Infektioner relaterade till intravasala katetrar

Relevanta dokument
Preventing Infections Related to Central Venous and Arterial Catheters

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Kateterrelaterade infektioner. Andreas Berge Karolinska sjukhuset, Solna för Infektionsläkarföreningen Båstad Uppdaterad för

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

DET GÅR ATT FÖREBYGGA INFEKTIONER RELATERADE TILL CENTRALA VENKATETRAR!

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

PM URINVÄGSINFEKTIONER

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Kan vi sätta och använda perifera venkatetrar med vetenskapligt stöd?

Neurokirurgiska CNS infektioner

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Handläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Giltighetstid: längst t om

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Båda systemen erbjuder både fördelar och nackdelar, men man har tidigare inte jämfört systemen mot varandra i en prospektiv randomiserad studie.

Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

1. Ja 2. Nej 3. Njae, det är väl bara att ta ut katetern och låta patienten kissa själv

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Del 5_14 sidor_26 poäng

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Clostridium difficile i sjukvården

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.

Urinvägsinfektioner hos äldre

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Multiresistenta bakterier

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Strama för sjuksköterskor

MRB Multiresistenta bakterier

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistens i blododlingar

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Antibiotikaresistens i blododlingar

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Ortopediska infektioner

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Antibiotikaresistens i blododlingar

BIP Central Venous Catheter

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling

Överdiagnostik av penicillinallergi

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Ortopediska infektioner Strama

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör

Transkript:

Infektioner relaterade till intravasala katetrar Vem har en infektion? Hur ska den behandlas? Fredrik Hammarskjöld Överläkare, Med. Dr. Op/IVA kliniken Länssjukhuset Ryhov, Jönköping fredrik.hammarskjold@rjl.se

Bindningar till industrin: Inga

Vad är en CVK? FHd 2019 3

Börje 52 år Opererad för coloncancer, adjuvant cytostatika. Har venport Inkommer hemifrån i fulminant septisk chock Stora mängder inotropi Intuberas och kräver FI0 2 > 70% Gravt störd koagulation Venporten oretad. Kanske lite spänd i buken. Inga andra fokalsymptom. CT- thorax: bilateral skyiga oklara infiltrat CT- buk: Lite vätska här o där FHd 2019 4

Lasse 42 år Patient med TPN i hemmet via en venport sedan 1,5 år pga kort tarm. Inkommer med 39 graders feber och måttlig allmänpåverkan. Oretad CVK. Inga fokal symptom. FHd 2019 5

Maja 2 år Maja är väger 9 kg och är jätterädd för alla stick AML. Pågående cytostatika. Totalvita < 0.1 Nu feber, allmänt tagen, CRP var igår 43 idag 56. Inga fokal symptom. Har en tunnelerad dubbellumen CVK som är oretad. FHd 2019 6

Maria 47 år Kvinna med bröstcancer Venport sedan 4 månader för cytostatika Porten har ömmat i en vecka. Nu 38 C feber. Rodnad över porten. CRP 37. Ingen allmänpåverkan. FHd 2019 7

Vilka intravasala katetrar kan ge infektioner? ALLA!

Glöm inte PVKerna!! Saliba P et al. J Hosp Infect. 2018: 100; e178-e186 In conclusion, PVCR-BSI is a much more common problem in hospitals than previously suspected, and is associated with high morbidity and mortality rates. The implementation of a multimodal strategy and continuous assessment of performance achieved a sustained reduction in PVCR-BSI, especially in S. aureus-associated PVCR-BSI, and had a major impact on mortality. FHd 2019 9

Å inte heller artärkatetrarna! Metaanalys: CRBSI: 0.96/1000 kateterdagar Om alla odlades: 1.26/1000 dagar Odling vid behov 0.7/1000 dagar Jönköping: 600 AK på IVA CRBSI: 0 per 1000 kateterdagar CRI: 2.0 per 1000 kateterdagar Horo J et al. Crit Care Med. 2014:42;1334-9 Hammarskjöld et al: J Hosp Infect. 2010; 76: 130-4 FHd 2019 10

