Avdelningen för Förpackningslogistik

Transkript

1 SLUTRAPPORT 1 (18) Datum Dnr Projektnr P Energimyndighetens titel på projektet svenska Systemeffekter på energiförbrukning i gods- och person-transporter vid ökad e- handel Energimyndighetens titel på projektet engelska System effects regarding energy consumption in freight and passenger transport due to increased e-commerce Universitet/högskola/företag Lunds universitet Adress Box 118, Lund Namn på projektledare Henrik Pålsson Avdelning/institution Avdelningen för Förpackningslogistik Namn på ev övriga projektdeltagare Lena Winslott Hiselius, Fredrik Pettersson, Till Koglin, Katrin Molina Besch Nyckelord: 5-7 st Energiförbrukning, e-handel, logistik, förpackning, transport EM2513 W-4.0, Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

2 2 (18) Förord Denna slutrapport innehåller resultatrapporteringen för projektet Systemeffekter på energiförbrukning i gods- och persontransporter vid ökad e-handel som har pågått under perioden augusti maj Det övergripande syftet med projektet har varit att öka förståelsen för hur total energiförbrukning från personoch godstransporter, byggnader, förpackningssystemet samt produktreturer och produktsvinn förändras vid e-handel (med hemleverans eller leverans till närliggande utlämningsställen) jämfört med traditionell handel för olika typer av produkter. Projektet har i huvudsak genomförts av Docent Henrik Pålsson (projektledare) vid avdelningen för Förpackningslogistik samt Fil. Dr. Fredrik Pettersson och Docent Lena Winslott Hiselius vid avdelningen för Trafik och väg. Dessutom har Fil. Dr. Till Koglin, avdelningen för Trafik och väg och Katrin Molina Besch vid avdelningen för Förpackningslogistik medverkat inom avgränsade delar av projektet. Samtliga medverkande finns vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet. Vi tackar Energimyndigheten, som har finansierat projektet samt de organisationer och personer som har bistått med information och underlag till personer. Speciellt riktar vi tack till IKEA, IKANO fastigheter, Malmö stad, Västerås stad och Prologis.

3 3 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Summary... 4 Inledning... 6 Genomförande... 8 Resultat Diskussion Publikationslista Referenser, källor Bilagor... 18

4 4 (18) Sammanfattning Energieffektivitet av e-handel jämfört med traditionell handel beror på fem faktorer. Tidigare forskning ger insiktsfulla nedslag i dessa faktorer, men få studier undersöker samtidiga effekter. Föreliggande forskningsprojekt bidrar med att belysa energieffektivitet ur ett helhetsperspektiv för att öka kunskapen om hur olika energiförbrukningsfaktorer påverkar energieffektiviteten i olika kontext. Syftet med projektet är att öka förståelsen för hur total energiförbrukning från person- och godstransporter, byggnader, förpackningssystemet samt produktreturer och osålda produkter förändras vid e-handel (med hemleverans eller leverans till närliggande utlämningsställen) jämfört med traditionell handel för olika typer av produkter. Projektets resultat pekar mot att den totala energiförbrukningen generellt är lägre för e-handel än traditionell butikshandel. Varje energiförbrukningsfaktor påverkar dock resultatet på olika sätt, vilket visar att det behövs kunskap om respektive faktor för att kunna uttala sig om energieffektiviteten i respektive system. Det övergripande resultatet för skillnad i respektive energiförbrukningsfaktor är att: Den energi som förbrukas för persontransporter är högre vid butikshandel jämfört med e-handel förutsatt att majoriteten av persontransporterna med bil ersätts med samordnade godstransporter vid e-handel. Förpackningar bidrar markant till skillnad i energiförbrukning för vissa produkter. Vid e-handel med böcker förbrukar t ex förpackningen mer energi vid e-handel då en ytterligare wellpappförpackning används vid hemleverans. Godstransporter förbrukar mer eller motsvarande energimängd vid e-handel som vid butikshandel. Ingår flygfrakt i en försörjningskedja blir godstransportens relativa andel av energiförbrukningen betydande. För godstransporter undersöktes effekten på energiförbrukningen av failed first time deliveries, som endast hade en mindre effekt på total energiförbrukning. Byggnader har endast en mindre effekt på skillnaden i energiförbrukning. Energiförbrukningen var något lägre för hemleveranssystemen, eftersom butiker förbrukar mer energi per produkt än lagerbyggnader. Produktens energiförbrukning är ungefär densamma oavsett försäljningskanal. Det bör noteras att energiförbrukningen för produktsvinn är betydande. Om ett av distributionssystemen har mer svinn är påverkan betydande. Produktreturers påverkan beror på produkttyp. För möbel- och heminredningsprodukter var effekten på energiförbrukning av produktreturer liten för hemleveranser. För kläder var effekten hög om returnering görs med bil, men annars begränsad. Forskningsprojektet bidrar med en nyanserad förståelse för e-handelns påverkan på energiförbrukning, där insikten att produktkategorin har stor betydelse för utfallet av en jämförelse mellan försäljningskanaler är viktig för framtida forskning. Det bidrar med ökad kunskap om fem energifaktorers relativa betydelse för den totala energiförbrukningen vid e-handel med hemleverans eller utlämningsställe jämfört med butikshandel. Det visar hur förklaringsvariabler påverkar de olika faktorerna. Projektresultaten har såväl praktiska implikationer som implikationer för vidare utveckling av policy, planering och regelverk, som diskuteras i denna slutrapport.

