InVästs slutkonferens - Resultat, lärdomar och goda exempel från sfi i Västsverige. Göteborg,

Relevanta dokument
Kollegialt lärande. Inriktat på sfi-elevernas behov och mål Exempel från projektet InVäst

Studiehandledning på modersmål på sfi Exempel från InVäst och sfi-arbetslag i Göteborgs- och Boråsregionens kommunalförbund

Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. SFI-elev i Göteborgsregionen

Individanpassning på SFI Perspektiv och metoder. Exempel från SFI i Partille

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Reservantagningen 2016

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Systematiskt kvalitetsarbete

Hur gör vi nu? 9 DILEMMAN FRÅN SFI-VERKSAMHETER

Sfi på vetenskaplig grund om att organisera kollegialt lärande och att ta vara på elevernas resurser. InVäst Integration Västsverige

Så motiverar och engagerar du eleverna!

Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Skolledarkonferens september 2016

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 334 Ekeby/Svalnäs

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Beslut för vuxenutbildning

Flerspråkighet en möjlighet!

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Beslut för gymnasiesärskola

Leda digitalisering Ale ht17

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Leda digitalisering 24 november Ale

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Utbildning för BSN och UN 2019

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Beslut för förskoleklass och grundskola

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Utbildning för nyanlända elever

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Slutkonferens 28 februari Tillgängliggöra utbildningsorganisationen för nyanlända Jenny Hostetter, GR PlugInnovation

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Aktuell rapport från Skolinspektionen 2017

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Sätraskolan. PRIO + Förstelärare + IKT = Framgångsrik skolutveckling

Beslut för förskoleklass och grundskola

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Beslut för gymnasieskola

UTVECKLINGSPLAN Hallsbergs kommun Bildningsförvaltningen

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Beslut för. efter tillsyn i Filipstads kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Utvecklas genom lärande samtal

Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Skolplan Med blick för lärande

Plan för introduktionsprogram i

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Plug In Avslutningskonferens Stockholm, mars 26

Beslut för grundskola

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

Beslut. en Skolinspektionen

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Analys av Dialogmöte

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Nyanlända elevers lärande

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

Insatser på huvudmannanivå

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Atleticagymnasiet i Stockholms kommun.

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Matte i πteå. Piteå kommun

Kollegialt lärande i fritidshemmet

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Skola Ansvarig Rektor:

Beslut för fritidshem

Beslut för grundsärskola

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Transkript:

InVästs slutkonferens - Resultat, lärdomar och goda exempel från sfi i Västsverige Göteborg, 2019-05-21

Vilka är vi här? Vi är 450 personer från 74 verksamheter/organisationer i 34 kommuner! Vi är bland annat 280 lärare, 50 rektorer/utbildningsledare, 4 studie- och yrkesvägledare, 4 administratörer och 20 studiehandledare/modersmålsstödjare. 10 representanter från förvaltning, 7 representanter från universitet/högskola, 1 undervisningsråd från Skolverket och 1 sekreterare från den statliga utredningen om sfi.

Program för förmiddagen Moderator: Sofia Reimer, InVäst Göteborgsregionen 9.00-9.30 Inledning Sofia Reimer, projektledare, InVäst Göteborgsregionen Helene Odenjung, ordförande Utbildningsgruppen, Göteborgsregionen 9.30-10.15 InVäst 2016-2019 resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomar Amir Fikic, Jenny Hostetter, Sofia Reimer InVäst Göteborgsregionen 10.15-10.45 Paus med kaffe 10.45-11.15 InVäst 2016-2019, forts. 11.15-12.00 Undervisning med utgångspunkt i elevernas intressen, förutsättning och mål Malin Dahlström, Stockholms Universitet 12.00-13.00 Lunch

InVäst - snabbversionen

www.grint.se

InVäst i korthet Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av Europeiska socialfonden, 2016-2019 Göteborgsregionen är projektägare, bedrivs i samarbete med Halmstad kommun och Skaraborgs kommunalförbund Består av tre delprojekt: Kvalitetsutveckling av sfi Kunskapsbedömning inför placering i gymnasieskola Möten för bättre mottagande

