Vaccination av barn i barnhälsovården

Transkript

1 Vaccination av barn i barnhälsovården Arbetsgruppen barnvaccinationer Barnhälsovårdsöverläkarna Ann-Sofie Cavefors, Göteborg Kathy Falkenstein-Hagander, Skåne

2

3 Nationella barnvaccinationsprogrammet Något om immunologi Sjukdomarna vi vaccinerar mot Tillsatser i vaccin Biverkningar Tveksamma föräldrar

4 World Immunization Week

5 Om tillräckligt många är vaccinerade slutar sjukdomen att cirkulera: flockimmunitet

6 Vaccinationslag Sedan 1 jan 2013 SmL 2004:168, SFS 2012:452 Beslut om nya vaccin fattas av regeringen Vaccinationsregister Kostnadsfri Frivillig Skyldighet erbjuda komplettering till 18 år BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

7 Nationella vaccinationsprogram Allmänna program Det nuvarande barnvaccinationsprogrammet Särskilda program för riskgrupper Hepatit B; tuberkulos; pneumokocker; influensa

8 Utförande Sjuksköterska, som genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, eller godkänd likvärdig utbildning är behörig att ordinera och ge vaccination som finns i föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer angivna i SOSFS 2000:1 kan självständigt ordinera kompletterande vaccinationer i enlighet med de nya föreskrifterna Läkarordination vid avvikelser från det nationella allmänna vaccinationsprogrammet

9 Behörig sjuksköterska kan ordinera och ge vaccination som finns upptagna i följande föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51) Folkhälsomyndighetens rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp Folkhälsomyndighetens Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper (2016) Folkhälsomyndighetens Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper (2016) Folkhälsomyndighetens rekommendationer för profylax mot hepatit B, profylax med vaccin och immunglobulin före och efter exposition (2016) Folkhälsomyndighetens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Folkhälsomyndighetens rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus (HPV).

10

11 Källa: SLL

12 Vaccinationstäckning (%) bland 2-åringar Barnvaccinationer BHV Gullmarsstrand Cavefors

13

14 Typer av vaccin BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

15 Inaktiverade vacciner Bakteriella Inaktiverade TOXOIDER Difteri Tetanus Pertussis (acellulär) KOLHYDRAT Pneumokocker (23-valent) KONJUGAT H. influenzae typ B Pneumokocker (7,10,13-valent) Virala Helvirion IPV Hepatit A TBE Japansk B encefalit Rabies (för humant bruk) Delkomponenter Hepatit B Influensa

16 Levande vacciner Bakterier Bacillus Calmette Guérin Virus MPR Rotavirus Oral polio

17 Karakteristika vacciner Inaktiverade Huvudsakligen lokala biverkningar Biverkningar kommer omedelbart (inom tim) Utan booster begränsat skydd Levande Biverkningar = sjukdomssymtom Biverkningar efter en inkubationstid (7-10 dagar) Långvarigt skydd med fåtal doser

18 Grundvaccination inaktiverade vacciner Dos 1+2 priming Dos 3 booster Bara dos 1 Ingen boosterdos BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

19 Vaccinationsbegrepp inaktiverade vacciner Primärvaccination 2 eller 3 doser med 1-2 månaders intervall + Påfyllnadsdos efter minst 6 månader Grundvaccination

20 Ålder Vaccination mot Dos 3 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och pneumokocker I 5 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och pneumokocker II 12 mån 18 mån 5-6 år Åk 1-2 Åk 5-6 Åk 8-9 Dos I och II är primärvaccinationer

21 Ålder Vaccination mot Dos 3 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och pneumokocker I 5 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och pneumokocker II 12 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, hepatit B och pneumokocker III 18 mån Dos III, IV, V är boosterdoser och 5-6 år difteri, stelkramp, ger kikhosta, långvarigt polio skydd IV Åk 1-2 Åk 5-6 Minst 6 månader mellan dos 2 och 3 Åk 8-9 difteri, stelkramp, kikhosta V

22 Levande vacciner exempel mässling 2-10% av personer som fått två doser utvecklar inte skyddande antikroppsnivåer Genombrottsinfektioner kan förekomma efter endast en dos Behovet av MPR även till icke-immuna vuxna och till spädbarn inför utlandsresa? BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

23 Ålder Vaccination mot Dos 3 mån 5 mån Varför ges inte MPR vaccinet tidigare? 12 mån 18 mån mässling, påssjuka, röda hund I 5-6 år Åk 1-2 mässling, påssjuka, röda hund II Åk 5-6 Åk 8-9

24 Mässlingsutbrott i Europa: Susceptibility of infants too young to be immunized E. Leuridan et al. 2012, Vaccine

25 Vaccination av barn som reser före 6 månaders ålder Resmål? Resans längd? Tillhör barnet en riskgrupp? Aktuella utbrott? Vilka vacciner kan kombineras?

