Forsbacka Överhärde Stackbo långskägg (Usnea longissima). I förstudieområdet finns större vattensalamander ( Triturus cristatus) som är skyddade i artskyddsförordningen 4, vilket innebär att man inte avsiktligt får fånga eller döda djur, avsiktligt störa djur eller skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Det finns även ett flertal andra rödlistade växter, djur och svampar inom förstudieområdet t.ex. skogsklocka (Campanula cervicaria), bibagge (Apalus bimaculatus), ringlav (Everrnia divaricata) och svarthakedopping (Podiceps auritus), se figur 10, Naturmiljövärden. (Länsstyrelsen i Gävleborgs län. 2011-10-11) Vid Lomsjön finns citronfläckad kärrtrollslända (Leucorrhina pectoralis) som är en Natura-art på ett par lokaler i norr delen av sjön. (Länsstyrelsen i Gävleborg. 2011-11-01) Våtmarksinventeringen Klass Stormossen 8 km ONO Sandviken 3 Bromsmuren 6 km SV Gävle 3 Våtmark 900 m N Svartbacken 6 km SSV Gävle 3 Våtmark vid s östra strand 6 km SSV Gävle 3 Fäbodmuren 16 km O Sandviken 2 Drässmossen 8 km OSO Sandviken 2 Glimur 13 km O Sandviken 3 Fd Sörtärnan 9 km OSO Sandviken 3 Kärr 1800 m NV Glamsen 8 km SSV Gävle 2 Dragmuren 8 km S Gävle 3 Römossen 17 km O Sandviken 3 Myr 3700 m SSO 19 km O Sandviken 3 Kringelmuren 13 km O Sandviken 3 Ävlingmur 14 km O Sandviken 3 NorraValsjön 12 km O Sandviken 4 Valsjömossen 14 km O Sandviken 3 Kärr 2400 m V Glamsen 17 km O Sandviken 3 Stubbkärret 19 km O Sandviken 3 Vattmuren 16 km SO Sandviken 3 Mosse 1300 NO Bäcktärnan 10 km SO Sandviken 3 SödraValsjön 12 km O Sandviken 3 Norrbomuren 15 km SO Sandviken 4 Lomsmuren 12 km SO Sandviken 1 Fd Ösarsjön18 km OSO Sandviken 3 Orrmuren 15 km SO Sandviken 3 Älgmuren 16 km SO Sandviken 3 Glimur 16 km SO Sandviken 3 Åsbomyran 19 km SO Sandviken 4 Räborsmuren 18 km SO Sandviken 3 Myr 750 m NV Västbyvallen 17 km SSO Sandviken 4 Torraksmyran 21 km SO Sandviken 3 Råmuren 19 km SO Sandviken 3 Västermuren 19 km SO Sandviken 4 Slåttsmuren 21 km SO Sandviken 3 Norra Ölbosjön 24 km SO Sandviken 3 Fasmur 21 km SSO Sandviken 3 Myr runt Hedsjön 22 km SSO Sandviken 3 Fimur 3 km NNV Hedesunda 4 Rörberg Valsjön Lomshed Jordåsen Hästbo Det finns en observation av flodpärlmussla (Margaretifera margaretifera), 1997-07-23, i Bruksån, inom förstudieområdet ca 2 km väster om Hästbo. Vid observationstillfället såg man 26 levande flodpärlmusslor. (Musselportalen. 2011) 3.5.5 Artrika vägkanter Utmed vägnätet förekommer i många fall en rik ängs- och hagmarksvegetation. Vägkanterna är en tillflyktsplats för dessa växter eftersom allt fler ängs- och hagmarker försvinner i vårt landskap. Artrika vägkanter har inget formellt skydd, men det är viktigt att arbeta för att öka den biologiska mångfalden i vägkanterna. (Trafikverket, Artrikare vägkanter (publikation 1996:074). Främlingshem Inom förstudieområdet finns två artrika vägkanter i förstudieområdet, en längs väg 531 vid Jordåsen och en längs väg 559 vid Överhärde. Längs med väg 531 vid Jordåsen finns en artrik vägkant längs vägens södra sida med förekomst av skogsklocka. Sträckan är ca 200 m lång och man bör undvika dikning och grävning vid den artrika vägkanten. Vid Överhärde längsmed väg 559 finns en ca 100 m lång artrik vägkant som utgår från väg 56 och vidare in mot Forsbacka. Den artrika vägkanten består av en torrbacke med förekomst av bl.a. harklöver, ullört och sandvita. (Trafikverket, 2011-11-01). De artrika vägkanterna kan komma att påverkas av projektet beroende av vilket alternativ man kommer att gå vidare med efter vägutredningen. N Brunn 3.5.6 Sjöar, vattendrag och våtmarker För information om riksintressen och Natura 2000 områden se avsnitt 3.4 Riksintressen. Figur 12, Våtmarker. I förstudieområdet finns flera sjöar, varav tre större sjöar, Lomsjön, och Valsjön, se figur 13, Våtmarker. Sjöar och vattendrag. Sjöarna är bl.a. viktiga för landskapsbilden, djur- och växtliv samt för Figur 13, Våtmarksinventeringen 18