EPIDEMIOLOGI Med strukturerat införande av goda rutiner kan incidensen av CVK-infektioner bli mycket låg! Lipitz-Snyderman A et al. BMJ 2011; 342:d219 Pronovost et al BMJ. 2010;340:c309. doi: 10.1136/bmj.c309. Pronovost P.Am J Infect Control. 2008; 36: S171.e1-5. Hammarskjöld F et al. Am J Infect Control. 2014: 42:122-8. Men det handlar också om hur man mäter Den som söker ska finna Matteus 7:8 FHd 2019 11

KLINISKA DEFINITIONER OBS! Olika studier har olika definitioner Kateter kolonisation: Positiv CVK- odling utan kliniska symptom på samma variabel Lokal infektion Inflammation med mikroorganismer runt insticksställe, i venportsficka eller utmed tunnelering. Kom ihåg att de flesta CRI/CRBSI ej har lokalsymtom (undantag S. aureus) Kateter relaterad blodburen infektion: Samma organism från CVK eller CVK-blod och perifer blododling och kliniska symptom. Kateter relaterad sepsis: Positiv CVK odling med 2 eller fler sepsis symptom. Med eller utan positiv blododling. Ingen annan förklaring till infektionen. Fraenkel et al. Anaesth Intensive Care. 2000; 28: 475-490. FHd 2019 12

SURVEILLANCE DEFINITION (enligt CDC) CLABSI (Central line-associated bloodstream infection) Positiv blododling hos en patient där CVK suttit mer än 2 dygn när blododlingen togs Ingen annan orsak till infektion Kräver inte odling av kateterspets eller analys av blod ur CVK CLABSI är ingen klinisk diagnos! FHd 2019 13

Odlingstekniker Det finns minst 16 tekniker beskrivna. Spets: Kvalitativ, semikvantitativ, kvantitativ Blood: Oparad kvalitativ, oparad kvantitativ, parad kvantitativ, tillväxthastighet etc Snabbtest är inte tillförlitliga i nuläget Blot et al. Support Care Cancer. 2000; 8: 287-292 Siegman- Igra et al. J Clin Microbiol. 1997; 35: 928-936. FHd 2019 14

Odlingsmetoder i Sverige Spetsodling (semi-kvantitativ): Roll-plate Maki D et al. N Engl J Med 1977; 296 (23): 1305-9 Sonication Brun-Boisson C et al. Arch Intern Med. 1987: 147(5): 873-7. Blod: Parad blododling med analys av tillväxttid (120 minuters tidsskillnad) Sensitivitet (%) Specificitet (%) Korttidssystem 81 92 Långtidssystem 93 75 DesJardin JA et al. Ann Intern Med 1999; 131 (9):641-7 Martinez JA et al. Crit Care Med. 2002; 30 (1):7-13 Douard MC. Clin Infec Dis 1999; 131 (9):641-7 FHd 2019 15

Alla enheter måste ha tillgång till både spets- och blododlingsteknik Rekommendationsklass 1 Evidensgrad A www.sfai.se/riktlinjer

Begränsningar Spets: Katetern måste tas bort Skillnad mellan kolonisation och infektion kan vara svårt Antibiotika behandling Förvaring och transporttid Antimikrobiella CVK? Gränssvärden för olika mikroorganismer? Blod: Blod måste tas ur alla lumen och katetrar (kan bli mycket!) Antibiotika Intermittent bakteremi Gäller 120 min för alla mikroorganismer? Stammar i perifert och centralt blod anses lika utifrån resistensmönster Perifer blododling kan ej tas (svårstuckna, barn) FHd 2019 17

MIKROORGANISMER Vanligast: KNS S. aureus Candida arter Näst vanligast Enterococcer Klebsiella arter E. Coli Pseudomonas spp Enterobacter Arter o resistensmönster varierar mycket beroende av: Geografisk plats Typ av enhet Typ av patient Antibiotika tryck och resistens Följsamhet till rutiner Ovanligare Bacillus species Serratia Corynebacterium Acinetobacter Stenotrophomonas maltofilia etc FHd 2019 18

Hur ska vi behandla då? Det är skral vetenskap Rekommendationer baseras till stor del på ickerandomiserade, retrospektiva kohort studier Några få RCT som är för små Studier är svåra att göra FHd 2019 19

