Syftet med avhandlingen. Behandlings-historik. Kategorimodeller. Olika beskrivningsmodeller. Sammanläggningsavhandling

Transkript

1 Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems Sammanläggningsavhandling I. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G. & Wirtberg, I. (26) The development of a systemic school-based intervention: Marte Meo and coordination meetings, Family process, 45, II. Axberg, U., Hansson, K. & Broberg A.G. (27) Evaluation of the Incredible Years Series an open study of its effects when first introduced in Sweden, Nordic Journal of Psychiatry, 61 Ulf Axberg, Fil D Leg psykolog, leg psykoterapeut III. IV. Axberg, U. & Broberg, A.G. (Submitted) Parents description of conduct problems in their children A validation and standardization of the Eyberg Child Behavior Inventory (ECBI) in a Swedish sample aged 3-1 Axberg, U, Johansson Hanse, J. & Broberg, A.G. (Submitted). A confirmatory factor analysis of Eyberg Child behavior Inventory (ECBI) in a Swedish sample Syftet med avhandlingen Behandlings-historik Utforska av två interventioner ämnade att hjälpa barn med svåra beteendeproblem, men där insatserna inte riktas direkt till barnen utan till deras närmaste omgivning Allt funkar! Inget funkar! Vad funkar för vem? Undersöka de psykometriska egenskaperna hos ett formulär för (a) tidig upptäckt av barn med svårare beteendeproblem (b) utvärdering av behandlingseffekter - 7 talet 8-talet 9-talet - Olika beskrivningsmodeller Kategori-modeller Diagnoser Bygger på Expert-kommittéer och konsensusbeslut. Kriterier skall uppfyllas (antingen/eller) Ex. DSM (APA), ICD (WHO) Kategorimodeller Antal uppfyllda kriterier Gräns för uppfyllda kriterier för aktuell diagnos 1

2 Olika beskrivningsmodeller CBCL/6-18 Profil Dimensionella modeller Bygger på forskningsmodeller Beteenden på ett kontinuum (mer eller mindre) ASEBA (Externalizing behaviour) SDQ (Uppförande problem) Interbedömarreliabilitet Låg till måttlig korrespondens mellan olika skattare Högst när man har liknande relation till barnet (ex. förälder-förälder) Korrelationen mellan föräldrar barn låg till måttlig Större enighet kring externaliserade symptom Mammor tenderar att rapportera mer problem än pappor Lärare bäst på skatta avvikelser från jämnåriga Disruptive behaviour problems (DBP) Barn som bråkar i avhandlingen Utåtriktat beteende Går emot sociala normer och förväntningar Är störande eller åsamkar andra skada Förekomst av normbrytande beteende i % Utvecklingsperspektiv Utvecklingslinjer aggression Varaktighet Ålder Campbell et al 26 Efter Moffit

3 Förebygga Hindra Undanröja SÅRBARHETS- OCH RISKFAKTORER Individfaktorer Genetiskt arv Anknytningsmönster Familjestress Uppfostringsbrister Skolmiljö Kamratrelationer Beteende MOTSTÅNDS- OCH SKYDDSFAKTORER Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Social kompetens Bra skolgång Upptäcka Stödja Skapa Behandling Biolgiska/psykiatriska modeller Socialpsykiatriska/psykopedagogiska Interventioner bör göras så tidigt som möjligt (<12 år) och ha fokus på: befrämjande av barnets pro-social förmågor hantering av aggressivt beteende befrämjande av postitiv föräldra-barn relation Olika domäner av barnet liv (hem, skola etc) Studie I - syfte Att pröva och utvärdera metoder för att på ett tidigt stadium hjälpa föräldrar, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri att stödja barn som är utåtagerande och visar tecken på beteendestörning Att samordna berörda myndigheters insatser dä barnet, familj och nätverket sätts i centrum Att prova samordning mellan olika hjälporganisationer utifrån en gemensam behandlingsmetod Metod Kvasiexperimentell design med ickerandomiserad kontrollgrupp Undersökningsgruppen 34 barn Kontrollgruppen 16 barn EVK p.g.a. dåligt uppförande, tidigare insatser resultatlösa Marte Meo med lärare och samarbetsmöten med föräldrar, lärare och ev. andra inblandade CBCL, TRF, Conners 1 item Parents Rating Scale, Conners Teacher Rating Scale före och två år efter interventionens början Marte meo Samarbete kring barn med behov av särskilt stöd i förskolan/skolan Maria Aarts Av egen kraft Samspel i fokus Utvecklingsstödjande kommunikation Utgå från normalt samspel Använder bildens kraft Marte meo i skolan - Marte meo vägledare (Spec. pedagog - skola) Barnet - (Vad är utvecklingsstödjande för just detta barn?) Marte meo i hemmet - Mart meo terapeut (Familjebehandlare soc.förvaltning) Samordningssamtal - Samordnare (Psykolog BUP, socionom soc.förvaltning) 3

