Befolkningsprognos 219-228 DNR KSFD 219/172 219-5-29
Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 3 TIDIGARE BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH TRENDER... 5 3.1 LÅNGSIKTIG BEFOLKNINGSUTVECKLING... 5 3.2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I NÄRTID... 7 3.2.1 TRENDER FÖR IN- OCH UTFLYTTNING... 7 3.2.2 TRENDER FÖR FRUKTSAMHET... 1 4 METOD OCH ANTAGANDEN... 12 4.1 UTFLYTTNING OCH INFLYTTNING... 12 4.1.1 FRAMTIDSUTSIKT FÖR BOSTADSBYGGANDET... 13 4.1.2 PROGNOSANTAGANDEN OM INFLYTTNINGEN... 15 4.2 FÖDELSE- OCH DÖDSTAL... 16 5 PROGNOS FÖR 219-228 TRE SCENARIER... 17 5.1 PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN -18 ÅR... 23 5.2 PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN I ÅLDER 19-29 ÅR... 29 5.3 PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN I ÅLDER 3-64 ÅR... 3 5.4 PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN 65 ÅR OCH ÄLDRE... 31 6 UTSIKT MOT 24... 34 7 SVERIGES FRAMTIDA BEFOLKNING... 35 8 KÄLLOR... 37 Rapportförfattare Fredrik Paulsson Utvecklingsstrateg Kommunstyrelseförvaltningen fredrik.paulsson@astorp.se 42-64 68 Åstorps kommun www.astorp.se Storgatan 7, 265 8 Åstorp 2
1 Sammanfattning Årets befolkningsprognos sträcker sig över perioden 219-228 och tar hänsyn till både att invandringen förväntas minska och att det finns stora planer på bostadsbyggande i kommunen. Prognosen ska ses som en ungefärlig indikation på vilken befolkningsutveckling som kan väntas framöver. Det finns betydande osäkerhetsfaktorer kopplade till både bostadsmarknad, migration och födelsetal. För att fånga in osäkerheten i prognosen har tre scenarier utformats; en huvudprognos, en dämpad prognos och en expansiv prognos. Det mest sannolika scenariot är huvudprognosen, som anger att befolkningen förväntas öka med ungefär 1 4 invånare under hela prognosperioden, till 17 39 invånare år 228. Stora befolkningsökningar väntas kring åren 22 och 222, främst till följd av att många nya bostäder väntas bli klara då. Under prognosperiodens andra hälft förväntas befolkningstillväxten successivt dämpas till en nivå som ligger närmare kommunens mer långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. Födelsetalen väntas öka något under prognosperioden, mycket kopplat till att de stora årskullarna födda kring 1989-1993 kommer upp i barnafödande åldrar. För kommunens verksamhetsplanering väntas de största befolkningsökningarna i högstadieåldrarna (13-15 år) samt bland kommunens äldre invånare, särskilt 8-84-åringarna. Den största osäkerheten i prognosen gäller barn i förskoleåldern, vars befolkningsutveckling är nära sammankopplad med hur stor inflyttningen blir. Storleken på inflyttningen hänger i sin tur mycket ihop med hur många bostäder som byggs i kommunen. Om samtliga byggplaner blir av, kan vi vänta oss en stor ökning av barn i förskoleåldern. 3
2 Inledning I denna rapport presenteras 219 års befolkningsprognos för Åstorps kommun. Prognosen beskriver den förväntade befolkningsutvecklingen i kommunen under de kommande tio åren, 219-228. Prognosen grundar sig främst på den befintliga befolkningsstrukturen, statistik över ett antal befolkningsvariabler och det planerade bostadsbyggandet i kommunen. Befolkningsutvecklingen är avgörande för planeringen av kommunens verksamheter. När befolkningens storlek och sammansättning förändras, så förändras även invånarnas behov av den kommunala verksamheten och servicen. Befolkningsutvecklingen påverkar särskilt kommunens planering av förskole- och skolverksamhet samt av vård- och omsorgsverksamhet. Därför tas befolkningsprognosen fram årligen som ett stöd till kommunens planerings- och budgetarbete, framförallt som ett underlag till verksamheternas behovsbedömningar och lokalresursplanering. När befolkningsprognosen används i kommunens planeringsarbete bör man komma ihåg att det endast är en prognos och därför aldrig med full säkerhet kan förutsäga hur befolkningen kommer utvecklas. Det kan alltid ske oförutsedda händelser som påverkar utvecklingen. Sådana oförutsedda förändringar kan vara kopplade till faktorer såsom konjunktur, bostadsmarknad, infrastrukturprojekt, flyktingströmmar och migrationspolitik. Därtill är utvecklingen i vissa åldersgrupper särskilt svår att prognosticera, såsom antalet nyfödda, vilket även får efterverkningar i prognosen på antalet barn i förskoleålder och så vidare. En annan grupp som är svår att prognosticera är unga vuxna, eftersom de har en stor benägenhet till både in- och utflyttning. Osäkerheten i prognosen ökar också ju längre fram den sträcker sig, dels eftersom eventuella prognosfel hänger kvar och ackumuleras under prognosperioden, och dels för att ovissheten om faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen ökar över tid. Prognosen anger alltså en ungefärlig indikation på framtidens befolkningsutveckling, grundat på vad vi vet om dagens befolkningsstruktur och vad som bedöms vara en sannolik utveckling grundat på historiska data samt antaganden om invandring och bostadsbyggande. Samtlig statistik i prognosen är från SCB om inget annat anges. 4
3 Tidigare befolkningsutveckling och trender Här beskrivs den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun med befolkningens sammansättning och trender för fruktsamhet och in- och utflyttning. 3.1 Långsiktig befolkningsutveckling De senaste årens expansiva befolkningstillväxt bör förstås i en historisk kontext, där analysen utgår ifrån kommunens långsiktiga trender och förutsättningar. Förändringar i befolkningens storlek och sammansättning är i hög grad kopplad till hur befolkningsutvecklingen har sett ut tidigare (främst genom befolkningens åldersstruktur), samt till hur konjunkturen och bostadsbyggandet utvecklas, men också till hur stor invandringen är. I diagrammet nedan kan vi se folkmängdens utveckling i Åstorps kommun sedan 1968. Åstorps kommuns folkmängd år 1968-218 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 Från diagrammet kan vi utläsa att på lång sikt tenderar folkmängden att öka, men att utvecklingen går i vågor. Under 197-talet hade Åstorps kommun en mycket stor befolkningstillväxt (cirka 22 %). Därefter låg folkmängden ganska stilla kring 13 invånare mellan 198 och 2. Från år 2 och framåt har vi sett en stadig ökning i befolkningen. Under perioden 2-218 hade Åstorps kommun en befolkningstillväxt på cirka 24 % (3114 personer). Särskilt under åren 26-28 och 216-217 ökade folkmängden mycket, med över 3 personer årligen. I diagrammet nedan ser vi vilka faktorer som har drivit befolkningsökningen i kommunen. Under 197-talet var det främst det inrikes flyttnettot som drev på befolkningstillväxten och sen under 198-talet minskade det inrikes flyttnettot. Därefter, från och med sent 198-tal, har befolkningen i Åstorps kommun ökat främst till följd av invandring och ett positivt födelsenetto. Det inrikes flyttnettot har varit negativt eller svagt positivt sedan början av 198-talet, med undantag från några år mellan 21-28. 5
