Vaccinologi Barnhälsovården Elevhälsan

Relevanta dokument
Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Vägledning för vaccination

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccination av barn och ungdomar

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Ny föreskrift och vägledning

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vaccinationsprogrammet

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

Vaccinationsfall, barnhälsovården FACIT

Vaccinationer på BVC

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Barnvaccinationsprogrammet

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur ser sjukdomarna ut?

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten

Vaccination av barn

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Följt hemlandets vaccinationspolicy? CountryProfileSelect.

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Vaccinationsfall för elevhälsan - Facit

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Det svenska vaccinationsprogrammet

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet

Rotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Vad händer när vaccin tar slut?

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Att vaccinera äldre mot pneumokocker

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

Vaccinationsprogrammet

Riktlinjer för vaccination av migranter

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Kikhosta- smittspårning

Aktuellt om vaccinationsprogrammet

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination av mycket förtidigt födda barn. Innehållsförteckning. Styrande lokalt dokument 1 (7) Status: gällande

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Vaccinationsprogram för hela livet

TBE - vaccinationsrekommenationer Vilka är de och varför?

Vaccination av barn i barnhälsovården

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vaccination av barn. Barnveckan Ann-Sofie Cavefors, Göteborg Cecilia Chaprowska, Stockholm Kathy Falkenstein-Hagander, Skåne

Centrala Barnhälsovården Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Mässling och Kikhosta Finns de?

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet

Sms frågor från Utbildningarna vaccinationer för barn och ungdomar 21/11 och 13/

Transkript:

Vaccinologi Barnhälsovården Elevhälsan Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Region Örebro län 2019-04-25 2

Efter mat och rent vatten är vaccinationer den viktigaste faktorn som påverkar hälsan på global nivå 3

Hur fungerar vaccination? Aktiv immunisering - tillför smittämne (antigen) i ofarlig form - stimulerar immunförsvaret - specifikt adaptivt - icke medfött - försvar - immunitet, ofta långvarigt skydd Vaccination liknar naturlig infektion! Passiv immunisering jämför: - gammaglobulin mot gulsot/hepatit A - tillförsel av färdiga antikroppar - antikropparna bryts ner, snabb kortvarigt skydd 4

Hur fungerar vaccination? Humoralt försvar Vita blodkroppar producerar skyddande antikroppar som angriper virus, bakterier eller bakterietoxiner Cellmedierat försvar Vita blodkroppar stimuleras som verkar celldödande direkt eller via signalsubstanser Immunologiskt minne Vita blodkroppar reagerar mot främmande ämnen som kroppen tidigare utsatts för Silfverdal SA. Vaccination ger bra immunsvar hos barn. LT 2008:1670 5

Vacciner Vacciner indelas i Levande försvagade Avdödade (inaktiverade) 6

Vacciner Levande försvagade vacciner Bakteriella - BCG (tuberkulos) Virus - MPR (mässling, påssjuka, röda hund) - Vattkoppor - Polio (oralt, OPV) - Rotavirus - Influensa nasalt 7

Vacciner Levande försvagade vacciner - problem Människor med nedsatt immunförsvar kan utveckla sjukdom (tex BCG*) Harmlösa varianter av patogener "ute i det fria" kan mutera och åter bli sjukdomsframkallande (tex OPV) *SCID/PKU 1 juli 2019 8

Vacciner Avdödade (inaktiverade) vacciner Helt, avdödat smittämne Ex: Inaktiverat poliovaccin (IPV) Kikhosta helcellsvaccin Influensa injektionsvaccin Hepatit A vaccin Delar av smittämne, s.k. subkomponent vaccin 9

Vacciner Subkomponent vacciner finns i olika grupper Protein vacciner Ex toxoidvaccin: toxiner från bakterier inaktiverats så att - de giftiga egenskaperna elimineras - egenskaper som stimulerar antikroppar kvarstår - ex Difteri, Stelkramp, Kikhosta (acellulärt*) Polysackarid vacciner Polysackarider från bakteriens cellvägg - ex Pneumokock 23-valent (serotyper) polysackarid vaccin *+1-4 ämnen fr bakteriens yta 10

