Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Transkript

1 Marta Granström MTC, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman 1

2 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (1) LEVANDE, FÖRSVAGADE (ATTENUERADE) Bakteriella Oral tyfoid (genetiskt inaktiverad) Virala MPR Gula febern Oral polio Rotavirus Varicellae Bacillus Calmette Guérin (BCG) Vaccinia 2

3 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (2) Avdödade (Helcell och helvirion) Bakteriella (pertussis) del av oralt kolera vaccin helvirion IPV hepatit A rabies (för humant bruk) TBE Japansk B encefalit 3

4 4 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (3) Avdödade, subenhet (Delkomponent) Bakteriella Virala TOXOIDER difteri hepatit B tetanus pertussis (acellulär) KOLHYDRAT meningokock (A, C, Y, W135) pneumokock (23 valent) tyfoid ("Vi" antigen baserad) KONJUGAT H. influenzae type b (Hib) S. pneumoniae (7, 10, 13 valent) N. meningitidis (A, C,Y,W135 + B) influensa A och B (split och subunit) HPV (VLP)

5 Sammanfattning av skillnaderna mellan levande och avdödade vacciner Levande, typ MPR biverkningar av typ sjukdomssymptom biverkningar kommer efter en inkubationstid (7-10 d) kraftig neutralisation av specifika antikroppar ger långvarigt skydd med fåtal doser Avdödade, typ DT biverkningar omedelbart (inom tim) huvudsakligen lokala biverkningar liten eller ingen påverkan av specifika antikroppar skydd av begränsad varaktighet booster 5

6 HELVIRION JÄMFÖRT MED SUBUNIT Helvirion och virus-lika partiklar (VLP) fungerar utan adjuvans t ex IPV, HAV, HBV, HPV (även om somliga har adjuvans) långvarigt (livslångt?) skydd Subunit vacciner kräver adjuvans (för priming) t ex D, T, ap, konjugatvaccinerna kräver upprepade booster doser (utan naturlig booster) 6

7 VAD SKALL VACCINER SKYDDA EMOT? Avgörs av typen av infektion! 1. Akuta infektioner utan kronisk fas De flesta av våra infektioner och därför vacciner: - Avdödade/subunit vacciner - Levande, försvagade t ex MPR (orsakar subklinisk infektion) 7 Vid dessa infektioner krävs endast skydd mot klinisk sjukdom! - De vacciner vi har ger skydd mot sjukdom - Smitta utan klinisk sjukdom = naturlig booster

8 VAD SKALL VACCINER SKYDDA EMOT (2)? 2. Infektioner med en kronisk/persisterande/latent fas VLP vacciner som fungerar bra: HBV och HPV Vid dessa sjukdomar krävs skydd mot infektion! Ställer högre krav på vaccinerna 8 Nödvändigt då immunsystemet inte kan göra sig av med en kronisk/persisterande/latent infektion

9 VAD SKALL VACCINER SKYDDA EMOT (3)? 9 Levande vacciner mot sjukdomar med en kronisk fas 1. BCG -gott skydd mot klinisk sjukdom - endast kortvarigt skydd mot kronisk infektion (=latent TB) -BCG grundad på en M. bovis =ger ej latent infektion hos människa -effekten grundad på kors-skydd = mindre effektivt 2. Varicellae vaccinet -gott skydd mot primärinfektionen = varicellae -inget skydd mot latent infektion (=herpes zoster). -fungerar genom att orsaka en subklinisk infektion (såsom MPR) men ger däremd en latent, kronisk infektion = båda nackdelarna med levande vacciner mot sjukdomar med en kronisk fas

10 PRINCIPER FÖR IMMUNISERING Vaccination och immunisering är inte synonymer! För att en vaccination skall resultera i immunisering måste två villkor vara uppfyllda: 1. Immunogena vacciner 2. Adekvat immuniseringsschema 10

11 principer för immunsvar mån

12 IMMUNOGENA VACCINER +ADEKVATA VACCINATIONSSCHEMAN PRIMING (T-cells svar=immunologiskt minne) Det väsentligaste! Håller individen ifrån intensiven och vid liv Antikroppssvaret (B-cells svar) hos en primad individ kommer igång på 3-4 dagar jämfört med 3-4 veckor hos en antigen-naiv (oprimad) = mildare sjukdom även vid genombrott 12

13 HUR LÄNGE VARAR DET IMMUNOLGISKA MINNET EFTER PRIMING? 13 Inga bra studier men varierar troligen med vaccinets immunogenicitet Kortare efter 1:a booster dosen än efter andra/upprepade booster doser Längre efter priming av immunologiskt mogna individer än för omogna spädbarn Längre T>D>aP I kombinationsvacciner avgör den svagaste länken timingen för behovet av boosterdos

14 HUR MÅNGA DOSER FÖR PRIMING? Avgörs av 3 faktorer: Individens immunologiska kompetens Immunologisk omognad (< 2-3 års ålder) Immunsuppression (sjukdom eller behandling) Immunologiskt åldrande Vaccinets immunogenicitet Vaccinets reaktogenicitet 14

15 PRIMING DOSER 1 dos kan räcka för immunologiskt mogen men inte åldrande individ T ex HAV, HPV (nya schemat) Fler doser eller högre dosering kan behövas Immunologiskt omogna (ju yngre desto omognare) Immunsupprimerade Äldre 15

16 BOOSTER DOSER, ANTAL OCH INTERVALL Behovet av booster doser varierar med vaccinet Bäst boostersvar erhålls efter minst 6 mån efter priming doserna men gärna upp till 12 mån 16 Accelerad schema med booster efter 4 månader fungerar men ger sämre svar

17 17 Sammanfattning av immuniseringsprinciper Immunisering en samverkan mellan immunsystemets olika delar "priming" dosernas uppgift är att inducera ett immunologiskt minne (T cells beroende) det långvariga antikroppsskyddet erhålles efter booster (B cells svar) ett optimal skydd erhålles med ett immunologiskt minne + ett högt antikroppssvar