Åstorps kommuns inrikes flyttnetto, invandringsnetto och födelsenetto år 1968-218 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Inrikes flyttnetto Invandringsnetto Födelsenetto Hur åldersstrukturen i befolkningen ser ut beror till stor del på hur strukturen har sett ut tidigare. Detta beror på att perioder med höga födelsetal skapar pucklar i befolkningsstrukturen, som återkommer när dessa generationer i sin tur får barn. Detta mönster syns tydligt i befolkningspyramiderna nedan som visar utvecklingen i kommunen år 197, 1984, 23 och 217 (källa till befolkningspyramider: SCB, 219). Befolkningspyramid för Åstorps kommun år 197, 1984, 23 och 217 Källa: SCB 6
I befolkningspyramiderna syns befolkningspucklarna med de stora åldersgrupperna, särskilt i befolkningspyramiden från 23, där både 4-talisterna, 6/7-talisterna och de tidiga 9- talisterna framträder tydligt. Vi kan också se att befolkningsstrukturen har förändrats i att befolkningspyramiden har gått från en mer långsmal spets (se 197) till en kort spets som snabbt breddas redan i höga åldrar (se 217). Detta återspeglar att en större del av befolkningen utgörs av de äldre och att den demografiska försörjningskvoten har ökat, så att befolkningen i förvärvsarbetande åldrar ska försörja en i relativa termer större äldre befolkning. Från 217 års befolkningspyramid ser vi också att den unga befolkningen (-15 år) är stor. Sedan 24 har kommunen haft relativt höga födelsetal och inflyttningen har till stor del utgjorts av barnfamiljer. Detta sammantaget har gett en befolkningsstruktur med stor andel unga och äldre. 3.2 Befolkningsutvecklingen i närtid Om vi fokuserar på utvecklingen mer i närtid, kan vi se i tabellen nedan att den stora befolkningstillväxten de senaste åren till stor del har drivits av invandringen och till viss del av födelsetalen. Detta återspeglar att Åstorps kommun har haft en stor invandring i form av självbosättning av nyanlända i samband med den stora flyktingströmmen till Sverige under dessa år. Befolkningsförändringar år 212-218 i Åstorps kommun 212 213 214 215 216 217 218 Folkmängd 1486 14927 1561 15193 15528 15828 15987 Folkökning 17 121 134 132 335 3 159 Flyttnetto -26 64 94 78 284 26 92 Inflyttning 112 1193 1242 1339 1546 1544 1415 Utflyttning 1146 1129 1148 1261 1262 1284 1323 Inrikes flyttnetto -96-23 -75-68 18 16 1 Inrikes inflyttningar 953 138 114 1122 128 1251 1226 Inrikes utflyttningar 149 161 189 119 119 1235 1225 Invandringsnetto 7 87 169 146 266 244 91 Invandringar 167 155 228 217 338 293 189 Utvandringar 97 68 59 71 72 49 98 Födelsenetto 43 56 38 54 55 39 61 Födda 182 181 181 188 178 165 194 Döda 139 125 143 134 123 126 133 Därtill ser vi också att det föddes många barn under det senaste året och att det inrikes flyttnettot har gått från negativa siffror till svagt positiva de tre senaste åren. 3.2.1 Trender för in- och utflyttning En viktig aspekt när vi analyserar befolkningsutvecklingen är åldern på de personer som flyttar till eller från kommunen. Om vi vet i vilka åldrar som inflyttningen är som störst, kan kommunen också planera sin verksamhet efter detta. I diagrammet nedan visas den genomsnittliga årliga in- och utflyttningen i antal personer per årskull. 7
Kommunens årliga inflyttning/utflyttning per ålder (1-årsklasser), snitt för åren 212-218 Antal personer 5 4 3 2 1 Inflyttning Utflyttning Notering: Den årliga inflyttningen/utflyttningen är utjämnad med center-moving-average -metoden så att varje årskull får en inflyttning/utflyttning som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna. Ålder Utifrån diagrammet kan vi dra slutsatsen att både in- och utflyttning är som störst i åldrarna -1 och 15-4 år. Skillnaden mellan in- och utflyttning, flyttnettot, visas nedan för varje ålder. Kommunens årliga flyttnetto per ålder (1-årsklasser), snitt för åren 212-218 Flyttnetto (antal personer) 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 Notering: Det årliga flyttnettot är utjämnat med center-moving-average -metoden så att varje årskull får ett flyttnetto som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna. Flyttnettot i kommunen är positivt i alla åldrar förutom i åldersgrupperna 18-24 och 62-93 år, där fler flyttar ut. Kommunen har stor nettoinflyttning i åldrarna -18 och 25-38. Den allra största nettoinflyttningen har kommunen i åldersgrupperna -1 och 26-36. Utifrån denna statistik kan vi sluta oss till att den typiska gruppen som tenderar att flytta till kommunen är barnfamiljer. Den allra största nettoinflyttningen består av 31-åringar och 1-åringar. De stora årskullarna födda kring 1989-1993 börjar närma sig 3-årsåldern, vilket tyder på att vi kan vänta en stor inflyttning i denna åldersgrupp de kommande åren (5-1 år framåt). Vi vet också att fruktsamheten i Åstorps kommun är som störst i åldern 27-31 (för kvinnor), därför kan vi också förvänta oss en ökning i födelsetalen. 8
Invandringens storlek har påverkat befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun särskilt mycket under åren 214-217. Utan invandringen hade kommunen haft en betydligt lägre befolkningstillväxt och vissa år - såsom 212, 214 och 215 - hade folkmängden troligen minskat istället för att öka. I diagrammet nedan visas invandringen till Åstorps kommun i förhållande till invandringen på riksnivå under åren 2-218. Invandring i Åstorps kommun kontra riket år 2-218 4 Åstorps kommuns invandring 35 3 25 2 15 1 5 22 25 23 2 24 21 26 28 29 27 21 212 213 211 214 215 218 217 216 4 6 8 1 12 14 16 Rikets totala invandring Notering: Begreppet invandring följer SCB:s definition som omfattar all invandring där personer blivit folkbokförda när de har en grund för bosättning, med rätt att vistas längre än tre månader i Sverige. Detta innebär att utöver asylinvandring ingår även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder. Den totala invandringen till Sverige år 217 var 144 489 personer, av dessa utgjorde asylinvandringen (konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter och övriga flyktingar samt anhöriga till flyktingar) 52 624 personer (Källor: statistik från SCB och Migrationsverket). Vi ser utifrån trendlinjen i diagrammet att det verkar finnas ett tydligt samband mellan invandring till kommunen och på riksnivå. Hela 72 procent av variationen i kommunens invandring kan förklaras av variationen i rikets invandring (determinationskoefficient, R 2 =,721). Därmed är det relevant att i prognosen ta hänsyn till hur migrationsverket prognosticerar invandringen framöver och hur många nyanlända som kommer till kommunerna. Gällande kommunmottagandet ser samvariationen mellan Åstorps kommun och det totala antalet i riket ut på följande sätt åren 21-217: Kommunmottagande av nyanlända (anvisat och eget boende) i Åstorps kommun kontra riket Åstorps kommuns mottagande 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 211 21 212 213 218 214 215 217 216 1 2 3 4 5 6 7 8 Rikets totala kommunmottagande av nyanlända 9
Även i kommunmottagandet av nyanlända följer Åstorps kommun rikets totala nivåer mycket väl. Hela 92 procent av variationen i kommunmottagandet i Åstorp kan förklaras av variationer i det totala kommunmottagandet på riksnivå. Detta samband och Migrationsverkets prognos för antal kommunmottagna de kommande åren, används i befolkningsprognosens antaganden om inflyttning längre fram (se avsnitt 4.1). 3.2.2 Trender för fruktsamhet I befolkningsprognosen används statistik för kommunens tidigare fruktsamhet tillsammans med rikets tidigare och prognosticerade fruktsamhet för att prognostisera kommunens framtida födelsetal. Ett användbart mått för att analysera födelsetalen är den summerade fruktsamheten, som anger hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period i livet, baserat på den fruktsamhet som vid tidpunkten för beräkningen kan summeras för olika åldrar. I diagrammet nedan visas den summerade fruktsamheten för Åstorps kommun och riket under åren 2-218. Diagrammet visar även kommunens utjämnade summerade fruktsamhet (med 3-årsmedel), som i huvudprognosen och den dämpade prognosen antas följa rikets trend parallellt för åren 219-228, med samma avstånd som i utgångsläget. Summerad fruktsamhet för Åstorps kommun och riket 2-218 och enligt prognos 219-228 2,5 Antal födda barn per kvinna 2,3 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 Åstorps kommun Åstorps kommun 3-årssnitt Prognos riket Riket Prognos - Åstorps kommun 3 årssnitt Den summerade fruktsamheten ligger på en generellt högre nivå i Åstorps kommun än för hela rikets befolkning. Fruktsamheten för Åstorps kommuns befolkning följer i stora drag rikets trender, fast på en i genomsnitt högre nivå. Enligt den nationella prognosen för riket kommer den summerade fruktsamheten öka något under de kommande åren, vilket också antas få genomslag för födelsetalen i kommunens befolkningsprognos. Reproduktionsnivån för den summerade fruktsamheten ligger på 2,1 barn per kvinna, det är alltså så hög fruktsamhet som krävs för att befolkningen inte ska minska om man bortser från in- och utflyttning. Fruktsamheten i Åstorps kommun har legat över reproduktionsnivån år 25-215 och därefter något under. När den summerade fruktsamheten ligger under 2,1 barn per kvinna är kommunen i behov av nettoinflyttning för att inte få en minskande befolkning. 1
I diagrammet nedan visas den genomsnittliga fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar i Åstorps kommun jämfört med riket. Fruktsamhet i olika åldrar för perioden 26-218 i Åstorps kommun jämfört med riket Antal födda barn per kvinna i varje årskull av kvinnor,16,14,12,1,8,6,4,2 Moderns ålder (år) Åstorps kommun, utjämnad Riket I Åstorps kommun kulminerar fruktsamheten vid 29 års ålder på en nivå av ungefär,15 barn per kvinna. För riket kulminerar fruktsamheten för kvinnor då de är ungefär två år äldre, 31 år gamla, på en nivå av cirka,14 barn per kvinna i denna årskull. Detta mönster blir viktigt för Åstorps kommun, eftersom vi då kan förvänta oss att nationella trender i hur många som föds, kopplat till befolkningsstrukturen, bör inträffa ungefär två år tidigare i Åstorps kommun. Förenklat kan man då säga att befolkningspuckeln med tidiga 9-talister därmed bör få som flest barn år 219-222 i Åstorps kommun medan samma åldersgrupp i riket når denna topp i barnafödande kring åren 221-224. 11
4 Metod och antaganden Befolkningsprognosen bygger på kohortmetoden som innebär att en framskrivning av befolkningen görs ett år i taget utifrån antaganden om hur många personer som flyttar in/ut samt föds/dör i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens sammansättning och storlek per den 31 december det senaste året. De invånare som förväntas överleva, får sin ålder framskriven ett år för varje prognosår. Från antalet invånare som förväntas överleva dras sedan det beräknade antalet utflyttare bort och det förväntade antalet inflyttare och nyfödda läggs till. Befolkningens storlek och sammansättning gällande kön och ålder ett visst år är alltså resultatet av hur föregående års befolkning såg ut, minus döda och utflyttade plus födda och inflyttade. För att prognosticera befolkningsutvecklingen och jämna ut stora variationer mellan olika år baseras antaganden om födelsetal, dödstal, inflyttningar och utflyttningar främst på historiska data för dessa variabler. Nedan presenteras de antaganden som prognosen utgår ifrån mer ingående. 4.1 Utflyttning och inflyttning Antaganden om flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som flyttar in/ut till/från kommunen och dels om ålder och kön för dessa personer. För att prognosticera hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen används en metod som bygger på risken att flytta ut för män respektive kvinnor i olika åldrar, så kallade utflyttningsrisker. Utflyttningsriskerna baseras i prognosen på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat de senaste fem åren. Dessa utflyttningsrisker används sedan för att räkna ut hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen för respektive prognosår. Utflyttningsriskerna antas vara konstanta genom hela prognosperioden och därmed förväntas variationer i utflyttningen bero på befolkningens sammansättning under de olika prognosåren. För att prognosticera inflyttningen till kommunen behöver man göra antaganden om varje års andel inflyttare i förhållande till respektive års folkmängd vid årets begynnelse, detta benämns som kommunens årliga