Chile ständigt allt bättre. Resetips Rheingau Ribatejo

Chile ständigt allt bättre Resetips Rheingau Ribatejo 4 2005

Sydafrika resorna som innehåller allt Krüger området /Port Elizabeth - Garden Route - Cape Town Safari, vingårdar, Taffelberget i Kapstaden, Godahoppsudden, nutids historia, ostronodling, restauranger, pingviner och mycket mera Vi är mycket stolta över att kunna presentera våra resor till Sydafrika för säsongen 2005-2006. Resor som tillhör de absolut bästa i branschen, både nationellt men även internationellt. Mycket intressanta och välplanerade program med hög kvalitativt innehåll. Sydafrika är ett fantastiskt land att besöka. Besökare brukar framför allt framhålla den otroligt vackra skiftande naturen och faunan samt de vilda djuren. Andra höjdare är naturligtvis deras förträffliga viner tillsammans med fantastiska gourmet måltider. Till detta erbjuder även landet långa inbjudande sandstränder som i kombination med landets rika kultur, vackra orter och städer gör att en resa till Sydafrika blir en oförglömlig upplevelse. Golfspelare brukar också bli väldigt imponerade över de många golfbanorna och dess höga standard. En annan attraktion att framhålla är de fantastiska vingårds besöken som ingår i resan. Vid några av dessa besök kommer vi att ha luncher och middagar planerade för att njuta av mat och vin i dessa fantastiska omgivningar. Att Ni som gäster får bästa service och bekvämlighet är viktigt för oss. Vi är t.ex. den enda (?) resebyrå som kan erbjuda minst 2 svensk talande färdledare på varje resa (svensktalande sydafrikansk guide bosatt i Sydafrika och en teknisk reseledare från Flygmäklarna). Tillgängliga för våra gäster under hela resan för att Ni som gäster alltid skall ha någon att vända Er till. Resa: Antal dagar: Datum: i Svenska kronor: Julresan: 18 dagar 19 Dec. 2005 05 Jan. 2006 29.985:- + flygskatt ca. 1240:- Januari resan: 21 dagar 08 Jan. 2006 28 Jan. 2006 32.950:- + flygskatt ca. 1240:- Februari resan: 21 dagar 05 Feb. 2006 25 Feb 2006 32.950:- + flygskatt ca. 1240:- Mars resan: 19 dagar 01 Mars 2006 19 Mars 2006 27.985:- + flygskatt ca. 1240:- Julresan 18 dagar: En perfekt resa för Er som vill komma bort över jul och nyår. En resa som är en light version av Januari och Februari resorna. Avslappnade resa med ett program fullt av höjdpunkter. Bra safari. Vi firar Julafton i Knysna och Nyårsafton i Kapstaden Denna resa är mycket prisvärd. Januari resan 21 dagar: En resa som innehåller allt men som ändå går i ett lagom tempo. Flera dagars övernattning på varje ställe när Ni upplever Krüger området i norr till Cape Town i söder. Mat och vin av högsta klass. Ingen prishöjning denna säsong utan nu får man ännu mer för pengarna! Februari resan 21 dagar: Har samma upplägg som Januari resan. En resa där man på 21 dagar får se och uppleva enormt mycket av Sydafrika. Djur och natur av absolut högsta klass. Besök på världsberömda vingårdar. Upplevelser! Mars resan 19 dagar: En resa där man får se det mesta av Sydafrikas sydkust. 19 dagar med de intressantaste attraktionerna längst med den berömda Garden route. Hög kvalitet och bra safari turer. Skönt tempo. Mat och vin av högsta klass. I resans pris ingår: Flygresa t & r från Kastrup (anslutningsflyg som tillägg från hela landet). Inrikesflyg i Sydafrika, samtliga transporter med modern välutrustad långfärdsbuss i Sydafrika, del i dubbelrum på bra hotell, helpension (de allra flesta dagarna), samtliga i programmet nämnda utflykter, entréer och vinprovningar. Svensktalande guide bosatt i Sydafrika och en reseledare från Flygmäklarna Resebyrå. Tillägg: Enkelrum, business class på flyget och anslutningsflyg från Göteborg och Stockholm. Reseledare: Jörgen Tjörnvall och en Sydafrikansk svensktalande guide. Resebyrå: Flygmäklarna Resebyrå Anmälan: Till Flygmäklarna Resebyrå, tel: 040-987400, fax: 040-917040, e-mail:info@flygmaklarna.se Frågor om resan: kontakta gärna Jörgen Tjörnvall Flygmäklarna Resebyrå tel: 040-987400, Mobil 0707-505066 Utförligt program om resorna finns på www.flygmaklarna.se/sydafrika eller kontakta Flygmäklarna så skickar vi program och information till Er med post.

Tack för mig! Organ för Munskänkarna Årgång 48 2005 4 Ansvarig utgivare Martin Lindström Redaktör Munskänken/Vinjournalen Ulf Jansson, Oxenstiernsgatan 23, 115 27 Stockholm tfn och telefax 08-667 21 42 Annonser Tidningsmakarna AB Anne-Marie Sandström, Industrigatan 4A 112 46 Stockholm Tel 08-545120 24 am.sandstrom@ tidningsmakarna.se Produktion och Grafisk form Exakta Media, Malmö malmo@exakta.nu Repro Exakta Tryck Tryck Exakta Tryck Föreningen Munskänkarnas Kansli Nybohovsbacken 61, Box 47 147, 100 74 Stockholm Tel 08-30 10 43 Telefax 08-30 11 52 Postgiro 55 94 26-2 Bankgiro 301-5930 kansli@munskankarna.a.se www.munskankarna.a.se Adressändringar Anmäl snarast till den lokala sektionen UNDER MINA SEX ÅR som ordförande för Munskänkarna i Sverige, har jag med jämna mellanrum, bl a här i spalten, bett om reaktioner på vår verksamhet från dig och alla andra munskänkar. Responsen har varit dålig ända fram till i mars i år, men då blev reaktionerna desto intensivare. Anledningen var troligen att styrelsen presenterade ett antal förslag, som vi trodde var förankrade i organisationen, men som i verkligheten inte var tillräckligt diskuterade. FÖRENINGEN HAR VUXIT KRAFTIGT under dessa sex år, både till medlemsantal och i antal sektioner. Den vinvärld, som vi känner i Sverige har förändrats och kommer även i fortsättningen att förändras. För att förbereda oss för detta och för att kunna hantera en växande organisation, har vi under åren utvecklat goda möjligheter att kunna kommunicera med våra medlemmar via hemsida och internet. Detta är gott och väl, men det är viktigt att då inte tappa bort den mänskliga kontakten, och se till att nätverk fungerar, så att medlemmar kan utbyta erfarenheter och ge varandra tips. VI HAR INOM STYRELSEN startat en verksamhet, där vi ökar kontakterna med våra leverantörer, Systembolaget och olika myndigheter. Vi tittar även på hur Föreningen skulle kunna fungera till nytta för sektioner och medlemmar om och när monopolet försvinner. För att klara av det senare och kunna lägga tyngd bakom vårt agerande, har vi under den senaste tiden tagit fram regler och riktlinjer, som gör att alla vi 18 000 Munskänkar uppfattas som medlemmar i EN FÖRENING. Vi har också tagit fram en Verksamhetsplan, som skall hjälpa oss att tillsammans hålla en bra kurs de kommande åren, och vi diskuterar hur vi skall organisera oss så att alla känner delaktighet och kan påverka de beslut, som styr föreningens verksamhet. HÄR HAR VI INTE LYCKATS och det blev uppenbart när reaktionerna på våra förslag strömmade in. Den nya styrelsen får fundera på hur man skall finna former för samtal, som gör att de, som har åsikter att framföra också får möjlighet att i lämpliga forum göra det. Härigenom ges förhoppningsvis också möjlighet att skapa kontakter och nätverk för erfarenhetsutbyte för funktionärerna i sektionerna. Det gäller då också att se till att vi finner kostnadseffektiva sätt att nå våra mål. Vi är inom styrelsen övertygade om att en utökad och på många håll mera engagerad regionsledning är en viktig faktor i det arbetet. I MINA FUNDERINGAR för framtiden ligger också att vi troligen får tillföra kansliet mer kapacitet, så att vi där kan ta hand om mycket av det, som idag utföres av våra funktionärer på ideell basis. Det är många i vår verksamhet, som har lagt ned mycken tid, stor kraft och energi under åren för att utveckla och serva Munskänkarna och se till att allt fungerar. DET ÄR LIKASÅ MIN FÖRHOPPNING att Munskänkarna, om och när Systembolaget är borta, enkelt skall kunna finnas med på spelplanen och kunna erbjuda medlemmarna en bra möjlighet att via distansinköp få tag i viner av god kvalitet, både för provningar och för personlig njutning. Hur allt detta skall hanteras, överlämnar jag till kommande styrelser att lösa. JAG VILL BARA TILL SLUT, när jag nu lämnar ordförandeskapet i Föreningen Munskänkarna, tacka er alla för att jag fått förtroendet att leda Föreningen under sex mycket trevliga och givande år. Lycka till med den fortsatta verksamheten! Omslagsbild: De nya bladen hos Carmenère med sin roströda ton i färgen. Foto: Catarina Hiort af Ornäs e-post: lindstrom.lulea@telia.com fax: 0920-81544 INNEHÅLL Chile...4 Grüner Veltliner över hela världen...8 VinJournalen...9 Beställningssortimentet...15 Temaprovning...16 Ribatejo...18 Rheingau på egen hand...20 Föreningsnytt...22 Munskänken nr 4 2005 3

Chile Text och foto: Catarina Hiort af Ornäs Chile är ett land med unika förutsättningar för vinodling. Det skyddade läget vid Stilla havets kust med Anderna i öster, öknar i norr och Antarktis i söder gör att landet hittills har klarat sig från den förödande vinlusen, Phylloxera vastatrix. Stockarna kan alltså växa på egna rötter och behöver inte ympas på phylloxeraresistenta, amerikanska rotstockar. Chiles torra klimat med heta dagar och förbluffande kalla nätter innebär att landet inte drabbas av en rad sjukdomar som europeiska vinregioner tvingas leva med. Röta i vinfälten är ovanlig och peronospera har de chilenska vinodlarna inte ens hört talas om. De har inte heller stött på virus eller sjukdomar som Pierce s disease i vinodlingarna. Oidium är den enda sjukdom som förekommer, och svavel är allt som krävs för att bekämpa den. De kalla nätterna gör dessutom att regioner som rimligen borde vara för varma för vinodling kan producera härligt friska och fruktiga viner med mogna tanniner och mycket extrakt. Chile har således perfekta förhållanden för vinodling och det är inte konstigt att en rad producenter och vinmakare från Europa och Nya världen har lockats till att etablera sig här. Errazuriz vingård Don Maximiano 1, Syrah, i Aconcaguadalen norr om Santiago. Errazuriz vinfält i Aconcaguadalen där den gamla vinanläggningen skymtar mellan kaktusarna. Chiles vinhistoria Chile har gamla anor när det gäller vinodling. De första stockarna planterades av de spanska erövrarna i mitten av 1500-talet. Land förlänades till presumtiva odlare under förutsättningen att man planterade vinstockar inom ett år, och det var främst runt städerna Concepción i söder och Santiago som vinodlingarna växte upp. I första svepet var det dock inga ädlare sorter som fördes hit. Den första blå druva man planterade var País som lär vara identisk med den kaliforniska druvan Mission och som dessutom har stora likheter med Argentinas Criolla. Det fanns också en druvsort kallad Uva de Gallo med stora, mörka, avlånga druvor och Italia, som förekom både i blå och gröna versioner och som troligen var någon form av muscat.