Hur närmar man sig problemet Tre grundfrågor att besvara: 1. Kan CVK eller annan kateter vara orsak till patientens symptom? 2. Ska/kan den tas bort? 3. Skall antimikrobiell behandling ges? Systemisk antibiotika Låslösningar FHd 2019 20

Handläggning av misstänkt CVK infektion Korttidsystem Korttidssystem med lokal infektion och/eller svårt septisk patient: Ta bort CVK och odla (spets eventuellt parad blododling) Ge antibiotika Korttidssystem utan lokalinfektion eller måttligt påverkad patient: Parad blododling med tillväxtshastighet, alla lumen Alternativt byt CVK över ledare ta perifer blododling och avvakta svar Ge ev antibiotika tills svar kommit Ta bort CVK om odling talar för infektion och ge antibiotika FHd 2019 21

Behandling av korttidssystem www.sfai.se/riktlinjer Handläggning* av CVK-relaterad infektion under korttidsanvändning *) Heldragna pilar avser positivt och streckade pilar negativt svar Misstänkt / säkerställd CVK-relaterad infektion under korttidsanvändning Behövs CVK? Ta parad blododling Ta bort CVK Odla från kateterspets spetsodling Ta parad blododling Infektion vid insticksställe? Svår sepsis eller septisk chock? Ta bort CVK Odla från kateterspets Lägg in ny CVK i annat kärl Ge empiriskt antibiotikum Byt CVK över ledare alternativt avvakta blododlingssvar om misstanken är liten Odla från kateterspets Överväg antibiotikum Fortsätt infektionsutredning Överväg antibiotikum CVK-infektion/-kolonisation osannolik Positiv spetsodling? CVK-infektion/-kolonisation möjlig Positiv blododling? Blodburen CVK-infektion Ta bort CVK Lägg in ny CVK i annat kärl Fortsätt infektionsutredning Överväg antibiotikum Ta bort CVK Lägg in ny CVK i annat kärl Ge antibiotikum justerat efter odlingssvar FHd 2019 22

Handläggning av misstänkt CVK infektion Långtidssystem Långtidssystem med svårt septisk patient eller uttalade lokalsymptom Parad blododling ur alla lumen Ge antibiotika och ta bort systemet (vid septisk chock akut-source control) Långtidssystem med eller utan måttlig lokalinfektion och måttligt påverkad patient: Parad blododling och ev lokal odling Ge antibiotika och avvakta svar Om S. aureus eller svamp (kanske några till*): ta bort system Övriga mikroorganismer : försök behandla Låslösning *Pseudomonas spp, Bacillus spp, Micrococker, Proprioni spp FHd 2019 23

Behandling av långtidssystem www.sfai.se/riktlinjer Handläggning av CVK-relaterad infektion under långtidsanvändning *) heldragna pilar avser positivt och streckade pilar negativt svar Misstänkt / säkerställd CVK-relaterad infektion under användning av venport, tunnelerad CVK eller PICC Behövs CVK? Ta parad blododling Avlägsna CVK-systemet Odla från kateterspets Odla från sårhåla/tunnel Ge empiriskt antibiotikum Justera antibiotikum efter odlingssvar Svår sepsis, septisk chock, infektiös komplikation (endokardit, osteomyelit, epiduralabscess, septisk tromboembolism) eller vid uttalad lokal infektion (ex stor varansamling runt port eller i tunneleringskanal)? Ta parad blododling Odla från sårhåla/tunnel Ge empiriskt antibiotikum Överväg låslösning Justera antibiotikum efter odlingssvar Otillräcklig behandlingseffekt under pågående, eller återkomst av infektionstecken efter avslutad, antibiotikabehandling Växt av Staphylococcus aureus eller Candida spp? Överväg även vid växt av Psudomonas spp, Bacillus, Mikrococker och Proprionibakterier Avlägsna CVK-systemet Odla från kateterspets Odla från sårhåla/tunnel Justera antibiotikum efter odlingssvar FHd 2019 24