Vacciner Subkomponent vaccinerna finns i olika grupper Konjugat vacciner Polysackarid från bakteriens cellvägg kopplas till ett bärarprotein; ökat immunsvar för små barn, immunologiskt minne - ex Hib- och Pneumokock 10/13 valent konjugat vaccin Rekombinant vacciner Genetisk rekombination t.ex. en del av ett virus DNA-sträng byts eller sätts in i en annan DNA-sträng - ex Hepatit B: en jästsvamp producerar ytantigen (HBsAg) 11

Ex olika pneumokockvacciner Polysackarid vaccin - polysackarid från bakteriens cellvägg Konjugat vaccin - polysackarid från cellväggen kopplade till ett protein Ej immunogent hos små barn Inget immunologiskt minne Inget booster-svar Påverkar inte bärarskap 23 av ett 90-tal serotyper - ex Pneumo 23 T-cells oberoende antigen Immunogent hos små barn Immunologiskt minne Booster-svar Påverkar bärarskap 10-13 av ett nittiotal serotyper - ex Prevenar, Synflorix T-cells beroende antigen 12

A. Polysackarid T-cells oberoende antigen - Pneumo 23 B. Konjugat T-cells beroende antigen - Prevenar - Synflorix Vaccines and vaccination N Engl J Med.2001; 345(14):1042-53. 13

Antikroppssvar och antigen Polysackarid T cells oberoende ag Konjugat T cells beroende ag 14

Vacciner Avdödade (inaktiverade) vacciner problem Framställa antigenet, dvs de delar av den patogena organismen som exponeras för immunförsvaret Ofta ges dessa delar tillsammans med adjuvans för att framkalla tillräckligt immunsvar Adjuvans Ämnen, tex aluminium, som förbättrar effekten genom att öka immunförsvarets förmåga att bilda antikroppar 15

Vaccination Primärdoser (primärvaccination) - de första doserna som ges med korta mellanrum - ofta 2-3 primärdoser, 1-2 mån avstånd mellan doser - immunitet (skydd) skapas Påfyllnadsdos (booster) - vaccination förnyas efter en längre intervall - ofta förnyelsedos efter minst 6 mån - de flesta vaccinationer behöver påfyllnadsdos/er - ger ett långvarigt skydd/immunsvar Grundvaccination Primärvaccination + en påfyllnadsdos = grundskydd 16

Vacciner Kombinationsvacciner Olika kombinationer av vacciner - ex 6-valent, 6 vacciner i ett kombinationsvaccin*: Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B Praktiskt, många färre stick än med monovalenta vacciner Antal doser med tillsatsämnen minskar Ingen immunologisk skillnad WHO: säkrast och effektivast Nackdel: monovalenta vacciner försvinner *InfanrixHexa, Hexyon (1/9-19) 17

Skydd på befolkningsnivå Flockimmunitet/Herd immunity Vaccinerade, dvs immuna - skyddar även ovaccinerade om de vaccinerade är tillräckligt många Mässling: 95% täckningsgrad (andel vaccinerade) krävs för att hålla sjukdomen borta 18

Heard immunity hur det fungerar (klicka på bild) theotheredmund (username on Reddit), 2017. https://www.reddit.com/r/dataisbeautiful/comments/5v72fw/how_herd_immunity_works_oc/ (accessed May 2018) 19

MPR Finland 30 år uppföljning Immunitet (skydd) avtar generellt med tiden Mässling 10 % seroneg, enstaka fall bland vaccinerade Vaccin är immunogent Påssjuka 20 % seroneg, flertal fall även bland vaccinerad x 2 Vaccin är mindre immunogent Röda hund 100 % seropos men låga titrar, mycket gott skydd Vaccin är immunogent 20

