Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014/2015

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014/2015 Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Orrholmens förskola

Innehållsförteckning sida Inledning 3 Utdrag ur lagtexter och styrdokument 3 Främjande arbete på förskolan 4 Förebyggande arbete på förskolan 9 Åtgärder, rutiner och dokumentation vid händelse 9 Hur blir alla delaktiga 12 Ansvarsfördelning 13 Vad står begreppen för 14 Diskrimineringsgrunder 15 Kartläggning och Mål för året 2014/2015 22 2

Inledning Förskolans uppdrag är att vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Det systematiska arbetet med plan för likabehandling och mot kränkande behandling bildar tillsammans med det vardagliga värdegrundsarbetet oss alla emellan som tillsammans vistas på förskolan, en bra byggsten för att lyckas med det. Planen gäller från 2014-09-01 2015-09-01. Planen innefattar främjande, förebyggande och åtgärdande delar. Målen kommer att stämmas av januari 2015 och utvärderas maj/juni 2015. Ansvarig för att det blir gjort är förskolechef Ingrid Florell Jonzon. Utdrag ur lagtexter och styrdokument Skollag (SFs 2010:800) 6.kap. Åtgärder mot kränkande behandling 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Diskrimineringslag (Lag 2008:567) Likabehandlingsplan 16 En utbildningssamordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanodnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 3

Läroplan för förskolan (LpFö98 reviderad 2010) Förskolan vilar på demokratins grund En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (sid. 9) Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. (sid. 9) Främjande arbete på förskolan Handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna Riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande andledning. När konflikt uppstått hjälper vi till att reda ut det som hänt, vi stöttar och uppmuntrar barnen till att lösa konflikten med öppenhet och respekt för varandra. Vårt främjande arbete grundar sig i vårt gemensamma förhållningssätt. Alla som arbetar i förskolan skall Bemöta varandra positivt, vi inser vikten av förebildlighet och vi talar med varandra, inte till eller om varandra. Förskolans värdegrund är en del av vardagsarbetet Ha återkommande kompetensutveckling runt medarbetarskap, grupprocesser, förhållningssätt och uppdrag. Se till att vara närvarande vuxna i lek och aktivitet genom att befinna sig där barnen befinner sig. Uppmuntra och stötta barnen att lära sig att hjälpa varandra. Ha ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt där vi uppmuntrar barnen till att och klara saker själva, men där det också är tillåtet att göra fel och få hjälp av en vuxen eller en kompis. Berömma barnen för det positiva de gör och säger. Prata med och lyssna på varje barn varje dag. Intervjua barnen om hur de upplever sin situation på förskolan inför varje utvecklingssamtal Lära barnen att respektera varandra, sluta betyder sluta. Det är tillåtet att sätta sin gräns och säga nej. Vara konsekventa i vårt handlande. 4

Se och uppmärksamma alla barn. Alla barn är allas Säga hej, hälsa och prata med alla barn och personal på förskolan. Trösta och lösa konflikter med alla barn Vara uppmärksam på signaler från barnen. Signaler kan vara barnets kroppsspråk, om de drar sig undan, är ledsna, inte vill vara med och leka eller är utåtagerande m.m. Vara vuxna som sprider ut oss vid utomhusvistelse och inomhusvistelse för att höra vad som sägs och se vad som görs i barngruppen. Göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull Skapa roliga, stimulerande och utmanande lärmiljöer. Fylla dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens intresse och behov. Ha fasta återkommande rutiner Förbereda barnen när rutiner ändras och talar om varför. Skapa goda kontakter med vårdnadshavare Lägga stor vikt vid inskolning och överskolningsperioder så att barn och föräldrar känner sig trygga och välkomna Ha daglig kontakt vid lämning och hämtning Prata om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid utvecklingssamtal. Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal. Informera om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling vid inskolning, föräldramöten och på utvecklingssamtal. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (sid. 5 Lpfö) Så arbetar vi främjande för att undvika diskriminering på grund av kön. Vi skapar en pedagogisk miljö där flickor och pojkar inte blir hämmade av traditionella könsrollsmönster. Utklädningskläder är till för både pojkar och flickor. Dockor finns med olika kön, alternativt hen. Allt pedagogiskt material och alla aktiviteter är tillgängliga för alla barn oberoende av kön. 5