5 5 (18) Summary Energy efficiency of e-commerce compared to traditional trade depends on five factors. Earlier research provides insight into these factors, but few studies investigate system effects. This research project helps to highlight energy efficiency from a holistic perspective to increase knowledge about how different energy consumption factors affect energy efficiency in different contexts. The purpose of the project is to increase the understanding of how total energy consumption from passenger and freight transport, buildings, packaging systems, product returns and unsold products changes in e-commerce (with home delivery or delivery to nearby delivery sites) compared to traditional trade for different types of products. The results of the project indicate that the overall energy consumption is generally lower for e-commerce than traditional retail trade. However, each energy consumption factor influences the results in different ways, which highlights a need for knowledge about each factor to be able to determine the total energy efficiency of each delivery system. The overall results for each energy consumption factor is: The energy consumed for passenger transport is higher in retail trade than e- commerce, if the majority of passenger car transport is replaced by coordinated freight transport in e-commerce. Packaging significantly contributes to the total energy consumption for some products. For example, books consumes more energy in e-commerce as a further corrugated board pack is used for home delivery. Freight transport consumes more or equivalent energy in e-commerce as in retail trade. If airfreight is included in a supply chain, the relative energy share of freight transport is significant. For freight transport, the effect on the energy consumption of failed first time deliveries was investigated, which had only a minor effect on the total energy consumption. Buildings have only a minor effect on the difference in energy consumption. The energy consumption was slightly lower for home delivery systems, as stores consume more energy per product than warehouse buildings. The energy consumption of the product is appr. the same regardless of sales channel, but the energy consumption of product waste is significant. Thus, if one distribution channel has more product waste, the impact is significant as. The impact of product returns depends on product type. For furniture and home furnishing products, the effect on energy consumption of product returns was low for home deliveries. For clothes, the effect was high if the return was done by car, but otherwise it was limited. The research project contributes to a nuanced understanding of the impact of e- commerce on energy consumption. The insight that the product category is of major importance for the outcome of a comparison between sales channels is important for future research. The project contributes with increased knowledge of the relative importance of five energy consumption factors to the total energy consumption of e-commerce with home delivery or delivery venues compared to retail trade. It shows how explanation variables affect the different factors. The project results have both practical implications and implications for further development of policy, planning and regulations, as discussed in this final report.

6 6 (18) Inledning E-handelns tillväxt är starkare än traditionell butikshandel, något som också bedöms fortsätta i många år framöver. I HUI:s senaste e-barometer bedömdes e- handelns andel vara ca 7,7 % av detaljhandelns omsättning 2016 (HUI, 2017). Fortsatt förväntas den växa till % av handelns andel under de närmaste 10 åren i Sverige beroende på om utvecklingen blir mycket försiktig eller väldigt stark (HUI, 2013). Kunskapen om de sammantagna effekterna av denna redan pågående strukturomvandling inom handeln är liten, då det i princip inte finns några studier som tar ett helhetsgrepp på frågan. För att nå betydande energieffektivisering behövs innovationer och analys på systemnivå (Siikavirta et al., 2003). E-handelns utveckling har stor relevans för energieffektivisering i transportsektorn, samhällsplanering och näringslivets utveckling och konkurrenskraft. Med e-handel avses här att inköpen görs på internet och att godset levereras till hemadressen eller till ett utlämningsställe i dess närhet. Teoretiskt är potentialen för energieffektivisering stor om e-handel ersätter traditionella butiksinköp utifrån att persontransporter kan minskas till förmån för effektivare kombinationer av personoch godstransporter (Edwards, McKinnon och Cullinane, 2010; Mokhtarian, 2004). Förutom minskat persontransportarbete medför e-handel en godstransporteffektivisering även om den är betydligt mindre än potentialen på personsidan. Dock är det kontextberoende om traditionell handel eller e-handel är effektivast (Edwards, McKinnon och Cullinane, 2010). I en svensk studie visar Smidfelt Rosqvist et al. (2013) att e-handel i sig inte nödvändigtvis reducerar energiförbrukningen i större omfattning, men att e-handel och fler hemleverensalternativ stödjer en strukturomställning till ett mer hållbart transportsystem med låg energiförbrukning. Potentialen för energieffektivisering varierar beroende på hur systemet för hemleverans byggs upp. Huruvida godstransporter blir effektivare än konsumenternas inköpsresor beror på i vilken utsträckning den ersatta personresan är en del av en kedjeresa och på hur man kompromissar mellan effektivitet och leveransprecision (Cairns, 1999; Mokhtarian, 2004; Siikavirta et al., 2003). Ökad e-handel kan minska behovet av att använda personbil för att transportera varor från butik till hemmet, vilket även kan påverka färdmedelsval och val av målpunkter för andra ärenden (Cairns, 2005). I en finsk studie varierade energieffektiviseringspotentialen mellan 18 % och 87 % för hemleverans jämfört med att konsumenterna besökte butiken (Siikavirta et al., 2003). Potentialen i en annan studie bedömdes hamna i samma härad, minst 70 % (Cairns, 2005). Potentialen är relaterad till att inköpsresor med personbil motsvarar knappt 10 % av den svenska transportsektorns totala energianvändning (Trivector, 2010). Potentialen för energieffektivisering beror även av andra faktorer. Ofta förändras stora delar av försörjningskedjan vid e-handelsförsäljning jämfört med traditionell butiksförsäljning, d.v.s. produktions- och distributionsstruktur byggs upp på olika sätt (Siikavirta et al., 2003). Vår litteraturgenomgång visar att fem faktorer beskriver energikonsumtionen, som kan användas vid en jämförelse mellan olika distributionssystem. Energiförbrukningsfaktorerna är produktreturer och osålda produkter, byggnader, godstransporter, persontransporter samt förpackningar.