Död som kan förebyggas med vaccination Vaccination är den mest framgångsrika och kostnadseffektiva åtgärden för folkhälsan Globala vaccinationstäckning 2017: ca 85% (116 milj barn) 1,5 milj dödsfall skulle undvikas, om högre vacc.täckning 20 milj barn erhåller inte dos 3 av DTP - 60% av dessa barn lever i 10 länder: Afganistan, Angola, Kongo-Kinshasa, Etiopien, Indien, Indonesien, Irak, Nigeria, Pakistan, Sydafrika 13 milj barn, 1 på 10, erhöll inga vaccinationer 2016 http://www.who.int/immunization_monitoring/diseases/en/ 21

http://www.who.int/immunization/monitoring_surveillance/burden/vpd/surveillance_type/passive/big_dtp3_global_coverage.jpg?ua=1 22

Fakta om immunisering Global vaccinationstäckning 2016/2017 23

Kikhosta kan orsaka svår sjukdom hos spädbarn! Vaccinationer-kikhosta 24

Kikhosta i Sverige KIKHOSTAN HAR INTE FÖRSVUNNIT! Minskat dramatiskt i Sverige men finns - hos spädbarn som inte hunnit bli vaccinerade - hos ungdomar och vuxna som vaccinerats 25

Kikhosta Tre vaccindoser skyddar 80-85% Skyddseffekten av vaccination minskar efter 5 år Återinsjuknande kan ske - ca 6-7 år efter vaccination - ca 15 år efter sjukdom Ca 80 % är smittkällan egna kärnfamiljen - modern i 33 % - fadern i 24 % - syskonen i 22 % 26

Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn Folkhälsomyndigheten 2016 Försena inte första dosen ( ge vid 2½-3 mån) Diagnostisera och behandla kikhosta tidigt Ha en hög medvetenhet om och uppmärksamhet på att: - kikhosta förekommer fortfarande och kan vara livshotande för det ovaccinerade spädbarnet! 27

Ökning av kikhosta i Sverige Kokongstrategi tveksamt, kostsamt, omständligt vaccination av mamma/pappa på BB? vaccination runt omkring det späda barnet? Neonatal vaccination tveksamt, interferens? Vaccination av gravida - fungerar, är säkert - NY REKOMMENDATION 2019??? 28

Franklin D. Roosevelt Anna-Lena Löfgren 29

A hospital room in the US with patients in iron lungs in 1952 30

Polio vaccin 3 virustyper: 1, 2, 3 (WPV wild polio virus) Sverige använt inaktiverat polio trivalent vaccin, IPV Många länder har levande vaccin, OPV drp oralt polio vaccin OPV orsakar typ 2 cirkulerande vaccin deriverat poliovirus; cvdpv2 WPV 2 (1999) och WPV 3 (2012) är utrotade 2016 ersattes trivalent OPV med bivalent OPV (1, 3) + minst en dos av IPV 31

Polio vaccin The Global Polio Eradication Initiative 1988 WHO och UNICEF leder arbetet med att utrota Polio Bill Gates, Ban Ki-moon, David Cameron, Mia Farrow, Fernando Alonso Mål: utrota Polio 2023 2 endemiska länder: Afghanistan, Pakistan - vild poliovirus 32

1988: WHO Resolution to Eradicate Polio 1994: Amerika Polio free 2002: Europa Polio free 2014: 80% World Polio free 99% World Polio free Mål 2023 Polio utrotad 33

Polio Eradication Progress, 1988 2013 Certified polio-free regions (114 countries) Not certified but non-endemic (73 countries) Endemic with wild poliovirus ( 3 countries) The boundaries and names shown and the designations used on this map do not imply the expression of any opinion whatsoever on the part of the World Health Organization concerning the legal status of any country, territory, city or area or of its authorities, or concerning the delimitation of its frontiers or boundaries. Dotted lines on maps represent approximate border lines for which there may not yet be full agreement. WHO 2014. All rights reserved 7 Source: WHO/POLIO database, as of Jul 2014 34

Polio Polio fall har sedan 1988 minskat med 99,99%, - fr 350 000 till 22 fall (2017) Ex Indien vid en omgång av nationella vaccinationsdagar: - 640 000 vaccinkliniker, 2,3 milj vaccinatörer, 200 milj doser - 191 milj hushåll besöktes, 172 milj barn vaccineras! Rukhsar Khatoon, var det sista barnet som insjuknade i Indien (2011) 35

Polio now (länk) WPV wild-poliovirus cvdpv circulating vaccine-derived poliovirus 36