InVäst i siffror 46 sfi-verksamheter Drygt 700 anställda inom sfi Från 25 kommuner Kommunala och upphandlade verksamheter, folkhögskolor

Det som vi sagt här Vi vill gärna att det förmedlas. /sfi-elev i GRINT-kartläggningen

Helene Odenjung Ordförande Utbildningsgruppen Göteborgsregionen

InVäst 2016-2019 Resultat, framgångsrika arbetssätt och lärdomar

Inledning

Vi har fått med oss många nya tankar när det gäller att utgå från elevens behov, det vill säga vad de behöver kunna för att komma in i det svenska samhället och snabbt få arbete ( ) samt att ta vara på de kunskaper eleverna har med sig. Utifrån denna information utarbetar vi våra lärandemål. /deltagande sfi-arbetslag

Samma mål, olika sätt att nå dit Fokus på digitalisering Nätverksträffar i kommunkluster för sfipersonal Utvecklingsarbete lokalt

Samma mål, olika sätt att nå dit Modulträffar för sfipersonal, tex: Språkutvecklande arbetssätt Digitalisering Yrkesinriktad sfi Rektorsnätverk med fokus på systematiskt kvalitetsarbete Processtöd lokalt i verksamheterna

Samma mål, olika sätt att nå dit Processtöd lokalt i verksamheterna utifrån identifierade utvecklingsbehov Nätverk för rektorer och skolledare på sfi Utbildningsserie för yrkesutbildningar med språkstöd

Gemensamma utgångspunkter Kollegialt lärande Utveckla verksamheterna Stärka medarbetarnas kompetens Deltagande rektor och lärare Partille vuxenutbildning. Foto: Göteborgsregionen.

och allt ska syfta till att stärka nyanländas möjligheter!

Kontexten

71 % av sfilärarna har pedagogisk högskoleexamen Lägst skolpeng per elev av alla skolformer 37 % av sfilärarna är behöriga att undervisa på sfi Antalet elever ökar, spridning i elevernas utbildningsnivå Saknas lärarutbildning för undervisning av vuxna (Nationell statistik från Skolverket 2018a, Skolverket 2018b)

Resultat från projektet

Hur har personalen stärkts i fråga om att möta eleverna? 80 procent uppger att de fått bättre redskap för att genomföra sitt arbete 68 procent uppger att de fått bättre redskap för att möta elever utifrån deras individuella förutsättningar (Serus, maj 2019) Jag fick inspiration till att arbeta mer med bilder och foton, mer praktiska moment och göra eleverna mer kommunikativa. / Lärare Eftersom vi har fått ett gemensamt synsätt på hur vi ska arbeta, delar vi också med oss mer av våra resultat i klassrummet och ger varandra tips. /Lärare

Hur har personalen stärkts i fråga om att möta eleverna? Didaktiska verktyg för att utveckla undervisningen Metoder för att observera och utvärdera elevens lärande Större förståelse för vikten av samarbete (sfi-lärare och studiehandledare/språk- och yrkeslärare) Större samsyn kring uppdraget

Didaktiska verktyg för att utveckla undervisningen

Större förståelse för vikten av samarbete Deltagande studiehandledare, lärare, elever ABF Vux, Folkuniversitet och GTC. Foto: Göteborgsregionen.

Större förståelse för vikten av samarbete Många nya och värdefulla tankar och konkreta tips på hur jag och även arbetslaget kan utvecklas tillsammans. Nya arbetssätt. Användning av digitala verktyg som förtydligar innehållet för elever och lärare, när man filmar eller observerar varandra i olika lärandesituationer. /Lärare Samarbete mellan språk- och yrkeslärare har stärkts mycket i vår verksamhet. (..) Som yrkeslärare tänker jag mycket mer på hur språket används under mina lektioner. /Lärare

Hur har verksamheterna utvecklats? 80 procent uppger att InVästinsatsen kommer stärka kvaliteten i verksamheten. Flertalet verksamheter har implementerat arbetssätt/modeller/metoder som rör undervisningen. Det krävs ett ihållande arbete över tid för att implementera systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete och nya arbetssätt. InVäst gav en skjuts i rätt riktning. /Rektor (Serus, maj 2019)