7 7 (18) Betydelsen av dessa faktorer beror på olika variabler. Exempelvis beror energiförbrukningen för godstransporter på antal turer per leverans, transportens lastfaktor, transportslag och fordonstyp. Befintlig studier har fokuserat på någon av energiförbrukningsfaktorerna, men ytterst få har tagit hänsyn till samtliga. Få studier har tagit hänsyn till osålda produkter och produkt returer samt förpackningar. Sammanfattningsvis består tidigare forskning av insiktsfulla nedslag i olika faktorer som påverkar energieffektiviteten av e-handel jämfört med traditionell handel. Dock är det få studier som undersöker samtidiga effekter för både person- och godstransporter (Rotem-Mindali och Weltevreden, 2013) samt övriga energiförbrukningsfaktorer. Föreliggande forskningsprojekt bidrar med att belysa frågan ur ett helhetsperspektiv för att öka kunskapen om hur olika energiförbrukningsfaktorer påverkar energieffektiviteten i olika kontext. Hit hör en beskrivning av hur kopplingen mellan gods- och persontransporter ser ut och förpackningssystemets påverkan vid olika hemleveransalternativ samt betydelsen av produktreturer, osålda produkter och byggnaders energiförbrukning. Förklaringsvariabler studeras för att förstå inverkan av egenskaper på produkter och produktions- och distributionsstruktur på energieffektivitetsfaktorer. Syfte Syftet med projektet är att öka förståelsen för hur total energiförbrukning från person- och godstransporter, byggnader, förpackningssystemet samt produktreturer och osålda produkter förändras vid e-handel (med hemleverans eller leverans till närliggande utlämningsställen) jämfört med traditionell handel för olika typer av produkter. Studien guidas av ett antal forskningsfrågor där slutligen total energiförbrukning vid e-handel med leverans till hemmet eller ett närliggande utlämningsställe jämförs med butikshandel: 1. Hur kan skillnad i total energiförbrukning vid e-handel och traditionell handel förutses och förklaras utifrån energiförbrukningsfaktorer? 2. Vad beror energiförbrukningsfaktorernas storlek på? 3. Hur kan energiförbrukningsfaktorernas relativa betydelse förklaras? 4. Vad är e-handelns långsiktiga effekter på samhället och stadsplaneringen, t ex trafikmängder och lokalisering av framtida butiker och showrooms? Baserat på insikter från ovanstående frågor förs en diskussion kring brytpunkter i olika kontext/scenarier när e-handel med hemleverans blir mer energieffektivt än traditionell butikshandel i Sverige. För att fördjupa insikten undersöks bl.a. följande: Konsumenters energiförbrukning Hur påverkar konsumenters resor och val av färdmedel till och från butiker och utlämningsställen energiförbrukningen?

8 8 (18) Vilka relationer finns det mellan förklaringsvariabler och konsumenters energiförbrukning? Godstransporters energiförbrukning Hur påverkar godstransporternas lastfaktor, fordonstyp och transportdistanser i olika delar av försörjningskedjan energiförbrukningen? Vilka relationer finns det mellan förklaringsvariabler och godstransporters energiförbrukning? Förpackningssystemet Hur förändras kraven på förpackningssystemet utifrån ett energiperspektiv i försörjningskedjor vid e-handel/hemleverans jämfört med butikshandel? Vilka relationer finns det mellan förklaringsvariabler och förpackningssystemets energiförbrukning? Genomförande Initialt utvecklades ett konceptuellt ramverk, som beskriver skillnader i energiförbrukning för traditionell handel jämfört med e-handel utifrån de fem energiförbrukningsfaktorerna. Dessutom beaktas produktegenskaper och kontextuella parametrar i form av produktions- och distributionsstrukturer samt olika förklaringsvariabler för respektive faktor. Baserat på det framtagna ramverket har projektets genomförande delats upp i fyra områden. Respektive område bidrar med resultat till denna slutrapport och bidrar till förståelsen för vilka faktorer som påverkar, hur utvecklingen ser ut och hur mer energieffektiva förpackningslösningar för e-handel och hemleverans kan utvecklas. Område 1 (Utförare: Henrik Pålsson, Katrin Molina-Besch) baserades på att energieffektiva förpackningslösningar för e-handel är outforskat. Detta trots att förpackningslösningar har stor effekt på energiförbrukning vid e-handel. Detta område analyserade utifrån två perspektiv. Först studerades vilka faktorer i försörjningskedjor som påverkar förpackningens energieffektivitet och hur mer energieffektiva förpackningslösningar för e-handel kan utvecklas. Studien genomfördes genom litteraturstudier där skillnader i e-handelskanaler och traditionella distributionskanaler jämfördes och analyserades utifrån ett förpackningsperspektiv. Därefter studerades företags förpackningsutvecklingsprocesser för att förstå hur företag jobbar med att reducera energi- och miljöpåverkan av förpackningar i försörjningskedjor i denna process. Denna studie baserades på intervjuer med ansvariga inom förpackningsutveckling, logistik och miljö hos nio producerande företag. Resultaten från område 1 finns rapporterade i Pålsson (2016) och Molina-Besch och Pålsson (2016) samt som input till område 3. Område 2 (Utförare: Lena Winslott Hiselius) studerade energieffekter av personoch godstransporter för traditionell handel jämfört med hemleverans samt showrooms i kombination med hemleverans för såväl person- som godstransporter. Området studerades genom en kvantitativ beräkning av skillnad i energiförbrukning mellan traditionell handel och e-handel. Upplägget baseras på forskningslitteratur samt resvanestudier. Beräkningarna tar hänsyn till olika lokaliseringar av den traditionella handeln samt e-handels showroom samt uthämtningsställen av e-