Polio CAR 2000-t Bild: L Dagson 37

Polio Sierra Leone 2000-t 38

Mässling Komplikationer Hög feber, feberkramper Lunginflammation, otit Encephalit Subacut scleroserande panencephalit (SSPE) - viktig orsak är nedsatt immunsystem 1v 2 år 1-3 dödfall av 1000 insjuknande 39

Mässling Vaccination minskat ant dödsfall med 80% sedan 2000 2000-2017 över 21 milj dödsfall bland barn undvikits tack vare vaccination en av de största hälsoeffekterna! Men Mässlingen ökar i Europa, länder kring östra medelhavet och Amerika pga av sämre vaccinationstäckning. Mässling orsakar globalt 110 000 dödsfall, fr a barn < 5 år 40

Mässling endemisk 1993: 342 000 fall i EU 2007: 7000 fall = - 98 % 2000: Stockholm 68 ungdomar, 20 sjukhusvårdas 2010: 31 000 fall, Bulgarien 22 000 (24 ) 2011: 37 000; Frankrike 15 000 fall (10 ) 2012: 25 000, Ukraina 13 000 fall, Rumänien* 4 000, (*Röda hund: 21 000 fall, 22 kong syndrom, 9 ) 2013: Uppsala/Stockholm, 17 pers, varav 12 i Uppsala län 2017: Stockholm och Västra Götalands, 17 resp 14 fall Italien, Rumänien, Ukraina stora utbrott 2018: 6 mån > 41 000 i Europa; kraftig ökning! 41

Mässling CAR 2000-t Bild: L Dagson 42

Rotavirus Hög sjuklighet RVGE rotavirusgastroenterit - vanligaste orsaken till allvarlig diarrésjd barn < 2 år 50 000 barn/år <5 åå, varav 30 0000 vårdas i hemmet, 14 000 besök PV och 3 700 AM, 2 100 barn vårdas sjukh. Vid svår uttorkning hjärninflamm., kramper, intensivvård Mycket sällan dödsfall - i de rika länderna Kan insjukna flera ggr men blir sjukast första gången 43

Rotavirus vaccin Levande försvagat, lindrig infektion, oftast ej märkbar ca 90 % skydd allvarlig RVGE, ca 75 % mot all RVGE Vaccinet ger ett gott skydd i minst tre år Dos 1 2 6-8 v 3 m - intervall minst 4 v före ålder: 12 v 16 v Örebro fr feb 2017 gratis vaccination - Nationellt program sept 2019! - läkarordination krävs ej längre! 44

Rotavirus När ska vaccination uppskjutas eller ställas in Tidigare invagination Obehandlad medfödd missbildning av magtarmkanalen Misstänkt svår immunbristsjukdom (PKU/SCID fr 1 juli) Barn, eller mor under graviditet, beh immunosuppr. lkm Reaktioner och biverkningar Kräkningar, diarré, feber, irritabilitet, snuva, buksmärta, gaser Invagination - mkt liten ökad risk kan inte helt uteslutas - 1-6 extra fall / 100 000 / år, oftast inom 7 d efter 1:a dos - bakgrundsincidens ovaccinerade 33-101 fall/100 000/år - oklart på sikt om vaccin påverkar incidens av invagination 45

BCG-vaccination till nyfödda BB/BVC - om barnet kommer att vistas i riskmiljö för smittspridning tex. resa till land med hög tb-förekomst ( 100/100 000) - aktuellt tb-fall i omgivningen (läkare: BCG, ev kemoterapi) 4 6 veckors ålder på BVC - Familj fr land med särskilt hög tb-förekomst (se lokalt PM) 6 månaders ålder på BVC - Övr nyfödda m familj fr land ökad tb-förek ( 25/100 000) PKU/SCID fr 1 juli sannolikt all BCG vid ca 6 v ålder Tab: Riskländer avseende Tuberkulos. FoHM 46

