Marte Meo och Samordningsmöten (MoS) STINA BALLDIN SOCIONOM MARTE MEOTERAPEUT OCH HANDLEDARE
Med samspelet framför ögonen och anknytningsteorin i bakhuvudet
Video feedback interventionens områden Föräldrars lyhördhet och sensitivitet (eller andra vuxna) Barn och föräldrars beteenden utifrån specifika observationspunkter Utgår från att förstärka det som är utvecklingsstödjande för barnet i samspel med vuxne Ofta fokus på beteenden, sensitivitet och/eller anknytning
Video feedback program VIPP - Video Interaction to Promote Positive Parenting VIG - Video Interaction Guidance VHT - Video Home Training (Orionmodellen) PALS - Playing and Learning Strategies VIP - Video Interaction Project IG - Interaction Guidance RFI Relationship Focused Interaction Marte Meo Video feedback
Video feedback program forts. PPEY - Parents Plus Early Years Programme STEEP - Steps Toward Effective Enyoyable Parenting Caves Clinical Assisted Video feedback Exposure Session Circle of Security TRIP - Transactional Intervention Program
Video feedback program gemensamma komponenter Uttalade specifika mål för interventionen Normativ idé om vad barn behöver för att utvecklas - utvecklingspsykologi Barn och vuxna filmas i mer eller mindre standardiserade situationer Utgår från att stärka det som är utvecklingsstödjande för barnet i samspelet med vuxna Filmen redigeras i utifrån olika terminologi men liknande principer Filmen återges till vuxna under stödjande och okritiska former reflektion och diskussion
Aktuellt på forskningsfältet Video feedback har i flera studier visat goda effekter på föräldrabeteende, föräldraattityder, barnets utveckling och pedagogers lyhördhet Kortare program (runt 6 sessioner) mer effektiva i att förbättra föräldraförmågan Program med tydligt fokus på beteende eller föräldrasensitivitet mer effektiva Lättare att förändra föräldrasensitivitet än anknytning effekter på beteendenivå leder inte nödvändigtvis till förändring i anknytningsmönster (Fukkink, 2008; Fukkink & Tavecchio, 2010, Juffer et al, 2008; Bakermans-Kranenburg et al, 2003, 2005; Stewart-Brown & Mc Millan, 2010).
Marte Meo Av egen kraft Fokus på SAMSPEL Utvecklad i Nederländerna av Maria Aarts (Aarts, 2006) Praktiseras bl.a. i Skandinavien, Tyskland, Schweiz, Australien, USA (Find) och även i Indien i modifierad form
Teoribakgrund Utvecklingspsykologi Anknytningsteori (Bowlby, 1988) Social inlärningsteori (Bandura, 1977) Affektteori Systemisk teori Copyright 2012 Stina Balldin 9
Användningsområden Barnhälsovård Familjearbete inom socialtjänst och barnpsykiatri Spädbarnsverksamhet Förskola och skola Ungdomar, t.ex. i familjehem Funktionshinder och andra behov av särskilt stöd Habilitering Äldrevård Adoption
Marte Meo Identifiera barnets specifika utvecklingsbehov Uppmärksamma och tydliggöra resurser och förmågor som möjliggör utveckling hos barnet Stödja och hjälpa den vuxna att se behov och resurser hos barnet samt egna möjligheter att svara utvecklingsfrämjande på barnets behov d.v.s. identifiera och stärka de färdigheter som redan finns i den vuxnes samspel
Marte Meo forts. Filma i den miljö samspelet äger rum Redigera filmen utifrån utvecklingsstödjande principer Återge filmklipp till föräldrar eller dem som har omsorgs-/ pedagogiskt ansvar Antal sessioner och insatsens längd kan variera Används som enskild metod eller som ett komplement till andra insatser
Marte Meo Film - ett verktyg Analys görs utifrån de utvecklingsstödjande dialogprinciperna, vilka knyts till barnets specifika utvecklingsbehov och ligger till grund för återgivningen Intervention tydlig och konkret återgivning, med hjälp av noga utvalda videosekvenser, som knyts till barnets behov + avlutas med en hemuppgift