4 Barnen Låg status i klassrummet Lågt självförtroende Bristande social kompetens Avvisade av jämnåriga Blir inte bjudna på kalas Följer inte regler Svaga prestationer i skolan Samarbete kring barn med behov av särskilt stöd i förskola /skola 34 aktuella för projektet 25 pojkar, 9 flickor 1 pojke fick en annan insats innan första samordningsmöte 33 startade, 24 pojkar, 9 flickor 4-6 år 3 p 3 f 7-9 år 12 p, 2 f 1-12år 9 p, 4 f Ingen skillnad i utfall (CBCL,TRF pojkar flickor Mann Whitney p =.56) Alla fullföljde Samarbete kring barn med behov av särskilt stöd i förskola /skola Resultat symptom CBCL) MM Pre N = 34 MM Post N = JG Pre N JG Post N = 16 = 13 Intern Extern Total Z-transformerade värden på CBCL totalpoäng och CPRS,6,5,4,3,2,1 -,1 -,2 -,3 Pre Post CPRS JG CBCLJG CBCL MM CPRS MM p <.5, P <.1 (CBCL N =, TRF N = 27 även vid Intent to treat ) Samarbete kring barn med behov av särskilt stöd i förskola /skola Resultat symptom TRF) TRF Pre N = TRF Post N = 29 Intern Extern Total Klinisk signifikans Proportion med förbättring % eller mer (Webster Startton, Hollinsworth et al 1989) CBCL tot 5 % TRF tot 48% Conners mammor 54% Conners pappor 45% Conners lärare 52% p <.5, P <.1 (CBCL N =, TRF N = 27 även vid Intent to treat ) 4

5 Resultat Minskning av symtom i Undersökningsgruppen Ingen minskning i kontrollgruppen Trots detta ingen signifikant skillnad mellan grupperna Medelhöga effektstorlekar i undersökningsgruppen Inga effekt storlekar i kontrollgruppen Publicerat Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A.G. & Wirtberg, I. (26) The development of a systemic school-based intervention: Marte Meo and coordination meetings, Family process, 45, Hansson, K., Wirtberg, I., & Axberg, U. (25). Preventiva insatser vid antisocialt beteende hos barn med hjälp av Marte Meo. Socionomen(1), Wirtberg, I., & Axberg, U. (26). Samordning mellan föräldrar och lärare med hjälp av det reflekterande samtalet. I H. Eliassen & J. Seikkula (Eds.), Reflekterende prosesser i praksis. Oslo: Universitetsforlaget. Hedenbro, M., & Wirtberg, I. (2). Samspelets kraft, Marte meo - möjlighet till utveckling. Stockholm: Liber. Studie II - Syfte Att i en öppen studie utvärdera De Otroliga Åren med avseende på dess effekter på barnen och deras föräldrar Specifika syften: Barnens beteende problem Barnens psykiatriska symtom, generellt Föräldrarnas psykiatrisk symptom och allmänna psykiska hälsa The Incredible Years Training Series Carolyn Webster-Stratton Utvärdering av Incredible Years Behandling 6 randomiserade, kontrollgrupps studier publicerade av Webster - Stratton 4 oberoende replikationer Spaccarelli (1992) (USA) Scott (21) (UK) Taylor (1998) (Kanada) Morch (pågående) (Norge) Fynd: Ökning av positivt föräldrabeteende Minskning av hård diciplin Reduktion av trotssyndrom/uppförandestörning 2/3 av barnen inom normal området vid 3-års uppföljning Föräldraskapets pyramid (Webster Stratton) Använd med urskiljning Time out Förlust av privilegier Naturliga & logiska konsekvenser Använd ofta Använd ofta 5

6 Procedur Ordinarie verksamheter (1 st; socialtjänst & BUP) Terapeuter under utbildning Föräldrar tillfrågas om att ingå i studien (92 % accepterade) Barn 3-9 år, med utagerande problematik Predata tas in före gruppstart Postdata tas in efter avslutad grupp Formulär Symptom hos barnen Child Behavior Check List (CBCL-ASEBA), (Achenbach 1991,21) Conners Parent Rating Scale 1-item (CPRS) (Conners 1973, Goyette 1978) Föräldrarnas mående Symptom Check List 9, (SCL-9) (Derogatis 1973, Malling Andersen 1998) Känsla av sammanhang -13 (Kasam -13) (Antonovsky 1991) IYS Introduktion i Sverige Symptom skalor före och efter 113 barn totalt, (37 flickor, 76 pojkar) 44 barn 3-5 år, 39 barn 6-7 år, barn 8-9 år 157 föräldrar (19 mammor, 48 pappor) 85 barns föräldrar fullföljt (75%) 116 föräldrar (84 mammor, 77%; 32 pappor 67%) N=17 N=46 N=83 N= N=19 N=47 N=86 N=33 Mammor Pappor CBCL tot före CBCL tot efter CPRS före CPRS efter Förändringar i barnens symptom utifrån föräldrarnas skattningar (mammor, pappor) IYS - föräldravariabler Skala CBCL internaliserade CBCL externaliserade CBCL total CPRS N Sign ES (d) klin sign 45 % 6 % 46 % 43 % 4 % 5 % 5 % 5 % N=15 N=46 N=85 N=33 N=46 N=14 N=33 N=85 SCL Före SCL Efter KASM före KASAM efter Mammor Pappor 6