Riskländer Avseende Tuberkulos 47

Den nyföddes immunsystem Innehåller alla viktiga komponenter - men i små mängder jämfört den vuxne Expanderar snabbt efter födelsen, - fr a med hjälp av moderns tarmflora - däggdjur föds intill moderns anus för att plocka upp normal tarmflora Alltför hygieniska åtgärder bidrar till att gramneg bakterier koloniserar tarmen sent 48

Överföring av immunitet från mor till barn Antikroppar via placenta (aktiv överföring) Vissa antikroppar främjas t ex de mot mässling Antikroppar med hög aviditet främjas (bindningskraft) Anti-idiotypiska antikroppar förs över (binder till andra antikroppars specifika antigenbindningsplatser) 49

Överföring av immunitet från mor till barn Antikroppar via bröstmjölk (passiv överföring) Sekretoriskt IgA antikroppar - dominerande proteinkälla i kolostrum - specifikt riktad mot moderns tarmflora - förhindrar mikrober att invadera Nukleotider (tillväxt av lymfocyter) Lactoferrin (dominerande mjölkprotein, microbicidal) Antisekretorisk faktor ("anti-diarrhoeal lectin ) Oligosackarider (blockerar mikrober) Lysozyme, Lactadhesin m fl 50

Vaccinationsschema fr.o.m. 2016 (ändring HSLF-FS 2016:51) Barnhälsovård Ålder 3m 5m 12m 18m 5 Elevhälsa Årskurs 1-2 5-6 8 9 Vaccin DTP DTPIV dtp V IPV Hib PCV I II III IPV IV Kompletterande vaccination med PCV resp. HPV utökas till 6 resp.18 år. MPR MPR1 MPR II HPV HPV I + II Utökad ordinationsrätt för behöriga sjuksköterskor! Vägledning FOHM Vaccination barn och ungdomar 51

Antikroppar Amning Vaccina tion Silfverdal SA. Vaccination ger bra immunsvar hos barn. LT 2008:1670 52

Tidsgränser för vaccin HSLF-FS 2016:51 Vaccin mot Lägsta ålder Lägsta intervall mellan dos 1 och 2 dos 2 och 3 dos 3 och 4 dos 4 och 5 Difteri Stelkramp Kikhosta 2,5 mån 6 veckor 6 mån 3 år 5 år Polio 2,5 mån 6 veckor 6 mån 3 år Hib 2,5 mån 6 veckor 6 mån 3 år Pneumokocker 2,5 mån 6 veckor 6 mån Mässling Röda hund Påssjuka HPV 2-dos HPV 3-dos 12 mån 4 veckor 6 mån 1 mån 4 mån Vid avvikelser krävs läkarordination! 53

Prematura barn sårbara mot kikhosta Barn födda före v 32 En extra dos 6-val vaccin på nyföddhetsavd fr 6 v okorr. ålder. Födda <30 v + <32 v med samsjuklighet (instabila, andningsstöd) - övervakning 48 tim - kan få apné och bradykardi Forts vaccinationer på BVC enl. ord program (minst 4 v till dos 2) Barn födda vecka 32 och senare Vaccineras på BVC enl. ord program vid 3, 5, 12 mån okorr. ålder Oberoende av gestationsålder - Pneumokocker enl. ord program vid 3, 5, 12 mån okorr. ålder - BCG ges enl. ord. program vid okorrigerad ålder. -Rotavirus dos 1 ges fr 6 v okorr. ålder (bedömning av läkare) *FOHM rek 2019-01-14 54

Kompletterande vaccinationer HSLF-FS 2016:51 6 Barn upp till 18 års ålder skall erbjudas kompletterande vaccinationer - om de inte tidigare har vaccinerats i enlighet med vaccinationsprogrammet Från 2016 även - Pneumokocker (tom 5 år) - HPV (tom 18 år) 55

Vaccinationsschema From 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) En praktisk konsekvens av den nya regleringen är att sjuksköterskor som har behörighet att ordinera vaccin enligt program - nu även självständigt kan ordinera kompletterande vaccinationer Vaccination av barn och ungdomar vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer 56

Oplanerad resa före 3 mån ålder Forcerat schema DTP-POLIO-HIB-HB 6-10-14 v och 12 mån (3+1 schema) - och sedan enl. ordinarie program MPR tidigast fr 6* (9) mån (6-12 mån extra dos; 18 mån) - sjuksköterska kan ordinera MPR ner till 12 mån * off-label 57

