Skola för hållbar utveckling

Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se 1

Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: Grundskola 7-9 Tegs centralskola Skolans län: Västerbotten Skolans kommun: Umeå Skolans kommunkod: Skolans gatuadress: Målargränd 15 Skolans postnummer: 90431 Skolans postort: Umeå Skolans telefonnummer: 090-161038 Skolans e-post: l Skolans hemsida: www.skola.umea.se/tegscentra Kontaktperson Namn: Helena Björnwall Åström Telefon: 090-165301 E-post: helena.bjornwall@umea.se Rektor/förskolechef Namn: Helena Björnwall Åström Telefon: 090-165301 E-post: helena.bjornwall@umea.se 2

1. Delaktighet Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har organiserat verksamheten så att alla barn, elever och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med delaktighet: - På alla agendor finns punkten "hållbar utveckling" med (på arbetsplatsträffar, klassråd, skolråd, elevrådsmöten, personalkonferenser mm) - I alla frågor strävar vi efter ett hållbarhetsperspektiv, dvs att alltid fråga oss "hur bidrar detta till en mer hållbar utveckling?" - Vi har strukturerat vår kommunikation så att det blivit tydligare för alla (elever, personal och föräldrar) vilka våra förutsättningar för arbetet med HUT är, vilket lett till en ökad känsla av delaktighet. Detta innefattar t e x vår hemsida, brev från rektorer till vårdnadshavare, gemensamma sändlistor och regelbundna föräldraråd. - Vi har våra HUT-mål på vår hemsida så att föräldrar och elever lätt kan ta del av dem och komma med synpunkter till förbättringar. Vad har fungerat bra? Arbetet med källsortering är i stort sett införlivat.vi har nu även återvinningsbehållare för plast och batterier i vårt soprum, och kompletterat med plaståtervinning även i personalrummet. Strukturen för kommunikation och möjlighet till delaktighet har klart förbättrats. Vi har jobbat mycket med IKT delvis i syfte att skapa en mer miljövänlig undervisning med besparing gällande pappersåtgång, minskade kostnader för t ex kopiering, energiförbrukning etc., men också för att förenkla kommunikationsvägarna och på så vis öka möjligheten till delaktighet. Hur kommer ni att arbeta vidare med att utveckla ert arbete gällande delaktighet? Allt ovanstående pågår och kan givetvis utvecklas ytterligare, men vi upplever att begreppet hållbar utveckling på ett mer naturligt sätt finns med oss i allt vi gör nu. Det är inget tidsbegränsat projekt utan en del av vårt sätt att bedriva skola och förhålla oss till vår omgivning. Miljö- och framtidstänk är en av våra hörnpelare och inbegriper all personal, alla elever och deras föräldrar. 3

2. Ny personal Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med ny personal. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med ny personal: - Vid anställningstillfället ansvarar rektor för att informera om skolans arbete med hållbar utveckling. Rektor utser också vilken lärare som ska fungera som mentor för den nyanställde. - Den utsedde mentorn (lärare som genomgått mentorsutbildning) ansvarar för att nyanställd personal samt personal som kommer tillbaka från tjänstledighet informeras. Detta sker på för ändamålet avsatt tid. Skriftlig information finns att tillgå i "Handbok Teg" samt på skolans hemsida. I "Handbok Teg" finns mappar med rubrikerna "Hållbar utveckling" samt "Ny på skolan". - Tiden för handledning/introduktion fastställs i samråd med rektor. - Utvecklingsledaren för arbetslaget informerar ny personal inom laget om klassernas konkreta arbete för hållbar utveckling. I denna information ska berörd personal också informeras om var i hållbarhetsarbetet laget befinner sig. Vad har fungerat bra? Allt ovanstående Hur kommer ni att fortsätta arbeta med att utveckla rutiner för ny personal? Vi håller på att se över möjligheterna till att fördjupa begreppet kollegial handledning på vår skola, därr alla aspekter av yrkesrollen (främst som pedagog men även andra yrkesgrupper) ska ingå. Ska man arbeta hos oss måste man veta vilken inställning och vilka mål som gäller inte bara för vår huvdsakliga verksamhet utan även för hållbar utveckling. Den som handleder en ny kollega ska också noggrant beskriva detta och ge stöd i hur man som vuxen ska vara en förebild i hållbarhetstänket. Rektor har också ett stort ansvar i att vid anställning gå igenom vårt fokus på HUT och hur vi praktiskt arbetar med detta - den personal som rekryteras ska också kunna visa på ett synsätt som stämmer överens med vår värdegrund. 4

