 5. En digital enkät upprättades men anpassades för pappersutskrift. Enkäten utgick från den nationella definitionen av kontaktsjuksköterskerollen. Frågor formulerades i likhet med följande fråga: Är du tydligt namngiven för patienten? Svaren som fanns tillgänglig var Ja, Delvis och Nej där respondenterna ombads kryssa för något av alternativen. Utöver detta försågs enkäten med några övriga frågor som exempelvis omfattade frågan: Har du behov av utbildningsinsatser? Om ja eller delvis, ange område: 4 Kontaktsjuksköterska används som benämning på de sjuksköterskor som ingår i landstinget Västmanlands kontaktsjuksköterskenätverk. 5 Enkäten redovisas i sin helhet som en bilaga till den här rapporten.

6 6 (12) Enkäten avslutades med frågor om vilka diagnosgrupper som omfattas av respondentens kontaktsjuksköterskefunktion samt ungefär hur mycket tid man lägger på kontaktsjuksköterskeuppdraget. Samtliga 35 identifierade kontaktsjuksköterskor tillsändes enkäten digitalt den 12 februari 2015 med sista svarsdag den 27 februari Därefter har påminnelser skickats dels digitalt, dels muntligt vid kontaktsjuksköterskornas nätverksmöte den 19 mars För att hålla verksamhetscheferna informerade skickades ett e-post till dem den 12 februari I samma e-post ombads verksamhetscheferna att delge sin kliniks syn på framtida resursbehov gällande kontaktsjuksköterskefunktionen. Även här sattes sista svarsdag till den 27 februari För att fånga in eventuella ytterligare kontaktsjuksköterskor som kanske finns inom landstinget men som inte fanns uppsatta som mottagare av enkäten listades respondenterna i e-postet till klinikcheferna med uppmuntran om att meddela ytterligare förslag på mottagare utöver de som redan listades i e-postet. 6 RESULTAT Av 35 identifierade kontaktsjuksköterskor svarade 31 på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens om cirka 89 procent. Givet att bortfallet är relativt litet har någon djupare bortfallsanalys inte gjorts. Eftersom inte samtliga respondenter svarade på alla frågor summerar inte alltid antalet svar till 31. Någon intern bortfallsanalys har inte gjorts. Resultaten bedöms trots avsaknad av bortfallsanalyser inte påverkas nämnvärt. Tre verksamhetschefer inkom med svar om framtida resursbehov gällande kontaktsjuksköterskefunktionen. Någon påminnelse skickades inte. 6.1 Överensstämmelse med den nationella definitionen Resultatet framgår av tabellen nedan. De fyra sista frågorna ingår inte i den nationella definitionen utan är tillkommande frågor.

7 7 (12) Är du tydligt namngiven för patienten? Har du en speciell tillgänglighet? Kan patienten hänvisas till annan kontakt när du inte är tillgänglig? Informerar du om kommande steg i diagnostik och behandling? Förmedlar du kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov? Ger du stöd till patienten och till närstående vid normal krisreaktion? Vägleder du till ytterligare psykosocialt stöd vid behov? (t ex förmedlar kontakt med kurator) Säkerställer du patientens delaktighet och inflytande i sin vård? Ansvarar du för att en individuell skriftlig vårdplan upprättas? (även om den kan upprättas av andra) Bevakar du aktivt ledtider, så att onödig väntan minimeras? T ex röntgentider JA DELVIS NEJ Deltar du i multidisciplinärar ronder/möten? Har du ett tydligt skriftligt uppdrag från din chef? Ansvarar du för aktiva överlämningar/rapporteringar till en annan kontaktsjuksköterska? Ingår något mer i ditt uppdrag som kontaktsjuksköterska? Har du tillgång till yrkesmässig handledning eller någon annan form av handledning/samtalsstöd i ditt arbete? Tycker du att du har fått någon utbildning för kontaktsjuksköterskerollen? Har du behov av utbildningsinsatser? Antal svar Resultatet av kartläggningen visar bland annat att de allra flesta kontaktsjuksköterskorna i några avseenden helt eller delvis arbetar i enlighet med

