0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Relevanta dokument
Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

TATA42: Tips inför tentan

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

PROV I MATEMATIK Transformmetoder 1MA dec 2010

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

24 Integraler av masstyp

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Induktion LCB 2000/2001

Internetförsäljning av graviditetstester

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

SF1625 Envariabelanalys

Matematiska uppgifter

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

SF1625 Envariabelanalys

PROV I MATEMATIK Transformmetoder 1MA april 2011

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

I situationer där det inte råder någon oklarhet om vilken funktion f som avses, nöjer vi oss med att skriva c n istället för c n Hf L.

13 Generaliserade dubbelintegraler

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Generaliserade integraler

9. Vektorrum (linjära rum)

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Derivata och integral tolkning av definitionerna med hjälp av Maxima. Per Jönsson, Malmö högskola

Tentamen i Eleffektsystem 2C poäng

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Instuderingsfrågor i Funktionsteori

Tillämpning av integraler

Finaltävling den 20 november 2010

Integraler och statistik

Läsanvisningar till kapitel

Sidor i boken

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Addition och subtraktion

Kan det vara möjligt att med endast

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Exponentiella förändringar

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

1. a) (2p) Vilket aritmetiskt uttryck beskrivs av det binära trädet

9. Bestämda integraler

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Sfärisk trigonometri

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Dataprojekt. Nanovetenskapliga tankeverktyg. January 18, 2008

Grundläggande matematisk statistik

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Lösningsförslag till fråga 5

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )


Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Oleopass Bypass-oljeavskiljare av betong för markförläggning

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Teorifrå gor kåp

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Multiplikationsprincipen

Design since facebook.com/vjsince1890

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Bygga hus med LECA-stenar

Diskreta stokastiska variabler

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.

Transkript:

Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter. Om du tycker tt dett låter lltför obestämt, så är det begripligt. Men fortsätt tt läs. Du kommer snrt tt förstå vd som vses. Betrkt intervllet H, L, och en funktion f definierd på nämnd intervll. f f :s Fourierserie c n  n 2 p x där c n 1 - n 2 p f HxL x x n beskriver på sedvnligt sätt en -periodisk utvidgning v f. ednför rits en prtilsumm v Fourierserien. - Om mn skriver om f :s Fourierserie på trigonometrisk form, så får mn i llmänhet (bl.. för ovnstående vl v f ) en serie som innehåller både sinus- och cosinus-termer. Vi sk nu vis hur mn kn beskriv vrje f på intervllet H, L med såväl en ren sinusserie som med en ren cosinusserie. I själv verket skll vi presenter två olik sinusserier och två olik cosinusserier.

Sinus-serien För tt beskriv f på intervllet H, L med en sinusserie, behöver vi först utvidg f :s definitionsområde till intervllet H-, L, och gör utvidgningen så tt den utvidgde funktionen låt oss kll den f udd blir udd. Sinus- och cosinusserier.nb 2 f f udd f udd :s Fourierserie blir en sinusserie med period. f udd HxL ~ c n  n p x b n sin n p x n- n1 där b n 1 fudd HxL sin n p - x x p f HxL sin n x (*) integrnden jämn (runt ) x - f udd :s Fourierserie Hmed 36 termerl Lägg märke till tt sinusserien är noll i ll punkter som är multipler v, bl.. i punktern och.

3 Sinus- och cosinusserier.nb Cosinus-serien Om mn istället vill beskriv f på H, L med en cosinusserie, utvidgr mn förstås f till en jämn funktion på H-, L. Låt f jämn beteckn den jämn utvidgningen. - f jämn Den jämn utvidgningens Fourierserie blir en cosinusserie med period. f jämn HxL ~ c n  n p x 2 + n cos n p x n- n1 där n 1 fjämn HxL cos n p - x x p f HxL cos n x x - - f jämn :s Fourierserie Hmed 12 termerl Lägg märke till tt om mn deriverr cosinusserien termvis blir resulttet noll i ll punkter som är multipler v, bl.. i punktern och. AM Fstän Fourierserien lltid kn derivers termvis, så kn den - periodisk utvidgningen v f jämn råk skn derivt (se figuren).