Vaccindoser Om för liten dos - vänta 14 d, upprepa vaccination med rätt dos (kräver läkarordination) - endast fullständiga doser räknas Intervallen mellan doserna blir något längre - i regel inte ett försämrat anslag Däremot bör inte intervallen bli kortare 58

Kombination olika vacciner? Som regel gäller att: Flera avdödade och levande vacciner kan ges samma dag Avdödade vacciner eller ett avdödat och ett levande vaccin - kan ges med valfritt intervall oberoende av varandra Två levande vacciner* kan ges samma dag# eller med minst 4 veckors intervall mellan vaccinationerna * orala levande vacciner kan ges med valfritt intervall oberoende av varandra # MPR ska inte ges samtidigt med vaccin mot Gula febern 59

Som regel gäller att Efter BCG vaccination ska man vänta tre månader innan man ger annat vaccin i samma arm Efter blodtransfusion bör man vänta 3 mån med MPR (blod kan innehålla antikroppar, som försvagar effekten av levande vaccin) TST (PPD) kan sättas före/samtidigt med MPR - eller vänta med TST i 4 veckor efter vacc med MPR (TST-reaktion kan nedsättas av MPR) 60

Ofullständig grundvaccination med DTP-Polio - vad fortsätter man med? < 4 år: DTP-Polio-Hib-HB 4-12 år: DTP-Polio 13 år: kombinationsvaccin ej registrerade Monovalent Tetanus Polio Hib Hepatit B många stick, mer av tillsatser OBS! lokalt Örebro accepteras kombinationsvaccin! 61

Ofullständigt vaccinerade - hur forts? Barn som påbörjat vaccination i andra länder t.ex meningokocker - hur fortsätter vi? Medicinskt bör man inte avbryta en vaccinationsserie Hänvisa till vaccinationsmottagningar, eller andra vårdinrättningar, med erfarenhet av vaccination för fortsatt vaccination på egen bekostnad 62

Individuella vaccinationsprogram och planerade vaccinationer Kartlägga vaccinationsstatus och planera vaccination - tar tid! Räcker det med skriftliga ordinationer? - planerade skriftligt ordinerade vaccinationer är en hjälp - men ny bedömning måste göras före varje ny vaccination Vaccinatören är ansvarig för given dos 63

Vaccination av till Sverige inflyttade barn 64

Vaccination av till Sverige inflyttade barn - FOHM Hälsoundersökning ska erbjuds så snart möjligt Hälsoundersökningen sker normalt inte på BVC/Elevhälsan! Risken liten för spridning av infektionssjukdomar Åldersgrupp 0-5 år prioriteras - särskilt barn från konfliktdrabbade länder risken är stor att de är helt / delvis ovaccinerade Vaccinationerna ska ges enligt NVP 0-18 år HSLF-FS 2016:51 65

Vaccination - Sverige inflyttade barn Vaccinations program kan variera inom länder - barn som varit med i krig och/eller på flykt får kanske inte del av programmen Rikshandboken Barnhälsovård inkl Elevhälsan! WHO - uppdaterad databas om NVP i olika länder WHO:s lista anger senaste program - äldre barn kan vara vaccinerade på annat sätt ECDC NVP i olika europeiska länder. CDC - översättning länders vaccinationskort. 66

Frågor som bör ställas vid en vaccinationsanamnes av nyanländ 1. Har man kunnat följa landets vaccinationsprogram? WHO 2. Vad har barnet vaccinerats mot? 3. a. Vid vilka tidpunkter (ålder) har vaccin givits? b. Hur långt har det varit mellan doserna? c. Har boosterdos/er givits? 4. Hur många doser har givits? 5. a. Har MPR /vaccin enbart mot mässling givits? b. Före 12 mån? 67