inflyttningsandel. I antagandena om inflyttning bör man beakta flera faktorer såsom invandring, nybyggnation, generationsväxlingar och tidigare trender för befolkningsutvecklingen. Grunden i de flesta befolkningsprognoser är att utgå ifrån tidigare befolkningsutveckling för att prognosticera den framtida utvecklingen. När man grundar prognosen på den tidigare befolkningstrenden är det lämpligt att utgå ifrån logiken att ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto längre tillbaka bör genomsnittet för inflyttningsandelen sträcka sig. På detta sätt antas de närmast kommande prognosåren likna de senaste årens utveckling mest, medan de mer osäkra prognosåren längre fram i tiden antas följa en mer långsiktig trend för befolkningsutvecklingen. Genom att basera de första prognosårens inflyttning på ett genomsnitt av de senaste årens inflyttningsandel, så inkluderas även mer kortsiktiga trender som gällde för dessa år. En sådan trend kan bland annat vara storleken på invandringen. Sveriges totala kommunmottagande av nyanlända var 43 745 personer år 218 och förväntas enligt Migrationsverket minska enligt följande: 12
Migrationsverkets prognos för kommunernas mottagande av nyanlända (faktisk siffra för 218) 218 219 22 221 222 Totalt antal kommunmottagna 43 745 25 7 18 2 19 3 15 7 Källa: Migrationsverkets prognos februari, P2 219 Under 217 hade Åstorps kommun ett mottagande av 187 nyanlända och under 218 var det 63 nyanlända (både eget och anvisat boende omfattas i Migrationsverkets statistik). Utifrån det samband som verkar finnas mellan rikets totala kommunmottagande och Åstorps kommuns mottagande, skulle cirka 2 nyanlända på riksnivå innebära kring 2 nyanlända invånare till Åstorps kommun. Utifrån Migrationsverkets prognos kan vi alltså vänta oss en betydligt lägre nivå på den asylrelaterade invandringen till kommunen. 4.1.1 Framtidsutsikt för bostadsbyggandet Bostadsbyggandet i kommunen är avgörande för hur stor befolkningstillväxten förväntas bli. Det planerade bostadsbyggandet bör förstås som en indikator på hur stor inflyttningen till kommunen blir. Det finns dock två problem med denna indikator; för det första vet vi inte hur stor del av byggplanerna som faktiskt blir av och för det andra vet vi inte om alla bostäder som byggs kommer efterfrågas på marknaden och bli bebodda direkt. I en lågkonjunktur kan efterfrågan på bostadsrätter och äganderätter minska betydligt, trots en underliggande bostadsbrist. När det gäller andelen av byggplanerna som blir av, blir osäkerheten större ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och vice versa. Därför bör byggplanerna få som mest genomslag i början av prognosperioden och mindre längre fram. Kommunens byggprognos är en sammanställning av vilka bostäder som i nuläget bedöms som troliga att de kommer byggas framöver. Den grundas på vilka bygglov som är sökta/beviljade samt vilka detaljplaner som finns och medger bostadsbyggande, där det också finns byggaktörer som är intresserade. Byggprognosen för år 219-224 se ut enligt följande: Byggprognos för Åstorps kommun 219-224 219 22 221 222 223 224 Planerat antal nya bostäder 54 119 71 147 11 61 Vi ser att det förväntas många färdigställda bostäder under 22, bland annat ingår byggplaner för Grytevad, Nyvång Skönbäck, Hästhoven, Tingvalla och Hyllinge Diamantvägen. Sen väntas större nybyggnationer under år 222 och 223 i samband med att bostäder förväntas börja bli klara på områdena Björnekulla ås och Prästamarken i Kvidinge. I detta sammanhang är det intressant att se hur bostadsbeståndet i kommunen har förändrats över tid i förhållande till befolkningsförändringarna, vilket visas i diagrammet nedan tillsammans med de förändringarna av bostadsbeståndet som anges utifrån byggprognosen. För att kunna jämföra utvecklingen av bostadsbeståndet med befolkningsutvecklingen visas förändringarna i relativa termer (procentuella). 13
Kommunens årliga befolkningsförändringar i relation till förändring av bostadsbeståndet 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% förändring i bostadsbestånd (%) befolkningsförändring (%) byggprognos - väntad förändring i bostadsbestånd (%) Notering: Skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år utgörs inte enbart av nyproduktion av bostäder. Bostadsbeståndet är en registerprodukt som bygger på uppgifterna i lägenhetsregistret. Registret uppdateras av kommunerna som ansvarar för ajourhållningen med hjälp av information från landets fastighetsägare. Både nyproducerade och existerande lägenheter, vilka tidigare utgjort bortfall i registret, registreras löpande. Därutöver sker rättningar och kompletteringar av tidigare felaktiga uppgifter samt till följd av att det befintliga beståndet förändras, t.ex. genom ombyggnad och rivning. Dessutom förekommer en viss eftersläpning i registreringen av nybyggda lägenheter, framför allt senaste året. Mellan år 212 och 213 skedde en förändring av hur SCB samlar in statistik för bostadsbeståndet, därför kan ingen säker förändring i bostadsbeståndet fastställas för år 213. Utifrån diagrammet kan vi se att det verkar finnas ett visst samband mellan bostadsbeståndets förändringar och befolkningsutvecklingen, åtminstone under perioden 2-218. Bostadsbyggandet har historiskt varierat i omfattning under olika perioder och variationen kan i stora drag kopplas till konjunkturen. Obalansen mellan bostadsbeståndets förändring och befolkningsutvecklingen i början av 199-talet är kopplad till utvecklingen på bostadsmarknaden, där fastighetsprisbubblan briserade och Sverige hamnade i en ekonomisk kris. Övervärderingen av fastigheter kan alltså till viss del förklara varför nybyggnationen var så mycket större än folkökningen i början av 199-talet. När vi i diagrammet tittar framåt på byggprognosen (219-224) ser vi att enligt byggplanerna väntas en stor procentuell ökning av bostadsbeståndet jämfört med den historiska bostadsutvecklingen. Det finns dock en osäkerhet i hur bostadsmarknaden utvecklas framöver och hur stor del av den planerade nybyggnationen som faktiskt kommer att byggas. Faktorer såsom konjunkturläget, räntenivåer och byggaktörernas egna prognoser och intresse, påverkar samtliga hur utvecklingen faktiskt blir. Boverket konstaterar i sin analys från december 218 att utvecklingen på bostadsmarknaden ser olika ut i olika delar av landet (Boverket, 218). Under 218 minskade bostadsbyggandet något i medelstora och mindre kommuner. Framåt ser Boverket en del signaler på att utvecklingen av bostadsbyggandet kan komma att stabiliseras. Bland annat indikerar försäljningsstatistik från ett antal bostadsutvecklare att fallet i försäljningen av nya bostadsrätter, som började under 217, ser ut att ha börjat plana ut (Boverket, 218). Utvecklingen på bostadsmarknaden i Sydsverige (RIKS4) kan åskådliggöras av fastighetsprisindex för permanenta småhus 22-219, som visas i diagrammet nedan. 14