Under 1700- och 1800-talen var vinodlingen tämligen primitiv, åtminstone enligt europeiska mått mätt. Vinstockarna fick växa utan någon form av beskärning. Ibland blev de upp till två meter höga, och stammarna kunde bli bortåt en halvmeter i diameter i vissa vingårdar. Framställningen var inte heller speciellt avancerad. Druvorna plockades ganska sent, och övermogna klasar blandades utan urskiljning med omogna, och vinerna var av mycket undermålig kvalitet. Men på den tiden lades betydligt större vikt vid kvantitet än vid kvalitet. Precis som under den grekiska eller egyptiska perioden i vinhistorien lagrades sedan vinet i kärl av lergods. Kåda eller tjära användes för att försluta kärlen, vilket i sin tur gav en obehaglig bitter smak åt vinet. Och liksom under den klassiska tiden i Europa sötades vinet med hjälp av hopkokt must. Import av kvalitetsdruvor Det skulle dröja ända till mitten av 1800-talet innan druvor av högre kvalitet hittade vägen till Chile. Det var i första hand Cabernet Sauvignon från Bordeaux, men även andra franska druvor som Merlot, Malbec, Pinot Noir, Sauvignonasse (Sauvignon Vert) och Semillon. Och till all lycka hämtades de här sticklingarna hit innan Europa drabbades av vinlusens, Phylloxera vastatrix, härjningar. Fortfarande var det främst i Maipodalen intill huvudstaden Santiago som vinodlingarna bredde ut sig. Här växte många stora vingårdar upp, och Errázuriz, Cousiño Macul, La Rosa, Carmen, Concha y Toro och San Pedro var bland de första och de hör än idag till landets största. Men framställningen av vin var fortfarande mycket traditionell. Eduardo Chadwick, som är ägare till familjefirman Errazuriz, producerar också det spännande vinet, Seña. 1900-talet I början av 1900-talet ökade vinproduktionen snabbt vilket medförde att också vinkonsumtionen ökade till hela 100 liter per person och år. Exporten låg å andra sidan på futtiga fem procent av produktionen, och så småningom blev det nödvändigt att begränsa produktionen genom införandet av restriktiva vinlagar och högre skatter på alkohol. Efter andra världskriget var Chile dessutom isolerat från resten av den vinproducerande världen, eftersom landet stängde sina gränser mot omvärlden och inte tillät import av så ovidkommande saker som modern teknologi och utrustning till vinanläggningarna. Det resulterade förstås i gammaldags viner som framställdes med ålderdomliga metoder och lagrades på de traditionella, stora, gamla karen av chilensk ek (kallad rauli ). Oxidation och orena aromer var en del av de chilenska vinernas karaktär ända fram till slutet av 1970-talet. Militärkuppen 1973 hade en omedelbar effekt på vinnäringen. Vinlagarna mildrades och produktionen ökade, men exporten var fortfarande låg. Överproduktion skapade en ekonomisk kris som i sin tur medförde att en del högproducerande vinodlingar rycktes upp eller planterades om med bordsdruvor. Samtidigt lockades en del utländska investerare till Chile, där bland andra baron Philippe de Rothschild startade ett samarbete med Concha y Toro, australiska firman Hardy gick samman med Canepa och Mildara med Santa Carolina. Miguel Torres startade sin vingård Santa Digna i Curicó. Med producenter från Europa och Australien kom modern teknik in i bilden, och mönstervingårdar skapades som blev en förebild för landets alla producenter. Altaïr, vars namn betyder flygande örn på arabiska, har moderna jäskar i både ek och rostfritt stål. Och plötsligt framställdes det moderna kvalitetsviner till mycket överkomliga priser. Chiles viner hade gått från gammaldags oxiderade till konkurrenskraftiga fruktiga på bara ett decennium. Det nya millenniet Idag har Chiles vinproduktion gått ännu ett steg längre. Från att enbart producera lättdruckna, saftigt fruktiga viner har många vinmakare insett att det går alldeles utmärkt att få fram högre kvaliteter i Chile. Många nya vinodlingsområden har utkristalliserat sig och vinodlarna har insett vikten att utnyttja de svalkande vindarna från havet och de stora temperaturväxlingarna mellan dag och natt. Kunskapsutbytet med omvärlden har fått allt större betydelse. Oenologer anlitas och vinodlingsmetoder i världens övriga heta områden studeras flitigt. Vinodlingarna, som tidigare enbart låg på de bördiga, lättodlade slätterna kryper sakteliga uppåt de magrare sluttningarna och ut i dalgångarna mot havet som svalkas av havsbrisarna. Och resultatet av alla de här satsningarna börjar visa sig. Idag produceras viner i en helt annan klass än tidigare viner som med lätthet kan mäta sig med vad som produceras på andra håll i Nya världens vinländer. Värda att testa är spännande saker som Aurelio Montes bordeauxblandning M och hans endruveviner i Montes Alha-serien, Eduardo Chadwicks bordeaux/ carmenèreblandning Seña, Concha y Toro/ Rothschilds Cabernet Sauvignon/Carmenère Almaviva, Casa Lapostolles/Michel Rollands endruveviner Cuvée Alexandre och San Pedro/ Dassaults cabernetbaserade satsning Altaïr. Druvsorterna Cabernet Sauvignon är idag den mest odlade druvsorten i Chile, och de saftigt yppiga cabernetvinerna har blivit mycket populära världen över, mycket på grund av de låga priserna. sättningen har emellertid börjat bli mer internationell på senare tid, men då har också kvaliteten blivit betydligt bättre, speciellt när det gäller toppvinerna. Det mest revolutionerande var dock upptäckten i slutet av 1990- talet att merlotodlingarna egentligen till stor del bestod av den ganska okända bordeauxdruvan Carmenère. Det var ganska egendomligt att det inte upptäckts tidigare eftersom Carmenère mognar cirka tre veckor senare än Merlot, och dessutom har Carmenères rankor ett annat utseende än Merlots. Tidigare växte de här två druvsorterna blandade i samma fält, men nu har de flesta av Chiles vinodlare separerat dem i olika odlingar och rena carmenèreviner blir allt vanligare. Det har till och med blivit så att Chile betraktar Carmenère som sin alldeles egna druva. Med all rätt kan man tycka eftersom den var nästan helt utrotad i sin ursprungliga odlingsplats, Bordeaux. Tack vare intresset för druvan i Chile har den emellertid börjat smyga sig in på nytt i vinfälten i Bordeaux. Intresset för Syrah/Shiraz har också ökat på senare tid, när många vinproducenter har upptäckt att det är en druva som trivs alldeles förträffligt med landets häftiga temperaturväxlingarna mellan dag och natt. Malbec, som länge varit Argentinas favoritdruva, har också anpassat sig bra här. Chiles friskt fruktiga malbecviner har emellertid utvecklat en egen stil som skiljer sig en hel del från de rika, tunga varianterna från andra sidan Anderna. På senare har intresset även ökat för Pinot Noir, och vissa områden, som Casablanca, har visat sig vara väl lämpade för odling av Munskänken nr 4 2005 5

den här känsliga druvan. Att producera ett bra pinotvin har blivit något av ett mästerstycke för många vinodlare, både i Chile och på andra håll i världen och Chiles odlingar av Pinot Noir har idag ökat till cirka 900 hektar. Gröna druvor De gröna druvorna domineras här, liksom på andra ställen i Nya världen, av Chardonnay som framställs både med och utan ek. Speciellt friska och fruktiga är chardonnayvinerna från svala distrikt nära kusten. Chiles sauvignon blancviner var för ett par decennier sedan ganska neutrala och platta, och hade få likheter med de viner som produceras i Nya Zeeland och Sydafrika. Under 1990-talet har studier av vinodlingarna visat att orsaken till den neutrala smaken berodde på att vinerna till största delen var gjorda på den enklare druvan Sauvignonasse (eller Sauvignon Vert som den också kallas). Den är besläktad med Sauvignon Blanc men är inte en mutation trots likheter i utseende, och den saknar Sauvignon Blancs aromatiska doft av krusbär och svartvinbärsblad och har inte heller samma djupa smak och kraftiga syra. En annan druva av vikt är lustigt nog den andra gröna bordeauxdruvan Semillón. Den importerades till Chile samtidigt med de övriga bordeauxdruvorna i mitten av 1800-talet, men trots att den länge var den mest odlade gröna druvan var vinerna vid den tiden ganska otillfredsställande. Med bättre odlings- och framställningsmetoder har dock situationen förändrats till det bättre, och många har upptäckt att semillónvinerna gifter sig mycket bra med ek och ger personliga, eleganta torra viner och superba ädelsöta. Vinregionerna När Chile startade sin exportdrive under 1980-talet var landet löst indelat i norra, centrala och södra zonerna och därtill även i bevattnade och obevattnade zoner. De obevattnade zonerna var områdena närmast kusten som fick tillräckligt med regn och fuktiga vindar från havet. År 1995 publicerade jordbruksdepartementet ett dekret där de olika vinodlingszonerna eller appellationerna fastställdes. Namnen på regioner och underregioner är de ursprungliga indianska, uppkallade efter de floder som flyter ner från Anderna och rinner ut i havet. Regionerna norr om Santiago Regionerna längst upp i norr, Atacama och Coquimbo, skulle ha ett ökenartat klimat om det inte vore för de kalla dimmorna som kommer krypande i dalgångarna nattetid. Tack vare det kan klimatet snarare liknas vid ett torrt medelhavsklimat. Vinet odlas främst i dalgångarna som sträcker sig från Anderna ner mot havet i öst-västlig riktning. Nätternas svalka gör det möjligt att odla druvor som Sauvignon Blanc, Chardonnay och till och med Pinot Noir. Casablancadalen, som sträcker sig ut till kusten väster om Santiago, har ett förhållandevis svalt klimat med 400 mm regn per år. Först var det chardonnayvinerna härifrån som plötsligt bevisade att Chile kunde producera aromatiska, friska vita viner. Därefter producerade det här området sauvignon blancviner som uppvisade krusbärsfruktiga aromer i stil med de nyzeeländska. Pinot Noir och Merlot är också druvor som drivs utmärkt i de här svala omgivningarna och ger viner med fin fruktighet och bra syror. Valle de Aconcagua, något längre norrut och längre inåt landet, är inte i lika hög grad i åtnjutande av de svalkande dimmorna från havet och nederbörden är bara 150 mm. I öster, upp mot Andernas sluttningar, är dalen mycket varm. Därefter kommer en smal korridor, Panquehue, där nordvindar i kombination med inflytandet från havet tillsammans med en ovanligt stark solbelysning skapar perfekta klimatförhållanden. Här uppnår blå druvor som Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah en fin mognad, och vinerna får en djup färg och en fin frukt. Valle Central Valle Central var den första region som planterades med vin i Chile. Det är Chiles största vinodlingsområde och omfattar drygt tre fjärdedelar av de totala odlingarna. Den här långsträckta dalgången skyddas i öster av Andernas bergskedja och nästan hela vägen längs den västra sidan sträcker de lägre kustbergen ut sig. Floderna från Anderna bryter sig dock igenom på sina ställen på sin väg mot havet, och där har de svalkande dimmorna och vindarna möjlighet att tränga sig in i floddalarna. Runt huvudstaden Santiago breder Chiles äldsta vindistrikt Maipo ut sig, men dessvärre krymper det stadigt i omfång allt eftersom stadens bebyggelse sträcker sig allt längre ut åt alla håll. Många producenter har därför övergivit sina ursprungliga odlingar och I Valle de Cachapoal ligger Altaïr, den nya satsningen som är ett samarbete mellan San Pedro och den franska vinfamiljen Dassault. Den grundades år 2000, och har redan producerat spännande viner på olika blandningar av Cabernet, Syrah och Carmenère.

skaffat land längre bort från staden, där luften inte är så förorenad som i närheten av Santiago. Maipo, som har ett medelhavsliknande klimat, är mest berömt för sina röda viner på druvor som Cabernet Sauvignon, Merlot, Carmenère och Syrah, men här framställs även smakrika vita viner på Chardonnay. I Maipo ligger alla de stora vinfirmornas ursprungliga anläggningar, och man behöver inte köra många kilometer för att komma till Cánepa, Carmen, Concha y Toro, Cousiño Macul, Errazuriz, Santa Carolina, Santa Rita och Undurraga m.fl. Kör man söderut från Maipo kommer man först till Valle del Rapel, men i detta distrikt är det deldistrikten som är mest kända. Det första, Valle de Cachapoal, breder ut sig i floden Cachapoals dalgång. Här odlas främst Merlot, Carmenère, Cabernet Sauvignon, Malbec och Chardonnay och konstbevattning används nästan till 100 procent. I nästan hela området hindrar kustbergen de svala, fuktiga vindarna från att tränga in i dalen, och det bildas en regnskugga som gör att de östra sluttningarna av kustbergen är mycket heta och torra. Andernas lägre sluttningar är däremot inte så skyddade, och där kan somrarna vara något fuktigare. Söder om Cachapoal sträcker en smal dalgång ut sig. Den följer precis floden Tinguiriricas lopp från Anderna ut mot havet, men på grund av flodens något knepiga namn kallas den här dalen i stället för Valle del Colchagua. Här har de svala vindarna från Stilla havet möjlighet att tränga in en bit i dalen och det ger området ett något fuktigare klimat som verkar passa druvor som Syrah och Carmenère perfekt. Inom dalen finns några mindre dalgångar som till exempel Apalta med fint söderläge som, här på södra halvklotet, skyddar odlingarna från den alltför heta solen under dagen och resulterar i långsammare mognad och högre kvalitet. I Colchagua hittar man en lång rad av Chiles mest berömda vingårdar, som Casa Lapostolle, Montes, Caliterra, Cono Sur, MontGras, Viu Manent, Santa Helena, Luis Felipe Edwards och bröderna Lurtons vinanläggning. Nästa distrikt är Curicó, en stor dalgång som är uppdelad i två delzoner: Teno och Lontué. Distriktet har länge ansetts vara väl lämpat för Sauvignon Blanc, som här ger friska, krispiga viner, men fina fruktiga rödviner på Cabernet Sauvignon och Merlot framställs också. På den breda dalbottnen breder enorma vinfält ut sig så långt ögat ser. Här hittar vi firmor som San Pedro (med över 1000 hektar vinodlingar på slätten), Valdivieso, Echeverría och Miguel Torres, men även Montes och Santa Carolina har odlingar i området. Längst söder ut i Valle Central breder floden Maules dalgång ut sig, och klimatet blir gradvis svalare ju längre söderut i dalen man kommer. Här finns två typer av vingårdar, dels moderna, exportorienterade gårdar som planterar klassiska druvsorter som Cabernet Sauvignon, Merlot och Chardonnay, och dels traditionella små vingårdar som odlar sorter som tidigare var de mest typiska för området: País, Sauvignonasse, Torontel (Torrontés) och Carignan. I den södra delen av dalen, Loncomilla, står País (Mission) för hela två tredjedelar av områdets blå druvor. En orsak till det kan vara att det här var en region som planterades med vin redan i slutet av 1600-talet, och många odlare verkar fortfarande vara ovilliga att släppa sina ursprungliga druvor. Región del Sur Området, som omfattar underregionerna Itata, Bío Bío ( bío betyder vatten på den indianska dialekten, och bío bío betyder mycket vatten, dvs mycket stor flod) och Malleco, sträcker sig 30 mil söderut från San Carlos till Traiguén. Det består till stor del av barrskog med inslag av vinodlingar, speciellt på kustbergens östsluttningar. Skillnaderna i temperatur kan variera mycket. På dagen kan temperaturen ligga en bra bit över 30 grader och sedan sjunka nattetid till cirka 10. Det här är Chiles kallaste vinregion, och här finns det bra förutsättningar för druvor som Pinot Noir, Riesling och Sauvignon Blanc. Vingårdarna är emellertid små och traditionella, och fortfarande odlas det främst druvor som País och Moscatel. ACONCAGUA CASABLANCA SAN ANTONIO MAIPO CACHAPOAL COLCHAGUA CURICÓ MAULE ITATA BÍO BÍO SYDAMERIKA MALLECO LIMARÌ Constitución Concepción Valparaiso Curicó Regioner Distrikt Deldistrikt Región de Atacama Valle de Copiapó Valle del Huasco Región de Coquimbo Valle del Elqui 2.100 ha Valle del Limarí Valle del Choapa Región de Aconcagua Valle del Aconcagua 5.000 ha Valle de Casablanca Valle de San Antonio Santiago Región de Valle Central Valle del Maipo 87.800 ha Valle de Rapel Valle de Cachapoal Valle de Colchagua Valle de Curicó Valle de Teno Valle de Lontué Valle del Maule Valle del Claro Valle de Loncomilla Valle de Tutuvén Región del Sur Valle del Itata 13.600 ha Valle del Bío Bío Valle de Malleco Munskänken nr 4 2005 7