9 9 (18) handlade varor. Lokaliseringarna finns i perifert läge respektive centralt, ej bilanpassat läge. Resultaten presenteras i Winslott Hiselius (2017) och gav input till område 3. Område 3 (Utförare: Henrik Pålsson, Fredrik Pettersson, Lena Winslott Hiselius) var mest omfattande. I område 3 studerades fem energiförbrukningsfaktorers påverkan på total energiförbrukning för traditionell handel i jämförelse med e- handel och utlämningsställe eller hemleverans. Dessutom analyserades förklaringsvariabler för respektive energiförbrukningsfaktor. Studien genomfördes i två steg. I det första gjordes en metaanalys av befintliga vetenskapliga jämförande studier av traditionell handel vs. e-handel. I det andra gjordes motsvarande analyser för IKEA-produkter och kläder i Sverige. Syftet med det första steget var att analysera befintlig kunskap och sammanställa empiriskt underlag om de fem faktorerna för att identifiera generella mönster. Detta gjordes genom en metaanalys av befintlig forskning där energi eller andra miljömått, framförallt CO2, jämförs mellan e-handelskanaler och en butikskanal. I denna studie analyserades 16 fall där energiförbrukningen jämfördes. Respektive fall tog hänsyn till 3-4 av de fem energiförbrukningsfaktorerna. Dessutom fanns ytterligare 33 publikationer med kvantitativ eller kvalitativ information om en av de fem faktorerna som analyserades. Befintliga fallstudier dominerades av sökprodukter (produkter som köps utan att kunden behöver testa eller se), framförallt böcker, följt av DVD och datorer. Det andra steget baserades på insikter från metastudien. För att öka förståelsen för andra vanliga typer av e-handelsprodukter gjordes en kvantitativ analys av IKEAprodukter och kläder. IKEA har en strävan att öka sin e-handelsandel markant. Med sin storlek och påverkan på andra aktörer är det betydelsefullt att förstå effekter i detta företags distributionsstruktur. Kläder kan kategoriseras som en upplevelseprodukt och är frekvent förekommande och ökande i e-handeln. En utmärkande egenskap för kläder är en hög andel av produktreturer, vilket inte är fallet för de andra studerade produkterna. För att analysera och jämföra energipåverkan från IKEAs produkter kartlades försörjningskedjor, försäljningskanaler, energiinnehåll i produkter och förpackningar samt konsumentbeteende. Data samlades in genom intervjuer och möten med IKEA-anställda, kundbeteende och information tillgänglig på företagets hemsida. Detta kompletterades med energidata för produkter och förpackningar från Simapro och Ecoinvent, fordonsdata från National Transport Measures (NTM) samt data från tidigare undersökningar, fallstudier och publikationer om konsumentbeteende, försörjningskedjor och transporter. Kläder representerar en annan viktig kategori av e-handelsprodukter. Motsvarande data som för IKEA-produkter inhämtades för jeans, t-shirt, fleece och en jacka. Härmed täckte studien in produkter med olika e-handelsegenskaper, t ex av olika grundmaterial (bomull och polyester som ger olika energipåverkan) och med olika grad av returfrekvens. I analysen användes Nudie Jeans försörjningskedja från Italien till Stockholm. Energi- och fordonsdata använde källorna beskrivna ovan. Slutligen inkluderades böcker som referenspunkt. Två varianter analyserades: ett