Antibiotikaförslag ANTIBIOTIKA Okänd mikroorganism: Grampositivt antibiotikum Gramnegativt antibiotikum Svampmedel till utvalda patienter (ex IVA, neutropena patienter, patienter med tarmproblem) Känd mikroorganism: Passande antibiotika MAN MÅSTE KÄNNA TILL SINA MIKROORGANISMER. DISKUTERA MED INFEKTIONSLÄKARE OCH MIKROBIOLOG. FHd 2019 25

Låslösningar för behandling (framförallt långtidssystem) Kan användas som profylax vid återkommande infektionsproblem Kan användas som behandling tillsammans med systemisk antibiotika Exempelvis: vancomycin, gentamycin, ceftazidim, taurolidin, citrat, saltsyra, etanol, EDTA (varför sig eller i kombinationer). EJ heparin Fördelar: eradikering av biofilm Nackdel: Resistensutveckling (antibiotika) Kan endast användas på silikon (etanol) DJUNGEL! FHd 2019 26

Funkar det? Låslösningsbehandling är förmodligen säkert och tämligen effektivt (som bäst 50% - 70%) Infektion med Enterobacteriaceae är svårast att behandla Hard-core enheter använder det tom på S.aureus och P. aeruginosa Tribler S et al. Am J Clin Nutr. 2018: 107:743-753 Norris et al. International journal of antimicrobial agents 2017; 50: 308-17. FHd 2019 27

Behandlingstider S. aureus Minst 14 dagar (uteslut endokardit) Candida arter 14 dagar efter negativ blododling Övriga mikroorganismer 7-14 dagar Komplicerad CVK-infektion Infekterad tromb (ganska vanligt): som endokardit Endokardit: endokardit riktlinjer Osteomyelit: osteomyelit riktlinjer FHd 2019 28

Så här tänker Fredrik och Knut om långtidssystemen Ta bort: Det finns inget behov för CVK Patienten vill inte ha kateter Svårt septisk patient Återkommande CRBSI med samma mikroorganism Svår lokal infektion (mycket var och/eller stort hål i huden) Candidaarter och S. aureus (kanske även arter av Pseudomonas, Bacillus, Micrococker, Proprioni) Dålig funktion och långt kvarvarande behov Praktisk svårt med lång behandling (tex poliklinisk vancomycin) Ha kvar: Behovet av system finns kvar under både kort och lång sikt Patienten vill behålla systemet Beskedlig lokalinfektion Patienter där det är mycket svårt att åstadkomma infart. För vissa är CVK helt livsnödvändig och en ny kan vara extremt svår att lägga (gäller ffa kronisk haemodialys via CDK och kronisk TPN) Patienten är villig att försöka Osäkert om det är en infektion (den rodnade porten utan var). Adekvat diagnostik har ej kunnat göras Infektionen måste säkert fås bort så att man kan fortsätta cytostatikabehandling direkt FHd 2019 29

Referenser och texter www.sfai.se/riktlinjer Mermel et al. CID. 2009: 49: 1-45 FHd 2019 30

Börje 52 år Opererad för coloncancer, adjuvant cytostatika. Har venport Inkommer i fullminant septisk chock Stora mängder inotropi Intuberas och kräver FI0 2 > 70% Gravt störd koagulation Venporten oretad. Kanske lite spänd i buken. Inga andra fokalsymptom. CT- thorax: bilateral oklara infiltrat o CT- buk: Lite vätska här o där FHd 2019 31

Lasse 42 år Patient med TPN i hemmet via en venport sedan 1,5 år pga kort tarm. Inkommer med 39 graders feber och måttlig allmänpåverkan. Oretad CVK. Inga fokal symptom. FHd 2019 32

Maja 2 år Maja är väger 9 kg och är jätterädd för alla stick Patient med AML. Pågående cytostatika. Totalvita < 0.1 Nu feber, allmänt tagen, CRP var igår 43 idag 56. Inga fokal symptom. Har en tunnelerad dubbellumen CVK som är oretad. FHd 2019 33

Maria 47 år Kvinna med bröstcancer Venport sedan 4 månader för cytostatika Porten har ömmat i en vecka. Nu 38 C feber. Rodnad över porten. Ingen vätska. CRP 37. Ingen allmänpåverkan. FHd 2019 34