friluftsliv och rekreation. I Natura 2000 området vid Lomsjön finns en del fåglar som är myr- och sjöberoende t.ex. sångsvan. (Länsstyrelsen i Gävleborgs län. 2011-11-01) Ett flertal större vattendrag som är utritade på terrängkartan finns inom förstudieområdet, se figur 9. Sjöar och vattendrag. Undersökningar i Valsjöbäcken har bland annat visat förekomst av stensimpa, öring, gädda, abborre och lake. Valsjöbäcken är ett av få vattendrag i kommunen som hyser vild öring, men bäcken är kraftigt fragmenterad. Inom Valsjöbäckens avrinningsområde finns ett flertal källor till föroreningar som når bäcken. De större källorna är vägdagvatten från väg 80 och väg 56, dagvatten från parkeringsytor i Valbo köpcentrum, bräddning av kommunalt avloppsledningsvatten från Överhärde, urlakning och damning från torvtäkter vid Norrbomuren. Dessutom tillkommer mindre läckage från jordbruksmark. Spikåsbäcken har både öring och harr, där harren har ett mycket högt skyddsvärde. Forsbacka Överhärde Rörberg Stackbo Euphydryas aurinia, Väddnätsfjäril. Foto hämtad från Artdatabanken. Våtmarksinventeringen är en landsomfattande inventering av Sveriges våtmarker. Ett av huvudsyftena med våtmarksinventeringen var att identifiera de mest värdefulla våtmarkerna i landet så att deras naturvärden kan bevaras för framtiden och att identifiera de våtmarker som redan är så skadade att vidare exploatering kan accepteras. Våtmarkerna är klassade i en fyrgradig skala där: Valsjön Lomshed Jordåsen Hästbo Klass 1 objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. Klass 2 objekt har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Klass 3 objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Klass 4 objekt är starkt påverkade objekt som saknar naturvärden enligt vad som framkommit i våtmarksinventeringen, (Naturvårdsverket, Våtmarksinventeringen, rapport från 25 års inventeringar). Främlingshem Campanula cervicaria, skogsklocka. Foto hämtad från Artdatabanken. Det ligger 38 våtmarker som är inventerade enligt Våtmarksinventeringen i eller i anslutning till förstudieområdet, se figur 12. Myrskyddsplan för Sverige redovisar de av landets mest värdefulla myrar som ännu inte har något långsiktigt skydd. Enligt delmål 2 under miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker ska samtliga våtmarker i myrskyddsplanen ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. Det innebär att områdena då ska vara skyddade som nationalpark, naturreservat, Natura 2000 område, biotopskyddsområde eller med naturvårdsavtal. Lomsmuren med Svartsjömuren är idag skyddade som Natura 2000 område. (Naturvårdsverket, april 2007). N Brunn Figur 14, Kulturmiljövärden. Pulsatilla vernalis, mosippa. Foto hämtad från Artdatabanken. 19
3.5.7 Strandskydd Stränder längs sjöar och vattendrag är mycket betydelsefulla för allmänheten och för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Med syfte att bevara allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv omfattas land- och vattenområden intill 100 m från strandlinjen därför av strandskydd. Inom strandskyddat område gäller särskilda regler för bygg- och anläggningsarbeten. Strandskyddsbestämmelserna omfattar inte grävda diken. Det finns flera sjöar och vattendrag i förstudieområdet som omfattas av strandskyddet. 3.5.8 Värden utpekade av Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är ett skogsområde med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna. En nyckelbiotop har förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Ett skogsområde kan vara en nyckelbiotop på grund av en speciell skogshistoria eller på grund av sällsynta ekologiska förhållanden. Inom förstudieområdet finns ett flertal nyckelbiotoper, se figur 15 värden utpekade av Skogsstyrelsen. 