Uppdragsgivare i Marte Meo Föräldern/pedagogen/vårdaren är alltid uppdragsgivare och den som formulerar problemet Finns det en remittent kan den också komma med ett uppdrag. Det är inte alltid samma uppdrag, vilket behöver bli tydligt uttalat
Arbetsfråga spädbarnsverksamhet Hur kan jag på bästa sätt trösta Kalle och vara tillräcklig för min pojke? Jag vill förstå Lisa bättre när hon är arg Jag vill känna mig mer bekväm när jag är tillsammans med Ville Jag vill att Sara lyssnar på mig
Arbetsfråga förskola/skola Jag vill hjälpa Malin att hålla fokus och bli mer självständig Jag vill hjälpa Peter att lösa konflikter Hur kan jag hjälpa Albin så att han kan ta till sig instruktioner, både i grupp och individuellt Jag vill hjälpa Ellen att koncentrera sig och slutföra sina uppgifter
Filmen Ca 5 minuter film, något längre i förskola/skola En vardaglig samspelssituation filmas I förskola/skolan filmas barnet både i grupp och i samspel med pedagogen Undvik att välja en svår samspelssituation vid första filmtillfället
Utvecklingsstödjande dialogprinciper Initiativ/Uppmärksamhetsfokus Bekräftelse Turtagning Benämning Positivt ledarskap Triangulering Start- och slutsignaler
Utvecklingsstödjande dialogprinciper - Indien
Var är katten?
Föräldern lyhördhet för den unika familjen Ta hänsyn till vilka resurser föräldern har Anpassa tempot - hur fort kan man gå fram Många föräldrar vi möter behöver lära sig något nytt inte något de kunnat men glömt Copyright 2012 Stina Balldin 21
Var konkret! Du ska prata med ditt barn - Om vad? - Berätta vad pratar du med ditt barn om? - Varför? - Pratandet ger struktur, rytm, förutsägbarhet, uppmuntran och gränser - begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet Du måste ha mer struktur i din vardag -??? - Konkreta förslag gå igenom sekvenser av dagen, d.v.s. benämn vad struktur kan vara
Bildens kraft Bilden i Marte Meo hjälper oss att dela upplevelsen med andra En konkret och gemensam referens - samtalet kan länkas till specifika, konkreta bilder/sekvenser på filmen I traditionella samtal är det inte alltid lätt att se med tanken det ögat inte kan se
Bildens kraft, forts. Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv Tomas Tranströmer Copyright 2012 Ingegerd Wirtberg & Stina Balldin 24
Förskola/skola Möjligheterna finns i samspelet Skollivet är en viktig arena där barnet lär sig om sociala relationer med jämnåriga Barnet får arbeta hårt med att organisera sitt sociala liv Lära sig vidmakthålla och bryta relationer Konversera, dela med sig, ge beröm, vänta på sin tur osv Självreglering
Barns utveckling Att veta vad man själv tänker och tycker och känner och att hitta uttryck för det Att veta att andra också tycker, känner och tänker Att få komma med i flocken n
Två grundläggande behov GEMENSKAP SJÄLVSTÄNDIGHET Barn med trygg anknytning kan utveckla både förmågan att vara i en gemenskap och att vara självständig (jfr inre arbetsmodeller)
Trygg anknytning påverkar kamratskapandet Barnets tidiga erfarenheter av värme, föräldrasensitivitet och positiv respons medför tillit i relationer och en inre bild av att vara värd positiv respons från andra Detta skapar trygghet och säkerhet i samspel med andra och ett tryggt och aktivt utforskande av världen - vilket främjar positiv och utvecklande lek med kamrater och i sin tur medför positivt utforskande av idéer, perspektiv, roller och handlingar och därmed utvecklandet av de sociala förmågorna
