Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) Video Feedback Intervention. Stina Balldin, socionom, Marte Meo handledare och doktorand

Transkript

1 Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) Video Feedback Intervention Stina Balldin, socionom, Marte Meo handledare och doktorand

2 Samspel Video feedback Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) Forskning inom fältet

3 Vad kännetecknar människan? Identitet skapas inte av individen utan i samspel med andra Vi förväntar oss inkludering Det är vårt normaltillstånd att vara inbäddade i ett rikt socialt nätverk Vår hjärna förutsätter att vi ska ha tillgång till nära relationer och socialt stöd det är vår baseline Anknytningsteori (Bowlby, 1988) Social Baseline Theory (Beckes & Coan, 2011)

4 Salutogena faktorer Tillitsfulla och nära relationer En god självkänsla Självständighet att kunna styra över sitt liv (stressreducerande) Kunna styra över sina negativa impulser Vara kreativ Ha en hög grad av aktivitet och energi Kunna söka och ta emot hjälp samt hjälpa andra (självtillit och tillit till andra) Copyright Stina Balldin 2017

5 Fungerande samspel Vad är då ett gott samspel egentligen? Barnet i fokus Utvecklingsstödjande för barnet utifrån dess specifika behov med utgångspunkt från barnets ålder, utveckling och personliga egenskaper eller drag. Präglas av att den vuxne är lyhörd inför barnets signaler, kan tolka barnets signaler och svarar på barnets signaler kontinuerligt och över tid Copyright Stina Balldin 2017

6 Samspelssvårigheter Beteende Känslor SAMSPEL Copyright Stina Balldin 2017

7 Samspelssvårigheter i familjen Skrik Gnäll Konflikter Kritik Problembeteenden m.m Både barn föräldrar och pedagoger i samspel Copyright Stina Balldin 2017

8 Barnet Otydlig i signaler och initiativ Svår att avleda Känslig för förändringar (hög/sensitiva barn) Temperament Tempo m.m Matchning Bemötande Vilka svårigheter har barnet? Vilka symptom/reaktioner uppvisar barnet? Copyright Stina Balldin 2017

9 Samspelssvårigheter (Wirtberg et al 2013) Låg status i barngruppen/klassrummet Lågt självförtroende Bristande social kompetens Avvisade av jämnåriga Följer inte regler Svaga prestationer i skolan/ stör Blir inte inbjudna till kalas/fest/sociala medier Mobbning Copyright 2015 Stina Balldin & Ingegerd Wirtberg

10 Copyright Stina Balldin 2017 Psykisk ohälsa - forskning Ju yngre barn är när de börjar visa störande problem (aggressivitet, trots, olydnad, impulsivitet, skolk) desto större är risken för svåra problem senare i livet (Franken et al 2016; Frick, 2004; Moffitt, 2002; Patterson et al 2000; Webster-Stratton et al 2011) Många psykiatriska problem uppstår redan tidigt i barndomen vilket gör att det är viktigt att intervenera tidigt (Costello et al 2005; Stolz et al 2012) Disruptive behaviour problem (DBP) är vanligt förekommande i barndomen och är den vanligaste orsaken till insatser inom barnpsykiatri och socialtjänst (Epstein et al 2015; Furlong et al 2012)

11 Möjligheter till utveckling Familjen och skolan arenor där barnet lär sig om sociala relationer med syskon, föräldrar, jämnåriga och andra vuxna Barnet får arbeta hårt med att organisera sitt sociala liv Lära sig vidmakthålla och bryta relationer Konversera, dela med sig, ge beröm, vänta på sin tur osv Samarbeta och ha idéer till lek och arbete Bekräfta andras initiativ Stoppa egna initiativ till förmån för andras SAMSPEL Självreglering (affekter och impulser) Copyright 2015 Stina Balldin & Ingegerd Wirtberg

12 Samspelsbehandling (Neander, 2011; Wirtberg et al 2013)) Historik Early childhood interventions Syfte: främja barns hälsa, stimulera utvecklingen av barns förmågor och kompetens, förebygga psykisk ohälsa Öka den vuxnes lyhördhet och sensitivitet Copyright Stina Balldin 2018

13 Föräldrasensitivitet Lyhördhet för det specifika barnets behov och möjligheter Uppmärksamma barnets signal Tolka signalen Ge adekvat svar på signalen Ge svar i tidsmässig anpassning Ge svar kontinuerligt över tid Gäller även i skolan Copyright Stina Balldin 2018

14 Video feedback interventioner (Balldin, Wirtberg & Fisher, 2016)

15 Video feedback (VF) Interaktion mellan barn och föräldrar - eller andra vuxna - filmas Tydliga och konkreta mål med interventionen Den vuxne reflekterar över filmsekvenser tillsammans med en terapeut eller vägledare Copyright Stina Balldin 2018