Grüner Veltliner över hela världen Detta var namnet på en riktig helkväll med Grüner Veltliner som huvudrollsinnehavare. Att få möjlighet att grundligt prova Österrikes nationalikon visade sig vara en riktig ynnest. Under denna helkväll i Österrikes senaste vinattraktion, upplevelsehuset Loisium i Langenlois, ca 1 timmes bilfärd väster om Wien i vindistriktet Kamptal, provades alla typer av Grüner Veltliner. Mousserande, unga knastertorra, mogna och utvecklade samt simmigt söta med ädelröta. Snillen spekulerar Kvällen inleddes med en paneldiskussion om Grüner Veltliner med deltagare från hela världen. Kontentan av diskussionen vara att suget efter viner gjorda på Grüner Veltliner var stort över hela världen, t o m i de arabiska länderna. I Asien är det också ett stort sug efter Grüner Veltliner eftersom vinerna passar bra till asiatisk mat. Det noterades vidare att Grüner Veltliner i stort sett endast odlas i Österrike men att intresset för att börja odla den är stort. Nyligen har de första stockarna planterats på Nya Zeeland. Terroir är alltid intressant, skillnaden mellan lössjord och urberg kan summeras med att vinerna gjorda på druvor från urberg var mer strama med toner av peppar och mineral medan vinerna från lössjord bjöd på mer toner av olika söta frukter. Ett av de bästa vinerna i denna flight var Brandls "Drei Weingärten" från årgång 2003. Den strama mineraliga stilen uppskattar jag mycket och att vinet dessutom snyggt visade äpple- och citrustoner gjorde det såväl lättillgängligt som siande om ett långt liv. Grüner Veltliner lagrade på ekfat tar lätt till sig toner av eken och kan i vissa viner börja påminna om Chardonnay. Bucheggers "Reserve Leopold" från 2003 var ett vin där eken hade gift sig fint med vinet och fått en spännande nyansering av både peppar- och ektoner. Mat och vin Den ljumma sommarkvällen avslutades med en buffé med ett rikt utbud av rätter. Här fanns klassiska vitvinsrätter såsom fisk och skaldjur men även asiatiskt inspirerade rätter som matchade Grüner Veltliner bra. Loisium En intressant rundvandring i Loisium fortsatte kvällen. Loisium är en riktig upplevelse. Byggnaden i sig, en stor fyrkant mitt ute bland vinodlingarna, drar ögonen till sig redan på långt avstånd. För den som är road av arkitektur kan nämnas att byggnaden är ritad av den amerikanske arkitekten Steven Holl. Från denna byggnad leder ett antal underjordiska gångar till en vinkällare som drivs av familjen Steininger. Rundvandringen leddes av Herr Steininger, en av grundarna och förgrundsgestalterna på Loisium. Vid olika stationer tas olika aspekter på vin upp, bl a jordmån och tillverkningsmetoder, med ljud- och ljuseffekter. Nere i källaren gavs dessutom möjlighet att prova en av familjen Steiningers specialiteter, mousserande Grüner Veltliner. Vinerna Väl ute ur de djupa källarvalven vidtog en fascinerande provning med viner av Grüner Veltliner. Provningen bestod av 6 flighter, var och en med sitt tema: ung kontra mogen, lätt kontra fyllig, torr kontra söt, rostfritt kontra fat, lössjord kontra urberg och genom decennierna Den intressantaste flighten var Genom decennierna då 7 viner, ett från varje decennium, från 1938 fram till 1994 provades. Gemensamt för alla viner var att de visade med tydlighet att Grüner Veltliner tillhör de vita viner som definitivt tål lagring. Alla viner var pigga och bra balanserade. Det bästa vinet i denna flight var 1958 från familjen Steininger. En kraftfull mogen doft med toner av mandelmassa, apelsinskal, lakrits och den typiska peppartonen växte ut ur glaset. Smaken var kraftfull och balanserad med lång eftersmak. Generellt kan sägas att unga grüner veltlinerviner har en tydlig ton av peppar och söta frukter såsom persika, aprikos, äpplen och citrus för att med ökande ålder börja visa toner av tobak och mandelmassa. Även bland de söta vinerna utmärkte sig Steininger. Deras Trockenbeerenauslese 2000 var ett vin med toner av honung, kryddor och en balanserande syra. Vi gör de bästa vinerna i Österrike! Så lyder det något kaxiga valspråket för kvällens arrangör, sammanslutningen Vinovative. Vinovative grundades 1999 och består av 10 vinodlare, 9 män och 1 kvinna från 4 olika vindistrikt. Josef Aichinger, Kamptal, Erich Berger, Kremstal, Günther Brandl, Kamptal, Walter Buchegger, Kremstal, Birgit Eichinger, Kamptal, Rainer Gerhold, Donauland, Thomas Leithner, Kamptal, Gerald Schneider, Kamptal, Hans Setzer, Niederösterreich, Karl Steininger, Kamptal De beskriver sig som solister som alla vet att spela sina instrument på egen hand men genom att spela tillsammans så blir upplevelsen starkare. Att samlas i nätverk för att göra ännu bättre viner är vanligt i Österrike. Vinovative är en av många sådana sammanslutningar, andra välkända är "Traditionsweingüter Österreich" samt "11 Frauen und ihre Weine". Text och foto: Anders Söderström Faktaruta Grüner Veltliner Druvans ursprung är osäkert, spåren går dock tillbaka till romartiden. Namnet betyder ordagrant översatt Den gröna från Veltlin. Veltlin är det tyska namnet på det norditalienska området Valtellina. Druvan dokumenterades på 1700-talet i Niederösterreich, då under namnet Grüner Muskateller. Grüner Veltliner är en lättanpassad druva som mognar sent och behöver långa och varma höstar för att mogna fullt ut. Generellt blir vinerna peppriga och kryddiga med bra fruktighet och frisk syra. Vanligen är de torra men de kan också vara ljuvligt ädelsöta när förutsättningarna varit de rätta. Kvalitetsspektrat på vinerna är brett. Beroende på var och hur druvan odlats ger den alltifrån lätta, friska viner som med fördel dricks unga som Heuriger till fylliga och kraftiga viner som åldras väl. Grüner Veltliner står för strax över en tredjedel av den Österrikiska vinodlingsarealen. Tyngdpunkten för odlingarna ligger i Weinviertel, Kamptal, Kremstal, Wachau och Donauland. 8 VinJournalen juni / 05

VinJournalen Munskänkarnas Nyhetsblad - Juni 2005 NYA VINER I JUNI Bedöm/v År/Namn Land Importör Kalk och grus Som vanligt under vårterminen har Alain Brumonts kraftfulla madiranviner Château Bouscassé och Château Montus kommit med nya årgångar. I mars släpptes Château Bouscassé och Château Bouscassé Vieilles Vignes och sedan i maj Château Montus och Château Montus Cuvée Préstige. Ur snäv munskänkssynvinkel, vi har ju intresse av att prova olika viner och jämföra dem med varandra, kunde man önska sig att vinerna släppts i en annan ordning. Bouscassé och Montus i ett par för sig och Vieilles Vignes och Cuvèe Préstige i ett annat par. De två slottens viner inbjuder nämligen till intressanta parvisa jämförelser. Brumonts viner är ledande i Madiran och så har det varit sedan han släppte sin första årgång, 1981 Château Bouscassé. Året därpå lanserades Château Montus och sedan har det rullat på. I förhållande till kvaliteten har vinerna alltid haft en tilltalande prissättning. Generellt brukar Montus kosta ett par tior mer än Bouscassé medan Cuvèe Préstige är en dryg femtiolapp dyrare än Vieilles Vignes. Det avspeglar att Alain Brumont själv anser att Montus viner är strået vassare än Bouscassés. Fast när munskänkspanelen bedömer vinerna brukar poängen oftast bli densamma för de två slotten. Kvalitetsskillnaderna är hårfina. Däremot skiljer sig vinerna åt i personlighet. De två slotten ligger bara någon mil ifrån varandra, Bouscassé vid Maumusson och Montus nära Castelnau, men förutsättningarna är ändå olika. Vingårdarna är visserligen till allra största delen planterade med Tannat, en stentuff druva som ingår till 100% i slottens prestigeviner, men Bouscassés gårdar är planterade på kalkrika lerjordar medan Montus plantor växer på grusiga sluttningar nära floden Adour. Kalk i marken tenderar att ge viner med högre syra (som i Chablis t ex) medan grus ofta ger elegantare viner (som i St Julien och Pauillac). Följdriktigt känns också strukturen av tanniner och syra i Château Bouscassés viner stramare och mer tätknuten än den i Château Montus viner när man jämför dem från samma årgång. Och det är samma fenomen oavsett om man jämför standardviner eller prestigecuvéer, även om jag tycker att skillnaden är mer märkbar på den senare nivån. Vilket av de två slotten man föredrar är mest en smaksak. Montus brukar dock oftast prisas av konnässörer som gärna framhåller det som lite mer polerat. Vinerna är också mycket lagringsdugliga, särskilt på prestigenivå. Främst brukar Montus Cuvée Préstige framhållas, men funderar vi lite kring det ovanstående om syror och struktur borde Bouscassés viner, och särskilt då Vieilles Vignes, behöva längre tid på sig för att nå zenit. Facit på den frågan kommer nu i juni när några äldre årgångar av Brumonts viner lanseras. Det ger möjlighet att ställa 1990 av både Vieilles Vignes och Cuvée Préstige mot varandra och si, den förra ger ett vitalare intryck. Med reservation för flaskvariationer, vinerna är trots allt 15 år, ser Bouscassévinet yngre ut redan på färgen, och smaken har både fruktigare vitalitet och kraftfullare slut. Komplexiteten är jämförbar fast anslaget är mer åldrat i Cuvée Préstige. Så påverkas inte bara ett vins personlighet utan också dess lagringspotential av förutsättningarna på växtplatsen. Ulf Jansson 16-459:- 17-398:- 16 = 239:- 98:- 130:- 11 = 75:- 9-59:- 14 = 135:- T6 MOUSSERANDE VINER 1998 Veuve Clicquot Brut Champagne, Frankrike 99332, Bibendum Lite återhållen doft med viss utveckling och inslag av mineral, moget äpple, citrus och lite röda bär. Medelfyllig, torr och rätt sammansatt smak med fin mousse, god kropp, bra längd och väl avvägd syra. (720 fl) 1996 Pol Roger Brut Chardonnay Champagne, Frankrike 99290, Ward Wines Ren och fint nyanserad doft med äpple, mandel, krita och citrus. Medelfyllig, torr smak med distinkt attack, len, god mousse, bra längd med äpple och mineral som dominerande drag, frisk syra och fint slut. Stilfull blanc de blancschampagne. (1200 fl) Alexandre Bonnet Perle Rosée Champagne, Frankrike 99308, Prime Wine Sweden God champagnedoft med utvecklade drag av jordgubbar och andra röda bär, mineral och choklad. Torr och strukturerad smak med god koncentration, utvecklade aromer och fin längd. Bra rosékaraktär. (1200 fl) 2000 Rotari Brut Riserva Mezzacorona, Trentino, Italien 7567, Enosvezia Utvecklad, fruktig doft med drag av äpple, jord och persika. Torr smak med rik mousse, fruktig kropp, god syra och bra balans. Trevlig, ny årgång, finns i alla butiker. 2004 Bricco Quaglia Moscato d Asti La Spinetta, Italien 99378, Enosvezia Fin muscatdoft med rena, druviga toner. Lätt, söt smak med ivrig mousse, barnsligt tilltalande muscataromer, balanserad syra och rent, fint slut. Urcharmigt dessertbubbel. (400 fl) Segura Viudas Lavit Rosado Cava, Spanien 99338, Spendrups Bryggeri Okomplicerad, bärig doft och medelfyllig, bärig och lite jordig smak med skummig mousse, bra syra och viss längd. VITA TORRA VINER 2004 Trapiche Sauvignon Blanc Semillon Bodegas Trapiche, Mendoza, Argentina 99246, Fondberg & Co Avrundad, lite ekig doft med gräs och sparris. Medelfyllig, torr, aningen sträv smak med balanserad syra. Tråkigt. 1999 Reserve Semillon Hess Group AG, Barossa Valley, Australien 99255, Spendrups Bryggeri Stor, utvecklad, vaxig doft med inslag av nötter, lime och äpple. Medelfyllig, torr, lite oljigt strukturerad smak med god kropp, sammansatta aromer och balanserad syra. Torr eftersmak med toner av honung och nougat. Originellt. (300 fl) VinJournalen juni / 05 9