7 Vad tyckte föräldrarna? 97% av föräldrarna hade en positiv eller mycket positiv inställning till programmet som helhet 88% av föräldrarna upplevde att de problem som fått dem att söka hjälp hade blivit förbättrade eller mycket förbättrade 88% kände att den ansats som använts hade varit bra/riktig eller mycket bra/riktig. Sammanfattning Lovande resultat Ingen skillnad mellan pojkar och flickor Ingen skillnad mellan åldersgrupper Ingen skillnad mellan enheter (1 st) Mammors mående betydelse för utfall Pappors mående ej betydelse för utfall Måttlig korrelation mellan mammors och pappors skattningar, högre efter grupp Föräldrar nöjda med metoden Den detaljerade manualen är viktig! Studie III - Syfte Undersöka en svensk version av Eyberg Child Behaviour Inventory (ECBI) med avseende på: Validitet och reliabilitet Svenska normer Överrensstämmelser mellan mammors och pappors skattningar Test-retest reliabilitet Procedur Översatt fram och tillbaka Utskickad till 15 vårdnadshavare till barn 3-1 år i Skaraborg (två påminnelser) SDQ användes för validering 56% svarade Bortfallsanalys Representativitet Första och sista utskick SDQ Resultat Goda psykometriska egenskaper Skaraborgska (Svenska) normer Norska normer Ingen skillnad mellan M och P på IS, men på PS (M>P) Förskolebarn (3-6) > IS än skolbarn (7-1) Förskolepojkar > IS än förskoleflickor Inga skillnader på IS, i bakgrundsvariabler men, lägre utbildning, ej boende med båda föräldrar, utlandsfödda föräldrar upplevde mer problem (PS) Vanliga bråkiga, men ej så problematiska, beteenden: blir arg när han/hon inte får igenom sin vilja, retas med syskon, trasslar vid sänggående Ovanliga, men problematiska beteenden: slår föräldrar, stjäl, vägrar lyda förrän hotad med bestraffning 7

8 Sammanfattning ECBI verkar fungera bra även i Sverige Svenska normer finns (Skaraborgska) Bekymmer med några items (kissar i sängen, retar resp slåss med syskon) Flera beteenden stämmer med DSM-IV och ICD-1 kriterier en algoritm där sammanvägning av IS och PS kunde indikera diagnos Studie IV - syfte Testa en 22-items tre faktor modell av ECBI i ett svenskt sample Presentera preliminär normer för en 22-items version Göra en preliminär validering av 22- items-versionen ECBI - unidimensionell eller flerdimensionell? Burns and Patterson (2) Exploratorisk faktor analys (EFA) Trots mot vuxna Hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem Beteende problem Confirmatorisk faktoranalys (CFA) av trefaktors modellen Model 2,31,67 e1 e9,74 e12 ec_12,78,77 e8 ec_8,69 e11 ec_11,72 e14 e13 e17 e5 e7 e31 e e34 e32 e24 e26 e23 e19 e22 e27 e21 e25 ec_1 ec_9 ec_14 ec_13 ec_17 ec_5 ec_7 ec_31 ec_ ec_34 ec_32 ec_24 ec_26 ec_23 ec_19 ec_22 ec_27 ec_21 ec_25,75,79,65,45,88,34,25,31,7,92,84,83,74,66,85,42,4 Standardized estimates Chi square=961,23 ; DF=24 ; p-value=, Normed Chi square=4,711 RMSEA=,66 ; CFI =,922 ODBTA INATTB CPB,58,55,6 Sammanfattning Psykometriska egenskaper som för ECBI- 36 Validitet som för ECBI-36 Hög korrelation ECBI-36 och ECBI-22 Faktor strukturen i det närmaste identisk med Amerikanskt sample ECBI verkar kunna vara ett robust och bra alternativ för upptäckt av barn med beteendesvårigheter utvärdering av behandlingseffekter Ladda ner kappan: Beställa avhandling: Ann.Backlund@psy.gu.se 8