16 Video feedback program (individuellt) VIPP - Video Interaction to Promote Positive Parenting VIG - Video Interaction Guidance VHT - Video Home Training (Orionmodellen) PALS - Playing and Learning Strategies VIP - Video Interaction Project IG - Interaction Guidance RFI - Relationship Focused Interaction Marte Meo MOS - Marte Meo och Samordningsmöten Video feedback Copyright 2016 Stina Balldin 16

17 VF program forts. (i grupp) PPEY - Parents Plus Early Years Programme STEEP - Steps Toward Effective Enyoyable Parenting Caves - Clinical Assisted Video feedback Exposure Session COS-P - Circle of Security - Parent (Trygghetscirkeln i Sverige) TRIP - Transactional Intervention Program Copyright Stina Balldin

18 Copyright Stina Balldin 2018 VF program (Balldin et al 2018; Fukkink, 2008) Teoretisk bakgrund Har utvecklats utifrån olika perspektiv och teorier Anknytningsteorin dominerande Social inlärningsteori eller coercion theory ofta i kombination med anknytningsteori Andra teorier, t.ex. utvecklings-, psykodynamisk-, neurobiologisk-, kommunikations-, stressregleringsoch systemisk teori

19 Målgrupper (29 VF studier ) (Balldin et al 2018) BARN 0-14 år Utåtagerande beteende Autism Matproblem Adoption Crying babies Risk För tidigt född Funktionshinder FÖRÄLDRAR Samspelssvårigheter Förstagångspappor Högriskfamiljer Adoptivföräldrar Tonårsmödrar Deprimerade mammor Omsorgssvikt Otryggt anknutna mammor Mammor med ätstörning Turkisk minoritetsgrupp Copyright Stina Balldin 2018

20 Fördelar med VF program Illustrerar ord till handling Ger barnet konkret utvecklingsstöd i vardagen Kan kombineras med andra metoder t.ex. samtalsterapi, hemmabaserad behandling och föräldrautbildningar Copyright Stina Balldin 2018

21 Bildens kraft Bilden hjälper oss att dela upplevelsen med andra En konkret, gemensam referens - samtalet kan länkas till specifika, konkreta bilder/sekvenser på filmen I traditionella samtal är det inte alltid lätt att se med tanken det ögat inte kan se (Häggman-Laitila, Pietilä, Friis, & Vehvilainen-Julkunen, 2003; Stein et al 2006; Dowrick, 1999; Fukkink, 2008; Juffer & Steele, 2014; Steele et al 2014) Copyright 2012 Ingegerd Wirtberg & Stina Balldin 21

22 Aktuell forskning Video feedback (VF) har i flera studier visat goda effekter på föräldrabeteende, föräldraattityder och barnets utveckling Kortare program (runt 6 sessioner) mer effektiva i att förbättra föräldraförmågan Program med tydligt fokus på beteende eller föräldrasensitivitet mer effektiva (Bakermans-Kranenburg et al 2003; Fukkink, 2008; Stewart-Brown & Schrader McMillan, 2010; Balldin et al., 2018)) Copyright Stina Balldin 2018

23 Marte Meo och Samordningssamtal (MOS)

24 Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) en manual En skolbaserad insats Copyright Stina Balldin 2018

25 Marte Meo Av egen kraft Metoden är utvecklad i Nederländerna av Maria Aarts (Aarts, 2000, 2006) Praktiseras sedan många år, bl.a. i Skandinavien, Tyskland, Schweiz, Australien, USA (Find) och Ryssland Copyright Stina Balldin 2018

26 Teoribakgrund Utvecklingspsykologi Anknytningsteori (Bowlby, 1988) Social inlärningsteori (Bandura, 1977) Systemiskt perspektiv Affektteori Copyright 2016 Stina Balldin 26

27 Marte Meo Identifiera barnets specifika utvecklingsbehov Uppmärksamma och tydliggöra resurser och förmågor som möjliggör utveckling hos barnet Stödja och hjälpa den vuxna att se behov och resurser hos barnet Identifiera och stärka de färdigheter som redan finns i den vuxnes samspel Hjälpa den vuxna att se de egna möjligheterna att svara utvecklingsfrämjande på barnets behov samt den egna möjligheten att påverka samspelet mellan sig och barnet i positiv riktning Copyright Stina Balldin 2016

28 Användningsområden Barnhälsovården Familjearbete inom socialtjänst och barnpsykiatri Spädbarnsverksamhet Förskolor och skolor Ungdomar, t.ex. i familjehem Funktionshinder och andra behov av särskilt stöd Habilitering Äldrevård Copyright 2016 Stina Balldin 28