Bedöm/v 124:- 100:- 12 = 84:- 14 = 136:- 14-174:- T6 15 = 186:- 93:- 119:- 15 = 169:- 16 + 179:- År/Namn Land Importör 2004 Evans & Tate Margaret River Chardonnay Australien 99220, V & S Group Nedtonad doft med äpple, persika och lite rostad ek. Medelfyllig, trevlig, fruktig smak med rätt nyanserade aromer och schysst balans med pigg, lite citruslik syra. 2004 Santa Helena Selectión del Directorio Chardonnay Casablanca, Chile 99243, Fondberg & Co Yvig, ekig chardonnaydoft med rostade och smöriga inslag. Fyllig, fruktsöt smak med svulstig kropp, mjuk syra och varmt, rökigt slut. Generöst vin med klumpig stil. (960 fl) 2003 Rieflé Pinot Blanc Domaine Rieflé, Alsace, Frankrike 99153, Amka Vinimport Ganska neutral doft med små drag av gula plommon och äpple. Medelfyllig, torr, fruktig smak med lätt mineralinslag, hyfsad längd och rent slut med pigg syra. 2003 Chasselas Vieilles Vignes Domaine Schoffit, Alsace, Frankrike 99254, Mardell Wine Kryddig doft påminnande om litchifrukter, kryddpeppar, valnötter och mineral. Medelfyllig, rikt fruktig smak med god kropp och kryddiga aromer, balanserad syra och fint, rent slut. Uttrycksfullt vin med harmoniska proportioner. (480 fl) 2003 Auxerrois K Domaine André Kientzler, Alsace, Frankrike 99253, Mardell Nyanserad doft med avrundade toner av mineral, citrus och gula plommon. Medelfyllig, halvtorr, nyansrik smak med fruktig kropp, bra längd och varmt slut med lite pockande syra. (216 fl) 2002 Riesling Saint Hippolyte Domaine Marcel Deiss, Alsace, Frankrike 99242, Johan Lidby Vinhandel Utvecklad doft med mineral, lime, äpple, gummi och petroleum. Medelfyllig, fruktig, sammansatt smak med bra längd, fin koncentration, läskande syra och lång avslutning med mineralkaraktär. (1200 fl) 2003 Jurassique Chardonnay J M Brocard, Frankrike 5688, Johan Lidby Vinhandel Rättfram doft med mineral, nötter och lite ylle i avrundade toner. Fruktig, torr, mineralbetonad smak med god kropp, mogen syra och fin balans. Rikare än vanligt i den här nya årgången. 2003 Petit Chablis Louis Max, Frankrike 99289, R F Domestic Import Smörig doft med inslag av mineral. Medelfyllig, torr, mjuk och smörig smak med tydlig mineralkaraktär och viss längd. 2003 Chablis Premier Cru Montmains J M Brocard, Frankrike 5633, Johan Lidby Vinhandel Fin, ren och rätt subtil chablisdoft med mineral, äpple och citrus. Medelfyllig, fint fruktig smak med bra attack, mineralig mitt med rätt tät textur, fin längd, god syra och fast slut. Ny, lite rikare årgång att dricka inom de närmaste åren. 2003 Chablis Premier Cru Montée de Tonnerre J M Brocard, Frankrike 5587, Johan Lidby Vinhandel Ganska bred chablisdoft med lätt rökig mineralton och citrus, ylle och nötter därtill. Medelfyllig, torr smak med fruktig kropp, komplex mitt med bra koncentration, ren, balanserad syra och rätt kraftfullt slut. Varm, ny årgång, god nu och 3-6 år till. Bedöm/v 17 + 299:- 17 + 299:- 15-320:- T6 16 = 320:- T6 11 = 69:- 16-379:- T6 10 = 65:- 98:- 14-180:- 104:- 2002 Chablis Grand Cru Vaudésir J M Brocard, Frankrike 5564, Johan Lidby Vinhandel Ännu lite outvecklad doft med mineral, persika, äpple, ylle och citrus. Medelfyllig, torr, god fruktig smak där mineralkaraktären växer fram efterhand och ger ett komplext och kritigt slut. Spänstig, bra syra. Ny årgång, kan lagras 4-8 år. 2002 Chablis Premier Cru Les Clos J M Brocard, Frankrike 5582, Johan Lidby Vinhandel Rik och bred doft med persika, nötter, mineral och en liten, mjuk kryddighet i botten. Medelfyllig, läckert fruktig smak med koncentrerad mitt, utmärkt längd, fin balans och mineralrik avslutning. Ny årgång, god nu och säkert 6-8 år till. 2001 Puligny-Montrachet 1:er Cru Les Folatières Domaine Maroslavac-Leger, Frankrike 99376, 2BWines Sweden Lite återhållen doft med citrus, mineral, persika och rostad ek. Medelfyllig, koncentrerad smak med stram attack, sammansatt mitt med bra längd, rätt hög syra och lite spensligt slut. Lång eftersmak. Bör vinna på några års lagring. (240 fl) 2001 Puligny-Montrachet 1:er Cru Les Combettes Domaine Maroslavac-Leger, Frankrike 99377, 2BWines Sweden Rätt stor doft med gott om rostad ek plus persika, hasselnötter, smör och mineral. Drygt medelfyllig, fint fruktig smak med god koncentration, komplexa aromer, utmärkt längd, frisk syra och fast slut. Lång eftersmak. Lagras 3-6 år. (240 fl) 2004 L Chardonnay Domaine Laroche, VdP d Oc, Frankrike 5649, Philipson & Söderberg Mjukt ekig och fruktig chardonnaydoft. Medelfyllig, torr, fruktig smak där de ekiga inslagen tilltar mot avslutningen. Rättfram baschardonnay i ny årgång. 2000 Baron de L de Ladoucette, Pouilly-Fumé, Frankrike 99375, Fondberg & Co Nyanserad sauvignondoft med svartvinbärsblad, fläder, citrus och mineral. Medelfyllig, torr, koncentrerad smak med sammansatta aromer, god längd, stram syra och snyggt, välavvägt slut. Pouilly-Fumé med elegans. (240 fl) 2004 Les Fumées Blanches J & F Lurton, VdP du Comte Tolosan, Frankrike 22139, Premium Wines Avrundad doft med örtiga sauvignontoner. Medelfyllig, torr, ärlig smak med fin balans med pigg syra. Ny årgång. 2004 Fontanafredda Roero Arneis Piemonte, Italien 99316, Italien Trevlig, något kryddig, fruktig doft påminnande om äpple, grapefrukt och litchi. Torr och nästan lite sträv smak med viss längd, lite parfymerade fruktaromer och trevlig syra. 2002 Pinot Bianco Vorberg Riserva Cantina Terlano, Sydtyrolen, Italien 99269, Prime Wine Sweden Nedtonad, rätt neutral doft med små drag av citrus, äpple och mineral. Medelfyllig, torr, ren och stram smak med ganska nyanserade aromer, skaplig koncentration, bra längd och lite jordigt slut. Välgjort, men i minsta laget för priset. (1200 fl) 2004 Babich Riesling Marlborough, Nya Zeeland 99236, Nordic Beverage Company Ung, fruktig doft med persika, äpple och lite lime. Torr, god, fruktig smak med bra längd och skaplig nyansering, ganska hög syra och rent slut. (1200 fl) 10 VinJournalen juni / 05

Bedöm/v 14 = 146:- 11 = 70:- 12 = 80:- 14 = 129:- År/Namn Land Importör 2002 Grove Mill Innovator Riesling The New Zealand Wine Company, Marlborough, Nya Zeeland 99237, Divine Utvecklad, lite parfymerad rieslingdoft med lime, petroleum, äpple och nysågad furuplanka. Torr, lätt oljig smak med frisk syra, god längd, rent slut och trevlig eftersmak. Extrapoäng för den utvecklade karaktären. (1200 fl) 2004 Penascal Estate Sauvignon Blanc Hijos de Antonio Barcelo, Castilla y León, Spanien 99354, Vin-Trägårdh Sauvignon blancdoft utan krusiduller, luktar som en svartvinbärsbuske. Torr, fruktig, okomplicerad sauvignonsmak med hyfsat frisk syra. Lanseras i alla butiker. 2004 Boschendal Chenin Blanc Boschendal Estate, Coastal Region, Sydafrika 99275, Oenoforos Rik doft med diffusa fruktaromer. Drygt medelfyllig, rik smak med mer kropp än aromer, schysst längd, balanserad syra och ganska eldigt slut. 2004 Steenberg Sauvignon Blanc Reserve Constantia, Sydafrika 99179, Sigva Yvig sauvignondoft med nässlor, krusbär, vinbärsblad och lite tropisk frukt. Drygt medelfyllig, rikt fruktig smak med intensiva aromer, frisk, kantig syra och varmt slut. Oblygt. (1200 fl) Bedöm/v 14 = 150:- 15-139:-/ 375 ml 13-79:-/ 375 ml 16 = 169:-/ 500 ml 2003 Bergdistel Dürnsteiner Grüner Veltliner Weingut Tegernseehof, Wachau, Österrike 99068, Solutions Fruktig doft med gula äpplen, grapefrukt och lite peppar. Medelfyllig, torr smak med fruktig kropp och peppriga aromer, god längd, och fast slut. (600 fl) VITA SÖTA VINER 1999 Château Filhot Sauternes, Frankrike 99399, Hjo Grosshandel Fin sauternesdoft med honung, persika, mandel, nytt läder och lite klister. Medelfyllig, söt, fruktig, komplex smak med ganska len struktur, bra längd, fin balans och en liten bitterhet i slutet. Passar bra till anklever. (960 fl) 2003 Domaine Bellegarde Cuvée Tradition Jurançon, Frankrike 99319, Multibrands Sverige Lite dov doft med drag av persika och aprikos. Medelfyllig, söt och rättfram smak med trevlig fruktighet, hög men balanserad syra och varmt slut. Sött vin utan botrytiskaraktär. 2000 Château Dereszla Aszu 5 Puttonyos Edonia, Tokaj, Ungern 99292, Granqvist Vinagentur Sammansatt doft med honung, aprikos, torkad frukt, mogen citrus och fat. Drygt medelfyllig, mycket söt och riktigt intensiv smak med utmärkt längd, balanserad syra och lång, uttrycksfull avslutning med russin och nyklippt gräs. (360 fl) 15 = 164:- 11-115:- 13 + 88:- 12 = 89:- 10 + 55:- 14 = 135:- 2003 Stellenzicht Semillon Reserve Stellenbosch, Sydafrika 99176, Premium Wines Rätt stor, fruktig doft med rostade inslag och därtill vax, nötter, äpple och petroleum. Drygt medelfyllig, rik och fruktig smak med god kropp och sammansatta aromer, rätt hög syra och fast slut. Vin med personligt uttryck. (600 fl) 2004 Mosel Tafelwein Riesling and Pinot Blanc WG Hubertushof, Mosel-Saar-Ruwer, Tyskland 99341, Granqvist Vinagentur Ung, återhållen doft med drag av äpple. Rätt lätt och torr, ung smak med frisk syra och hygglig balans. 2003 Bernkastel-Kueser Weissenstein Riesling Spätlese WG Anton Zimmermann, Mosel-Saar-Ruwer, Tyskland 99336, 2BWines Sweden Ung, god, fruktig rieslingdoft med persika, äpple, rosor och citrus i dragen. Ganska lätt, halvtorr, fruktig smak med fin längd, saftig syra och ganska stramt slut. En lättare spätlese som vinner på några års lagring. 2004 Hölle Riesling Kabinett WG Franz Künstler, Rheingau, Tyskland 5962, Nigab Ren och ung rieslingdoft med äpple, persika och citrus. Lätt, halvtorr smak med angenäm fruktighet och spänstig syra. Ny årgång. 2003 Riverview Gewurztraminer Hilltop Neszmély, Mor, Ungern 99291, Edström Chris-Wine Mjuk, kryddig gewurzdoft med inslag av rosor och litchifrukt. Medelfyllig, torr och lite besk smak med druvtypiska kryddaromer och hyfsad balans. Ett lättare gewurzvin som lanseras i alla butiker. 2003 Beringer Napa Valley Chardonnay USA 22262, Arvid Nordquist Vin och Sprithandel Rökig, ekig doft med mjuk, melon- och persikolik fruktighet och inslag av smör. Relativt fyllig, fruktig smak med bra kropp och påtaglig ekighet, balanserad syra och varmt, lite strävt slut. Ny, innehållsrik årgång. 14-219:- 115:- 12 = 89:- RÖDA VINER 2002 Yarra Burn Pinot Noir Hardy Wine Company, Yarra Valley, Australien 99221, Bibendum Aromatisk pinotdoft med eukalyptus, jordgubbar, rosor, ek och sandelträ. Medelfyllig, utvecklad och sammansatt smak med god strävhet och lite spetsig syra. Lite kantigt vin med aromatisk eftersmak. (600 fl) 2002 Ventisquero Pinot Noir Gran Reserva Viña Ventisquero, Casablanca, Chile 99008, Giertz Vinimport Uttalat syltig doft med jordgubbar, rödvinbär, ventilgummi, ek och smör i dragen. Medelfyllig, rik och rund smak med hyfsad längd och eldigt slut. (480 fl) 2002 Tabalí Merlot Reserve Viña Tabalí, Valle del Limarí, Chile 99244, V & S Group Rättfram, syltig, plommonlik doft med inslag av ek. Rätt fyllig smak med viss fruktsötma, inlindade syror och lite väl eldig avslutning. Följ med Thomas Anderson på denna mat och vinresa. Information får Du via mail till thomas.vinare@telia.com eller telefon 070-6687975. Vi ses i de Sydafrikanska vingårdarna. SYDAFRIKA 2006 VinJournalen juni / 05 11