I våra boklådor och bokhyllor finns en jämn fördelning av böcker med en pojke och flicka som huvudperson. Vi granskar också medvetet på vilket sätt huvudpersonen framställs för att motverka traditionella könsmönster. Vi är observanta på att ge pojkar och flickor lika mycket utrymme i verksamheten och lika mycket uppmärksamhet från pedagoger. Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med kön utan med andra namn som inte har med kön att göra. Vi gör varandra uppmärksamma på om vi har olika förväntningar på pojkar och flickor och diskuterar det i arbetslaget. Så arbetar vi främjande för att undvika diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Vi har ett förhållningssätt där flickor och pojkar inte blir hämmade av traditionella tankar och föreställningar om biologisk könstillhörighet och samhällets könsnormer Det är ok att inte identifiera sig med sin biologiska könstillhörighet genom sin klädsel eller på annat sätt ge uttryck för att tillhöra ett annat kön. Det är ok att bryta mot föreställningarna om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar en förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. (Sid.6 Lpfö) Så arbetar vi främjande för att undvika diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Vi arbetar för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera varandras kulturer och värderingar. När vi har barn, föräldrar och modersmålslärare med annan kulturell bakgrund i våra barngrupper bjuder vi in dem att berätta för oss om sin kultur. I arbete med pedagogisk dokumentation ges barnen möjlighet att reflektera över sina upplevelser, erfarenheter och lärande i förskolan. Barnen ska känna stolthet över sig själva och utveckla en god självkänsla och identitet. Modersmålslärarna ska bli välkomnade och ges utrymme i verksamheten och vi pratar med barnen om modersmålslärarnas roll i förskolan. 6

Vi pratar om olika kulturer även om de inte är representerade i våra barngrupper. Vi tillhandahåller dockor med olika hår och hudfärg. I vårt bokutbud finns litteratur som handlar om andra kulturer. I vårt bokutbud finns huvudrollskaraktärer med olika etniska tillhörigheter. Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna... Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. (Sid.6 Lpfö) Så arbetar vi främjande för att undvika diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning Vi agerar i enlighet med barnens rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Vi påverkar inte barnen ensidigt till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika behov och förutsättningar (sid 5 Lpfö) Funktionsnedsättning Vi anpassar verksamheten, lokaler, aktiviteter och pedagogiskt material med hänsyn till barnens olika förutsättningar. Vi väljer gemensamma aktiviteter och utformar dem för att alla barn ska kunna delta på sina villkor t.ex. hitta sätt för att delta i leken. Vi ökar våra kunskaper om olika funktionshinder genom fortbildning. Vi kontaktar BVC eller Klaraborgs Spo vid behov för rådgivning och handledning. Förälder/vårdnadshavare ses som en kunskapskälla. 7

Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. (sid. 4 Lpfö) Sexuell läggning Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer och får varje barn att känna stolthet över sin familj genom arbetet med pedagogisk dokumentation. I vårt bokutbud finns böcker med olika familjekonstellationer. Vi pratar om vad familjer är och hur de kan se ut. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (sid. 5 Lpfö) Ålder Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med ålder utan med andra namn som inte har med ålder att göra. Vi fyller dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens intressen och behov. 8

Förebyggande arbete på förskolan Syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Utgår från konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan. Vårt förebyggande arbete grundar sig på vår kartläggning. Kvarnbergets förskola arbetar detta verksamhetsår förebyggande mot diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning och etnisk tillhörighet. En kartläggning har gjorts på varje avdelning. Alla fem avdelningar behöver i varierande grad komplettera, bredda sitt utbud av bl.a. dockor, utklädningskläder och barnböcker för att skapa bra förutsättningar till att arbeta förebyggande med dessa diskrimineringsgrunder. I kartläggningen framkom att avdelningarna i varierande grad anser att de behöver utveckla sitt arbete med att uppmärksamma andra kulturer, både de som finns representerade i barngruppen och i övriga samhället. Åtgärdande arbete Handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling Ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vas de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt. Rutiner och dokumentation vid händelse En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar att hon eller han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en omedelbar reaktion från de vuxna i förskolan. I alla olika situationer som kan uppstå är det den vuxne som gör en bedömning om huruvida den enstaka händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare enligt förfarandet i åtgärdsplanerna nedan. Barns möte med andra barn Varje dag blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir fråntagen en leksak. Sådana situationer kan upplevas som kränkande och en omedelbar reaktion från en vuxen är då att; 1. Personal först på plats uppmärksammar, pratar med inblandade, tröstar och hjälper till att lösa konflikten och visar på andra sätt att förhålla sig och agera i liknande situationer. 2. I de allra flesta fall kan därmed händelsen anses utagerad och löst. Personalen gör en bedömning om att situationen är utagerad och löst. 9