Marte Meo - användningsområden i förskola/skola Kan användas när barnet har samspelsproblem, t.ex. Beteendeproblem Trotssyndrom Neuropsykiatriska diagnoser Blyghet Tysta barn Funktionshinder
Samspelssvårigheter Låg status i klassrummet/barngruppen Lågt självförtroende Bristande social kompetens Avvisade av jämnåriga Blir inte bjudna på kalas Följer inte regler Svaga prestationer i skolan Stör
Vad behöver barn kunna för att fungera i grupp? Vara i grupp Fokusera på läraren Uttrycka sig begripligt för andra barn Ta en instruktion Fullfölja uppgifter med stöd Koncentrationsförmåga Kunna vänta på sin tur Samarbeta Sätta ord på egna tankar och initiativ (språk) Ha idéer kring lek och arbete Uppfatta och följa regler Kunna välja initiativ Kunna hejda sina egna initiativ till förmån för andras (Wirtberg et al, 2013)
MoS-studien i Skövde (Axberg et al, 2006) Målgrupp: Barn, 4-12, som uppvisar externaliserande beteendeproblem Design: Före-efterstudie, icke randomiserad Interventionsgrupp (MoS): n = 33 Kontrollgrupp (TAU): n = 16 Teoretiskt perspektiv: social inlärningsteori, coersion teori och anknytningsteori Resultat: I MoS-gruppen fanns en signifikant minskning av barnens symtom, både i skolan och i hemmet. Ingen minskning av barnens symtom i TAU-gruppen (sedvanliga insatser). Inga bortfall i studien efter det att intervention (MoS) påbörjats.
Marte Meo och Samordningsmöten (MoS) en pågående studie Randomiserad studie MoS 52 barn TAU 47 barn Medelålder: 7år 80 pojkar och 19 flickor Finansierat av Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen
Syfte med MoS-studien i Skara Att utvärdera en insats vars syfte är att ge barn tidigt utvecklingsstöd i förskole/skolmiljö Att jämföra MoS med sedvanliga insatser
Målgrupp Barn med beteendeproblem och samspelssvårigheter (4-12 år) Komma tillrätta med barns aggressivitet och uppförandestörningar (bristande samspelsförmåga gör att barnet lätt eskalerar sitt antisociala beteende) Fokus på barnets behov av utvecklingsstöd Hem och Skola Samverkan mellan föräldrar och pedagoger - samarbete utifrån de dubbla socialiseringsarenor som hem och förskola/skola utgör
MoS - samarbete kring barnet Marte Meo i skolan M.M vägledare (socialpedagog i förskola/ skola) BARNET Vad är utvecklingsstödjande? Samordningsmöten Samordnare (socionom socialförvaltning) Marte Meo i hemmet M.M terapeut (familjebehandlare socialförvaltning)
Marte Meo i förskola/skola För att få en uppfattning om barnets behov av stöd och ledning studeras barnet på film i samspel med pedagoger och kamrater Pedagoger får hjälp att utveckla ett tydligt ledarskap, skapa en lugn lärandemiljö och uppfatta det enskilda barnets behov av stöd. Tydligt och positivt ledarskap i klassrummet samt tydlig återkoppling till eleverna sänker stressnivån och uppmuntrar lust till lärande (Hattie, 2008). Pedagoger ges en tydlig återkoppling om hur de lyckas i sitt arbete och konkret information om vad som förväntas av dem anpassat till barnets utvecklingsnivå (Wirtberg et al, 2013)
Samordningsmöten Strukturerade möten en samordnare leder mötet där föräldrar, pedagoger och övriga involverade ges möjlighet att samtala Mål: Att skapa en miljö där föräldrar och pedagoger ges möjlighet att ta del av varandras berättelser och frågor kring barnet - utforska egna berättelser/samskapa nya berättelser om barnet Att formulera mål för arbetet i förskola/skola målen ska vara konkreta, avgränsade och genomförbara för att kunna följas upp
Marte Meo och samordningsmöten forts. Sammanhangsmarkering Vad är utvecklingsstödjande för barnet? Vad kan skolan göra? Vad kan föräldrarna göra? Vem hjälper skolan?(specialpedagog) Vem hjälper föräldrarna? (socialförvaltning, Bup) Vem håller ihop arbetet? (samordnare)