26 Vaccination av prematura barn Ökad risk för svår infektionssjukdom Vaccineras enligt sin kronologiska ålder I vissa landsting rekommenderas en extra dos vaccin vid 2 mån ålder Ordinarie vaccinationer vid 3, 5 och 12 mån BCG kan ges från v 36 Morris, Neonatal Vaccination: Challenges and intervention strategies, Neonatology, 2016

27 Förberedelse och smärtlindring Förberedelse Lugn Hållas i förälderns famn Sittande Amning eller glukos Avledning Taktil stimulans EMLA Rikshandboken, Förberedelse inför vaccination hur minskar vi smärta och rädsla

28 Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Allmänna programmet Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Invasiva pneumokocker Hemofilus Influenze typ B Mässling Påssjuka Röda hund Humant papillomvirus (HPV) Särskilda programmet Hepatit B Tuberkulos Pneumokocker Influensa Regionala program Hepatit B Rotavirus BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

29

30 Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10 % BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

31 Tetanus - stelkramp Clostridium tetani finns i jord och i tarm hos djur Sporer i jord infekterar sår Toxinbildande bakterie Individuellt skydd Neonatal tetanus BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

32 Stelkrampsvaccination vid sårskada Om barnet följt vaccinationsprogrammet behövs inte påfyllnadsdos Om påfyllnadsdos är indicerad; Ge kombinationsvaccin (difteri, stelkramp, ev pertussis och polio BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

33 Polio Fekal-oral smitta förorenat vatten kontaktsmitta Barn under 5 år drabbas huvudsakligen Feber, huvudvärk, illamående, kräkning, förlamning En av 200 leder till pares 5-10 % av barn med pares dör pga andningsförlamning Minskning 99% globalt mellan 1988 och 2012 Post polio-syndrom BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

34 Haemophilus influenzae typ b Smittar via kontakt och droppsmitta ÖLI, otit, pneumoni Epiglottit, meningit, sepsis Före vaccination insjuknade 1 barn av 200 under 5 års ålder i Sverige i invasiv infektion Dödlighet 2-3 % Hörselskador 20 % Andra neurologiska resttillstånd 2-5 % BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

35 Pneumokocker Friska bärare, vanligast hos barn Pneumoni, otit, sinuit Sepsis, meningit Mer än 90 serotyper typer orsakar de flesta invasiva infektionerna Resistens mot antibiotika Incidens av invasiv pneumokockinfektion bland barn under 5 år Bild: Folkhälsomyndigheten

36 Påssjuka Feber, svullnad av spottkörtlar, orkit/ooforit, andningspåverkan, pankreatit Komplikationer Sterilitet är mycket sällsynt Meningit 10 %, kan ge nedsatt hörsel Dödsfall 1 per

37 Rubella Kongenitalt rubellasyndrom 90 % risk första 10 veckorna % risk vid 16 veckor Sällsynt efter 20 veckor Solidaritetsvaccination BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

38 Kikhosta är mycket smittsam För spädbarn en allvarlig sjukdom förkylningssymtom och hosta som successivt blir mer intensiv kikningar och andningsuppehåll Kräkningar ev. komplikationer med lunginflammation och hjärnpåverkan ube.com/watch?v =S3oZrMGDMMw BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

39 januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli Antal fall 180 Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 2007 juli BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

40 Kikhosta förekommer trots vaccination Varken vaccination eller sjukdom ger ett fullständigt och livslångt skydd Vaccination: Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter första dosen vaccin, vid 2, 5 3 månaders ålder % skydd uppnås efter tredje dosen vaccin När barn under tre månader får kikhosta: Fyra av tio får någon komplikation (ofta apné, dvs andningsuppehåll) Sju av tio läggs in på sjukhus (av dessa har nästan alla apné) Åtta av tio har attackvis hosta under 21 dagar eller längre