Bedöm/v 16 = 239:- 109:- 17 = 364:- T6 16 + 185:- 13-129:- 99:- År/Namn Land Importör 2000 Château d Agassac Haut-Médoc, Frankrike 3325, Hjo Grosshandel God bordeauxdoft med djup, har toner av svartvinbär, plommon, ek och ceder. Medelfyllig, koncentrerad smak med rätt generös fruktighet, fin längd och bra struktur med goda, mogna syror. Högklassig årgång. (1200 fl) 2004 Domaine la Roche Saint Martin Brouilly, Frankrike 99307, Swedish Wine Cellar Ung, fruktig beaujolaisdoft med hallon, mogna rödvinbär och skumbanan. Medelfyllig, fruktig smak med skaplig intensitet och bra balans med pigga syror. Glasklar ursprungskaraktär. (1200 fl) 2001 Gevrey-Chambertin Trapet Père & Fils, Frankrike 99348, Tryffelsvinet God bourgognedoft med begynnande utveckling och toner av jordgubbar, svamp, stall och en del animaliska toner. Medelfyllig, fint fruktig smak med bra struktur, god längd med komplexa aromer och rent och välavvägt slut. Klassiskt framtonande bourgogne, god redan nu men kan lagras 4-8 år till. (360 fl) 2003 Côtes de Nuits Villages Clos Bardot SCE Michele et Patrice Rion, Côtes de Nuits-Villages, Frankrike 99306, Moestue Grape Selections Ung och rätt intensiv doft med karaktär av riktigt mogna röda bär, viol och lite ek. Medelfyllig, rikt fruktig smak med pigg attack, koncentrerad, småläcker mitt med mogna syror, fin balans, lång avslutning och ren, fin, bärig eftersmak. Bourgogne i nya världenstil från en extrem årgång. (1200 fl) 1999 Domaine de la Baume Cabernet Sauvignon VdP d Oc, Frankrike 99297, Stellan Kramer Mogen doft med mörka bär och stall i avrundade toner. Medelfyllig, mogen cabernetsmak med bra balans och lite trött slut. (1200 fl) 2001 Château de la Tuilerie Vieilles Vignes Costières de Nimes, Frankrike 99321, R F Domestic Import Utvecklad doft med mörka bär, chark, pinje och choklad. Medelfyllig, utvecklad och strukturerad smak med god koncentration och skaplig längd. Bedöm/v 99:- 16-395:- 16 = 299:- 16-335:- 17 = 395:- T6 16-550:- T6 2003 La Grille Classic Loire B de Theil, Chinon, Frankrike 99320, Oenoforos Ung doft med gräs och blåbär i solmogna toner. God, rättfram smak med pigg attack, fruktig mitt med mogna tanniner, fin syra, bra balans och fruktig eftersmak. Charmigt loirevin från varm, bra årgång. (3600 fl) 2001 La Colline de Vignelaure Merlot Cabernet Sauvignon Château Vignelaure, VdP des Coteaux du Verdon, Frankrike 99257, Domaine Wines & Spirits Fint utvecklad doft med svarta vinbär, plommon, ny ek och lite örter i rena drag. Medelfyllig, fruktig, fint koncentrerad smak med goda syror, bra balans, fin längd och rent slut. Harmoniskt vin som bör vinna på några års lagring. (1000 fl) 2000 Clos Triguedina Prince Probus Cahors, Frankrike 99351, ClosProbus Fruktig doft med begynnande utveckling och inslag av mörka bär, plommon, rostad ek och gummi. Drygt medelfyllig, fruktig, koncentrerad och rejält sträv smak med sammansatta aromer, spänstig syra, bra längd och fast slut. Klassiskt, stort cahorsvin att lagra 6-12 år. (588 fl) 2002 Vent d Ange Château La Reyne, Cahors, Frankrike 99247, Swedish Wine Cellar Fruktig doft med koncentrerade toner av mörka bär och dyr ek. Fyllig, god, fruktig smak med tydlig strävhet, ordentlig koncentration, ännu unga och outvecklade aromer, god syra och varmt, stadigt slut. Ambitiöst anlagd Cahors i modern stil. Lagras 5-10 år. (600 fl) 1990 Château Bouscassé Vieilles Vignes Alain Brumont, Madiran, Frankrike 99189, Vinunic Mognad doft med blå plommon, mörka bär, ek, läder och en del animaliska toner. Drygt medelfyllig smak, fortfarande med fruktig attack, komplex mitt med riktigt bra längd och tät struktur med rejäla men mogna syror samt kraftfullt slut. Bra eftersmak. Kan lagras ytterligare. (720 fl) 1990 Château Montus Cuvée Prestige Alain Brumont, Madiran, Frankrike 99191, Vinunic Mogen, stallig doft med inslag av plommon, choklad och multna löv. Rätt fyllig, fortfarande ordentligt sträv smak med komplexa aromer, bra längd, aningen spetsig syra och fast, torrt slut. Stallik, lite glesnande eftersmak. Närmar sig toppen. (420 fl) 15 = 178:- 16 = 246:- T6 125:- 2002 Domaine de l Hortus Grande Cuvée Languedoc-Roussillon, Frankrike 99064, Swedish Wine Cellar Stor, aromatisk och sammansatt doft med skogshallon, mörka bär, peppar, viol, ek och chark. Medelfyllig, utvecklad smak med fruktig attack, sammansatt mitt med fina tanniner, god längd och varmt slut med lite snörpig syra. Optimalt nu. (600 fl) 2002 Domaine Sarda-Malet Terroir Mailloles Côtes du Roussillon, Frankrike 99065, Swedish Wine Cellar Fruktig doft med viss utveckling och rätt intensiva toner av mörka bär, örter, gummi, ek och choklad. Drygt medelfyllig, rik och fruktig smak med ordentliga tanniner, bra längd med komplexa aromer, fin syra och stadigt slut. (120 fl) 2001 Bourgueil Vieilles Vignes Hervé Menard, Frankrike 99347, 2BWines Utvecklad, gräsig cabernet francdoft med skaplig koncentration och inslag av blyerts och ek. Medelfyllig, utvecklad, fruktig smak med bra textur, skaplig nyansering, stram syra och rätt lång avslutning. Bra ursprungskaraktär. (540 fl) 16-495:- T6 10-79:- 13 + 89:- 1995 Château Montus Cuvée Prestige Alain Brumont, Madiran, Frankrike 99190, Vinunic Uttalat animalisk doft med bra koncentration och inslag av mörka bär, plommon och ek. Drygt medelfyllig, utvecklad smak med sammansatta aromer, tydliga, lite torra tanniner, balanserad syra och strävt slut. Lång eftersmak. Gott nu och flera år till. (360 fl) 2002 Piano del Sole Tenute Rubino, Brindisi, Italien 99296, Bornicon & Salming Rätt mogen doft med bär, örter och ek. Medelfyllig, torr smak med lite för stora syror och utglesat slut. Lanseras i alla butiker. 2002 Fattoria la Valentina Montepulciano d Abruzzo, Italien 99298, Vinunic Doft med syrliga körsbär, choklad och fat. Medelfyllig, pigg smak med körsbärslik fruktighet, skaplig intensitet och tydliga syror. Lagom oborstat italienskt rödtjut. 12 VinJournalen juni / 05

Bedöm/v 124:- 12-94:- 15 = 199:- 16 + 224:- 14-199:- 14 = 129:- 14 = 139:- 17 = 375:- T6 År/Namn Land Importör 2002 Le Tense Sassella Nino Negri, Valtellina Superiore, Italien 32341, Enosvezia Lite återhållen doft med inslag av hallon, blåbär och fat. Medelfyllig dito smak med strama tanniner, tydlig syra och varmt slut. Nebbiolovin i ny, lite tunnare årgång. 2003 Langhe Nebbiolo Araldica Vini Piemontese, Italien 99303, Nigab Doft med slånbär, blå plommon och lite fat. Medelfyllig, ung, sträv och fruktig nebbiolosmak med hyfsad längd och spänstig syra. Kan behöva ligga till sig något år. 2000 Barolo La Serra Gianni Voerzio, Italien 99315, Granqvist Vinagentur Utvecklad doft med slånbär, blåbär, rosor, fat och läder. Medelfyllig, fruktig, sträv och nyansrik smak som ger ett elegant första intryck innan de torra tanninerna avslutar bilden. Byvin från La Morra, lagras 4-8 år. (4800 fl) 2000 Barolo Serralunga d Alba Fontanafredda, Italien 2305, Enosvezia Rätt bred och fruktig doft med mörka bär, lakrits, fat och tjära. Fyllig, fruktig, stadig smak med ordentliga men ändå mogna tanniner, rätt sammansatta aromer, god längd, tilltalande syra och stadigt, fruktigt slut. Utmärkt ny årgång av gammal trotjänare som trimmats om. Kan lagras 4-8 år. 2001 Rosso del Conte Tasca d Almerita, Sicilien, Italien 99312, Sigva Relativt mogen doft med röda bär, körsbär, fat och knäck i avrundade toner. Drygt medelfyllig, utvecklad, sammansatt smak med bra kropp, lite rustika syror och varmt slut. (900fl) 2002 Villa Antinori Marchesi Antinori, Toscana, Italien 2300, Hjo Grosshandel Öppen, körsbärslik doft med inslag av fin ek och lite mörka bär. Medelfyllig, fruktig smak med rik attack, rätt nyanserad mitt med strama tanniner och slut med lite spetsig syra. Ny årgång. 2003 Villa Cafaggio Chianti Classico, Italien 22817, Domaine Wines & Spirits God, ung, fruktig doft med drag av hallon, körsbär, fat och choklad. Medelfyllig, god, fruktig smak med strama men mogna syror, bra balans, fin längd och fruktig avslutning. Ny årgång. 2001 Collepiano Sagrantino di Montefalco Arnaldo Caprai, Val di Maggio, Italien 99041, Vinunic Bedöm/v 18 = 695:- T6 15 + 159:- 13 + 83:- 12 = 79:- 13-149:- 13 75:- 99:- Koncentrerad, rökig doft med mörka körsbär, blåbär, ek och mandelmassa. Rätt fyllig, attraktivt fruktig och ganska sträv smak med utmärkt längd, intensiva aromer, läcker syra, god balans och stadigt slut. Lagras 5-10 år. (180 fl) 2001 Sagrantino di Montefalco 25 Anni Arnaldo Caprai, Val di Maggio, Italien 99042, Vinunic Djup och sammansatt doft med mörka bär, moreller, plommon, ek och lakrits. Fyllig, rikt fruktig, sträv och rejält extraherad smak med komplexa aromer, ordentliga syror, utmärkt längd och stöddigt, lite bittert slut. Imponerar med sin koncentration och vänder sig främst till vänner av kompromisslös extraktion. Lagras 7-15 år. (96 fl) 2000 Brolio di Campofiorin Masi, Venetien, Italien 32361, Philipson & Söderberg Utvecklad, amaronelik doft med sötsyrliga körsbär, torkad frukt, aska och fat. Fyllig, fruktig, utvecklad och sammansatt smak med stadiga tanniner, bra längd, ren och balanserad syra och varmt, stöddigt slut. Välkomponerad amarone light i ny årgång. 2001 Quinta do Portal Douro, Portugal 99300, Vintura Rätt nyanserad doft med viss utveckling och drag av hallon, blåbär, björnbär och lite fat. Medelfyllig, utvecklad, ganska sammansatt smak med god struktur med mogna syror, bra längd och fin balans. 2003 Artius Bobal Bodegas Vegalfaro, Utiel-Requena, Spanien 99302, Nigab Ung, fruktig, hallonlik doft med karaktär av kolsyrajäsning. Rätt fyllig och mjuk smak med pigg syra och varmt slut. Lanseras i alla butiker. 2001 Conde de Vega Larios Pernod Ricard, Navarra, Spanien 99301, Pernod Ricard Sweden Avrundad doft med bär, stall och gott om ekvanilj. Drygt medelfyllig, utvecklad smak med god kropp, rätt robust stomme och fast slut. 2004 Graham Beck Shiraz Cabernet Sauvignon Western Cape, Sydafrika 12986, Prime Wine Sweden Ung doft med peppar, svarta vinbär, blyerts och fat. Drygt medelfyllig, fruktig och strukturerad smak med god koncentration, bra längd och rätt stramt slut med värme. Ny årgång. 2004 Allesverloren Tinta Barocca Swartland, Sydafrika 12002, Premium Wines Varm, kryddig doft med mörka bär, slånbär, lakrits och fat. Drygt medelfyllig, rik och fruktig smak med robust struktur, sammansatta aromer och lite eldig avslutning. Ny årgång. Vinresor 2005 I samarbete med Granqvist Vinagentur arrangerar Prima Travel AB vinresor till Europas mest intressanta vinområden. Vi erbjuder följande spännande resmål 2005: Franken och Alsace En innehållsrik bussresa genom de främsta vinområdena i Tyskland och Alsace. 7 dagar, buss. Avresa 10/9, 24/9 2005. ABC en vinresa till Frankrikes främsta vingårdar 9 dagar med buss. Avresa 17/9, 1/10 2005 Toscana Vi besöker vingårdar i södra Toscana. 5 dagar, flyg. Avresa, 13/10, 27/10 2005. Prima Travel AB är Sveriges ledande arrangör av aktiva resor. Beställ reseprogrammet redan idag! på tel. 031-723 84 50 eller www.primatravel.com Hela programmet finns även bokningsbart på vår hemsida www.primatravel.com Prima Travel AB