Sinus- och cosinusserier.nb 4 Udd sinus- och cosinusserier Antg tt vi vill h en Fourierserie för f som är noll i höger ändpunkt, och så tt dess derivt är noll i vänster ändpunkt, eller omvänt så tt derivtn är noll i höger ändpunkt, och Fourierserien själv är noll i vänster dito. Utvidgningrn nednför v f från intervllet H, L till intervllet H-, L kommer tt ge oss de önskde Fourierseriern. Jg kllr de två utvidgningrn för f jämnudd resp. f uddjämn. f jämnudd - f jämnudd :s Fourierserie H36 termerl f uddjämn - f uddjämn :s Fourierserie H36 termerl Beteckningrn refererr till tt den övre utvidgningen är jämn (runt ) och udd runt smt tt den undre är udd (runt ) och jämn runt. Vid beräkningen v Fourierkoefficientern för nämnd utvidgningr spelr inte br ovnstående symmetriegenskper en väsentlig roll, utn också det fktum tt cosjn p x är udd runt för udd n, och jämn runt för jämnt n, smt tt det omvänd förhållndet råder för sinjn p x. Se figuren nednför. udd n jämn n cosj n p x sinj n p x Fourierserien för f jämnudd blir (se nednför) en s.k. udd cosinusserie, och den för f uddjämn blir en udd sinusserie. ("Udd" syftr på tt frekvensern är udd multiplr v grundfrekvensen.) Båd får perioden 4.

Fourierserien för f jämnudd blir (se nednför) en s.k. udd cosinusserie, och den för f uddjämn blir en udd sinusserie. ("Udd" syftr på tt 5 Sinus- och cosinusserier.nb frekvensern är udd multiplr v grundfrekvensen.) Båd får perioden 4. f ju jämn f jämnudd HxL ~ c n  n 2 p 4 x 2 + n cos n p x n- n1 där n 1 fjämnudd HxL cos n p - x x Således hr vi 1 fjämnudd HxL cos n p x x H**L, n 2 k 2 Ÿ f HxL cosjh2 k + 1L (*) integrnden jämn (runt ) p x x (**) integrnden jämn (udd) runt för udd (jämn) n, och f jämnudd f på H, L Vis själv tt f jämnudd HxL ~ 2 k+1 cosjh2 k + 1L p x k där 2 k+1 Ÿ f HxL cosjh2 k + 1L p x x Smmnfttning f uddjämn HxL ~ b2 k+1 sinjh2 k + 1L p x k där b 2 k+1 Ÿ f HxL sinjh2 k + 1L p x x ednför presenters fem olik Fourierserier som beskriver smm funktion på intervllet H, L. Cosinusserien konvergerr snbbst. Vrför är det så?

Sinus- och cosinusserier.nb 6 15 HHÂ nl H2 pll x c n n -15 15 bn sinj n 1 Hn pl x 2 + 15 n cosj n 1 15 2 k+1 cosj k Hn pl x HH2 k+1l pl x 15 b2 k+1 sinj k HH2 k+1l pl x De röd punkern och linjern ovnför vser tt illustrer serierns uppförnde i x och x. En röd punkt rits där seriens värde är noll, en röd linje där den termvis deriverde serien är noll. Sinusserien n b n sinjn p x hr en mycket enkel men viktig egenskp: Att vr noll både i x och i x. Och cosinusserien n n cosjn p x hr egenskpen tt den termvis deriverde serien är noll i x och i x (eftersom termerns derivtor är sinustermer). Den udd sinusserien n udd b n sinjn p x är noll då x - och det hr inget tt gör med tt n är udd. Dessutom är den termvis deriverde serien lik med noll då x. Här kommer villkoret om udd n in i bilden. Hur? Slutligen, den udd cosinusserien n udd n cosjn p x är noll då x, medn den termvis deriverde serien är noll då x.

7 Sinus- och cosinusserier.nb Slutligen, den udd cosinusserien n udd n cosjn p x är noll då x, medn den termvis deriverde serien är noll då x. EXEMPEL 9 Beskriv funktionen nednför med en Fourierserie som är noll i ändpunktern x och x p. coshxl, < x < p p Lösning Vi vill h en sinusserie n1 b n sinhn xl. Därför behöver vi utvidg den givn funktionen till en udd funktion f udd på intervllet H-p, pl, f udd och sedn beräkn f udd :s 2p-periodisk Fourierserie, som blir en sinusserie vrs koefficienter ges v b n HtL 1 p p fudd HxL sinhn xl x -p H**L n 1 2 p p coshxl sinhn xl x 2 HH-1L n +1L n p In 2 n > 1-1M Jämn integrnd. H**L coshxl sinhn xl 1 2 HsinHn x + xl - sinhx - n xll 1 HsinHHn + 1L xl + sinhhn - 1L xll. 2 Sinusserien blir således 2 HH-1L n + 1L n n2 p In 2-1M sinhn xl n jämn 2 4 n p In 2-1M sinhn xl