Fastighetsprisindex för permanenta småhus i Sydsverige efter kvartal (basindex: 1981=1) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 22K1 22K3 23K1 23K3 24K1 24K3 25K1 25K3 26K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 212K3 213K1 213K3 214K1 214K3 215K1 215K3 216K1 216K3 217K1 217K3 218K1 218K3 219K1 Här ser vi just den stabilisering sedan slutet av 217 som Boverket talar om och prognosticerar kommer fortsätta under 219. Marknaden för bostadsrätter och äganderätter är naturligt kopplad till konjunkturläget i högre grad än marknaden för hyresrätter. Konjunkturinstitutet (KI) och de flesta andra prognosinstitut i KI:s jämförelserapport gör bedömningen att konjunkturen, det vill säga BNP-tillväxten, kommer dämpas under första halvan av 219, ner till en nivå kring 1,5 procent enligt KI (Konjunkturinstitutet, 219). Därefter prognosticeras en svag ökning i BNP-tillväxten till år 22, för att sedan dämpas igen fram till 221 till en nivå kring tillväxten under 219. I samma prognosjämförelse bedömer närapå samtliga prognosinstitut (inklusive Riksbanken) att reporäntan kommer att höjas under perioden 219-221. De samlade prognoserna för både konjunkturen och reporäntan talar alltså för att bostadsmarknaden kan kylas av något framöver eller i alla fall stabiliseras gällande prisutvecklingen. 4.1.2 Prognosantaganden om inflyttningen För att få en uppfattning av hur säker befolkningsprognosen är, så görs tre olika prognoser som avspeglar tre olika scenarier med olika antaganden om inflyttningen. De tre scenarierna är en huvudprognos, en expansiv prognos och en dämpad prognos. I den expansiva prognosen antas all planerad nybyggnation under åren 219-224 bli byggd och inflyttning ske direkt efter färdigställandet. Dessutom antas ännu större inflyttning under åren 219 och 224, än vad som kan härledas från planerad nybyggnation. Vilket kan kopplas till inflyttningstrender som inte enbart är grundade på nybyggnation, såsom invandring och generationsväxlingar. Den dämpade prognosen bygger på en långsiktig historisk trend för kommunens befolkningsutveckling. I prognoserna måste antaganden om den så kallade inflyttningsandelen göras. Denna variabel är alltså definierad som antalet inflyttare till kommunen år x delat med folkmängden per den 31 december år x-1. Istället för att enbart anta en inflyttningsandel utifrån det historiska genomsnittet för variabeln (såsom i den dämpade prognosen), så bygger huvudprognosen på en viktning där inflyttningsandelen också relaterar till den planerade nybyggnationen, med stegvis avtagande genomslag (minskande vikt). I den expansiva prognosen relaterar inflyttningsandelen till den planerade nybyggnationen fullt ut, så att inflyttningen som lägst motsvarar att alla planerade nya bostäder blir byggda och bebodda direkt. Sammantaget ser antagandena för inflyttningsandelen för respektive prognos och prognosår ut enligt följande: 15
Befolkningsprognosernas antagande om inflyttningsandel respektive år 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 Dämpad prognos,93,99,91,1,95,9,9,9,9,9 Huvudprognos,9,96,89,92,89,86,86,85,85,85 Expansiv prognos,87,87,86,85,84,83,83,82,82,82 Huvudprognosen anger ett scenario som motsvarar ett mellanting mellan den expansiva och den dämpade prognosen, där en ganska stor del av den planerade nybyggnationen förverkligas i början av prognosperioden, men att storleken på inflyttningen sen längre fram i prognosen stegvis grundas mindre på planerad nybyggnation och mer återspeglar den tidigare trenden för kommunen. Som ett exempel är antagandet för inflyttningsandelen i huvudprognosen år 22 grundat till 6 procent på planerad nybyggnation (utifrån byggprognos och boendetäthet) och till 4 procent baserad på ett 6-årigt historiskt genomsnitt för inflyttningsandelen. Samma år baseras inflyttningsandelen i den expansiva prognosen till 1 procent på planerad nybyggnation. I den dämpade prognosen antas en inflyttningsandel för 22 som motsvarar ett 8-årigt historiskt genomsnitt för inflyttningsandelen. I huvudprognosen trappas vikten gentemot planerad nybyggnation stegvis ner till 2 procent år 224 och från år 225 och framåt baseras inflyttningsandelen helt på ett historiskt genomsnitt. 4.2 Födelse- och dödstal Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på hur många kvinnor i barnafödande åldrar (15 5 år) som finns, samt benägenheten att skaffa barn. Benägenheten att skaffa barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras i huvudprognosen och den dämpade prognosen på ett genomsnitt från de senaste tre åren. För den expansiva prognosen används ett 5-årigt genomsnitt, som anger en högre fruktsamhetsnivå. För att få fram det förväntade antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor i varje åldersklass mellan 15 och 5 år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Summan av dessa fördelas efter kön och en beräkning sker av hur många av de nyfödda som förväntas överleva. Utvecklingen för de summerade fruktsamhetstalen i Åstorps kommun antas följa SCB:s prognos för rikets summerade fruktsamhet. Nivån för den summerade fruktsamheten har dock anpassats efter att kvinnor generellt föder fler barn i Åstorps kommun jämfört med riksgenomsnittet, så att utvecklingen för den summerade fruktsamheten i kommunen följer riksprognosen parallellt fast på en genomgående högre nivå (se diagram för summerad fruktsamhet i avsnitt 3.2.2). Antalet invånare som förväntas dö för varje prognosår beräknas med hjälp av kommun-, åldersoch könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder för män respektive kvinnor i kommunen. Under varje prognosår tillämpas dödsriskerna på befolkningen för att prognosticera hur många personer som statistiskt sett förväntas dö. Dödsriskerna baseras på ett genomsnitt för den relativa dödligheten under de senaste fem åren i kommunen. Den framtida utvecklingen för dödsriskerna antas följa trenderna för riket i SCB:s riksprognos. Risken att dö varierar relativt lite över tid och utgör därmed ingen större osäkerhet för prognosen i sin helhet. 16