Vaccination - Sverige inflyttade barn Oklart vaccinations status Flyktingbarn saknas ofta skriftliga upplysningar Skriftlig dokumentation inte alltid tillförlitlig - kan gälla ett annat barn, vara felaktig ålder? Föräldrar - vaccinationsstick under spädbarnsåret - i så fall vaccin mot difteri, stelkramp, ofta kikhosta Barn fått vaccination som droppar är polio BCG-ärr vanligen på vänster överarms utsida, - kan finnas t.ex. underarmens in/utsida - alla utvecklar inte ett BCG-ärr! 68

Vaccination - Sverige inflyttade barn Ofta bedömningsfråga om hur barnet är vaccinerat Osäker om vaccinerat - börja om! - doser och intervall som NVP Vid oklarheter ev antikroppar (T) - inte rutinåtgärd! Biverkningar ex. svullnad och feber kan förväntas - extra doser är inte förenat allvarliga biverkningar Ofullständigt vaccinerade barn 0-18 år ska kompletteras med vaccinationer som saknas enl NVP Därefter följer man det programmet i NVP 69

Vaccination av ofullständigt vaccinerade barn Tabeller med åldersgrupperade förslag för kompletterande vaccinationer och vaccination av ovaccinerad barn finns i vägledning FOHM Vaccination av barn och Ungdomar vägledning för vaccination enl föreskrifter och rekommendationer 70

Vaccination - Sverige inflyttade barn Difteri-stelkramp-kikhosta (DTP) I stort alla länder vacc. med 3 primärdoser under spädbarnsåret och ofta påfyllnadsdos småbarnsåren Mellan primärdoser (vanligen 3 st = våra 2 st) ska det vara minst en månad - och till första påfyllnadsdos minst 6 månader Mellan första påfyllnadsdos och nästa: minst 3 år Mellan övriga påfyllnadsdoser: minst 5 år 71

Vaccination - Sverige inflyttade barn Polio Oralt poliovaccin (OPV) används ofta i världen - behöver kompletteras med minst en dos IPV - OPV i övrigt likvärdigt med IPV Schema bör innehålla sammanlagt minst 4 doser: - minst två primärdoser och minst två påfyllnadsdoser - vid tre primärdoser minst 1 månads intervaller - vid två primärdoser minst 6 veckors intervall - minst 6 månader till första påfyllnadsdos - minst 3 år mellan första och andra påfyllnadsdos Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns v b. 72

Vaccination - Sverige inflyttade barn Haemophilus influenzae typ b (Hib) Vaccination erbjuds barn tom 5 års ålder under 12 månader - 3 doser med ordinarie intervall mellan 1 och 5 år: 1 dos Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns v b. 73

Vaccination - Sverige inflyttade barn Pneumokocker (PCV) Vaccination erbjuds barn tom 5 års ålder Under 12 mån: 3 doser med ordinarie intervall 1 och 2 år: 2 doser minst 1, helst 6 mån intervall Mellan 2 och 5 år: 1 dos (Prevenar13 ) eller 2 doser med minst 2 månaders intervall (Synflorix )? 74

Vaccination - Sverige inflyttade barn Mässling-Påssjuka-Röda hund (MPR) Låginkomstländer ofta enbart mässling före 1 år Mässling/MPR-vaccin före 12 mån upprepas dosen - 2:a dosen ges helst vid 12 mån (obs ej 18 mån) eller minst 1 mån helst mer än 6 mån efter dos 1 PRIORITERAS! 75

Vaccination - Sverige inflyttade barn HPV flickor födda 1999 och senare upp till 18 år - kan ofta planeras i ett senare skede 76

Vaccination - Sverige inflyttade barn Hepatit B (HB) HB-vaccin ingår ofta i hemlandet, vanligen tre - fyra doser Vaccinerad med tre doser HB-vaccin med minst 4 v intervall - behövs inga ytterligare doser (WHO) Kompletterande vaccination med endast HB-vaccin: tre doser, minst 1 mån respektive 5 mån intervall Om osäkert med minst tre doser HB så bör påfyllnadsdos ges Riskgr för HB fr land med >2 % förekomst av HB Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns v b. 77