10 10 (18) där böckerna produceras och säljs inom Sverige baserat på Bonnier och Adlibris försörjningskedjor och en global försörjningskedja baserat på Amazon UK. Böckerna bidrar till att belysa hur en inhemsk eller global försörjningskedja påverkar energifaktorerna. Resultaten av område 3 presenteras i Pålsson et al. (2017a) och i Pålsson et al. (2017b). Område 4 (Utförare: Fredrik Pettersson, Till Koglin, Lena Winslott Hiselius) genomfördes för att få utökad input till analysen och belysa frågor kring e-handelns långsiktiga effekter. I området undersöktes hur aktörer tänker kring effekter av ökad e-handel och eventuell ändrad lokalisering av butiker/showrooms för att få förståelse för möjliga implikationer av ökande e-handel för stadsplanering. Forskargruppen inhämtade information via planeringsdokument och intervjuer med planerare i Malmö stad respektive Västerås stad samt Prologis (företag med verksamhet inom logistikfastigheter) om lokalisering och handelsutveckling. För att underbygga vår diskussion om framtida utveckling av e-handel intervjuades även IKEA om deras lokaliseringsplaner. Resultaten redovisas i Pettersson et al. (2017). Resultat Genomgången av forskningslitteratur tyder på att e-handel hittills inte har påverkat rådande resvanor för persontransporter nämnvärt. Flertalet forskningsstudier pekar istället på att inköpsresor ofta görs som en del av en resekedja där huvudsyftet med resan inte är kopplad till inköp. Dessutom finns det indikationer på att kunder fortfarande är benägna att åka till en butik för att titta på en vara. Detta indikerar att energieffektiviseringen till följd av e-handel är låg, åtminstone för vissa typer av produktkategorier. En analys av förändring i energiförbrukning för persontransporter vid traditionell handel jämfört med e-handel är samtidigt komplex. Resultatet från en genomgång av olika leveranssystem och lokaliseringar visar på att det finns en rad alternativa leveranskanaler kopplat till e-handel. Vid online beställning kan varor skickas hem via post eller hemleverans, hämtas upp vid ombud, hämtas upp i butik, hämtas upp vid specialiserat utlämningsställe. Samtidigt kan butiker, showrooms och utlämningsställen ligga i olika lokaliseringar med olika möjligheter för persontransporter med bil, kollektivtrafik gång och cykel. Vidare visar forskningslitteratur om e-handelns effekter på godstransporter att de direkta effekterna på transportmönster är lättare att identifiera än vad gäller persontransporterna. Den generella bilden är att e-handel medför en volymökning av godstransporterna genom fler hemleveranser och leveranser till upphämtningsställen utöver befintliga leveranser till butiker. Ett ramverk har utvecklats för att jämföra energiförbrukning för traditionell handel med e-handel. Ramverket beskriver fem energiförbrukningsfaktorer: produktreturer och svinn (osålda varor), byggnader, förpackningar, persontransporter och godstransporter.

11 11 (18) En metaanalys av forskningsstudier pekar mot att den totala energiförbrukningen generellt är lägre för e-handel än traditionell butikshandel. Varje energiförbrukningsfaktor påverkar dock resultatet på olika sätt, vilket visar att det behövs kunskap om respektive faktor för att kunna uttala sig om energieffektiviteten i respektive system. Det övergripande resultatet för skillnad i respektive energiförbrukningsfaktor är att: Den energi som förbrukas för persontransporter är betydligt högre vid butikshandel jämfört med e-handel förutsatt att majoriteten av persontransporterna med bil ersätts med samordnade godstransporter vid e- handel. För persontransporter undersöktes avståndet mellan bostad och en butik som motsvarar att den totala energiförbrukningen är lika stor i butikshandel respektive för utlämningsställen som i hemleveranser. Avståndet är ganska kort för enköpsprodukter inom möbel och heminredning om bil eller buss används. Om inköpen kombineras med andra produkter ökar distansen. För kläder och böcker i vår studie var genomsnittligt avstånd 1-5 km till butiken eller m till ett utlämningsställe om transporten sker till hälften med buss och hälften med cykel eller till fots för att dessa alternativ ska vara lika effektiva som hemleverans. I stadsmiljöer bör detta omfatta många konsumenter, men om de tar bilen är avstånden betydligt kortare. Förpackningar bidrar kraftigt till skillnad i energiförbrukning för vissa produkter. Vid e-handel med böcker förbrukar exempelvis förpackningen mer energi vid e-handel eftersom en ytterligare wellpappförpackning används vid hemleverans. Godstransporterna förbrukar mer eller samma energimängd vid e-handel jämfört med traditionell butikshandel. Ingår flygfrakt i en försörjningskedja blir godstransportens relativa andel av energiförbrukningen betydande. För godstransporter undersöktes speciellt effekten på energiförbrukningen av failed first time deliveries (FFTD). Denna visade endast en mindre effekt av FFTD på den totala energiförbrukningen. För tunga produkter, som en ugn, en bokhylla och en soffa, är energiförbrukningen av FFTD märkbar men begränsad. För lätta produkter, i vår studie under 2,5 kg, är energianvändningen liten eller försumbar. För godstransportfaktorn undersöktes även produktreturer. Produktreturer har störst effekt på den totala energiförbrukningen när den sista delen i leveranssystemet, dvs från butik eller uthämtningsställe till hemmet, utgör en avsevärd andel av den totala energin. Byggnader har endast en mindre effekt på skillnaden i energiförbrukning. Energiförbrukningen var något lägre för hemleveranssystemen, eftersom butiker förbrukar mer energi per produkt än lagerbyggnader. Produktens energiförbrukning är ungefär densamma oavsett försäljningskanal. Det bör noteras att energiförbrukningen för produktsvinn är betydande. Om ett av distributionssystemen har mer svinn har det alltså en stor inverkan på energieffektiviteten för det distributionssystemet. Osålda produkters inverkan på total energiförbrukning varierar mellan försäljningskanaler. Energieffekten per osåld produkt är den högsta för hemleveranser, följt av utlämningsställen. Den lägsta effekten per osåld produkt är för produkter som säljs i butiker. För tunga sökvaror är skillnaden i vår studie