5 Prognos för 219-228 tre scenarier För att kunna prognosticera kommunens framtida befolkningsutveckling på 1 års sikt, behöver man beakta vilka osäkerhetsfaktorer som finns. Den främsta osäkerhetsfaktorn är hur stor inflyttningen blir, vilket till stor del hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden och invandringen. Därför behövs det tre olika totalprognoser för att åskådliggöra olika scenarier för befolkningens utveckling. De tre prognoserna - huvudprognos, expansiv prognos och dämpad prognos - fungerar sammantaget som en känslighetsanalys för hur storleken på inflyttningen påverkar befolkningsutvecklingen. Den expansiva prognosen motsvarar en framtida utveckling med en fortsatt expansiv bostadsmarknad, där alla planer på nybyggnation blir av och bostäderna blir bebodda direkt efter färdigställandet. Den dämpade prognosen motsvarar en framtida utveckling där en ansenlig del av byggplanerna inte blir av eller att efterfrågan på bostäder dämpas. Detta scenario kan bli aktuellt om ekonomin går in i en lågkonjunktur och bostadsmarknaden bromsar in. Den dämpade prognosen bygger på en långsiktig historisk trend för befolkningsutvecklingen. Huvudprognosen anger ett scenario som motsvarar ett mellanting mellan den expansiva och den dämpade prognosen. I ett sådant scenario antas att en betydande del av den planerade nybyggnationen förverkligas i början av prognosperioden, men att inflyttningen längre fram i prognosen grundas mindre på planerat bostadsbyggande och mer på kommunens historiska befolkningsutveckling (se prognosernas antaganden om inflyttning i avsnitt 4.1.2). I diagrammet nedan visas den förväntade befolkningsutvecklingen enligt de tre scenarierna. Folkmängd i Åstorps kommun 199-218 och enligt prognos 219-228 i tre scenarier 19 18 17 16 15 14 13 12 Folkmängd Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Vi kan se att från och med år 222 börjar befolkningsutvecklingen i de tre prognoserna skilja sig mer från varandra. Detta är främst kopplat till de olika antagandena för hur stor inflyttningen blir och i synnerhet till hur många bostäder som kommer byggas. Skillnaderna mellan prognoserna visar hur stor osäkerheten i befolkningsutvecklingen är. Vi ser alltså att ju längre fram i tiden befolkningsutvecklingen prognosticeras, desto osäkrare är prognosen. 17
I tabellen nedan visas resultaten för huvudprognosen, alltså den mest sannolika utvecklingen. Huvudprognos för befolkningsutvecklingen 219 228, samt 218 års faktiska siffror 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 Folkmängd 15987 16 146 16 48 16 559 16 763 16 918 17 22 17 126 17 213 17 31 17 39 Folkökning 159 161 263 15 23 154 14 15 88 87 89 (1%) (1%) (1,6%) (,9%) (1,2%) (,9%) (,6%) (,6%) (,5%) (,5%) (,5%) Födda 194 184 188 192 194 197 197 197 197 197 197 Döda 133 137 136 136 135 135 136 136 136 138 138 Födelsenetto 61 47 52 56 59 62 61 61 61 59 59 Inflyttande 1415 1 439 1 55 1 46 1 523 1 491 1 455 1 464 1 456 1 463 1 471 Utflyttande 1323 1 325 1 339 1 366 1 379 1 399 1 412 1 42 1 429 1 435 1 441 Flyttnetto 92 114 211 94 144 92 43 44 27 28 3 I huvudprognosen ser vi att folkökningen 219 förväntas hamna på ungefär samma nivå som 218. Flyttnettot (inflyttning minus utflyttning) för 219 väntas bli något högre än under 218, vilket grundar sig på att fler bostäder väntas bli inflyttningsklara detta år jämfört med föregående år. Utav inflyttningen förväntas invandring utgöra en mindre del och inrikes inflyttning en större del, jämfört med de senaste åren. Födelsenettot förväntas minska något under 219 jämfört med 218. Minskningen ska förstås i kontexten av att det under 218 föddes många barn. Ett förväntat födelsetal på 184 barn år 219 innebär faktiskt en ökning jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren, som var 181 nyfödda. Födelsetalen väntas därefter öka ytterligare fram till 223, vilket är kopplat till att de stora årskullarna födda kring 1989-1993 under dessa år kommer upp i barnafödande åldrar med statistiskt sett högre fruktsamhet. I prognosperiodens andra hälft förväntas födelsetalen ligga kvar på denna höga nivå. Under 22 väntas en större befolkningsökning (263 invånare), vilket är kopplat till att många bostäder (cirka 12) planeras att bli färdigställda och inflyttningsklara under detta år. Några exempel på planerade bostadsområden där det väntas inflyttning under detta år är Grytevad, Nyvång Skönbäck, Hyllinge Diamantvägen samt Hästhoven och Tingvalla i Åstorp. Folkökningen förväntas bli relativt stor också under åren 221-223, till följd av planerad nybyggnation. Dock blir storleken på bostadsbyggandet mer oviss ju längre fram i prognosperioden man tittar. Under andra halvan av prognosperioden (224-228) förväntas befolkningstillväxten stegvis avta till en årlig folkökning på cirka 9 personer. Födelsetalen väntas bli fortsatt höga under dessa år, med ett årligt födelsenetto på ungefär 6 barn. Åren 224-228 förväntas nativiteten vara den dominerande faktorn bakom befolkningsökningen, det vill säga större än nettoinflyttningen. Det alternativa scenariot med en större inflyttning och högre fruktsamhet visas i den expansiva prognosen nedan (se antaganden i kap. 4). 18
Expansiv prognos för befolkningsutvecklingen 219 228, samt 218 års faktiska siffror 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 Folkmängd 15987 16 2 16 516 16 72 17 46 17 37 17 483 17 659 17 838 18 18 18 2 Folkökning 159 214 314 187 342 26 177 177 179 18 182 (1%) (1,3%) (1,9%) (1,1%) (2%) (1,5%) (1%) (1%) (1%) (1%) (1%) Födda 194 189 194 199 24 29 212 213 214 215 216 Döda 133 137 137 136 136 136 136 137 138 138 14 Födelsenetto 61 52 57 63 68 73 76 76 76 77 76 Inflyttande 1415 1 487 1 63 1 53 1 67 1 619 1 558 1 573 1 59 1 65 1 622 Utflyttande 1323 1 325 1 346 1 379 1 396 1 432 1 457 1 472 1 487 1 52 1 516 Flyttnetto 92 162 257 124 274 187 11 11 13 13 16 I det expansiva scenariot är både den förväntade inflyttningen och födelsetalen högre. Här ser vi stora befolkningsökningar, särskilt under åren 219-223, kopplat till det planerade bostadsbyggandet, där samtliga bostäder antas bli byggda. Även under prognosperiodens andra hälft förväntas en stor befolkningsökning, dock något lägre än under prognosens första hälft. För födelsetalen väntas en större ökning i den expansiva prognosen jämfört med huvudprognosen. Delvis på grund av en större inflyttning av invånare i barnafödande ålder, men också på grund av att det expansiva scenariot utgår ifrån