Bedöm/v 115:- 14 = 129:- 15 129:- 14 = 139:- 15-269:- 15-325:- 16-399:- 14 = 145:- 15-246:- 2001 Jacobsdal Pinotage Jacobsdal Wine Estate, Stellenbosch, Sydafrika 22055, Premium Wines Utvecklad pinotagedoft med röda bär, banan och fat. Medelfyllig dito smak med lite kantiga syror och alla de druvtypiska aromerna på plats. Ny årgång. 2001 Avontuur Cabernet Sauvignon Merlot Avontuur Estate, Stellenbosch, Sydafrika 99263, Sharabu Utvecklad doft med svarta vinbär, fat, blyerts, banan och choklad i dragen. Drygt medelfyllig, stadig och strukturerad smak med fruktig kropp och fast slut med lite torra tanniner. (1200 fl) 2004 Graham Beck Petit Verdot Western Cape, Sydafrika 99276, Prime Wine Sweden Ung, fruktig doft med blåbär, slånbär, körsbär, eukalyptus och ek. Drygt medelfyllig, fint fruktig och koncentrerad smak med rätt tät textur, god längd, frisk syra och varmt, stramt slut. Kan lagras ett par år. (1200 fl) 2003 Steenberg Merlot Constantia, Sydafrika 99178, Sigva Kryddig doft med eukalyptus, ek, plommon och gräs. Medelfyllig, trevlig, fruktig smak med rena, klara syror, bra längd och varmt slut. Fräschare än vanligt för sydafrikanska viner. (1200 fl) 2002 Stellenzicht Raphsody Stellenbosch, Sydafrika 99177, Premium Wines Utvecklad doft med choklad, ek, plommon och blyerts. Rätt fyllig, rik smak med fruktig kropp, sammansatta aromer, ganska torra tanniner, balanserad syra och torrt, lite eldigt slut. Robust. (600 fl) 2003 Vilafonte Series M Paarl, Sydafrika 99329, WineWorld Varm, nästan syltigt fruktig doft med mörka bär, ek, aceton och blyerts. Ganska fyllig, rikt fruktig smak med nyansrik mitt med bra syror, god balans och stöddigt slut med en hel del alkohol. Merlotdominerad bordeauxblandning. (340 fl) 2003 Vilafonte Series C Paarl, Sydafrika 99328, WineWorld Varm, fruktig doft med mörka bär, ek, ceder och mörk choklad i dragen. Fyllig, fruktig, rik och stadig smak, rejält koncentrerad med massor av extrakt, ordentlig längd med tilltagna men infattade syror och bastant slut. Lång eftersmak. Cabernetdominerad bordeauxmix. Lagras 3-6 år. (340 fl) 2003 Beringer Carneros Pinot Noir USA 22261, Arvid Nordquist Vin & Sprithandel Varm, jordgubbslik pinot noirdoft med gott ekinslag. Medelfyllig, rikt fruktig smak med bra kropp, inlindade syror, fin längd och varmt slut. Generös, ny årgång. 2001 Honig Cabernet Sauvignon Honig Vineyard & Winery, Napa Valley, USA 99309, Grand Vinum Utvecklad, smått smörig doft med inslag av ek, svartvinbär och eukalyptus. Fyllig, sträv och fruktig cabernetsmak med bra längd, rätt sammansatta aromer, mogna syror och stöddigt, varmt slut. Lagras 3-6 år. When the acids go Tycker ni det är mycket reservationer i bedömningen nedan? Då tycker ni rätt, för vi var ovanligt oense i våra bedömningar och mycket var syrornas fel. Varma år spelar syrorna vinmakarna ett spratt och då tvingas de tillsätta syra efteråt för att få balans i vinet, något som skett med två viner från Alsace producenten Leon Beyer som bedömdes denna månad. Att sätta till syra är lättare sagt än gjort. Inte så att det är svårt att hälla i syra, men vill man få den integrerad i vinet bör den tillsättas innan jäsningen och då kan det vara svårt att avgöra mängden. Men även om man lyckas blir elegansen och personligheten i syrorna inte lika stor som hos ett vin som har sina egna syror kvar. Inte nog med att syranivån sjunker när det är ett varmt år, frukten blir tropisk med inslag av t ex mango och banan. Man blir lätt tvehågsen som vinbedömare. Det smakar så oklassiskt. Är det ett fruktmos med socker från Semper som skall ackompanjera ostronen? Nej, 2003 är en förfärligt atypisk årgång i Frankrike och Tyskland, men en årgång som är god och trevlig att dricka ung. Det känns som om viner från gamla och nya världen blandats i lika delar och skapat ett lättsmält potpurri av smaker. En konservativ terroirnörd lär darra på manschetten men har inget annat val än att gilla läget. Sådana är vinerna. Bourgognegurun Clive Coates tycker man skall hälla dem i avloppet. Synd på så rara ärtor, tycker jag, nyss hemkommen från en vecka med flitigt provande i Bourgogne. Låt er uppröras och förföras av Beyers trevliga viner. Det kan bli problematiskt åt andra hållet också, som i Vincent Girardins Chassagne. Här finns en oförliknelig sprittande ursprunglig syra, men i dagsläget känns den lite stum och den verkar dämpa frukten också. Stumma syror och frukt gör inga vinbedömare glada, men de av oss som tycker vi känner den där storheten hos en fin Bourgogne som uppstår efter ca tio år, vi ser en svan där de andra bara ser en ful ankunge. Vi är tacksamma för att syran är där, för utan den kommer ankungen aldrig att flyga. Den konservative terroirnörden ler föraktfullt mot de som tvivlar på att förvandlingen kommer äga rum och låtsas att han kan se framtiden i kristallkulan. Stort? Kanske, men absolut gott redan nu. Joly, kultfiguren från Loire, eller snarare kuffiguren som följer de franska motsvarigheterna till bondepraktikan, hävdar att denna vidskepelse fungerar och den internationella vinkritiken håller med, trots att man inte hittar någon rationell förklaring till hans påståenden att mobiltelefoner och mikrovågsugnar stör livets vibrationer. Han presenterar denna månad ett vin som får vinsnobben att inte bara darra lite utan även att tappa både haka och fattning. Karl n har nämligen låtit sin Chenin Blanc få en rejäl dos oxidation. Skämtar han med oss? Vinet blir mörkt, syran dämpas och oxidationstonen blir tung i näsan. Häll ut! ropar de finkänsliga. Men vi som bara vill njuta finner att alla de karakteristiska Chenintonerna finns där och att syran dämpas lite är ingen katastrof i sammanhanget, det kan ta 30-år eller mer annars. Jag erfor detta nyligen när en 73:a Coulée de Serrant korkades upp blint för vännerna och de trodde det var en 02:a. Jag vet att jag inte har den amerikanska vineliten med mig, men jag tar hellre en överdos oxidation än en överdos söt ek. Denna månads vita från nya världen visar stor charm i sina fruktiga aromer, men eftersmakerna lever inte riktigt upp till den lovande initiala känslan i vinet, strukturen i dessa viner vållar debatt, hur viktig är en livlig syra? Så där håller vi i provningsgruppen på och smågnabbar fram och tillbaka om syror och balans, medan provningsledaren lägger sin panna i hundra veck och tittar förtvivlat på oss och undrar hur vi med så olika åsikter skall kunna vinna våra läsares förtroende? Så ni förstår att det blir en del avvikelser från majoritetens poäng. Men om alla tyckte lika, hur tråkig vore inte vinvärlden då, det säger jag helt utan reservationer. Mårten Söderlund 14 VinJournalen juni / 05

bananas BESTÄLLNINGSSORTIMENTET Bedöm/v MOUSSERANDE VINER År/Namn Land Importör Bedöm/v 12-149:- 15 = 207:- 2001 Bourgogne Cuvée Saint-Vincent Vincent Girardin, Bourgogne, Frankrike 86890, Prime Wine Sweden Syntetisk parfymerad, tutti fruttidoft med bananinslag och flyktiga syror. Ganska smakrik med tydlig salmiakton i en robust, drygt medelfyllig kropp. 1999 Becherelle Nicolas Joly, Loire, Frankrike 85240, Premium Wines Aromatisk, mogen, lätt oxiderad, brödig spännande doft med inslag av aprikos, arrak och mandelbiskvier. Elegant, läckert balanserad smak med fint integrerad fruktsyra i en finstämd kropp. JS, MS: 16p 74:- 1999 Freixenet Brut Vintage Freixenet, Penedès, Spanien 88474, Berntson AB Fruktig trevlig doft med fin honungston, aprikos och kola med lätt brödighet och fatkaraktär. Balanserad smak med viss mognad, integrerad fruktsyra och lagom med ekfat och en relativt "storbubblig" mousse. 15-319:- 2000 Chassagne-Montrachet Ier Cru "Morgeot" Vincent Girardin, Bourgogne, Frankrike 86890, Prime Wine Sweden Rik, fin, rostad ekfatsdoft med uttalad druvkaraktär, citrus, choklad och drag av vått ylle. Intensiv, rik smak med hög ren fruktsyra, fyllig kropp och tydlig ekfatston i eftersmaken. RA, PW, MS: 16p 11 = 79:- 13-145:- Freixenet Pinot Noir Rosé Freixenet, Penedès, Spanien 88855, Berntson AB Lätt, fruktig doft. Lätt fruktig smak med måttfull syra och publik restsötma. Freixenet Reserva Real Freixenet, Penedès, Spanien 88959, Berntson AB Fruktig doft med inslag av brödighet, päron och skumbanan. Ren, neutral smak med pigg fruktsyra med mycket kolsyra och citrus och mineraler i eftersmaken. MS: 12p 14 + 119:- 14 = 149:- 2003 Thelema Sauvignon Blanc Thelema Mountain Vineyards, Stellenbosch, Sydafrika 88077, Nigab Medelfyllig, druvtypisk doft med fläder, nässlor och krusbär. Ren, ganska fyllig aromatisk smak med frisk fin syra och grapefruktsbitterhet i en lagom avrundad kropp med bra längd. 2002 Thelema Chardonnay Thelema Mountain Vineyards, Stellenbosch, Sydafrika 88079, Nigab Fyllig, fruktig druvtypisk doft med citrus, smörighet, rökighet och tydlig ekfatston. Rik, intensiv något robust smak med lagom fet kropp, frisk fruktsyra och tydlig ekfatston. Långt. VITA VINER RÖDA VINER 11 = 80:- 14-229:- 15-299:- 14 + 125:- 14 + 129:- 2002 [yellow tail] Chardonnay Casella Wines, South Eastern Australia, Australien 88142, Birramex Fyllig, men något fadd doft av mango, papaya och annan tropisk frukt blandat med kronärtskockor och citrus med mycket ek! Fet, oljig smak med dämpad fruktsyra och uttalade ekfatstoner. Drickes väl kylt. 2002 Mesh Riesling Grosset Wines, Eden Valley, Australien 88054, Divine Rik, intensiv druvtypisk doft med mycket dieselkaraktär. Intensiv, rik smak med mycket hård fruktsyra och fyllig kropp med lång eftersmak. Kräver mat för att i nuläget verkligen komma till sin rätt. PW, RA: 15p, JS,CN:13p 2001 Grosset Picadilly Chardonnay Grosset Wines, Adelaide Hills, Australien 86878, Divine Rik, generös doft med tropiska frukter, citrus, kaffe, choklad och läckert rostad fatton med lätt smörighet. Intensiv, rik smak med hög fruktsyra och uttalad, men ej störande fatton i en ganska väl tilltagen kropp. Lång smak! PW, RA: 16p 2003 Léon Beyer Riesling Léon Beyer, Alsace, Frankrike 72253, Premium Wines Ung doft med mycket citrus och mineralton. Intensiv, ung smak med hög, ren fruktsyra som lovar väl för framtiden. Lång eftersmak med bra kropp! JS, PW: 13p 2003 Léon Beyer Tokay-Pinot Gris Léon Beyer, Alsace, Frankrike 86381, Premium Wines Rökig, lätt kryddig druvtypisk doft med inslag av konserverade päron. Fyllig rund balanserad smak med ovanligt torr karaktär för att vara en PG, fin rund kropp och snyggt inbäddad fruktsyra. 11 = 80:- 14-239:- 2004 [yellow tail] Shiraz Casella Wines, South Eastern Australia, Australien 88143, Birramex Syltig, bärig, kryddig, kokt doft med inslag av vitpeppar. Ganska fyllig syltig och fruktig smak med påtaglig restsötma, runda, dämpade tanniner, lågmäld fruktsyra och viss spristighet. 2000 Ateo Sant'Antimo Rosso Ciacci Piccolomini d'aragona, Sant'Antimo, Italien 89122, VinUnic Fyllig mörk röd färg. Generös fyllig doft av mörk choklad, körsbärskärnor, bittermandel, lakrits och mörk frukt. Rik, intensiv smak med hög fruktsyra, tydliga tanniner och lång eftersmak med tydlig bitterhet. Vinerna bedöms enligt följande skala: 18-20 = Exceptionellt vin 15 17 = Högklassigt vin 12 14 = Mycket bra vin 9 11 = Bra vin 6 8 = Enkelt vin Symbolen anger att ett vin är typiskt för en viss druvsort eller ett visst distrikt. Symbolen anger att ett vin är ett fynd i sin prisklass. + vinet är mer än prisvärt = vinet är prisvärt - vinet är inte prisvärt = 45 butiker = 22 butiker T6, T7 = 3 butiker T8 = 1,2 eller 3 butiker Provare juniviner: Peter Axelsson, Ulf Jansson och Anders Källberg Provare beställningssortimentet: Rickard Albin (RA), Lund (3 betyg, provningsledare) Arild Wihlborg (AW), Lund 3-betyg Per Warfvinge (PW), Lund 3-betyg Christer Sandahl (CS), Lund 2-betyg José Silverio (JS), Lund 1-betyg Calle Nikell (CN), Lund (2-betyg) Torbjörn Andersson (TA), Lund (2-betyg) Mårten Söderlund (MS), Helsingborg (2-betyg) VinJournalen juni / 05 15