12 12 (18) liten, men för kläder, böcker och andra lättviktsprodukter är energieffekten minst hälften i affären jämfört med utlämningsställen, som i sin tur är lägre än i butiken. Således är det från ett energiperspektiv möjligt att ha dubbelt så många osålda produkter av dessa typer i en butik jämfört med i de andra kanalerna. Produktreturer påverkar olika för olika produkttyper. För möbel- och heminredningsprodukter visade undersökningen att produktreturer endast har en liten effekt på energiförbrukningen i hemleveranser. Den visade också att för små och lätta produkter med stor sannolikhet för produktreturer är det fördelaktigt att använda utlämningsställen om returfrekvensen förväntas vara mindre än dubbelt så hög i system med uthämtningsställe. För kläder är effekten på den totala energiförbrukningen hög för uthämtningsställe och butiker om returnering görs med bil. Om persontransporten görs med cykel eller till fots är effekten av produktreturer låg för alla tre leveranssystemen. Resultatet pekar på att det finns energieffektiviseringsvinster att göra kopplat till förpackningslösningar, transporter (främst persontransporter) samt själva produkten (returer och svinn/osålda varor) men att energiförbrukningen varierar i olika försörjningskedjor beroende på produktegenskaper och kontextuella parametrar i form av produktions- och distributionsstrukturer. Generellt påverkar transportupplägget energiförbrukningen mest för tunga varor. För lättare varor, såsom kläder, har persontransporternas påverkan större betydelse. Om persontransporter till butik utesluts som en följd av e-handel (för sök- och upplevelseprodukter) så är hemleverans ofta ett bättre alternativ ur energisynpunkt. Vi vill samtidigt understryka att studien inte har inkluderat livsmedel där forskning indikerar en högre grad av substituerbarhet för inköpsresorna. Diskussion Forskningsprojektet har bidragit med ökad kunskap om fem energifaktorers relativa betydelse för den totala energiförbrukningen vid e-handel med hemleverans eller utlämningsställe jämfört med butikshandel. Det har bidragit med kunskap om hur förklaringsvariabler påverkar de olika faktorerna. Dessa resultat har såväl praktiska implikationer som implikationer för vidare utveckling av policy, planering och regelverk. Projektets resultat visar exempelvis på en stor påverkan på total energiförbrukning om ett distributionsupplägg genererar osålda produkter. Sådana problem är i många fall troligare vid traditionell butikshandel på grund av decentraliserad lagerhållning i butikerna. Däremot är produktreturer vanligare vid e-handel. En praktisk implikation är att produkter med korta livscykler, t.ex. säsongsprodukter, som har en hög risk att generera osålda produkter, bör vara mer lämpade för e-handel ur energisynpunkt. En annan implikation är att produktkategorier (sökprodukter, t ex böcker eller DVD) med varor som köps utan att kunden behöver testa eller se innebär minst sannolikhet för returer och därmed är fördelaktiga för e-handel ur ett energiperspektiv. Här bidrar projektets resultat med en mer nyanserad förståelse för e-handelns påverkan på energiförbrukning, där insikten att produktkategorin har stor betydelse för utfallet av en jämförelse mellan försäljningskanaler är viktig för framtida