3. Kompetensutveckling Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med kompetensutveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med kompetensutveckling: - Heldag för hela kommunen med tema HUT Nätverksdeltagande i hållbar utveckling, bl a en "metodfestival" där vi fått ta del av många givande seminarier med föreläsare från hela landet som berättat om sina satsningar om HUT. Personalombud har utsetts för deltagande i dessa nätverksträffar, även rektor ingår i denna grupp. Rektor ska garantera att personal skapas förutsättningar att delta i kurser kring HUT och andra kompetenshöjande aktiviteter. Kompetensutveckling som har genomförts under de senaste läsåren: Kurser och föreläsningar för personal och elever, t ex i utomhuspedagogik med hjälp av Naturskolan, föreläsningar för all personal om jämställdhet och för elever i flickoch pojkgrupper, Friends-utbildning, kamratstödjarutbildning och elevråds- och elevskyddsombudsutbildning. Deltagande i konferenser som stärker kompetensen i hållbar utveckling. Utbildning i bl a SET för att kunna införa Livskunskap på schemat fr om ht -10 för några pilotklasser. Målsättningen var att på sikt kunna arbeta med Livskunskap på bredare front, men i dagsläget har vi valt att prioritera andra former av social träning. Vi har kraftfullt satsat på att kompetenshöja oss i användandet av IKT, på flera fronter. Vi använder oss bl a av ett digitalt system för individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen mm. Där kan lärare, föräldrar och elever aktivt gå in och läsa, skriva och få överblick över elevens lärande. Vi har även inför Google som system för ökad delaktighet och effektivitet. Vad har fungerat bra? IKT-satsningen är det vi jobbar mest med just nu, likaså nätverkssamarbetet kring HUT. Där fokuserar vi på att skapa en röd tråd i skolområdet så att våra elever följer en bestämd linje gällande 5

HUT - i samtliga årskurser ska man jobba med gemensamt bestämda arbetsområden på samtliga skolor i skolområdet. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med kompetensutveckling? Vi kommer att fortsätta med IKT-spåret, bl a med ökade satsning på e-läromedel och fortbildning kring användning av dessa. I skolområdet satsar vi på att stärka förutsättningarna för deltagarna i HUT-nätverket så att de ges tid att arbeta med all personal i den utsträckning som krävs för att skapa förändring. 6

4. Samverkan med omvärlden Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har informerat och delat med er av era erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och hur samarbetet med omvärlden har fungerat. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med samverkan med omvärlden: - Naturskolan har arbetat med vissa elevgrupper kring t ex skolskogen. - Vissa klasser har arbetat med näringslivet i projekt som "Future City" och "Framtidsstaden" där man skissar på hållbara samhällen ur bland annat energiperspektiv. Vi har haft besök av UMEVA som resonerade runt tankar kring vatten och avfall nu och i framtiden, självklart ur ett hållbart perspektiv. - Studiebesök på Umeå Energi. - WWF har utsett Umeå som en av 10 städer som ska ingå i konceptet "Earth Hour City Challenge" och handlar om stadens satningar på energi, klimat och framtid. Projektledare i Umeå är energi- och klimatstrategen Johan Sandström, Naturskolan koordinerar arbetet i skolan och planerar tillsammans med Johan och WWF stadsturnén i samråd med deltagande skolor. Tegs central är en av dem. - Vi har ett aktivt Skolråd, dvs föräldrasamverkan där vi två gånger per termin har träffar med vuxenrepresentanter från samtliga klasser i skolan. Där har vi fokuserat en hel del på Lärande för Hållbar utveckling och i detta ingår t ex vår breda satsning på IKT, men vi har även jobbat med planering av föräldraföreläsningar kring ungdomars fritid och vikten av drog- alkohol- och rökfri högstadietid. Inom HUT ser vi att det finns mycket att göra inom området hållbar tonårstid och tillsammans med föräldrar, polis, socialtjänst, kyrkan och andra aktörer arbetar vi för att stärka de positiva alternativ som finns för ungdomar. Vad har fungerat bra? Allt ovanstående Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med samverkan med omvärlden? I samband med att Umeå har valts till kulturhuvdstad under 2014 kommer vi i skolan att samverka med kommunens olika instanser för detta på många sätt, bl a under invigningen den 31 januari. Vi använder också den statliga satsningen Skapande skola och har inom ramen för detta t ex bjudit in en författare som ska tala om mångfald för alla våra elever. Under detta läsår har Tegs centralskola blivit utvald att samarbeta med den skola i Umeå som ansvarar för förberedande undervisning för nyanlända elever, och detta projekt kommer sannolikt att utmynna i att vi blir mottagande enhet för elever i åk 7-9 fr o m ht-14. Detta kommer på många sätt att utveckla vår verksamhet och göra den mer mångfacetterad vilket vi ser fram emot med spänning och entusiasm! 7