41 Det är möjligt att förebygga fall av svår sjukdom i kikhosta hos spädbarn Erbjuda vaccination i tid Diagnostisera och behandla kikhosta tidigt Uppmärksamma att kikhosta förekommer och är allvarlig för spädbarn

42 Infografik: Henrik Mellström Dahlgren, Smittskydd Västra Götaland

43 Vaccin skyddar mot mässling All hälso- och sjukvårdspersonal ska ha skydd mot mässling Låt inte barn och familjer vänta i allmänt väntrum vid misstanke om mässling För flockimmunitet krävs att över procent är immuna Personer födda kan ha ett ofullständigt skydd

44 Measles notification rate feb jan

45 Mässling i Rumänien Jan april 2017; 4793 fall, 21 dödsfall ff4cb1b568&Source=http%3A%2F%2Fecdc%2Eeuropa%2Eeu%2Fen%2Fpress%2Fepidemiological%5Fupdates%2FP ages%2fepidemiological%5fupdates%2easpx#sthash.cvkvbdfn.dpuf

46 Hepatit B prevalens

47 Rotavirus Hög smittsamhet Låg infektionsdos Komplikationer ca 10 % (Dehydrering, hyperton dehydrering, kramper, encefalit) Vaccinet ges som droppar i munnen Levande försvagade virus Lindriga biverkningar Invagination mycket sällsynt OBS immunbrist

48

49 Infografik: Henrik Mellström Dahlgren, Smittskydd Västra Götaland

50 Tuberkulos Aktiv Positiv tuberkulintest ( PPD ) eller positivt IGRA Kliniska symptom Röntgenologiska eller andra objektiva fynd Inflammatoriska parametrar Kan smitta - Barn smittar inte Behandling 6 mån som rutin Latent Positiv tuberkulintest ( PPD ) eller positivt IGRA Inga sjukdomssymtom Normal röntgen Normala labdata Smittar inte Behandlas oftast hos barn och unga

51 BCG-vaccin Levande försvagat vaccin, OBS immunbrist Ges i allmänhet vid 6 månaders ålder Barn över 18 månader och/eller risk för att ha smittats; TST eller IGRA innan vaccination Bra effekt mot de svåraste formerna av TBC hos spädbarn Aldrig revaccination

52 BCG = Vaccin mot tuberkulos Till barn som har ökad risk för smitta Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt. Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd med den behandlande läkaren när det gäller eventuell kemoterapi och tidpunkten för BCG). Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från ett land med ökad tuberkulosförekomst Planerad vistelse i ett land eller område med hög tuberkulosförekomst om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen Barnvaccinationer BHV Gullmarsstrand Cavefors

53 Riskländer för tuberkulos digheten.se/documents/s mittskyddsjukdomar/vaccinationer/l ander-med-okad-eller-hogforekomst-av-tuberkulosenligt-who.pdf untry/data/profiles/en/

54 Tillsatser i vaccin

55 Definition Vanliga tillsatser: Aluminium Stabilisatorer Odlingsmedium Formaldehyd Icke längre förekommande tillsats: Kvicksilver

56 Aluminium Aluminium är den vanligaste metallen i marken Livsmedelsverket 2006: aluminium i modersmjölksersättning och barnvälling: låga halter under 400 µg/l Drygt 2 dygnsmängder modersmjölksersättning ger samma aluminiumdos som en dos vaccin Europeisk gränsvärde för dricksvatten 100 µg/l BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

57 Aluminium som adjuvans Höja vaccinets förmåga att stimulera kroppens antikroppsbildning Finns i de flesta bakteriella vacciner i mkt små mängder Kan ibland ge lokala överkänslighetsreaktioner röda kliande knutor som riskerar att återkomma vid ny aluminium-exposition. Kombinationsvacciner enda sättet att minska mängden aluminium från vacciner BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

58 Netterlid, 2010

59 Riktlinjer för barn med aluminium allergi 1. Barn som har slutat klia på låret/armen Ge DTP boostern enligt barnvaccinationslprogrammet Injicera inte i låren/eller den arm där reaktionen funnits 2. Barn som fortfarande har klåda på låret/ armen Det är inte farligt att ge vaccinet (typ IV) Risken för nya kliande noduli kan vara ökad Avvakta är ett alternativ BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