Modell för kollegialt lärande Elevens behov Effekt på elevernas lärande Lärarnas behov Förändrad undervisning Kunskap/ färdigheter (Timperley, 2008)

Hur har verksamheterna utvecklats? Utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet Stärkt individanpassningen systematiskt kartläggning av elevernas behov och mål Stärkt kollegialt lärandet genom modell för professionell utveckling Stärkt kvaliteten i undervisningen Ökat elevdelaktigheten i utformningen av utbildningen Stärkt elevernas rättigheter Undervisningen planeras och utformas tillsammans med eleven Stärkt digital kompetens Bedömning kopplad till kunskapskraven

Sfiväst en digital kunskapsresurs www.sfiväst.se

Slutsatser Vilka är förutsättningarna för kvalitet på sfi?

Valda utvecklingsområden Kartläggning SYV Studiehandledning Digitalisering Kollegialt lärande

Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare.

Professionellt kollegialt lärande - exempel på elevbehov Våra elever behöver utveckla förmågan att tala svenska i olika situationer Kommunikation i möte med arbetsmarknad/samhälle Skriftlig produktion Elevautonomi/studieteknik Agera på lärarens feedback Läsförståelse Att avtala tid med tolk Deltagande lärare och elever ABF Vux. Foto: Göteborgsregionen.

Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare. Prövande och utvärderande arbetssätt

Professionellt kollegialt lärande - några dimensioner Syftet är att vi tillsammans ska kunna se att våra elever blir mer motiverade, gör framsteg och når målen snabbare. Utgångspunkt i elevbehov Prövande och utvärderande arbetssätt Frivillighet i deltagande är inte en framgångsfaktor Att vi kognitivt/teoretiskt lär oss modeller och teorier är inte tillräckligt. Aktivt, känslomässigt, praktiskt engagemang krävs också. Aktivt ledarskap deltagande och lärande

Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Elever Lärandenivå vv

Exempel: kvalitativ, individanpassad undervisning Efterfrågar utvecklingsprocesser Följer upp statistiken med analys Pedagogiska samtal utifrån kartlagda utvecklingsbehov Uppföljning i god tid vid bristande progression Förutsättningar för utveckling Tid/ramar för elevdialog inför undervisningsplanering Elevdelaktighet Behov/erfarenhet undervisning/apl mål Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Elever Lärandenivå vv Undervisningen ej individanpassad Fokus på grundskolans statistik Ej stöd/krav på redovisa utveckling Isp = en skrivbordsprodukt Bristande uppföljning på elevers progression Inga rutiner för elevkartläggningsarbetet Utmaningar utan stöd/tid/relevanta möten Svårt följa upp undervisningens resultat Ingen systematisk uppföljning/kartläggning Låg grad av elevdelaktighet Liten individuell uppföljning Kartläggning/studieplan märks inte

Exempel: kvalitativ, individanpassad undervisning Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Undervisningen ej individanpassad Samverkan kring elevers hela lärandesituation Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Bristande samverkan med af/etablering Tydlig struktur för intro Kontinuitet med eleverna Följer elevernas lärande Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Bristande struktur för introduktion av nya elever Svårt följa upp undervisningens resultat pga kontinuerlig antagning + brist på elevkontinuitet Delaktighet Följer undervisningsplaneringen Elever Lärandenivå vv Splittrad lärandesituation

Exempel: kvalitativ bedömning Åsa Hirsh A Den avsedda läroplanen B G Den genomförda läroplanen Den bedömda läroplanen

Exempel: kvalitativ bedömning Åsa Hirsh Den avsedda läroplanen A B G Den genomförda läroplanen Den bedömda läroplanen