en högre fruktsamhetsnivå (5- årssnitt). I den expansiva prognosen förväntas det årliga födelsenettot hamna på en nivå kring 76 barn. Det andra ytterlighetsscenariot med en lägre befolkningstillväxt ser vi i den dämpade prognosen nedan. Dämpad prognos för befolkningsutvecklingen 219 228, samt 218 års faktiska siffror 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 Folkmängd 15987 16 98 16 214 16 318 16 48 16 482 16 54 16 596 16 635 16 674 16 713 Folkökning 159 112 116 13 9 73 58 57 38 39 4 (1%) (,7%) (,7%) (,6%) (,6%) (,4%) (,4%) (,3%) (,2%) (,2%) (,2%) Födda 194 183 185 187 188 188 188 187 187 186 186 Döda 133 137 136 136 135 135 134 134 136 136 136 Födelsenetto 61 46 49 51 53 53 54 53 51 5 5 Inflyttande 1415 1 391 1 4 1 394 1 387 1 378 1 368 1 372 1 361 1 364 1 367 Utflyttande 1323 1 325 1 333 1 342 1 35 1 358 1 364 1 368 1 374 1 375 1 377 Flyttnetto 92 66 67 52 37 2 4 4-13 -11-1 Den dämpade prognosen speglar ett scenario med en inbromsning på bostadsmarknaden som gör att nettoinflyttningen till kommunen minskar, kombinerat med en minskad invandring. I början av prognosperioden antas en storlek på den årliga inflyttning som motsvarar ett genomsnitt för de senaste 8 årens inflyttning. Detta genererar ett flyttnetto på 66 personer. Sen antas inflyttningen stegvis avta mot en trend som motsvarar ett 1-årigt genomsnitt, där toppåren 216-217 (stor invandring) har exkluderats. Detta skulle i slutet av prognosperioden generera ett negativt flyttnetto, enligt den dämpade prognosen. Även i den dämpade prognosen förväntas födelsetalen öka och bli kvar på en ganska hög nivå, kring 186 nyfödda per år. För att kunna se den förväntade befolkningsutvecklingen år för år, anges den årliga förändringen i folkmängd enligt de tre prognoserna i stapeldiagrammet nedan. 19
Årlig befolkningsförändring 24-218 och enligt expansiv-, dämpad- och huvudprognos 219-228 4 35 3 25 2 15 1 5 Tidigare folkökning Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Vi kan se i diagrammet att den expansiva prognosen och huvudprognosen ligger ganska nära varandra under åren 219-221. Den dämpade prognosen ligger inte heller så långt ifrån huvudprognosen under 219 och 221. Sen är det framför allt från och med 222 och framåt som den expansiva prognosen anger betydligt större befolkningsökningar än huvudprognosen. Detta beror på att de stora bostadsbyggena på Prästamarken och Björnekulla Ås är planerade till då, vilket får fullt genomslag i den expansiva prognosen och endast begränsat genomslag i huvudprognosen och inget genomslag i den dämpade prognosen. I den första halvan av prognosperioden är skillnaderna mellan utfallen i prognoserna som störst de år då det finns stora planer på bostadsbyggande, exempelvis år 22, 222 och 223. Detta visar att osäkerheten i befolkningsutvecklingen är starkt kopplad till utvecklingen på bostadsmarknaden. Det kan dock hända att en del av inflyttningen till nybyggda bostäder kommer med en viss fördröjning efter att bostäderna blir färdigställda. Detta kan innebära att en del av inflyttningen som förväntas ske vid toppåren 22 och 222 sprids ut på de efterkommande åren, så att befolkningstillväxten blir något högre åren 221 och 223-224 och lite lägre åren 22 och 222. Men den sammanlagda effekten av nybyggnation på befolkningstillväxten förändras dock inte av att en viss fördröjning mellan färdigställande och inflyttning finns, förutsatt att efterfrågan på bostadsmarknaden matchar utbudet. För att se vad de förväntade befolkningsförändringarna består av, så delas förändringarna upp i födelsenetto och flyttnetto i diagrammet nedan. Födelsenetto och flyttnetto 21-218 och enligt huvudprognos 219-228 3 25 2 15 1 5-5 Födelsenetto Flyttnetto 2
Då ser vi att under den första halvan av prognosperioden förväntas inflyttningen vara den dominerande faktorn bakom befolkningstillväxten och under den senare delen av prognosperioden väntas istället födelsenettot vara den dominerande tillväxtfaktorn. Om man ser tillbaka i tiden så har födelsenettot varit en stabilare tillväxtfaktor än flyttnettot, som varierar mer. Befolkningsutvecklingen skiljer sig betydligt mellan olika åldersgrupper, vilket beror på att nettoinflyttningen är ojämnt fördelad över olika åldrar. I avsnitt 3.2.1 kunde vi konstatera att nettoinflyttningen är som störst i åldrarna -1 och 26-36 år. Det är således dessa åldersgrupper som ökar mest när kommunen har stor inflyttning. I tabellen nedan visas förväntad folkmängd i olika åldersgrupper enligt huvudprognosen. Huvudprognos för befolkningen i olika åldersgrupper 219-228 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 år 24 192 198 2 24 25 25 25 25 25 25 1-5 år 16 183 192 188 196 1122 1119 1126 113 1132 1133 6-9 år 895 896 929 939 959 956 962 956 956 971 971 1-12 år 699 76 72 725 725 738 737 758 767 756 755 13-15 år 674 727 74 736 746 74 76 756 766 767 784 16-18 år 624 585 646 681 722 73 726 731 725 741 74 19-24 år 19 156 168 181 192 1118 1136 1144 116 1164 1177 25-29 år 981 967 969 95 949 95 95 955 952 954 955 3-44 år 3115 3133 316 3173 3239 3287 335 3328 3339 3349 3369 45-64 år 3866 3929 417 485 416 4131 4162 427 4243 4277 4293 65-79 år 2183 2192 2193 2196 2186 218 2157 2112 21 289 284 8-84 år 353 371 385 395 424 429 464 496 51 515 526 85+ år 324 31 39 31 318 334 339 351 36 384 398 Totalt 15987 16 146 16 48 16 559 16 763 16 918 17 22 17 126 17 213 17 31 17 39 Här ser vi exempelvis att antalet 8-84-åringar förväntas öka från 353 till 526 mellan år 218 och 228. En annan åldersgrupp som väntas öka relativt mycket är 13-15-åringarna, som 218 var 674 och 228 förväntas ha ökat till 784 personer. I tabellen nedan visas hur stora årliga befolkningsförändringar som förväntas i de olika åldersgrupperna år för år, samt den totala förändringen för hela prognosperioden. Huvudprognos för årlig befolkningsförändring i olika åldersgrupper 218-228 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 Totalt 218-228 Totalt 218-228 (%) år -12 6 2 4 1 1 % 1-5 år 23 9-4 8 26-3 7 4 2 1 73 7% 6-9 år 1 33 1 2-3 6-6 15 76 8% 1-12 år 7-4 23 13-1 21 9-11 -1 56 8% 13-15 år 53 13-4 1-6 2-4 1 1 17 11 16% 16-18 år -39 61 35 41 8-4 5-6 16-1 116 19% 19-24 år 47 12 13 11 26 18 8 16 4 13 168 17% 25-29 år -14 2-19 -1 1 5-3 2 1-26 -3% 3-44 år 18 27 13 66 48 18 23 11 1 2 254 8% 45-64 år 63 88 68 21 25 31 45 36 34 16 427 11% 65-79 år 9 1 3-1 -6-23 -45-12 -11-5 -99-5% 8-84 år 18 14 1 29 5 35 32 14 5 11 173 49% 85+ år -14-1 1 8 16 5 12 9 24 14 74 23% Totalt 161 263 15 23 154 14 15 88 87 89 143 9% 21