Vart är Spanien på väg? Spanien, med Rioja i spetsen, hade som bekant sin stora succé och försäljningsperiod i Sverige under senare delen av 80-talet och under större delen av 90-talet. Vi var många som hade vår första vinförälskelse i en mogen, aromatisk vaniljdoftande Rioja då. Men sedan hände något i början på detta millenium! Det kändes som om man höjde priset och sänkte kvalitén på samma gång och trodde att vi konsumenter inte skulle märka något. Men det gjorde vi och försäljningen rasade. Både Spanien och Italien, som ju sedan ett antal år tillbaka tävlar om att sälja mest vin i Sverige, minskar nu till förmån för länder som Sydafrika, Australien och USA. Av dessa har åtminstone Australien redan genomgått det stålbad som Spanien befinner sig i och man är på god väg tillbaka. Vilken väg ska nu Spanien välja för att på nytt vinna våra vinhjärtan? Blir det tillbaka till de mogna förföriska dofterna av vanilj och dill från de traditionella inhemska druvorna genom lång fatlagring på amerikanska ekfat eller kommer man att satsa på mer fruktdrivna s k världsviner med inblandning av Cabernet Sauvignon i franska ekfat? Själv hoppas jag att Spanien satsar på att vidareutveckla odlingen av de inhemska druvsorterna och inte gör som så många andra och väljer den breda vägen kallad Cabernet Sauvignon. Sedan hoppas jag att det blir en bred palett av olika typer av viner det finns det både förutsättningar och utrymme för. Redan 1926 fick Rioja beteckningen DO (Denominación de Origen) och var också först med att få DOC-status (Denominación de Origen Calificada) 1991. Tempranillodruvan är av många känd för att ge ljusa tegelröda viner med aromatisk vaniljton, dämpad frukt, mjuka snabbmognande syror och tanniner i en lätt kropp. Att denna relativt tidigt mognande druva (temprano = tidig) kan prestera raka motsatsen med annan vinifieringseknik och lagring är 2000 San Vicente (100% Tempranillo) ett tydligt exempel på. Farbror Parker skriver: "One of the sexiest, Pomerol-like efforts I taste each year from Spain, the 2000 is no exception, it tastes like a Pomerol on steroids. Marinez Bujandas har i sin 1995 Conde de Valdemar Vendemia Seleccionada Gran Reserva valt en mer modern druvsammansättning med en inblandning med hela 50% Cabernet Sauvignon och 75% franska ekfat. Trots detta är detta vin mer klassisk Rioja i sin stil jämfört med San Vicente. Riojas raka motsats hittar vi i innedistriktet Priorat. Detta pyttelilla, bergiga område i Katalonien med sin unika röda skifferjord kallad Llicorella gör verkligt strama och tuffa viner, vilket både Clos de l Obac och Clos Figueres är bra exempel på. För min egen del har dock polletten inte riktigt fallit på plats än för dessa omtalade och högt prissatta viner. I Kastilien-Léon hittar vi bland annat utmärkta Ribera del Duero och Toro. I samtliga våra fem viner är Tinto Fino, Ull de llebre, Tinta del Pais, Tinta de Toro, d v s Tempranillodruvan dominerande och ger verkligt fullmatade viner av hög, jämn klass. Numanthia sägs t o m komma från pre-phylloxera stockar av just Tinta de Toro! Det känns som om Spanien är på god väg! Rickard Albin Bedöm/v 15-250:- 17 + 329:- 15-386:- 16-540:- 17-624:- År/Namn Land Importör 1995 Conde de Valdemar Vendemia Seleccionada Gran Reserva Martínez Bujanda, Rioja, Spanien 89014, Hjo Grosshandel Aromatisk doft med fin mognad och inslag av vått läder, tobak, cassis, kola, vanilj och lite dill. Rund, ganska mogen smak med balanserade syror i en fin kropp. Klassisk stil med bra struktur. 2000 San Vicente Señorio De San Vicente, Rioja, Spanien 88352, Giertz Vinimport Generös doft med mycket mörk frukt, vanilj, kokos och ett stänk av dill med fin rondör och början till mognadstoner. Intensiv, eldig men ändå harmonisk smak med tydlig alkohol, hög ren fruktsyra och runda tydliga tanniner i en välladdad kropp. Jättegott! 2001 Clos de l Obac Costers del Siurana, Priorat, Katalonien, Spanien 87209, Premium Wines Ung, stram jordig doft med inslag av främst röda bär med en ton av champinjoner. Ung, stram smak med hög fruktsyra, tydlig alkohol och torra tydliga tanniner med viss restsötma utan tydligt fokus. 2000 Clos Figueres Priorat Clos Figueres, Priorat, Katalonien, Spanien 87200, Hjo Grosshandel Tjock fyllig doft av mörka bär, läder, mint, sviskon och choklad med ren fin fatton. Rik intensiv alkoholrik, portvinsliknande smak med tydlig restsötma med stor kropp och runda men tydliga tanniner. 1999 Alto Matallana Bodegas Valderiz, Ribera del Duero, Kastilien-León, Spanien 85411, VinUnic 17-523:- 17 + 290:- 16 = 290:- 17 = 349:- Fyllig, komplex läcker doft med korinter och andra julkryddor, finfina fattoner och råtobak, Mycket generös läcker komplex smak med fullständig balans med kittlande fruktsyror, stringenta tanniner och lång elegant eftersmak. 1997 Alenza Crianza Condado de Haza, Ribera del Duero, Kastilien-León, Spanien 85095, Premium Wines Enormt rik sagolikt god doft med urläckra fat, förfinat kaffe och bordeauxliknande karaktär. Smaken är också generös men syrorna är något kantiga och den riktiga balansen infinner sig inte och kroppen är förhållandevis mager. 2001 Mauro Red Wine Bodegas Maurodos, Kastilien-León, Spanien 87187, Hjo Grosshandel Generös, komplex, aromatisk god doft med inslag av vått läder, piptobak, svarta oliver, charkuterier och mörka bär. Rik, intensiv komplex god smak med fin balans mellan pigga fruktsyror och lagom bett i tanninerna med en lång komplex eftersmak. Ett vin med lång drickbarhet. 1999 Viña San Román Bodegas Maurodos, Toro, Kastilien-León, Spanien 87203, Hjo Grosshandel Fyllig komplex fin doft av smörkola, körsbär och marsipan med kryddiga toner och fin fatkaraktär. Rund, komplex god smak med fin balans mellan tydliga men runda tanniner och fin syra med bra bett i avslutet. 2002 Numanthia Numanthia-Termes, Toro, Kastilien-León, Spanien 88353, Giertz Vinimport Aromatisk, nästan parfymerad eldig doft av björnbär, mandel, lakrits och mörk choklad. Rik, ung, intensiv smak med tuggig attack och påtagliga, ganska torra tanniner och frisk fruktsyra. Ett gemmevin med potential! 16 VinJournalen juni / 05

En nostalgisk vinprovning Jag har under det gångna halvåret fått uppleva många nostalgiska provningar, där Systembolagets auktioner satt fart på medlemmar som förvärvat godbitar på den tiden priserna var normala och man kunde botanisera bland både Grands Crus och andra kvalitetsviner. Kanske kunde det vara intressant för nya munskänkar att se vad man kunde köpa i början av vår verksamhet. Jag refererar därför en provning för en tid sedan hos en gammal vän och tidig munskänk, som lagrat ett stort antal kvalitetsviner, som han med stor generositet bjöd en skara vindårar på jämte egen vällagad och anpassad mat därtill. Väl inkomna till en fin miljö med en brasa välkomnande gästerna, bjöd han på en aperitif, en ordinär champagne från 1988, som ännu var frisk och fruktig med bra brödsmak och en härlig murrighet (mitt eget gamla uttryck för en underbar eftersmak). Till Skagentoast serverades sedan kvällens näst bästa vin, en Montrachet från 1985 som oaktat ålder var både frisk och fruktig med fin spänst och torrhet samt sagolik eftersmak. Varför ger mig aldrig Husfrun sådant vin till lunchen? En Bouef Bourguignon kom nu in ackompanjerad av två viner av samma årgång, som efter gissningar av alla de slag visade sig vara 1976 av Château Pichon Lalande och Château Latour. Även om jag hade turen att svara rätt och är i grunden en moutonare, måste jag tillstå att Latouren var underbar med sin sträva druvkaraktär nedtonad och färdiglagrad till en balanserad helhet. Drick era 76:or nu, de står på topp! Till utvalda ostar, där Alsaces stolthet Münster var godast, severades en Château La Mission Haut Brion 1961 och en Château Pontet Canet 1947, kvällens bästa vin. Hur ska man kunna ge ett vin full rättvisa, när det kommer i en sådan här samling och knockar alla med sin karaktär? Man faller i personlig vintrance, himlens änglar spelar tyst för en och ett tidigare okänt spektrum visar sig. Som avslutning till en god, skånsk äppelkaka serverades en Warre s Vintage Port från 1963, ett utsökt år för en vintage enligt min mening. Till kaffet blev diskussionen hög. Vilket är bäst, en Vieux Armagnac 1965 eller en Vieux Marc de Bourgogne 1966 jämfört med Grönstedts XO? För att inte bråka smuttade jag på en ej årgångsmärkt Calvados från 60-talet. Per Helander VinJournalen juni / 05 17

Ribatejo området ovan floden Tejo! Text och foto: Folke Cerenius För snart tio år sedan hamnade jag på en portugisisk vinmässa. När jag nu hade möjlighet att besöka Ribatejo, ett vinområde några mil öster om Lissabon, gick jag tillbaka till mina provningsnoteringar (ni sparar väl alltid dem?). Det blev ganska uppenbart att jag inte hade klassat Ribatejovinerna som bäst i test. Uttorkad frukt och jordig och bitter eftersmak var återkommande kommentarer. Konsultation av lite äldre vinlitteratur förbättrade inte bilden. Bördigt, varmt, fuktigt, kooperativ förväntningarna var kanske inte helt på topp! Men, vi börjar väl med lite lagstiftning? De portugisiska vinerna delas, liksom i andra EU-länder, in i kvalitetsviner och bordsviner. Till den förra kategorin räknas DOC- och IPR-områdena, vilka snarast kan jämföras med de franska begreppen AOC och VDQS. Till den enklare gruppen bordsviner hör bland annat de regionala vinerna (Vinho Regional). I det senare fallet är reglerna för inblandning av internationella druvsorter betydligt liberalare och vinerna kan snarast jämföras med de franska lantvinerna (Vin de Pays). Ribatejo är sedan 2000 klassificerat som ett DOC-område, men på samma yta inryms även en regional appellation, som då får nöja sig med namnet Ribatejano! Faktaruta Ribatejo Yta vinodling 22 200 ha Andel blåa/gröna druvsorter 40/60% Årlig produktion DOC-vin 39 000 hl/vin Årlig produktion Vinho Regional 166 000 hl/vin Andel vin som exporteras ca. 30% Namnet Ribatejo står för området ovan floden Tejo. Grannen i öster Alentejo blir därmed området nedan floden. Produktionen i Ribatejo ligger idag på ca 6-7 miljoner hl per år, vilket är det samma som en knapp åttondel av hela Portugals vinproduktion. Klimatmässigt är Ribatejo och Alentejo ganska likartade, dock med den viktiga skillnaden att det kustnära Ribatejo är betydligt fuktigare. I praktiska, ekonomiska termer innebär detta att odlarna under en säsong måste spruta sina vingårdar fem gånger mot röta, att jämföras med två i Alentejo. Jämförelserna med Alentejo är intressanta därför att även om Ribatejo producerar mer vin så har Alentejo varit betydligt mer framgångsrikt att finna en plats i det internationella strålkastarljuset. I Sverige får väl supervinmakaren João Portugal Ramos ta på sig en del av skulden för detta. Hans alentejovin Vila Santa blir år efter år utsett till ett av Systembolagets mest prisvärda vin. Självaste Robert Parker jämför det med ett 3:e cru i Bordeaux! Men, João Portugal Ramos har nu föresatt sig att få fram även Ribatejo ur korkekens skugga. Den splitternya anläggningen Falua ägs av Ramos, och ur denna hypermoderna vinmakningshangar strömmar i strid ström moderna, fruktiga Ribatejoviner. Giovanni Nigro från Fiuza & Bright lägger ut texten. I Ribatejo hittar vi också en annan vinmakare med kultstatus - Peter Bright. En av de allra första av den flygande sorten, men en vinmakare som nu för gott tycks ha gått ned för landning i Portugal. I Ribatejo är han delägare i Fiuza & Bright som specialiserar sig på viner till de engelska varuhuskjedjorna, men man har även två av sina Ribatejoviner på Systembolaget. Brights filosofi är att sätta kunden i fokus. Vinerna designas efter den förväntade målgruppen. Druvbuketten består till lika stora delar av internationella druvsorter som inhemska. Entreprenörer i alla ära, men ungefär 40% av vinerna kommer fortfarande från mer eller mindre tungfotade kooperativ. I Ribatejo återfinns det största av alla portugisiska kooperativ, Adega Cooperativa de Almerim med 600 anslutna odlare och en årsproduktion på 30 miljoner liter. Även om exportvinerna är välgjorda så är problemet, som ofta i den kooperativa kulturen, att odlarna saknar incitament för att leverera tillräcklig kvalitet på råvaran. Sannolikt, åtminstone i det korta perspektivet, är det istället de privata egendomarna som skall lyfta Ribatejo. Distriktet ingår bland de stödområden som kan lyfta mest pengar från EU, med följden att moderniseringen oftast är delfinansierad med 40% av investerat kapital. En modern variant på delägandets tema uppvisar företaget Ribatagus. Här har ett antal ambitiösa vinmakare och vinodlare gått samman i ett gemensamägt bolag. Företaget representeras på Systembolaget av rödvinet Globus, som är ett exempel på en traditionell druvblandning (Castelão 90% och Trincaideira 10%). Chefsvinmakare António Ribeiro vurmar inte bara för områdets traditionella druvor, han menar också att lagares tar fram sanningen ur dessa druvor! För de flesta är väl termen liktydig med antika öppna jäskärl där skalen trycks ned av taktfast trampande fötter. Lagares är dock i högsta grad en realitet även i det moderna Portugal. Jäskaren är fortfarande öppna, men numera utförda i rostfritt stål och trampandet vanligen ersatt av plast eller tyghättor som trycker ned skalmassan. Fonseca sägs experimentera med någon form av gummifötter! På modernt vinspråk erbjuder lagares med enkla medel skonsam extraktion och billig temperaturkontroll. Ribatejo producerar fortfarande mer vitt än rött vin, men det är rödvinerna som är på frammarsch. Ribatejos egna blåa druvor är i första hand de nämnda Castelão och Trincaideira. Många vinodlare vill dock att DOC-reglerna mjukas upp och även lyfter in andra 18 Munskänken nr 4 2005