5. Måluppfyllelsen (valfritt antal) Beskriv hur ni under de senaste tre år som ni har haft utmärkelsen har arbetat med måluppfyllelse kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: 1) Förbättrad hälsa och livsstil Så här har vi arbetat med målet: - Vi har samarbetat med Tobaksfri Duo för att minska tobaksanvändningen och satt som mål att bli en helt tobaksfri skola - Vi vill minska alkoholbruket bland elever och arbetar aktivt tillsammans med polis, socialtjänst och föräldrar kring detta. Bkland annat har vi infört s k orosmöten för föräldrar när vi upplever att det finns uppmärksammat något som tyder på ökad användning av alkohol, tobak eller droger. - Utvecklat ADNT-undervisningen så att den idag omfattar information om aktuella droger. - Förtydligat sambandet mellan god hälsa och livsstil i undervisningen i idrott och hälsa - - Fortbilda personal i preventionsprogram som SET och Ledarskap i klassrummet - Erbjuder prevemtionsprogrammet Effekt till alla föräldrar årligen i sambans med höstens föräldramöten. Vad har varit bra? Allt ovanstående, förutom att vi valt bort SET och Livskunskap på schemat. Vi har istället valt att fokusera på jämställdhet med hjälp av materialet "Machofabriken". Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Vi planerar att utbilda hälsoinspiratörer från alla personalgrupper för att förbättra personalens hälsa och mående. Vi satsar på positiv förstärkning i form av sociala mål för både personal och elever, t ex arbetslagsdagar och trivselhöjande aktiviteter. Vårt andra mål: 2) Att tydliggöra elevernas kunskapsutveckling Så här har vi arbetat med målet: Vi har tidigare haft ett bredare tänk runt HUT än vad vi har nu, vilket har inneburit att vi jobbat med kunskapsutveckling i allmänhet (inte bara runt HUT). Därför har vårt arbete med betyg och bedömning, formativ bedömning, matriser etc stått i fokus. Där har vi tillsammans med våra f-6 skolor i området satsat mycket på att skapa en röd tråd för våra elever så att de får en likvärdig bedömning och likvärdiga förutsättningar att utveckla sina kunskaper. Vad har varit bra? Att fördjupa sig gemensamt i skolans styrdokument och få ett gemensamt synsätt har skapat en samhörighet och en "tyngd" hos pedagogerna. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vi tänker nu att kunskapsutvecklingen runt HUT ska bli mer synlig och även den gemensam. I skolområdet ska vi ta fram en plan för vad vi arbetar med kring HUT i de olika årskurserna och sedan utarbeta konkreta verktyg för detta. Vi har representanter i kommunens HUT-nätverk som blir nyckelpersoner i detta arbete. Prao-tiden kan bli ett tillfälle för eleverna att kolla upp hur de arbetsplatser de gör praktik på strävar mot hållbar utveckling. I och med att de får med sig frågeställningar kring detta och får redovisa efteråt skapas diskussionstillfällen om hur olika företag/arbetsgivare fokuserar på hållbarhet. 8

Vårt tredje mål: 3) Att hushålla bättre med våra resurser Så här har vi arbetat med målet: - Personellt genom att t ex utveckla kollegial handledning - Införa mentorskap för ny personal angående HUT-frågor - Handlingsplan för minskad arbetsbelastning - Materiellt genom t e x källsortering, återvinningsstationer mm Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vi kan ytterligare förstärka våra ansträngningar kring resurshushållning gällande t ex energiförbrukning. Kollegial handledning planeras att successivt införas med start våren 2014. Vårt fjärde mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vårt femte mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 9

Förnyad ansökan 6. På vilket sätt har barnen och eleverna gjorts delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling. (Skriv i det grå fälten. Det expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med Hållbar utveckling Vi har jobbat med projektet "Future City" i 6 år. Projektet är helt ämnesintegrerat och just hållbarhet har under åren återkommit och blivit mer och mer centralt. I år så är det helt centralt och genomsyrar hela projektet. Vi jobbar i ämnesgrupper och går in och ut i projektet samtidigt som ordinarie undervisning löper på som vanligt. För att få se delar av de mål som vi jobbar runt; se Future Citys hemsida, länk nedan. http://futurecity.nu/samhallsbyggare/hallbar-stadsutveckling/ Just nu jobbar vi på med att med IT-pedagogens stöd konkretisera tankarna runt klassens framtida stad/förort genom att bygga den virituellt. Detta med hjälp av programmet Mine Craft på datorn. - Vi arbetar med materialet "Vår stad" under början av vårterminen, och planerar en redovisning där alla elever kan vara delaktiga (se mer om detta under rubrik 4) - Samtliga elever får i åk 8 tillfälle att hjälpa till i vaktmästeri, matsal och städ för att på så sätt få en ökad förståelse för hur viktigt det är att alla tar ansvar för hur vi tar vara på den miljö vi vistas i. Vi återvinner papper, pantburkar/flaskor samt källsorterar. Vad har fungerat bra? Se ovan Vad kan utvecklas? Vi har diskuterat tanken att skapa ett "miljöråd" bestående av elever ur alla årskurser som enbart fokuserar på HUT. Detta ska lyftas under vårterminen 2014. Pantsystemet för burkar och PET-flaskor har elevrådet planer för att utveckla genom att "uppfinna" en behållare där man kan stoppa ner men inte plocka upp. Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se 10