Sammanhangsmarkering, forts. Vem/vilka är uppdragsgivare Definiera förväntningar och krav, ansvar och befogenheter Vem har problem och med vad Vem upplever förändring Återknyt till arbetsfrågan för att inte tappa fokus
Preliminära resultat i MoS Skara (Axberg et al, 2014) Enligt lärarnas skattningar i TRF uppvisar de barn som fått MoS färre problembeteenden efter interventionen än före. Denna skillnad finns inte i TAU-gruppen (måttlig effektstorlek:.57) När det gäller SESBI-R fanns skillnader i både MoS och TAU-gruppen, men skillnaden var större i MoS-gruppen (effektstorlek:.63 i MoS och. 33 i TAU) Användarvänligt: nästan alla fullföljde MoS och både föräldrar och pedagoger uppskattar modellen Även små effektstorlekar ska betraktas som betydelsefulla för interventioner som ges inom skolans ram - i praktiken medför dessa förändringar en minskning på ca 20-30% av aggressivt/störande beteende i skolan (Wilson & Lipsey, 2007) TRF = Teacher Report Form SESBI-R = Sutter-Eyberg Student Behaviour Inventory
Fler resultat i MoS Återstår föräldrarnas skattningar CBCL (Child Behavior Checklist) mäter beteende och symptom, ECBI (Eyberg Child Behavior Inventory) mäter beteendeproblem och intensitet Mer än bara effekten Vilka barn blev föremål för insatsen? Vilka barn fick mest ut av insatsen? Vilken problemtyngd hade de barn som blev hjälpta av MoS? Förändrades föräldrarnas psykiska hälsa? Vad bestod MoS av? Vad bestod TAU av?
Feedback på MoS Ett barn sa: - Jag har fått en "ny" fröken En förälder sa: - Detta är det bästa vi haft, så stärkta vi som föräldrar blev i att se vårt barns initiativ. Vi har i alla år haft så att kallat stöd men där har vi alltid känt oss som att vi inte klarade av vårt barn. Så får vi Marte Meo, det blev så bra, ett lugn infann sig hos oss och vårt barn Flera föräldrar har sagt: - Det blir inte skolmötet som vi är så vana vid, detta är något annat, här är vår ord också viktiga
Teori och metod Igen: Med samspelet framför ögonen och anknytnings- teorin i bakhuvudet Teori - en förklaringsmodell ett sätt att förstå vad vi arbetar med Marte Meo fokus på samspel - ett sätt att främja en trygg anknytning
Teoretisk förankring olika fokus Anknytningsteori Social inlärningsteori Hur olika beteenden påverkar relationen Hur vi lär oss olika beteenden
Anknytningsteori (Bowlby, 1969) Anknytningsperson hemma och i förskola/skola Trygg bas Inre arbetsmodeller Lyhördhet, sensitivitet och förutsägbarhet Tid och engagemang
Föräldrasensitivitet Uppmärksamma signalen Tolka signalen Ge adekvat svar på signalen Ge svar i tidsmässig anpassning Ge svar kontinuerligt över tid Lyhördhet, sensitivitet, och förutsägbarhet är viktigt även i förskola och skola!
Barnets beteende t.ex. gråt, ilska, oro kan väcka omsorgskänslor sorgsenhet och saknad raseri De inre arbetsmodellerna påverkar förälderns/den vuxnes reaktionssätt
Social inlärningsteori (Bandura, 1977) Vi lär genom Erfarenheter av socialt samspel Observation (kräver många färdigheter) Imitation
Teori och metod, forts. Olika förklaringsmodeller har olika tyngd och betydelse beroende på fokus och sammanhang Marte Meo på en spädbarnsverksamhet Marte Meo i förskola/skola (MoS) Marte Meo med tonåringar Marte Meo inom äldrevården o.s.v
Olika förklaringsmodeller kan befrukta varandra Många behandlingsprogram kombinerar element från flera teorier för att det behövs! Anknytningsteori?? Social inlärningsteori Vad händer egentligen när vi ser på film?