Personal bedömer att ärendet ej är utagerat och löst. Då sker följande; 3. Om annan personal än barnets avdelningspersonal är först på plats informeras barnets avdelningspersonal. 4. Avdelningens personal informerar förälder via telefon eller vid hämtning av barnet vid dagens slut. Notering görs på blankett Dokumentation vid enstaka händelse. Även här kan händelsen vara utagerad och löst. 5. Om personal eller förälder anser att vidare samtal bör ske informeras förskolechef, tid görs upp med respektive parter och samtalet dokumenteras på blanketten Åtgärdsplan för kränkande behandling Ansvarig: Personal som har respektive barn som ansvarsbarn. Åtgärdsplan när barn kränker och diskriminerar andra barn vid upprepade tillfällen 1. Personal, barn eller vårdnadshavare bedömer att kränkning eller diskriminering skett vid upprepade tillfällen 2. Förskolechef informeras 3. Personal diskuterar på avdelningsmöte angående åtgärder i barngruppen såsom observationer av enskilt barn, barngruppen, samtal med barnen m.m. 4. Personal informerar vårdnadshavare 5. Tid för samtal görs upp 6. I samtal med vårdnadshavare upprättas en åtgärdsplan som dokumenteras på blanketten Åtgärdsplan för kränkande handlingar Ansvarig är den personal som är ansvarig för inblandade parters utvecklingssamtal. 7. Åtgärdsplanen följs upp och dokumenteras inom två veckor vid ett samtal med vårdnadshavare. Åtgärdsplanen ska följas tills varaktig lösning nåtts. Ansvar: Den personal som är ansvarig för utvecklingssamtalet. 8. Dokumenten förvaras i låst skåp på förskolan Åtgärdsplan när vuxna kränker/diskriminerar barn eller vuxna kränker/diskriminerar vuxna När en kollega, vårdnadshavare eller barn uppfattar att en vuxen kränker/ diskriminerar ett barn eller att en vuxen kränker/diskriminerar en annan vuxen måste reaktionen komma omedelbart. Utredningen ska ledas av förskolechef. 1. I första hand ska den som sett/hört ta upp det med personen ifråga. Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen/kollega. 2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur den tänkte. Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Lyssna in situationen. 3. Informera alltid förskolechefen. 4. Samtal med berörd person. Samtalet dokumenteras på blanketten Åtgärdsplan för kränkande handlingar Ansvarig: Förskolechef 5. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare 6. Åtgärdsplan skrivs. 7. Uppföljningssamtal sker inom två veckor. Ansvarig: Förskolechef. 8. Dokumenten förvaras hos förskolechef. 10

En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samt omfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. 11

Hur blir alla delaktiga och informerade om förskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling? Barn Vi pratar med de äldsta barnen om vad innehållet i likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling betyder vid samlingar och andra tillfällen i början av varje termin men också när personalen tycker att behov finns. Vid kartläggning och utvärdering av mål för året intervjuas barnen och resultatet beaktas när vi sätter mål för nästa verksamhetsår. Ansvariga är avdelningens personal. Förälder Vid kartläggning och utvärdering av mål för året involveras föräldrarna genom intervjuer eller enkätfrågor och resultatet beaktas när vi sätter mål för nästa kalenderår. Informerar vårdnadshavare om Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling vid inskolning, föräldramöten och/eller utvecklingssamtal. Personalen fångar upp föräldrars synpunkter och tar dem i beaktande i det fortsatta arbetet. Vi tillhandahåller en summerande version av planen där innehållet beskrivs i korthet och årets mål presenteras. Likabehandlingsplanen finns att läsa på skolområdets hemsida Ansvarig är avdelningens personal. Personal Vi pratar om innehållet i likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling i samband med höstens planeringsdag. Likabehandlingsplanen finns med vid planeringen av förskolornas och arbetslagens årliga arbete som en del av verksamhetsplanen. Mål för året formulerats i enlighet med de behov som framkommer av kartläggningen. Arbetslaget för diskussioner om innehåll, mål och om hur arbetet fortskrider på APT samt i andra mötesformer som exempelvis avdelningsplanering, husmöte. Planen utvärderas årligen och redovisas i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Nyanställd personal, vikarier, vfu-studenter och andra som gör praktik i vår verksamhet informeras om planen och årets mål av respektive arbetslag Ansvarig är alla som arbetar i verksamheten. Exempel på kartläggningsmetoder är; Utvärderingar i form av enkäter, samtal och intervjuer Filma och fotografera Observationer Incidentrapporter Riskområden Pedagogisk dokumentation 12