29 Utvecklingsstödjande dialogprinciper Initiativ/Uppmärksamhetsfokus Bekräftelse Turtagning Benämning Positivt ledarskap Triangulering Start- och slutsignaler Copyright 2012 Stina Balldin 29

30 Analys och återgivning I analysen utgår man ifrån Marte Meo-principer för utvecklingsstödjande kommunikation, vilka knyts till barnets specifika behov av utveckling Analysen tillsammans med förälderns/pedagogens frågeställning utgör grunden för återgivningen - använder sig av noggrant utvalda videosekvenser och stillbilder Copyright 2012 Stina Balldin 30

31 FILM

32 Samordningssamtal En samverkanskomponent Systemiskt perspektiv Få till stånd ett samarbete utifrån de dubbla socialiseringsområden som familj och skola utgör Vikten av samarbete mellan hem och skola (Anderson et al 2017; Christensen & Sheridan, 2001; Mendez et al 2013; Reid & Eddy, 2002; Sheridan & Moorman Kim, 2015) VF hjälper pedagoger att utveckla sina färdigheter v.g. sensitivitet, socio-emotionellts stöd och verbal respons (Fukkink & Tavecchio, 2010, Fukkink et al 2011). Copyright Stina Balldin 2018

33 Samordningssamtal Föräldrar och lärare deltar i strukturerade möten under ledning av en utomstående mötesledare Föräldrar och lärare ges möjlighet att diskutera olika bilder av barnet och problemet Ta del av varandras berättelser och skapa nya berättelser

34 Marte Meo och Samordningssamtal (MOS) Marte Meo i skolan Barn Pedagog MM vägledare BARNET Vad är utvecklingsstödjande? Marte Meo i hemmet Barn Föräldrar MM terapeut Samordningssamtal Samordnare Föräldrar Pedagog MM vägledare (MM terapeut) Copyright Stina Balldin 2018

35 MOS studien Lunds Universitet och Skarakommun Randomiserad studie MOS 52 barn SAU 47 barn Skaraprojektet förbättra barns psykiska hälsa Finansierat av Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen Copyright Stina Balldin 2018

36 MOS studiens syfte Att utvärdera en insats vars syfte är att ge barn tidigt utvecklingsstöd i förskola/skola (3-12 år) Att jämföra MOS med sedvanliga insatser (SAU) Målgrupp: Barn som uppvisar samspelssvårigheter eller beteendeproblem i skolan Copyright Stina Balldin 2018

37 MOS studien - resultat (Balldin et al., 2018) I både MOS- och SAU gruppen visade barnen på positiv förändring i skolan enligt lärarnas skattningar av barnens svårigheter MEN: betydligt bättre resultat för barnen i MOS gruppen I både MOS- och SAU gruppen skedde positiva förändringar av barnens svårigheter hemma enligt föräldrarnas skattningar MEN: ingen skillnad mellan MOS- och SAU gruppen Lovande resultat för MOS i skolan lågintensiv insats och färre möten än vid SAU utnyttjar strukturer som redan finns Användarvänligt - nästan alla fullföljde MOS. Lärare och föräldrar uttryckte att de uppskattade modellen. En eloge till praktiken J MOS används fortfarande i Skara kommun trots att forskningen avslutades för flera år sedan Copyright Stina Balldin 2017

38 MOS studie, Skövde (Axberg 2006) Forskningsdesign före- och eftermätning, ingen kontrollgrupp Resultat: Barnens problem avtog både i skolan och hemmet Inget bortfall i studien Copyright Stina Balldin 2017

39 Förväntad effekt i skolan där insatsen görs! Även om vi inte vet om en förändring av barnet svårigheter FAKTISKT har skett, så vet vi att lärarnas uppfattning om barnet har ändrat sig vilket förväntas påverka interaktionen och relationen dem emellan vilket borde märkas även i barngruppen Copyright Stina Balldin 2018

40 MOS en intervention som kräver förändring hos de vuxna som finns runt barnet Hur tänker vi kring ansvarsfördelning vid förändring? När och varför kan det vara fördelaktigt att rikta interventioner mot vuxensystem snarare än barn/ungdomssystem? När är det ok att inkludera/exkludera barn i förändringsarbete? Jmf: barn ska tänka annorlunda, kognitiv träning, räkna till 10, mindfulness, affektreglering etc Copyright Stina Balldin 2018

41 I VF program och MOS finns ett tydligt mål att öka de vuxnas sensitivitet och lyhördhet för det specifika barnet (filmen ett redskap) Sensitivitet Hur förstår vi/förklarar barnets förändrade beteende utifrån en förälders eller lärares ökade sensitivitet? Beteende Emotioner affekter Relation Copyright Stina Balldin 2018

42 TACK J