3.6 Kulturmiljö 3.6.1 Allmänt Det finns ett riksintresse för kulturmiljövård inom förstudieområdet, Södra Valbobygden, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, se avsnitt 3.4 Riksintressen. Längs med väg 56 är den gamla vägmiljön utbyggd och moderniserad men framgår mycket tydlig som ursprunglig äldre åsvägmiljö med många lämningar av verksamheter som genom tiderna dragits till den trafikerade åsen. Den historiska bebyggelsen har varit koncentrerad till produktionsmarken i dalgångarna, däribland Spikåsbäckens dalgång som både Ytterhärde på Valboön och Överhärde har varit orienterad åt, se figur 14, Kulturmiljövärden. Den norra delen av förstudieområdet är belägen i jordbruksmark varav ett område väster om vägen är utpekat i samband med länsstyrelsens inventering av odlingslandskap med höga natur- och kulturmiljövärden. I området finns det lämningar efter fäbodriften, såväl i form av fysiska lämningar som i ortnamnskicket. Flera fäbodar ligger spridda över det stora skogsområde som förstudien innefattar. Forsbacka Naturvärden Områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa som objekt med naturvärden. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. Inom förstudieområdet ligger några objekt med naturvärden, se figur 14 värden utpekade av Skogsstyrelsen. Områden med biotopskydd Biotopskyddsområden kan inrättas för mindre områden som håller mycket höga naturvärden, till exempel nyckelbiotoper. Bestämmelserna kring biotopskyddsområden finns i miljöbalken. Ett beslut om biotopskydd innebär att alla åtgärder i området som skadar naturvärdena är förbjudna. Inom förstudieområdet finns det ett biotopskyddsområde på 1,9 ha med Blandad barr- och lövskog med lövbrännor, se figur 15. Gävleåsen har sedan 1700-talet fungerat som transportled där förutom den befintliga vägen, järnvägslinjen Salabanan tidigare funnits. Salabanan anlades i slutet av 1800-talet anlades mellan Sala-Gysinge-Gävle. Syftet med anläggningen var att transportera tack- och stångjärn. Banan som gick från Sala via Runhällen och Kerstinbo till Gysinge och vidare genom Hedesunda till Mackmyra, Hagaström och slutligen till Gävle och nyttjades fram till år 1978. På 1990-talet hade all räls rivits upp och idag används järnvägsbanken som strövstråk. Längs Salabanan finns ett antal stationshus. Bebyggelsens struktur och historiska anknytning till åsen och Salabanan har som kulturmiljö ett värde. Åsen som transportled finns dokumenterad på kartor från mitten av 1600-talet. Dagens vägsträckning är till stor del den samma som på slutet av 1700-talet. I Överhärde ligger bebyggelsen delvis samlad kring ett smalt vägrum. Vid Tvea och Valsjön finns fritidsbebyggelse och lantgårdar som delvis ligger mycket nära väg 56. Sumpskogar Sumpskogar är samlingsnamnet för all skogklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. I förstudieområdet finns ett stort antal sumpskogar, se figur 15, värden utpekade av Skogsvårdsstyrelsen. För att bevara sumpskogarnas naturvärden är det avgörande att vattnets flöden och beskuggningen av marken kan bibehållas. De arter som är beroende av stabila förhållanden i form av fuktighet, temperatur, ljus och vind, slås annars lätt ut. I länsstyrelsens kulturmiljö program för Gävleborgs län 2006-2010, Kulturarv för samtid och framtid har vissa aspekter belysts, vilka karakteriserar länets kulturhistoria. De aspekter som länsstyrelsen lyfter fram är bland annat bruksmiljöer, skogen och det öppna landskapet. Figur 15, Värden utpekade av Skogsstyrelsen. 20