Olika förklaringsmodeller kan befrukta varandra Anknytningsteori Hjärnan Kognitiv teori Affektteori Social inlärningsteori
Teorier forskning praktik Vilket är vårt fokus? Vilka mätinstrument använder vi? Mäter mätinstrumenten det vi avser att mäta? Kan vi jämföra med andra studier? Gör vi det vi säger att vi gör? Det får konsekvenser
Referenser, forts. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G, & Wirtberg, I. (2006) The development of a Systemic School-based Intervention: Marte Meo and Coordination meetings. Family Process, Vol. 45, No 3. Axberg, U., Balldin, S., Bergström, M., Hansson, K., Svensson, P., & Wirtgberg, I. (2013). Bättre hälsa bland Skaras barn och ungdomar. Lokalt sektorsövergripande folkhälsoarbete. Forskningsrapport 2013. Lunds Universitet, Skara Kommun. http://www.skaraborg.se/var-verksamhet1/halsa/nyheter-halsa/hall-i-hall-ut-hallom/ Bakermans-Kranenburg, M.J., Van IJzendoorn, M.H., & Juffer, F. (2005). Disorganized infant attachment and preventive interventions: A review and metaanalysis. Infant Mental Health Journal, 26, 191-216. Bandura, A. (1977). Social Learning Theory. Prentice-Hall, Inc. United States of America. Copyright 2012 Stina Balldin 55
Referenser forts. Bowlby, J. (1988). En trygg bas. Kliniska tilläpningar av bindningsteorin. Natur och Kultur. Hedenbro. M. & Wirtberg.I. (2000) Samspelets Kraft. Marte Meo möjlighet till utveckling. Liber Fukkink. R.,G. Video feedback in wide screen: A meta-analysis of family programmes. Clinical Psychology Review 28 (2008) 904 916 van der Horst F.P.C. (2011) John Bowlby. From Psychoanalysis to Ethology. Willey and Blackwell. Juffer M., Bakermans-Kranenburg & Marinius H. Van Ijzendoorn (2008) Promoting Positive Parenting An Attachement-Based Intervention. Psychology Press. Meadows, S. (2010. The child as social person. Routledge, New York. Copyright 2012 Stina Balldin
Referenser forts. Neander, K. (2008). Bridging the Gap the Co-creation of a therapeutic Process. Reflections by Parents and Professionals on their shared Experiences of Early Childhood Interventions. Qualitative Social Work, Vol. 7 (3), 289-309. Neander, K. (2009). Indispensable Interaction. Parents perspectives on parent child interaction interventions and beneficial meetings. Avhandling, Örebro Universitet. Osterman, G., Möller, A., Wirtberg, I. (2010). The Marte Meo method as a means of supporting new adoptive parents. Adoption & Fostering, Vol. 34 (2). Stewart-Brown. S. and Mc Millan. A.S. (2010) Promoting The Mental health of Children and Parents Evidence Outcomes. Home and Community Based Parenting Support Programmes ans Interventions. Report of Workpackage 2 of the DATAPREV PROJECT. Warwick Medical School..
Referenser forts. Vik, K., Hafting, M. (2009). The outside view as facilitator of self-reflection and vitality: A phenomenological approach. Journal of Reproductive and Infant Psychology, Vol. 27 (3), 287-298. Vik, K. (2010). from the outside looking in a phenomenological study of postnatal depression, mother-infant interaction and video guidance. Avhandling, Oslo Universitet. Wirtberg, I., Petitt, B., & Axberg, U. (2013). Marte Meo and Coordination Meeting: MAC. Cooperation to Support Children s development. Palmkrons förlag. Finns nu utgiven även på svenska. Øvreeide, H. & Hafstad, R. (1996). The Marte Meo method and developmental supportive dialogues. Haarderviijk: Aarts Productions.