60 Stabilisatorer Kan vara socker, aminosyror eller proteiner Skyddar vaccinet från värme och i frystorkningsprocessen Frystorkade vacciner behöver bulk matrix Exempel Sackaros (Act-HiB) Natriumglutamat (BCG) Gelatin, albumin (MMR-vax-pro) BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

61 Odlingsmedium Virus/bakterier odlas i odlingsmedium Innehåller näringsämnen och antibiotika I inaktiverade vacciner kan finnas rester av odlingsmedium I levande vacciner finns odlingsmedium för virusen ska kunna leva Exempel MPR kycklingembryo fibroblaster humana lungfibroblaster BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

62 Konserveringsmedel Bacteriocida/-statiska och inaktiverande egenskaper Kvicksilverinnehållande Thiomersal ingår inte i några vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet kvicksilverfritt sedan Även vaccin mot vattkoppor, rotavirus, influensa och TBE är kvicksilverfria BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

63 Formaldehyd Används för att döda virus i inaktiverade vacciner försvaga toxiner i toxoidvacciner Mycket låga doser Frisätts från möbler och tobaksrök: En bebis andas in lika mycket formaldehyd som i en dos vaccin av att vistas inomhus 4-40 timmar BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

64 Rapportering av biverkningar

65 Hög feber Feber >40 C är en oväntad reaktion Viss kontrovers kring paracetamol efter vaccination (Läkartidningen 25 26/2013) Bra att söka vård och utesluta annan orsak till höga febern Ingen kontraindikation för framtida vaccinationer Kunskapscentrum för Barnhälsovård BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

66 Hög feber Hög feber (>40 C) eller ihållande gråt i >3 timmar efter vaccination enligt tillverkaren kontraindikation inför nästa dos Bedömning av ansvariga läkaren vaccinationsserien kan fortsättas (om det inte finns några särskilda omständigheter som talar emot det) Källa: Vaccination av barn - Socialstyrelsen Kunskapscentrum för Barnhälsovård BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

67 HHE Hypotonisk hyporesponsiv episod Triad Plötsligt insättande slapphet Bristande kontakt Blekhet eller cyanos Debut: 3-4 timmar efter vaccinationen Duration: 6-30 minuter Vanligast efter första dos Inga resttillstånd rapporterade Vaccine 2007 Kunskapscentrum för Barnhälsovård BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

68 HHE rapporter till läkemedelsverket Infanrix-Hexa 16 (305) Prevenar 13 9 (154) Synflorix 9 (133) Tetravac 2 (122) Priorix 0 (112) Mycket mindre vanligt efter acellulärt jämfört med helcells-pertusssisvaccin! Kunskapscentrum för Barnhälsovård BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

69 Allergi och vaccination Allergiska barn bör vaccineras enligt gängse rutiner med två undantag: Det föreligger en specifik allergi/överkänslighet mot någon vaccinkomponent. Uttalat allergiska barn som tidigare reagerat med anafylaktiska tillbud eller andra svåra symtom i samband med injektioner. Barn som tillhör någon av dessa undantagsgrupper bör remitteras till allergikunnig läkare för bedömning och eventuell vaccinering. BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

70 Anafylaktisk reaktion - rapporter MässlingPåssjukaRödaHund vacciner: Priorix 1 MMRvaxPro 0 4-valenta 0 5-valenta 0 6-valenta 4 Pneumokockvaccin 1 Kunskapscentrum för Barnhälsovård BLFs arbetsgrupp barnvaccinationer 2017

71

72 Autism? Påverkas det naturliga immunförsvaret? Varför så många vaccin samtidigt? Bieffekter? Varför så tidigt? Kan man ge ett vaccin itaget?

73 Stadier i vaccinutveckling Chen, Epidemiol Rev 1996;18:99-117

74 Om du skulle behöva information om vaccinationer mot barnsjukdomar, var skulle du då vända dig/söka information? Sökmotor på internet 58 BVC Vårdguiden 46 Vårdcentral 40 Smittskyddsinstitutets hemsida 22 Vänner/bekanta 20 Socialstyrelsens hemsida Läkemedelsverkets hemsida Sociala forum på internet Media Vaccinationer och vaccinationsprogramku nskap, attityder och informationsbehov. Undersökning av Ipsos på uppdrag av Socialstyrelsen. Stockholm: Annat 4

75

76 Tilltro till vaccination

77