8 8 (12) den nationella definitionen medan flera kontaktsjuksköterkor i väsentliga avseenden inte arbetar i enlighet med den nationella definitionen. Följande noteringar kan göras: Cirka hälften ansvarar inte för att en individuell skriftlig vårdplan upprättas. Var femte deltar inte i multidisciplinära ronder/möten. Nästan 7 av 10 saknar ett tydligt skriftligt uppdrag från sin chef. 1 av 10 uppger sig ha klar tillgång till yrkesmässig handledning/samtalsstöd i sitt arbete. Drygt hälften tycker sig inte ha fått någon utbildning för kontaktsjuksköterskerollen. Nästan alla anser sig ha behov eller delvis ha behov av utbildningsinsatser. 6.2 Diagnosgrupper Av enkätsvaren framgår att kontaktsjuksköterskorna täcker in följande diagnosgrupper. Diagnosgrupp Akuta leukemier Andra maligna blodsjukdomar Appendixcancer Blåscancer (de som är muskelinvasiva) Bröstcancer Bukspottskörtelcancer (pancreas) Gallvägs-/gallcancer Gynekologisk cancer Hjärntumör Hudcancer Huvudhalscancer: (läpp, tunga, munhåla, övriga munhåla farynx, larynx, hypofarynx, näsa-bihålor) Kroniska leukemier Körtelcancer (spottkörtel, thyroidea) Levercancer Lymfom Magsäckscancer (ventrikel) Malignt melanom Matstrupscancer (esofagus) Neuroendokrina tumörer Njurcancer Organ i den övre abdominella regionen såsom magsäck, lever, gallvägar, bukspottkörtel, sköldkörtel, matstrupe Plastikoperationer

9 9 (12) Prostatacancer Rektalcancer Sköldkörtelcancer (tyroidea) Strålbehandla patienter med fokus på gyn, huvud, hals Sår/Brännskada Tjocktarmscancer (kolon) Tolvfingertarmscancer (duodenum) Tunntarmscancer Övre GI 6.3 Utbildningsbehov hos befintliga kontaktsjuksköterskor På frågan om vilket utbildningsbehov man tycker sig ha kunde samma person svara flera olika aktiviteter. Svaren fördelar sig enligt tabellen nedan. UTBILDNINGSBEHOV ANTAL SVAR Samtalsstöd/samtalsmetod 8 Nätverksträffar 4 Uppdragsutbildning kontaktsjuksköterska 3 Vet ej 2 Kontaktsjuksköterskerollen 1 Kommunikation och bemötande 1 Psykosocial terapi 1 Kunskap om hur olika diagnoser kan 1 behandlas Av tabellen framgår att många har utbildningsbehov avseende samtalsstöd/samtalsmetod samt att landstingets interna kontaktsjuksköterskenätverk fyller en viktig fortbildningsfunktion.

10 10 (12) 6.4 Eventuellt utökat resursbehov Av verksamhetschefernas inkomna svar kan följande sammanställning göras för att illustrera utökningsbehov av kontaktsjuksköterskor. KLINIK Onkolog-kliniken BEHOV Behovet av kontaktsjuksköterskor är alarmerande. 1 tjänst ska inrättas men är ännu ej besatt. Sammanlagt borde 1 kontaktsjuksköterska för GI-patienter, 1 för ÖNH-patienter och lungcancer, 1 för övriga patientgrupper och 1 för palliativ vård tillföras kliniken. Urologkliniken 1 st på 100%. Utbildning för samtliga behövs. ÖNH-kliniken Ser ett ökande behov och planerar för förstärkning med mer resurser. Ser även behov av vidareutbildning. Av kontaktsjuksköterskorna har 26 respondenter svarat på frågan gällande hur mycket arbetstid man lägger i procent av heltid. Svaren varierar från 12,5 procent till 80 procent. Sammanlagt läggs uppskattningsvis cirka 10,0 heltidstjänster på kontaktsjuksköterskeuppdraget. Flera har emellertid svarat att det är svårt att uppskatta omfattningen och detta gör att siffran ska tolkas med försiktighet. 7 JÄMFÖRELSE MED ANDRA LANDSTING Uppgifter för jämförelser med andra landsting har hämtats från officiella rapporter från Dalarna och Gävleborg. 6 Rapporterna är båda från år 2013 och man kan anta att det har skett en viss utvecklingen sedan dess. Flera olika uppgifter kan vara relevanta att jämföra, nedanstående uppgifter utgör ett axplock och har valts ut mot bakgrund av den här rapportens syften och mot bakgrund av vilka uppgifter som är gemensamma i de tre rapporterna. 6 Kartläggning av kontaktsjuksköterskefunktionen inom den specialiserade cancervården i Landstinget Dalarna, november 2013, Forsberg och Göthman samt Kontaktsjuksköterska en del av Cancerstrategi Gävleborg, version R01, den 1 mars 2013, Lundqvist och Fessé.