3.6.2 Kulturmiljöprogram Det finns tre kulturmiljöprogram inom förstudieområdet. Södra Valbobygden, Mackmyra odlingsbygd och Norra brunn vid Hedesunda. Södra Valbobygden karaktäriseras av jordbruksbyar i jordbrukslandskap. Mackmyra odlingsbygd kännetecknas av bruksjordbruk och jordbruksbyar. Norra brunn har karaktären av nyodlingslandskap. Kulturmiljöprogrammen beskriver olika områdens kulturhistoriska värden och hur de bör hanteras. I områdesbestämmelser finns vägledning om hur värdefulla byggnader ska förvaltas. 3.6.3 Fornlämningar Det finns många fornlämningar i förstudieområdet, se figur 15, kulturmiljövärden. Utefter väg 56 finns flera fornminnen i form av milstolpar. Det finns även andra fornminnen utefter sträckan i form av stenrösen, offerkällor, fäbodplatser och sentida bebyggelselämningar. Stavs skans är dock det enda som klassificeras som kulturminne. Fornlämningar skyddas genom Lag (1998:950) om kulturminnen. Det är enligt lag om kulturminnen förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. 3.6.4 Byggnadsminnesregistret Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet. Ett byggnadsminne kan omfatta allt från endast en byggnad till en hel anläggning, exempelvis en bruksmiljö. Åby Gård som ligger inom förstudieområdet på fastigheten Åby 4:2 är utpekat som ett byggnadsminne. Åby gård är en herrgård i agrar miljö, se figur 15, Kulturmiljövärden. 3.6.5 Kulturmiljövärden utpekade av Skogsstyrelsen Kulturarv som återfinns i dagens skogsmark har tillkommit genom äldre generationers arbeten och påverkan av marken. Det finns flera kulturmiljöobjekt, Skog och Historia, inom förstudieområdet som är utpekade av Skogsstyrelsen, se figur 15. Projektet Skog och Historia syftar till att öka kunskapen om skogens kulturmiljöer och - genom inventeringar, utbildning och information. En viktig uppgift inom projektet är att inventera och dokumentera de fysiska lämningarna. 3.7 Rekreation och friluftsliv Från Brunnsheden och vidare söderut på bägge sidor av väg 56 finns riksintressen för turism och friluftsliv. Intresset är knutet till det speciella flacka jordbrukslandskapet som dikades ut i slutet av 1800-talet. Intresset är också knutet till områdets närhet till Dalälven. I Rörberg finns öster om åsen en motorbana. Salabanans banvall är ett viktigt rekreationsstråk och används som promenad- och ridväg. Vid Fäbosjön, och väster om Valsjön finns flera fritidshus. Skogsområdet öster om Valsjöbäcken utpekas i ÖP 90 samt i kommunens naturvårdsprogram som ett särskilt viktigt närrekreationsområde i anslutning till Valbo och Gävle tätort. Bland områdets aktiviteter och anläggningar kan nämnas Gävle Fältrittklubbs ridanläggning med tillhörande fältrittbana och ridstigar, skjutbanor, Gästrikeleden, skoterled samt elljusspår. 3.8 Naturresurser 3.8.1 Valboåsen Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har identifierat Valboåsen som en geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjning. Trafikverket har utfört en konsekvensklassning av vattentäkter inom Gävleborgs län och utifrån denna har en prioritering utförts vilken pekar ut vatten täkterna inom Valboåsens formation som mycket skyddsvärda. Delar av Valboåsen inom det aktuella förstudieområdet är belägna inom både den inre och yttre skyddszonen för Gävles vattentäkt, se figur 17, Naturresurser. Stora delar av Valboåsen skyddas genom vattenskyddsområde enligt 7 kap. miljöbalken. Skyddsområdet regleras av Länsstyrelsen Gävleborgs föreskrifter (21FS 2006:33). Objekt Ägare Slutdatum Täktinformation Överhärde 35:2 m.fl. NCC Roads 2012-12-31* Grustäkt Överhärde 2:122 m.fl. Sand & Grus 2012-12-31* Grustäkt Jehander Hedesunda Skogen 1:1 m.fl. Sundbergs Hedesunda 2011-12-31* Grustäkt Hedesunda Skogen 2:1 Sundbergs Hedesunda 2019-12-31 Bergtäkt Johannesbergs bergtäkt Sand & Grus 2019-12-31 Bergtäkt Jehander Valbo-Backa bergtäkt Grus & Betong i Norrland 2018-12-31 Bergtäkt Valbo bergtäkt NCC Roads 2019-12-31 Bergtäkt Norrbomuren Neova 2032-12-31 Torvtäkt Västermuren Neova 2027-12-31 Torvtäkt Skulsmur Neova Torvtäkt Figur 16, Tabell med verksamma täkter inom förstudieområdet. *Bedöms ej få förlängt täkttillstånd. (Länsstyrelsen i Gävleborgs län. 2011-11-10) Figur 17, Naturresurser. 21