Ansvarsfördelning Det är förskolechefens ansvar att: Säkerställa att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller kränkande behandling som beskrivs i likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling. Årligen upprätta och utvärdera en Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering och kränkande behandling Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Det är personalens ansvar att: Följa förskolornas likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/ upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling och informera ansvarig förskolechef Se till att vårdnadshavare får kännedom om innehållet i Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling varje år. Påtala för vårdnadshavare vikten av att de informerar personalen om de upptäcker trakasserier eller kränkande behandling i barngruppen. Att uppmuntra barnen till att prata med oss vuxna om de själva eller en kompis är utsatt. Att prata med de äldsta barnen om innehållet i likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling. 13

Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter. Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas om ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar något barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller annan sexuell läggning. Ett exempel kan vara om alla serveras samma sorts mat och något barn inte kan äta det på grund av religiösa skäl. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker barns värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing. En kränkning kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) 14

Diskrimineringsgrunder Kön Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Exempel Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är av sexuell natur. En flicka går före i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan.(diskriminering) När barnen leker på gården berättar Peter för sin personal på förskolan att han vill ha en lika röd mössa som Lisa. Han tycker den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Personalen säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Lisa! Personalen berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. (trakasserier på grund av kön) En annan av personalen väljer att ta med sig enbart pojkgruppen till närmaste lekpark för att titta på brandbilen. Några av flickorna vill följa med, men nekas detta. Förskolan har konsekvent organiserat nästan allt i pojkgrupper - och flickgrupper. Detta har man gjort av principiella och ideologiska skäl snarar än av pedagogiska skäl.(diskriminering) 15

Könsidentitet eller könsuttryck Är att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna/flicka eller man/pojke genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skyddet omfattar de barn med könsidentitet eller könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från samhällets könsnormer och skall heller inte utsättas för trakasserier som har samband med nära anhörigs könsidentitet eller könsuttryck Exempel Sedan ett år tillbaka markerar Erik 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning(diskriminering och trakasserier) 16

Etnisk tillhörighet Här menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Exempel En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp (diskriminering) En personal uttalar sig negativt om polacker inför barnen, i barngruppen finns ett polskt barn som tar illa vid sig. (trakasserier) 17

Religion och annan trosuppfattning Förskolan får inte missgynna något barn på grund av hans/ hennes religion eller annan trosuppfattning. Religion Föräldrarna har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera detta. Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, tex. buddism eller ateism. Exempel Axel går i Evangeliska Fosterlandsstiftelsens söndagsskola. En av personalen säger Usch vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? (trakasserier) Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av personalen tröstar Sima, men vidtar inga andra åtgärder.(trakasserier) 18

Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD eller Asbergers syndrom och olika variationer av rörelsehinder. Exempel Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna (diskriminering) Oskar har en muskelsjukdom som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att ramla. Några av barnen brukar reta Oskar och kallar honom Snubbelfot. Personalen har hört att han blir retad, men har inte vidtagit åtgärder.(trakasserier) 19

Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. Exempel Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till (trakasserier) Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn.(diskriminering) 20

Ålder Barn i våra verksamheter får inte diskrimineras på grund av sin ålder utan mötas av en verksamhet som är anpassade till barnens ålder, mognad och utvecklingsnivå. Exempel Malte är den enda sexåringen som går kvar på förskolan och inte har börjat förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det.(trakasserier) Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. Exempel Oliver är stökig och springer runt vid samlingen. Trots upprepade tillsägelser lugnar han inte ner sig. En av de anställda tappar behärskningen och ger honom en örfil (annan kränkande behandling) Julia har alltid sin docka med sig till förskolan. Den ligger på hennes hylla i hallen, men hon har den hos sig vid vilan varje dag. En dag tar två andra barn Julias docka, lägger den i toaletten och spolar. Julia vill efter detta inte veta av sin docka. (annan kränkande behandling) 21

Kartläggning och mål för året 2014/2015 Kartläggning Mål för året Mål Avdelning Metod/genomförande Uppföljning Januari 2015: Utvärdering Maj/juni 2015: 22