11 11 (12) VÄSTMANLAND ( ) DALARNA ( ) GÄVLEBORG ( ) Folkmängd Antal kontaktsjuksköterskor Tydliga gemensamma avvikelser från nationella definitionen Ansvar för att individuell skriftlig vårdplan upprättas. Delta i multidisciplinära ronder/möten. Tydligt skriftligt uppdrag från chef. Ansvar för aktiva överlämningar/rapporteringar till ny kontaktsjuksköterska. Arbetstid 10,0 (27 svarande) Ej uppgift Ca 8,5-9,0 Tillkommande resursbehov 5,0 heltidstjänster Ej uppgift 2,0-4,0 heltidstjänster Jämförelsen tyder inte på några större skillnader. Faktum är att rapporterna tyder på att följsamheten mot den nationella definitionen är likartad, och även brister i ungefär samma avseenden. 8 SAMLAD ANALYS I likhet med situationen i Dalarna och Gävleborg är följsamheten mot den nationella definitionen vanligast förekommande avseende följande punkter: Ansvar för att individuell skriftlig vårdplan upprättas. Delta i multidisciplinära ronder/möten. Tydligt skriftligt uppdrag från chef. Ansvar för aktiva överlämningar/rapporteringar till ny kontaktsjuksköterska. Av resultaten framgår också att endast 1 av 10 uppger sig ha klar tillgång till yrkesmässig handledning/samtalsstöd i sitt arbete. Yrkesmässig handledning/samtalsstöd kan vara värdefullt dels ur ett kompetensutvecklings- och kvalitetssäkringsperspektiv, dels ur ett arbetsmiljöperspektiv. Enkätsvaren visar att nästan alla kontaktsjuksköterskor anser sig ha behov eller delvis ha behov av olika utbildningsinsatser. Utbildningsbehoven som framkommer i enkätsvaren täcks, tillsammans med mycket annat, relativt väl in av den (åtminstone på pappret) omfattande högskolekursen om 7,5 högskolepoäng som ges av några lärosäten i regionen med start höstterminen Det bör vara önskvärt att

12 12 (12) landstinget prioriterar att möjliggöra för någon kontaktsjuksköterska att delta i utbildningen i ett tidigt skede för att få en bättre uppfattning om innehållet. Därefter kan ställningstaganden göras om huruvida landstinget ska försöka tillse att fler eller rent av så många som möjligt anmäler sig. Ovanstående jämförelse med Gävleborg tyder inte på något större tillkommande resursbehov medan verksamhetschefernas svar motsäger den bilden. Även några kommentarer i kontaktsjuksköterskeenkäten tyder på att kontaktsjuksköterskeuppgifter måste utföras vid sidan av personernas huvudsakliga arbetsuppgifter. I kombination med att det ofta saknas ett tydligt skriftligt uppdrag kan en risk vara att kontaktsjuksköterskeuppdraget inte alltid tilldelas den tid och uppmärksamhet som det enligt Cancerplanen borde förtjäna. 9 FÖRSLAG Utifrån rapporten läggs följande förslag till beslut: Att uppdra till ansvariga chefer att upprätta tydliga skriftliga uppdrag gällande kontaktsjuksköterskeuppdraget. Att det i det skriftliga uppdraget ska framgå att den nationella definitionen utgör utgångspunkt med särskilt fokus på att följande punkter tas upp: Ansvar för att individuell skriftlig vårdplan upprättas. Delta i multidisciplinära ronder/möten. Ansvar för aktiva överlämningar/rapporteringar till ny kontaktsjuksköterska. Att möjliggöra, via information och finansiering, att åtminstone några, och på sikt fler och eventuellt de flesta, kontaktsjuksköterskorna deltar i högskolekursen om 7,5 högskolepoäng som ges av några lärosäten i regionen med start höstterminen Om få kontaktsjuksköterskor från landstinget deltar i utbildningen kan en plan för att tillhandahålla yrkesmässig handledning/samtalsstöd till kontaktsjuksköterskorna behöva utarbetas. Att efter dialog med ansvariga verksamhetschefer överväga att tillsätta extra resurser för flera kontaktsjukskötersketjänster vid framförallt Onkolog-kliniken och Urologkliniken och på sikt eventuellt även vid ÖNH-kliniken.