Valboåsen utgör kommunens viktigaste grundvattentäkt. Hela vattenförsörjningen för Gävle, Valbo och Hille baseras på uttag av grundvatten ur Valboåsen. Systemet är relativt komplext med ett flertal olika uttagsområden samt återinfiltration av grundvatten för syresättning. Åsen utgör ett större sammanhängande grundvattenmagasin, som kan delas in i mindre. Lågpunkten ligger vid Gävle vattenverk i Sätra. Den huvudsakliga strömningsriktningen i åsen inom området för fördjupningsstudien är syd - nordlig där det sker ett betydande grundvattenflöde. Gästrike Vatten har tre uttagsbrunnar för vattentäkt samt ett reservvattenverk i närheten av Överhärde, vilket ligger inom förstudieområdet. se figur 17. För att skydda grundvattnet i Gävle-Valboåsen anlades ett grundvattenskydd i form av tätade diken och dammar i samband med att trafikplatsen i Mackmyra byggdes ut under 2009. Med anledning av detta behöver dagvattnet utredas särskilt i kommande miljökonsekvensbeskrivning. För information om miljökvalitetsnormer se avsnitt 3.3. 3.8.2 Täkter Inom förstudieområdet finns det berg-, grus- och torvtäkter, se figur 16. I Rörberg finns två grustäkter i nära anslutning till väg 56, se figur 16. Det finns tre torvtäkter inom förstudieområdet. Norrbomuren är den största torvtäkten, som ligger strax öster om väg 56 vid Främlingshem. 3.9 Boendemiljö och hälsa 3.9.1 Buller och vibrationer Vägtrafikbuller alstras från bl.a. fordons motorer och däck och utgör den vanligaste orsaken till bullerstörningar i Sverige. De största störningarna uppkommer i miljöer vid hårt belastade trafikleder med tung trafik. De vanligaste hälsoeffekterna är att sömn, vila, avkoppling och samtal försvåras men buller från trafiken orsakar även stressymtom och höga ljudnivåer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. I Sverige används två olika störningsmått avseende trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivå under ett normaldygn. Ekvivalent ljudnivå mäts i dba. Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivå som uppkommer vid passage av ett fordon. Även maximal ljudnivå mäts i dba. För vägtrafikbuller är i regel den ekvivalenta ljudnivån dimensionerande vid identifiering av överskridanden av riktvärden. I infrastrukturpropositionen (prop.1996/97:53) anges riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastrukturen. Riksdagen har definierat riktvärden för boendemiljö samt vård- och undervisningslokaler: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till fasad. Området runt väg 56 har studerats i flera utredningar. Som underlag till denna utredning redovisades en tidigare utförd översiktlig bullerutredning av förhållandena utefter väg 56. Denna visar att ca 40 bostadshus utsätts för ekvivalenta bullernivåer som överstiger 60 dba. Vid en väsentlig ombyggnad av vägen ska de nya riktvärdena beaktas och de är således troligt att bullerskyddsåtgärder kommer att behövas vid ett flertal fastigheter om vägen kommer att gå kvar i befintlig sträckning. Exakt hur detta ska utföras och bullerberäkningar eller bullermätningar utförs i senare skede i vägprocessen, under kommande miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Där detaljgranskas bullerfrågan ytterligare. Vägtrafik kan även orsaka vibrationsstörningar. I området längs med väg 56 har det i dagsläget inte rapporterats sådana olägenheter. Denna fråga kommer även att belysas i senare skede för de olika alternativa förslagen till vägkorridorer. 