13 13 (18) forskning. Resultaten visar också på att förpackningen för många produkter förbrukar mer energi i e-handeln. I praktiken tenderar dock företag att använda samma grundläggande förpackningslösningar för alla försäljningskanaler, för att sedan lägga till omslag, t.ex. en skyddande wellpappförpackning vid e-handel. Vår forskning väcker frågan om huruvida det skulle vara miljömässigt och ekonomiskt lönsamt för företag att utveckla och använda separata förpackningslösningar när andelen e-handelsförsäljning ökar. Genom incitament och regleringar kan istället samhället uppmuntra till att förpackningslösningar i högre utsträckning fokuserar på energieffektiva material, undviker produktspill och stödjer effektiva godstransporter. En annan policyimplikation är relaterad till sambandet mellan energieffektivitet, färdmedelsval för persontransporter och reseavstånd. I forskningslitteraturen som studerar energiförbrukning antas generellt att majoriteten av persontransporterna försvinner vid e-handel. Genomgången av empiriska studier tyder dock på att e- handeln så här långt inte har påverkat rådande resvanor nämnvärt. Flertalet forskningsstudier pekar på att kunden fortfarande är benägen att åka till en butik för att titta på en vara. E-handelns påverkan på resmönster och inköpsvanor motsäger dock inte nödvändigtvis städers hållbarhetsambitioner. Resultatet pekar i stället på att eventuella hållbarhetspotentialer som följer av ökad e-handel inte kan tas för givna. Även om några av fördelarna med online shopping kan komma att utvecklas på egen hand, tyder mycket på att samhället genom transportplaneringen kan minska miljöpåverkan från traditionell butikshandel genom en infrastrukturplanering som bidrar till säkra och tillgängliga vägar för gång, cykel och kollektivtrafik till handelsplatser. Om e-handel förstärker tendenserna till en lokalisering av detaljhandeln till externa köpcentra, är de långsiktiga förbättringar vad gäller tillgängligheten för icke-bilburna färdmedel mycket viktiga. Vid en sådan planering kan beslutsfattarna tex använda den typ av beräkning som presenteras i projektet där brytpunkten i avstånd till butik beräknas för när det är mer energieffektivt att beställa på nätet jämfört med att handla i butik. En ökad e-handel och fler hemleverensalternativ kan bidra till en strukturomvandling i våra städer. Både varor inhandlade via internet och utvalda varor i butiker skulle i ökad utsträckning kunna levereras hem. Därmed minskar behovet av bilplatser vid butikerna och lokaliseringen av butiker kan omprövas. Dessa små butiker kan också fungera som showrooms där sedan önskade varor beställs och levereras hem. För affärsetableringar som traditionellt har legat perifert i städerna finns möjligheten att flytta in sina verksamheter i stadens centrum då varor kan beställas över internet och levereras hem ifrån andra mellanlager. Samtidigt, en viktig utmaning som identifierats är hur man förenar tendenserna till fler och snabbare hemleveranser med dagens metoder för att minska problemen med godstransporter i städerna genom konsolidering och samordning av distributionstransporter. Studier visar på att det är viktigt att initiativ för hållbara distributionssystem i städer tar hänsyn till att snabbare hemleveranser för närvarande betraktas som en konkurrenskraftig strategi för många e-handelsaktörer.

14 14 (18) Resultatspridning Vetenskapliga publikationer Albertz E. and Frank J. (2017) Unattended Home Delivery of Food: Is It Possible to Accomplish with a New Delivery Solution?, Master Thesis, Lund University. Molina-Besch, K. and Pålsson, H. (2016) A supply chain perspective on green packaging development: theory versus practice, Packaging Technology and Science, Vol. 29, pp Pettersson, F., Winslott Hiselius, L., Koglin, T. (2017) E-commerce and urban planning comparing knowledge claims in local plans and research. Submitted to Urban, Planning and Transport research. Pettersson, F., Winslott Hiselius, L., Koglin, T. (2016) Exploring the nexus between e-commerce and urban land use planning: e-commerce impacts on mobility and location strategies. Presented at World Conference on Transport Research - WCTR 2016 Shanghai July 2016, Pålsson, H. (2016) Green packaging logistics in e-commerce. Proceedings of Logistics Research Network, Hull, September Pålsson, H., Pettersson, F., Winslott Hiselius, L. (2017a) Energy consumption in e- commerce versus conventional trade - Insights into packaging, the last mile, unsold products and product waste. Under review in Journal of Cleaner production. Pålsson, H., Molina-Besch, K., Pettersson, F., Winslott Hiselius, L. (2017b) A quantitative study of energy consumption factors for three types of distribution channels. Presented at NOFOMA conference, 8-9 June 2017, pp (kommande). Winslott Hiselius, L. (2017) Traditionell butikshandel vs e-handel - Förändrad energiförbrukning för persontransportsresor. Internrapport 7215, Trafik och väg, Inst. för Teknik och samhälle. Populärvetenskapliga publikationer Energieffekter av ökad e-handel plus eller minus? Artikel skickad till PLAN Tidskrift för Föreningen för Samhällsplanering Vad är mest energieffektivt av att handla på nätet eller i butik? Policy-brief för spridning till bl.a. Handels Utredningsinstitut (HUI) Vetenskapliga och praktiska konferenspresentationer Seminarium, Michigan State University, USA, september 2015 Programkonferens Energimyndigheten, Stockholm, 17 november 2015 Nio möten och workshopar med Malmö stad och andra aktörer inom staden (som till delar berörde resultat från projektet), Malmö, Seminarium, Stellenbosch University, Sydafrika, februari 2016