druvsorter. Trincaideira är exempelvis ökänd för sina tunna skal som gör skördetidpunkten till ett grannlaga avgörande. För tidig skörd innebär för dålig färg, för sen skörd innebär sannolikt röta. Castelão är numera det officiella namnet på en druva som genom åren varit mest känd som Periquita. Periquita har dock blivit ett inregistrerat varumärke för vinet med samma namn (José Maria da Fonseca). Castelãos belackare menar att druvan har för låg tanninhalt och ger för lite färg. Ibland kompletteras de två sorterna av Aragonez, också känd som Tinta Roriz i Duoro eller Tempranillo i Spanien. Många odlare i Ribatejo ställer dock sitt hopp till en annan Dourodruva, nämligen portvinsdistriktets okrönta kung - Touriga Nacional. Det är en druva med mörk färg, bra frukt och en aromatisk doft som slår igenom de flesta blandningar. Man experimenterar också friskt med de franska druvsorterna. Den importdruva som verkar kunna komplettera det portugisiska stallet bäst är kanske Syrah. Mycket frukt i mitten på smaken är kanhända det som portugiserna behöver? Ribatejo bjuder på såväl sandjord som lerjord. Den enklaste lerjorden finns nere vid floden, och dit är oftast de gröna druvsorterna hänvisade, den bättre varianten återfinns på höglänt mark en bra bit från floden. Däremellan finns sandjorden. Vanligen återfinns de inhemska druvorna på den senare medan utlänningarna får ta plats på de mer höglänta lerjordarna. Men hur var det då med de vita vinerna? Det varma klimatet gör det svårt att skapa den nerv och finess som vi känner från mer nordliga breddgrader. Så även om vinmakargeniet Peter Bright gör en utmärkt oekad Chardonnay, är det nog ändå de sedan länge välanpassade inhemska druvorna som kan förtjäna uppmärksamhet. Modern vinmakning kan numera ge mycket vin för liten peng. Sammanfattningsvis är det bara att medge att modern teknik, ibland kombinerad med lite hjälp från importerade druvsorter, har gjort vinerna från Ribatejo betydligt friskare och mer fruktdrivna än förut. Samtidigt finns alltid den traditionella portugisiska undertonen kvar. Det är gott, det är fortfarande annorlunda och det är förträffliga matviner! Den som vill veta mer om vinlandet Portugal kan finna detta hos ViniPortugal, portugisisk odlarorganisation och företrädare för de portugisiska bordsvinerna. I Sverige ges en ambitiös tidning ut med samma namn. Maila till viniportugal@bistro.se och ange ditt namn och din adress så får du fortsättningsvis ditt eget exemplar hem i brevlådan! Artikelförfattaren med Vasco da Villez, president i den portugisiska vinodlarorganisationen ViniPortugal till höger. Folke Cerenius PAGE Metodo Ganimede Ganimedemetoden är en metod för jäsning och framställning av vin, som började utarbetas i Frankrike 1997 och som därefter utvecklats i Italien. Metoden har sitt namn efter Ganimedes, den vackre grekiske yngling, som rövades bort av guden Zeus för att bli hans munskänk. Jäsningen sker i rostfria tankar. Kylningen sker utvändigt med glykol. Tanken kan fyllas både uppifrån och underifrån. Inuti tanken i den övre tredjedelen är en tratt placerad. Därigenom bildas två kamrar som vinet pressas mellan. Den koldioxid, som bildas vid jäsningen används för att hålla vinet i rörelse. Den pressade druvblandningen hålls hela tiden våt och i rörelse. Härigenom erhålls en större smakurlakning ur skalen. Botten på cylindern är konisk och kärnorna sjunker mot botten genom den rörelse som finns i vinet. Kärnorna kan tappas ur vartefter. Många anser att vinet blir mjukare och mer smakrikt. Det anses vara en fördel att slippa bitterheten och tanninen från kärnorna. Men de gustibus non est disputandum. Eller kanske tvärtom just i Munskänkarna i alla fall. En svensk som provat metoden är Sune Sloge, vinodlare på Domaine de Canto Perlic. Hans viner finns i beställningssortimentet för den som vill testa. EvaMargareta Nyhlén Vinkurs och golf i Bordeaux En ny typ av vinkurs introduceras av Sigtunasektionen i samarbete med golfhotellet Chateau des Vigiers i S.t Emillion. Under en vecka blandas vinstudier med golf och vingårdsbesök. Avklarat prov ger ett-betygsbehörighet. Se även annons i Munskänken 1/05. MKOM:s omdöme: Ett fräscht initiativ med utbildning på plats. Halvpension exkl drycker. Anslutningsresa tillkommer. Kursvistelsen varar i 8 dagar. Fakta Tid: Resa 1: 1/10-8/10, Resa 2: 8/10-15/10 : 850 i dubbelrum, 1395 i enkel. I priset ingår boende 7 nätter på Chateau des Vigiers, frukostbuffé och middag i fransk stil, Munskänkarnas ett-betygs vinutbildning inkl kompendium och alla viner, besök på vingård i St Emillion och obegränsat med golf på slottets bana. Resa: Flygresa med Sterling, Arlanda-Bordeaux á SEK 798 alternativt egen bil eller tåg ingår ej. Kursledare och golfvärd: Nils-Magnus Lobenius, Sigtuna Anmälan: Till N-M Lobenius, tel. 08-59480055, nml@glocalnet.net För mer info om slottet www.vigiers.com Munskänken nr 4 2005 19

Resetips Rheingau på egen hand Text och foto: Stig Toftling RHEINGAU, strax norr om den stora Rhenkröken, betraktas allmänt som Tysklands bästa vindistrikt. Dess viner hör till de högst betalda vid alla auktioner och kvalitén ligger genomgående lite över det tyska genomsnittet. Till en del har det sin förklaring i de många gamla, välrenommerade vingodsen med högtstående källarkultur, som finns i distriktet. De bästa vinerna växer i en långsträckt södersluttning med utomordentligt goda klimatbetingelser. I norr skyddar Taunusbergens skogsrand mot kalla, nordliga vindar och i söder reflekteras de varma solstrålarna av flodens breda vattenspegel. Låt mig komma med några förslag eller rent av några pekpinnar. Har du bara en dag på dig (eller Gud förbjude bara några timmar) så tycker jag att du ska spara Rheingau till ett annat tillfälle när du kan ägna distriktet den tid det förtjänar. Minst två dagar och gärna tre eller fyra ger dig möjlighet att tränga in i distriktets själ och bli bekant med rheingauvinet. Före avresa bör man göra ett besök på webben och Rheingaus hemsida www.rheingau.de där man hittar aktuell information om framför allt vinet. De mest spännande vingodsen, som vanligen är medlemmar i VDP, hittar man under adressen www.vdp.de Det är ovärderligt att ha en bra karta till sin hjälp när man reser runt i vinbergen. Börja Rheingaubesöket med att köpa "Topografische Karte 1:25.000 mit Wanderwegen". Det är en av rheingaubesökets lönsammaste investeringar. Bokhandlare finns bl a i Rüdesheim, Geisenheim och Eltville. Här följer en liten aptitretare på Rheingau. Gå sedan in på Munskänkarnas hemsida www.munskankarna.a.se för en utförligare genomgång av vad distriktet kan erbjuda den vinintresserade. En särskilt intressant möjlighet att prova vin utgör vinprovningsstånden, "Weinprobierstand", där byns vinodlare under helgerna (vanligen lördag och söndag eftermiddag) turas om att servera viner glasvis till låga priser. Några vinbyar ASSMANNSHAUSEN Till skillnad mot alla andra vinbyar i Rheingau odlar man i Assmannshausen företrädesvis röda viner av Spätburgunder. Det finns gott om provningslokaler längs Rhenstranden liksom även bland de vackra korsvirkeshusen i byns centrum, nära kyrkan. Byns bästa läge är Assmannshäuser Höllenberg, beläget på sydsidan av den dalgång som mynnar i byn. Läget är uteslutande planterat med den blå druvsorten Spätburgunder. Den bästa restaurangen är Hotel Krone, Rheinuferstrasse 10. Bra är också Villa Duttenhofer - L Etoile, Königstrasse 1. Besökstips: Staatsweingut Assmanshausen, Höllenbergstrasse 10, Weingut August Kessler, Lorcher Strasse 16 och Weingut Robert König, Landhaus Kenner. Från Assmannshausen kan man göra en av de vackraste vandringsturerna i Rheingau. Följ vägen upp till linbanestationen. I backen strax ovanför stationen tar man av till höger och följer vandringsvägen till Rüdesheim. Den är lite brant i början, men man belönas med enastående utsikt över Rhen och omgivande landskap. På vägen passerar man borgruinen Ehrenfels. RÜDESHEIM Rüdesheim är vinturisternas Mekka. Turisterna är ibland alltför talrika, så talrika, att man lätt glömmer att Rüdesheim också är en av de intressantaste vinbyarna i Rheingau. Drosselgasse heter den lilla gränden mitt i byn som gjort den världsberömd. Där ligger vinstugorna tätt, men tyvärr är det inte alltid kvalitet som är ledstjärnan för vinvalet. Restaurangen Rüdesheimer Schloss med viner från Georg Breuer och i viss mån även Lindenwirt är emellertid hyggliga. Vid Rhenstranden i byns västra del ligger Weinbrennerei Asbach Uralt, med produktion av Weinbrand, Tysklands motsvarighet till Cognac. Visning med provsmakning vardagar 09.00-16.00 (kostnadsfritt). Från Oberstrasse går linbanan upp till Niederwald, med det förskräckliga Niederwaldmonumentet. Men utsikten är både vacker och vidsträckt. De bästa vinerna kommer från lägena väster om byn, de s k Berglägena. Det är Rüdesheimer Berg Schlossberg, Rüdesheimer Berg Roseneck och Rüdesheimer Berg Rottland, av vilka det sistnämnda anses vara allra bäst. Besökstips: Weingut Georg Breuer, Grabenstasse 8, Weingut Josef Leitz, Theodor-Heuss-Strasse 5 och Weingut Dr Heinrich Nägler, Friedrichstrasse 22. JOHANNISBERG Det berättas att Karl den Store, som från sitt palats i Ingelheim på andra Rhenstranden hade utsikt över Taunusbergens sluttningar, lade märke till att snön smälte fortast runt Johannisberg och att platsen därför var väl lämpad för vinodling. Kanske var Karl den Store först med vinodling i Rheingau, kanske är odlingarna äldre än så. Omkring år 1100 grundade benediktinermunkar från Mainz ett kloster på dåvarande Bischofsberg. Kyrkan vigdes i Johannes döparens namn och det gav berget, klostret och byn namnet Johannisberg. Ända sedan den tiden har här funnits stora vinodlingar. 20 Munskänken nr 4 2005