Exempel: kvalitativ bedömning Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Inte examensprov Nuvarande NP/individanpassning? Implementering/uppföljning? Efterfrågar underlag om elevoch utvecklingsbehov Uppföljning på lång sikt Leder lärares lärande kring undervisning/bedömning Efterfrågar lärandemål Agerar vid bristande progression Sätter upp och bedömer utifrån lärandemål som eleverna förstår/har behov av Vet sitt behov av mer lärande Samsyn med lärare om nivå Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Elever Lärandenivå NP-statistik samlas in utan analys Återkoppling endast vid avbrott/överklagan Elevfrågor/klagomål kring NP Endast NP-statistik begärs in Elevers bristande progression upptäcks försent NP-betyg = kursbetyg Svårigheter att förklara kraven för elever Nationella prov (NP) som examensprov Inte samsyn med lärare om sin nivå

Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan Stat/Skolverk Lagstiftande nivå Nämnd/förvaltning Huvudmannanivå Rektor Pedagogisk ledningsnivå Lärare Undervisningsnivå Elever Lärandenivå

Två slutsatser om förutsättningar för kvalitet på sfi Strukturer för professionellt och hållbart kollegialt lärande Samsyn och kvalitetsutveckling genom hela styrkedjan

Slutsatser Ett lyckat utvecklingsarbete hur får vi till det?

Framgångsfaktorer för ett lyckat utvecklingsarbete Insatsens omfattning det krävs lång tid och kontinuitet i arbetet Externt processtöd Utgångspunkt i verksamhetens och elevernas behov (Serus, maj 2019)

Fler faktorer för ett lyckat utvecklingsarbete Deltagande utbildningsledare och lärare GTC. Foto: Göteborgsregionen. Elevens lärande i centrum Aktiva pedagogiska ledare Avsatt tid, anpassade mötesformer Allas aktiva engagemang Samarbete och tydlig rollfördelning Kontinuerlig uppföljning och dokumentation

Slutsatser Identifierade behov

Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Samverkan som utmanar budgetstuprör och statliga, kommunala, inomkommunala gränser och uppdrag helhetsupplägg för elever i grundläggande litteracitetsträning undvika konkurrens om elevers tid och stärka elevdelaktigheten kring lärandesituationen användbaroch meningsfull Individuell studieplan

Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Samarbete inom sfi-verksamheter mellan de olika rollerna språk- och yrkeslärare klassrum/vfl/praktik/apl syv samarbete för studiehandledning

Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Utvärdering av kontinuerlig antagning och olika introupplägg i förhållande till undervisningskvalitet Utvärdering NP:s former och användning i förhållande till kravet på individanpassad undervisning

Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Fortsatt utveckling av kvalitetsarbete i hela styrkedjan: Huvudmans och rektors olika ansvarsfält tydliggörs Elevernas röster och lärande i kvalitetsarbetet Stöd till rektor/utbildningsledare: pedagogiskt ledningsarbete/implementering

Identifierade behov - på verksamhets- och systemnivå Fortsatt utveckling av kvalitetsarbete i hela styrkedjan: Huvudmans och rektors olika ansvarsfält tydliggörs Elevernas röster och lärande i kvalitetsarbetet Stöd till rektor/utbildningsledare: pedagogiskt ledningsarbete/implementering

Identifierade behov Läs mer på Sfiväst.se Samverkan som trotsar budgetstuprör och statliga/kommunala/inomkommunala gränser/uppdrag. Helhetssyn på elevers tid/lärande, t ex helhetsupplägg för elever i grundläggande litteracitetmed etablering/sfi. Samverkan kring en användbar och meningsfull indiv. studieplan Samarbete inom sfi-verksamheter över de olika rollerna. Helhetssyn på elevens lärande VFL/APL-yrkesämne-språk Kartläggning och syv inom undervisningsuppdraget Studiehandledning på modersmål/lärare Tydliggöra förstelärarnas roll

Det är lite coolt och lite häftigt www.sfivast.se/arbetslag/yrke/film

Kontakt Amir Fikic, processledare amir.fikic@goteborgsregionen.se Jenny Hostetter, processledare Jenny.hostetter@goteborgsregionen.se Sofia Reimer, projektledare sofia.reimer@goteborgsregionen.se Läs mer www.goteborgsregionen.se/invast www.sfiväst.se