15 15 (18) Energirelaterad fordonsforskning, Göteborg, 4-5 april 2016 Workshop Trafikverket, 11 maj 2016, Göteborg, Triple Helix-samverkan Workshop Trafikverket, Malmö, 24 maj 2016, kommande forskningssatsning på att minska transportsektorns klimatpåverkan Resultatpresentation för referensgrupp med aktörer från handel, transportörer och forskningsorganisationer, Linköping, 2 juni NOFOMA (Nordic logistics research network), Åbo, Finland, 9-10 juni 2016 World Conference of Transport Research, Shanghai, Kina, juli 2016 Logistics Research Network, Hull, 7-9 september 2016 Programkonferens Energimyndigheten, Stockholm, 24 november 2016 Transportforum, Linköping, januari 2017 PLANs (Föreningen för Samhällsplanering) forsknings- och tillämpningskonferens, Göteborg, 2017 (kommande) Seminarium/workshop Kommunfullmäktiges beredning, Ängelholms kommun, Ängelholm, 16 maj 2017 Workshop IKEA (input från projektet), Älmhult, 24 maj 2017 NOFOMA (Nordic logistics research network), Lund, 8-9 juni 2017 (kommande) Transportforum, Linköping, januari 2018 (kommande) Övrig resultatspridning Kursen Förpackningslogistik, 7,5 hp, ges för blivande civilingenjörer, Lunds Universitet, 2015, 2016 Kursen Transport management, 7,5 hp, ges för blivande civilingenjörer, Lunds Universitet, 2015, Nationell doktorandkurs inom Logistics and Environment Research Network Sweden (LENS), 6 hp, (fyra heldagar och arbete emellan), augusti och oktober 2016 Input till projektet SamCity (VINNOVA), med nio olika intressentgrupper (transportoperatörer, Malmö stad, fastighetsägare, butiker, svenskt näringsliv m.fl.). Flertal möten med näringslivsaktörer, såsom IKEA, Volvo och BillerudKorsnäs. Input till projektet: gods- och persontransporter i ett växande e- handelssamhälle, diarienr: Löpande input i forskningsprojekt kopplade till K2. Speciellt fokus på kollektivtrafikens bidrag till en fullgod tillgänglighet till olika aktiviteter bl.a. handel.

16 16 (18) Referenser, källor Cairns, S. (1995). Travel for food shopping: the Fourth Solution. Traffic Engineering and Control, July/Augusti Cairns, S. (1998), Home delivery: environmental solution or disaster? In: (Proceedings) Proceedings of the Annual Conference of the Institute of Logistics, Birmingham NEC -Logistics - Living in the real world. Cairns, S. (2005), Delivering supermarket shopping: More or less traffic? Transport Reviews, Vol 25, No 1, 51-84, January Edwards, J.B., McKinnon, A.C and Cullinane, S.L. (2010) "Comparative analysis of the carbon footprints of conventional and online retailing: A last mile perspective", International Journal of Physical Distribution and Logistics Management, Vol. 40 Iss: 1/2, pp Hagson. A. (2006), Beslutsunderlag vid detaljhandelslokalisering. Boverket. Haraldsson, R. och Svensson, T. (2002), Konsekvenser av dagligvaruhandelns strukturomvandling, VTI-kod: R485 Mokhtarian, P.L. (2004) A conceptual analysis of the transportation impacts of B2C e-commerce, Transportation, Siikavirta, H., Punakivi, M., Kärkkäinen, M., Linnanen, L. (2003), "Effects of e- commerce on greenhouse gas emissions: a case study of grocery home delivery in Finland", Journal of Industrial Ecology, Vol. 6 No.2, pp Smidfelt Rosqvist, L., Hiselius, L., Clark, A., Adell, Emeli Indebetou, L. (2013) E- handelns roll och potential för ett mer energieffektivt och hållbart transportsystem. Trivector Rapport 2013:06 Smidfelt Rosqvist, L. och Winslott Hiselius, L. (2016) Online shopping habits and the potential for reductions in carbon dioxide emissions from passenger transport (2016) Journal of Cleaner Production, 131(10) Trafikanalys (2016) Statistik över fordonsflottans utveckling delredovisning av regeringsuppdrag Rapport 2016:13 Trivector (2007), Lokalisering av extern handel vägledning för beskrivning av effekter på det hållbara transportsystemet. Rapport 2007:38, Trivector (2010), Rapport 2010:69 Snabb anpassning av transportsystemet till minskad olja. Rapport 2010:69 WSP (2012) Hållbara Handelsplatser, En förstudie om hållbart resande till externa handelsplatser, WSP Sverige AB WSP, IKEA, Diligentia, Energimyndigheten (2013) Hemleveranssystem för Väla, WSP Sverige AB Wärnhjelm, M. (2015). Hållbara inköpsresor Stads-och handelsutveckling i samverkan. Doktorsavhandling Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm.

17 17 (18) Vägverket (2006) Tätortsnära externa affärsetableringar - tillgänglighet och utsläpp. Publikation 2006:83

18 18 (18) Bilagor Administrativ bilaga Vetenskapliga manuskript Pettersson, F., Winslott Hiselius, L., Koglin, T. (2017) E-commerce and urban planning comparing knowledge claims in local plans and research. Submitted to Urban, Planning and Transport research. Pålsson, H. (2016) Green packaging logistics in e-commerce. Proceedings of Logistics Research Network, Hull, September Pålsson, H., Pettersson, F., Winslott Hiselius, L. (2017) Energy consumption in e- commerce versus conventional trade Insights into packaging, the last mile, unsold products and product waste. Under review in Journal of Cleaner production. Pålsson, H., Molina-Besch, K., Pettersson, F., Winslott Hiselius, L. (2017) A quantitative study of energy consumption factors for three types of distribution channels. Presented at NOFOMA conference, 8-9 June 2017, pp Winslott Hiselius, L. (2017) Traditionell butikshandel vs. e-handel Förändrad energiförbrukning för persontransportsresor. Internrapport 7215, Trafik och väg, Inst. för Teknik och samhälle.