Vaccination - Sverige inflyttade barn Bacillus Calmette-Guerin (BCG) BCG-vaccination om TST (PPD) neg Barn tillhör riskgr för tb om hushållsmedlem kommer från land med >25 fall/100 000 inv och år Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B BCG erbjuds normalt tidigast vid 6 mån ålder BCG erbjuds upp till 10 års ålder (lokalt Örebro) 78

Incidens Information och kommunikation Vaccination startar 7. Sjukdomsfall Vaccination Biverkningar 1. Oro bland allmänhet pga sjukdom 2. Ökad vaccination/täckningsgrad 3. Oro bland allmänheten över vaccinationssäkerhet 4. Minskad sjuklighet 5. Självgodhet med förlorat förtroende Image and content adapted from: Chen RT, Rastogi SC et al. The Vaccine Adverse Event Reporting System (VAERS). Vaccine 1994;12:542-50. 6. Utbrott ökad acceptans förtroendet återupprättas 7. Fritt från sjukdom/utrotad vaccination kan upphöra! 79

Tveksamma föräldrar Låt båda föräldrarna får tala, helst samtidigt Läkaren/sjuksköterskan lyssnar Be föräldrarna berätta, varför de är tveksamma Be dem ta reda på källan till oron (artikel etc) Informera om varje ifrågasatt vaccin var för sig och vilka sjukdomar de skyddar mot Risken att bli allvarligt sjuk av de sjukdomar vi vaccinerar mot är mångfalt större än att bli vaccinerad Berätta att smittor snabbt sprids om många saknar skydd 80

Tveksamma föräldrar Vid "nya frågor" rådfråga gärna barnhälsovårdsöverläkare/skolöverläkare eller annan sakkunnig läkare Samtalet kan kompletteras med skriftlig information och länkar (1177, FOHM) som föräldrarna kan läsa hemma Föräldrarna har bollen - ge dem betänketid! 81

Tveksamma föräldrar Om föräldrarna bestämmer sig för att inte vaccinera Gör klart att vi respekterar deras beslut - betona att de är lika välkomna till BVC/EH även om de avstått från att vaccinera. Dokumentera i journalen när information givits, vilka i familjen som var där samt om föräldrarna tagit ställning Det är föräldrarna som har ansvaret och BVC/EH kan fråga - viktigt att inte "tjata" om vaccination vid kommande besök Föräldrarna/eleven måste känna sig lika välkomna! 82

Kikhosta men inte för spädbarnen!

89

Vaccin funkar

Taking home message Framgångsrik. Vaccinationer är den viktigaste medicinska insats som gjorts för folkhälsan Hög vaccinationstäckning krävs för att sjukdom inte ska spridas i samhället ( heard immunity ) Kikhosta vaccin ger en kort immunitet och sjukdom finns kvar i samhället trots hög vaccinationstäckning Tveksamma föräldrar: - Lyssna - Be dem ta reda på källan till oron (artikel etc) - Hänvisa om vaccin till 1177, FoHM - Föräldrarna har bollen" - ge dem betänketid - Alltid lika välkomna 91

Länkar Rikshandboken, rikshandboken-bhv.se Vaccinationsprogram för barn, Folkhälsomyndigheten (pdf) Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se WHO: Olika länders vaccinationsprogram http://apps.who.int/immunization_monitoring/globalsummary EUVAC: Europas länders vaccinationsprogram vaccine-schedule.ecdc.europa.eu/pages/scheduler.aspx CDC: Översättning vaccinationskort andra länder cdc.gov/vaccines/pubs/pinkbook/downloads/appendices/b/foreign -products-tables.pdf 92

Länkar om barnvaccinationer Allied Vaccine Group, vaccine.org CDC Vaccines, cdc.gov/vaccines/vpd/vaccines-list.html Global Alliance for Vaccines and Immunization (GAVI) vaccinealliance.org/home/index.php Institute for vaccine safety (Johns Hopkins University) vaccinesafety.edu/ Vaccine Adverse Event Reporting System (CDC) cdc.gov/vaccinesafety/ensuringsafety/monitoring/vaers/index.html WHO Health topics Vaccines who.int/topics/vaccines/en/ WHO Global Vaccine Safety who.int/vaccines-diseases/safety/ 93

TACK för att ni lyssnade! 94