Det som kan observeras från tabellen är att de allra största befolkningsökningarna, i relativa termer, väntas i åldersgrupperna 8+ och 13-24 år. Åldersgruppen 8-84 år förväntas öka med 173 personer, motsvarande hela 49 procent. De allra äldsta invånarna (85+) förväntas bli 74 personer fler (+ 23%). Åldersgruppen 85+ förväntas fortsätta öka i snabb takt fram till ungefär mitten av 23-talet, då samtliga 4-talister har kommit upp i denna ålder. Ett bra sätt att följa den förväntade befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper är att titta på den ackumulerade befolkningsförändringen för varje prognosår i förhållande till startbefolkningen vid årsskiftet 218/219. Den ackumulerade befolkningsförändringen enligt huvudprognosen visas i diagrammet nedan. Huvudprognos för den ackumulerade befolkningsförändringen i olika åldersgrupper 5 4 3 2 1-1 218-219 218-22 218-221 218-222 218-223 218-224 218-225 218-226 218-227 218-228 Storleken på den förväntade ackumulerade befolkningsförändringen bör tolkas i ljuset av att åldersgrupperna är olika stora. Därför är det logiskt att stora folkökningar väntas inom de stora åldersgrupperna; 3-44 och 45-64 år. Minskningarna i åldersgrupperna 25-29 och 65-79 år kan förklaras av att det är stora årskullar (tidiga 9-talister respektive 4-talister) som blir äldre och därför lämnar dessa åldersgrupper. Inom den yngre delen av befolkningen förväntas de största ökningarna inom högstadie- och gymnasieåldrarna. I kommande avsnitt tittar vi närmare på den prognosticerade befolkningsutvecklingen i olika åldrar enligt de olika scenarierna. 22
5.1 Prognos för befolkningen -18 år I detta avsnitt fokuserar vi på vad de tre prognoserna anger för utveckling i kommunens unga del av befolkningen (-18 år), med mest fokus på förskole- och grundskoleåldrarna. Här nedan presenteras först tabellen med det förväntade totala antalet invånare varje prognosår inom de olika åldersgrupperna enligt respektive prognos. Förväntad folkmängd i de unga åldersgrupperna enligt respektive prognos 219-228 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 Expansiv prognos 24 198 25 28 215 219 22 221 223 224 225 Huvudprognos 24 192 198 2 24 25 25 25 25 25 25 år Dämpad prognos 24 191 193 195 196 196 195 195 194 194 193 1-5 år 6-9 år 1-12 år 13-15 år 16-18 år Expansiv prognos 16 188 116 119 1133 1172 1183 1196 129 1219 1229 Huvudprognos 16 183 192 188 196 1122 1119 1126 113 1132 1133 Dämpad prognos 16 179 175 164 161 177 171 173 172 171 168 Expansiv prognos 895 898 933 947 975 977 989 992 1 125 134 Huvudprognos 895 896 929 939 959 956 962 956 956 971 971 Dämpad prognos 895 893 917 923 937 928 929 92 915 926 921 Expansiv prognos 699 79 75 731 735 753 758 781 793 787 792 Huvudprognos 699 76 72 725 725 738 737 758 767 756 755 Dämpad prognos 699 75 694 716 71 72 717 734 74 726 723 Expansiv prognos 674 729 745 741 756 754 776 777 79 796 817 Huvudprognos 674 727 74 736 746 74 76 756 766 767 784 Dämpad prognos 674 724 733 727 732 723 739 735 742 739 753 Expansiv prognos 624 587 649 687 732 746 744 752 75 768 771 Huvudprognos 624 585 646 681 722 73 726 731 725 741 74 Dämpad prognos 624 583 637 672 77 712 77 71 72 715 711 Här ser vi att det väntas relativt stora befolkningsökningar inom kommunens yngre åldrar. För att se hur stora de sammanlagda förändringarna är, visar tabellen nedan den ackumulerade befolkningsförändringen i respektive åldersgrupp utifrån respektive prognos. Ackumulerad förändring fram till varje prognosår för de unga åldersgrupperna efter respektive prognos 218-219 218-22 218-221 218-222 218-223 218-224 218-225 218-226 218-227 218-228 Expansiv prognos -6 1 4 11 15 16 17 19 2 21 Huvudprognos -12-6 -4 1 1 1 1 1 1 år Dämpad prognos -13-11 -9-8 -8-9 -9-1 -1-11 1-5 år 6-9 år 1-12 år 13-15 år 16-18 år Expansiv prognos 28 46 49 73 112 123 136 149 159 169 Huvudprognos 23 32 28 36 62 59 66 7 72 73 Dämpad prognos 19 15 4 1 17 11 13 12 11 8 Expansiv prognos 3 38 52 8 82 94 97 15 13 139 Huvudprognos 1 34 44 64 61 67 61 61 76 76 Dämpad prognos -2 22 28 42 33 34 25 2 31 26 Expansiv prognos 1 6 32 36 54 59 82 94 88 93 Huvudprognos 7 3 26 26 39 38 59 68 57 56 Dämpad prognos 6-5 17 11 21 18 35 41 27 24 Expansiv prognos 55 71 67 82 8 12 13 116 122 143 Huvudprognos 53 66 62 72 66 86 82 92 93 11 Dämpad prognos 5 59 53 58 49 65 61 68 65 79 Expansiv prognos -37 25 63 18 122 12 128 126 144 147 Huvudprognos -39 22 57 98 16 12 17 11 117 116 Dämpad prognos -41 13 48 83 88 83 86 78 91 87 Från denna tabell kan vi tydligt se att spridningen mellan de olika prognosscenarierna är som störst i de lägre åldrarna och minskar ju högre upp i åldrarna vi tittar. Detta beror på att både 23
inflyttning och utflyttning är större i de yngre åldrarna (-9 år) och att befolkningsutvecklingen inom dessa lägre åldrar påverkas av hur stora födelsetalen blir, vilket kan variera. Därför blir prognosen säkrare för befolkningen i 1-18 års ålder, där den stora delen av populationen redan är född och bosatt i kommunen. Den förväntade utvecklingen gällande antalet nollåringar visas i diagrammet nedan. Antal nollåringar perioden 2-218 samt enligt respektive prognos 219-228 24 22 2 18 16 14 12 1 Tidigare folkmängd Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Här ser vi att antalet nollåringar initialt förväntas minska något, efter höga födelsetal 218. Därefter förväntas antalet nollåringar öka stegvis upp till relativt höga nivåer, kring 25 nollåringar år 223-228 enligt huvudprognos. I förhållande till den expansiva respektive dämpade prognosen, så är det sannolikt att antalet nollåringar i mitten av prognosperioden kommer vara mellan 195 och 22. För förskoleåldern (1-5 år på hösttermin) kan vi se den förväntade utvecklingen i diagrammet nedan. Antal invånare i åldern 1-5 år under perioden 2-218 samt enligt prognos 219-228 13 12 11 1 9 8 7 6 Tidigare folkmängd Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos Här ser vi att fram till och med 221 så skiljer de tre scenarierna sig inte särskilt mycket ifrån varandra. Det är utvecklingen därefter som är mer osäker eftersom antalet barn i förskoleålder i hög grad beror på hur stor nettoinflyttningen blir, vilket till stor del är kopplat till hur bostadsmarknadens utveckling blir. På 1 års sikt förväntas antalet barn i åldern 1-5 år hamna på cirka 113 enligt huvudprognosen. Den förväntade ackumulerade befolkningsförändringen i åldern 1-5 i förhållande till utgångsläget 218, visas nedan. 24