3.9.2 Förorenad mark Länsstyrelsen i Gävleborg har i sin databas över potentiellt förorenade områden identifierat 14 områden som ligger inom förstudieområdet (Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2011-11-01). Områdena är branschklassade och/eller undersökta enligt Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade områden (MIFO). Bransch klassningen utgår från vilken miljöfarlig verksamhet som bedrivs, samt vilka risker denna verksamhet kan tänkas ha för hälsa och miljö. Branschklassningen är därmed generell, varför enskilda verksamheter kan orsaka högre eller lägre risker än de branschtypiska. Branscherna delas in i fyra klasser där branschriskklass (BKL) 1 utgör en mycket stor risk för hälsa och miljö och BKL 4 bedöms utgöra liten Nr Förorenat område (objekt) Fastighet Bransch Riskklass/ Identifierad 1 Stackbosågen Stackbo 1:2 Sågverk utan dopp-ning/impregnering 4 2 Träbehandling i Valbo Ängsberg 3:3 Träimpregnering 3 3 Överhärde skrot Ängsberg 3:1 Skrothantering och skrothandel 2 4 Överhärde Reparationsverkstad Överhärde 74:3 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Identifierad 5 Överhärde såg Överhärde S:11 Sågverk utan dopp-ning/impregnering 4 6 Stackbotippen Stackbo 1:2 Avfallsdeponier-icke farligt, farligt avfall. Identifierad 7 Överhärde Skrot-Tavlan Valbo-Ön 27:2 Skrothantering och skrothandel Identifierad 8 Erikssons billack Överhärde S:17 Ytbehandling med lack, färg eller lim 4 9 Rolands Bil och Motor Överhärde 4:52 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Identifierad 10 Gästrikegruppens HB Överhärde 73:1 Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier Identifierad 11 Skjutbana Valbo Valbo-Ön 11:7 Övrigt BKL 2 Identifierad 12 Cementgjuteri i Rörberg Överhärde 8:38 Betong- och cementindustri Identifierad 13 SMK Gävle Rör-berg Överhärde 41:1 Motorbanor Identifierad 14 Överhärde/Valbo Överhärde 35:1 Gruva och upplag Järnmalm m.fl. Identifierad risk. Undersökning med MIFO-metodiken innebär att ett potentiellt förorenat område undersöks mer ingående. Området får därefter en riskklass vilken kan avvika från branschriskklassen. I figur 18 finns de potentiellt förorenade områden som har identifierats av Länsstyrelsen inom området för förstudieområdet. För de objekt som har en riskklass finns utförligare beskrivning i Länsstyrelsens databas. Åtminstone två av ovan nämnda områden har bedömts angelägna att ta hänsyn till i val av vägsträckning Träbehandling i Valbo samt Stackbotippen. Träbehandlingen har sanerats men det finns fortfarande kvar föroreningar som sprids i området. Vidtagna åtgärder bedöms ha sänkt risken för spridning av föroreningar från området, och den risk området medför efter utförd sanering bedöms ha minskat och bedöms som måttlig. Schakt i närheten av området kan dock orsaka ändrade spridningsförutsättningar för kvarvarande föroreningar och därmed medföra risk för påverkan på vattentäkten. På Stackbo tippen har hushållsavfall deponerats. Då soporna bryts ner finns risk för sättningar i marken. Det kan även förekomma farliga ämnen i det deponerade materialet då verksamheten bedrevs innan Miljöskyddslagen antogs 1969. (Fördjupad förstudie väg 56, Valsjön - Mackmyra trafikplats, Gävle kommun, Gävleborgs län, 2011-01-19) 3.9.3 Vägdagvatten Dagvatten från vägar och parkeringsytor, här kallat vägdagvatten, kan ge upphov till ökade flöden och transportera föroreningar från vägtrafik. Föroreningarna kommer främst från vägbana, däck, korrosion, bromsbelägg, smörjoljor, katalysatorer och avgaser. Även trafikolyckor kan ge stora utsläpp av till exempel olja och bensin. Föroreningarna blandas med regn eller med smält snö och rinner av från vägen. Vägdagvattnets föroreningsinnehåll beror till stor del av mängden trafik. För att skydda grundvattnet i Gävle-Valboåsen anlades ett grundvattenskydd i form av tätade diken och dammar i samband med att trafikplatsen i Mackmyra byggdes ut under 2009. Dagvatten från vägar med mer än 200 ÅDT-lastbil får ej utan särskild utredning infiltrera i mark där det kan nå grundvattenförekomst och därför måste särskild hänsyn tas vid kommande vägprojekteringar i närheten av Valboåsen. (Trafikverket. 2011.) På ett större område inom förstudieområdet är det vattenskyddsområde, se avsnitt 3.3. Med anledning av detta behöver dagvattnet utredas särskilt i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 22