Systemeffekter på energiförbrukning i gods- och persontransporter vid ökad e-handel Henrik Pålsson Docent Förpackningslogistik Lunds universitet Fredrik Pettersson Postdoc Trafik och väg Lunds universitet Lena Winslott Hiselius Docent Trafik och väg Lunds universitet
E-handens utveckling (omsättning mdkr) Källa: e-barometern Q3 2017
Energieffektivitet i olika försörjningskedjor Tradionell med butik Hemleverans Utlämningsställe Produktion Produktion Produktion Lager T Lager E Lager E Butik T1 Butik T2 Butik T3 Uthämtnings ställe E1 Uthämtnings ställe E2 Kund Kund Kund Kund Kund Kund Kund Kund Kund
Bakgrund Total energieffektivitet från produktion till konsumtion och avfall Kontext- och systemberoende Förändringar av försörjningskedjor Tidigare studier huvudsakligen belyst delar av försörjningskedjan
Faktorer för energiförbrukning 1. Godstransporter 2. Persontransporter 3. Förpackningar 4. Byggnader 5. Produktreturer och osålda produkter
Syfte Öka förståelsen för hur total energiförbrukning från fem energiförbrukningsfaktorer förändras vid e-handel med hemleverans eller leverans till utlämningsställen) jämfört med traditionell handel för olika typer av produkter
Studier 1. Litteraturstudier av förpackningslösningar och 9 fallstudier av företag 2. Kvantitativ beräkningsmodell för gods- och persontransporter 3. Metaanalys av befintliga studier samt fallstudier med empirisk data i en beräkningsmodell 4. Intervjuer och dokumentanalys avseende lokalisering och handelsutveckling
Antal fall där energiförbrukningen skiljer sig åt hemleverans vs. butik
Resultat Varje energiförbrukningsfaktor påverkar resultatet Behövs kunskap om respektive faktor för att bedöma total energieffektivitet i ett system E-handel har hittills inte påverkat rådande resvanor för persontransporter nämnvärt del av en resekedja E-handel medför ökade godstransporterna
Persontransporter Energiförbrukning högre vid butikshandel Avstånd bostad-butik som motsvarar att total energiförbrukning är lika vid butiks- och e-handel: Ganska kort för enköpsprodukter inom möbel och heminredning om bil eller buss används. Kläder och böcker i vår studie var genomsnittligt avstånd 1-5 km till butiken eller 300-1000 m till ett utlämningsställe om transporten sker till hälften med buss och hälften med cykel eller till fots
Avstånd till butik med samma energiförbrukning som vid hemleverans Product Book Book Book Book Book Book Book Book Book Music Source Williams and Tagami (2003) Williams and Tagami (2003) Williams and Tagami (2003) Matthews et al. (2002) Matthews et al. (2002) Matthews et al. (2002) Country Japan Japan Japan USA Japan Japan Area Urban Suburban Rural Consumer transport Store vs Home del. (MJ) Cut-off point passenger transport roundtrip (km) Mix of car, train and bus Mix of car, train and bus Mix of car, train and bus Urban/ Suburban Suburban Rural Urban/ Car Car Car Matthews et al. (2001b) Not spec. (USA) Matthews et al. (2001a) Not spec. (USA) Hendrick son et al. (2006) Weber et al. (2010) Urban/ Urban/ Urban/ Suburban Suburban Suburban Suburban Car and Car and light truck light truck (35%) (35%) Electronic products Weber et al. (2008) Desktop computer DVD Caudill et al. (2000) Sivarama n et al. (2007) DVD (rental) Velasque z et al. (2010) USA USA USA USA USA Canada Urban/ Urban/ Urban/ Suburban Suburban Suburban Car Car Car Car Car Car Urban/ Suburban -2.1-0.2-0.3 3.0-0.6 2.1 2.9 4.3 15.9 17.5 20.6 57.5 36.5 44.6 3.6 5.6 14.4 7.7 6.1 9.4 6.6 2.3 4.3 3.2 4.6 0.3 ---* ---*
Förpackningar och byggnader Förpackningar bidrar kraftigt till skillnad i energiförbrukning för vissa produkter Byggnader har endast en mindre effekt på skillnaden i energiförbrukning
Osålda produkter och produktreturer Om ett av distributionssystemen har mer svinn stor inverkan på energieffektiviteten Energieffekten per osåld produkt är högsta för hemleveranser, följt av utlämningsställen För tunga sökvaror är skillnaden i studien liten För kläder, böcker och lättviktsprodukter är energieffekten minst hälften i affären jämfört med utlämningsställen, som är lägre än i butiken Produktreturer påverkar olika för olika produkttyper: Möbel- och heminredningsprodukter: liten effekt på energiförbrukningen i hemleveranser. Små och lätta produkter med stor sannolikhet för produktreturer är det fördelaktigt att använda utlämningsställen
Slutsatser Potential för energieffektiviseringsvinster för förpackningslösningar, persontransporter och produkten (returer och svinn/osålda varor) Energiförbrukningen varierar i olika försörjningskedjor beroende på produktegenskaper och kontextuella parametrar Generellt påverkar transportupplägget energiförbrukningen mest för tunga varor För lättare varor, såsom kläder, har persontransporternas påverkan större betydelse Om persontransporter till butik utesluts som en följd av e-handel (för sök- och upplevelseprodukter) så är hemleverans ofta ett bättre alternativ ur energisynpunkt Livsmedel har inte studerats där forskning indikerar en högre grad av substituerbarhet för inköpsresor
Implikationer Ökad kunskap om fem energifaktorers relativa betydelse Kunskap om hur förklaringsvariabler påverkar de olika faktorerna Implikationer för vidare utveckling av policy, planering och regelverk, t ex stor påverkan på total energiförbrukning om ett distributionsupplägg genererar osålda produkter Incitament och regleringar för att uppmuntra till förpackningslösningar som i högre utsträckning fokuserar på energieffektiva material, undviker produktspill och stödjer effektiva godstransporter
Kunskapsspridning
Fortsatt forskning Förpackningens roll för energieffektivitet i e-handel Fördjupad förståelse kring produktkategorisering och kontextuella faktorer Failed First-Time Deliveries Osålda produkter och produktreturer