Skola för hållbar utveckling
|
|
- Elisabeth Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Grubbeskolan Ansökan med bilagor skickas in via e-post till 1
2 Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: Grubbeskolan Kommunal högstadieskola Skolans län: Västerbotten Skolans kommun: Umeå Skolans kommunkod: AC, 2480 Skolans gatuadress: Lagmansgatan 37 Skolans postnummer: Skolans postort: Umeå Skolans telefonnummer: Skolans e-post: Skolans hemsida: Kontaktperson Namn: kerstin.mogren@umea.se Claes Emteryd, Maria Fredriksson Telefon: , E-post: claes.emteryd@umea.se, a.maria.fredriksson@umea.se Rektor/förskolechef Namn: Klas-Göran Stridh Telefon: , E-post: klas-goran.stridh@umea.se 2
3 1. Delaktighet Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har organiserat verksamheten så att alla barn, elever och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med delaktighet: Under de år som vi haft utmärkelsen har mycket hänt inom skolan. Vi har fått ny läroplan med nya kursplaner, en ny skollag samt andra förändringar som har varit nödvändiga att ta till oss och förhålla oss till. Den nya kursplanen har ett tydligt tryck på området hållbar utveckling och vi har i vår senaste arbetsplan skrivit mål och aktiviteter för samtliga ämnen angående hur vi arbetar med hållbar utveckling. I vissa ämnen känns det så klart mer naturligt att arbeta med detta område men allt eftersom tiden gått har vi även blivit mer och mer vidsynta gällande begreppet hållbar utveckling något som både gör det enklare och svårare att fånga in vad som ingår. Enklare på det sättet att det egentligen är nästan allt som vi håller på med och svårare därför att det blir ett så vitt begrepp att det är svårt att fånga och förmedla till eleverna. Arbetsplanen, där alla ämnen och arbetslag preciserat deras tankar, finns som bilaga. Arbetet med hållbar utveckling har mottagits positivt av personalen på skolan, det har känts som ett område där kollegor varit/ är engagerade och ett arbete där vi alla vill göra skillnad. Eleverna har gjorts delaktiga genom en mängd aktiviteter och dialoger t ex genom elevråd, där de diskuterat återvinning på skolan, likabehandling mm, kamratstödjare genom diskussioner om likabehandling, vid lektionstillfällen genom att läsa och diskutera Lgr 11 och därigenom få en inblick och förståelse för hur många delar som ingår i hållbar utveckling. Lektionsinnehåll och arbetsområden är i perioder valt med tanke på hållbar utveckling. Vi har ett otroligt spännande samarbete med en skolan på Borneo, se nedan, där vi fick inspiration till att införa "Environment Month" vilket i praktiken innebär att personal och elever under en månad har ett större folkus på hållbar utveckling. Det kan handla om allt ifrån de texter som väljs till hur eleverna beter sig mot varandra. Inför läsåret tog Umeå kommun ett beslut i skolområdeschefsdialogen att samtliga skolor ska arbeta med hållbar utveckling. Vecka 44 genomförde naturskolan Umeå i samarbete med den globala skolan en metodfestival med inspirerande föreläsningar. Denna har följts av nätverksträffar där syftet är att ge inspiration och skapa egna nätverk med ett f-9 perspektiv i samtliga skolområden. Vi är i ett spännande skede där vi nu har identifierat vissa områden som känns angelägna att arbeta med under barnen/ elevernas hela skolgång. Ett sådant är så klart maten. Under vårterminen har Grubbeskolan alltid en temavecka, denna har haft olika innehåll beroende på vilket arbetslag som man tillhör. Förra året var det första året då hela skolan, förutom de elever som läser musikinriktning eftersom de har ett eget 3
4 innehåll, arbetade årskursvis med ett gemensamt innehåll nämligen hållbar utveckling. Perspektivet är i åk 7 - "Jag och Umeå", åk 8 - "Sverige" samt i åk 9- "Världen". Samtliga årskurser har perspektiven social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Under temaveckan är eleverna ute och arbetar under en dag, deras uppgift är att göra något bra för någon annan, informera om Mangroveträdens betydelse samt att (frivilligt) bidra med pengar till återplantering av Mangroveträd. De pengar som kommer in skickas till vår partnerskola på Borneo och deras elever återplanterar Mangrove där den tidigare skövlats för att istället illegalt odla jätteräkor. Under hela året kan eleverna panta flaskor i elevcafeterian, även dessa pengar går till återplanteringen av Mangrove. Vad har fungerat bra? -Temaveckan har fungerat bra och kommer i år att utvecklas för att bli ännu bättre. Eleverna har möjlighet att vara delaktiga i planering av veckan men själva temat är bestämt, det är hållbar utveckling. -Att jobba med hållbar utveckling i det vardagliga arbetet har också fungerat bra. Arbetet har blivit tydligare då våra tankar och idéer lyfts in och konkretiserats i arbetsplanen. Genom det systematiska kvalitetsarbetet lyfts arbetsplanen vid ett flertal tillfällen under året både i ämnes- samt arbetslagskonferenser. - Elevengagemanget, att t ex samla in pengar till ett konkret projekt där vi vet att pengarna når fram och gör skillnad, har fungerat bra. Hur kommer ni att arbeta vidare med att utveckla ert arbete gällande delaktighet? Vi kommer att fortsätta ha hållbar utveckling på dagordningen på konferenser samt att uppmuntra eleverna till att vara med och bestämma innehåll samt arbetsformer i det arbetet. 4
5 2. Ny personal Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med ny personal. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med ny personal: I samband med rekrytering av ny personal informeras vid anställningsintervjun övergripande om skolan, villkor samt innehåll i tjänsten. En del där har varit att informera om de utvecklingsarbetet som vi bedriver på skolan inom bl.a HUT-området, IKT mm och vad som förväntas av den person vi söker. Vid anställning introduceras den nyanställde om skolans värdegrund, rutiner och skolans inre arbete och aktuella policydokument. Rektor, mentorskollega, utvecklingsledare, kollegor i arbetslag, ämnesledare, kollegor i ämnet, bidrar sedan till att introducera den nyanställde inom olika delar av jobbet på skolan så att läraren får ett stöd i arbetet och lättare kan bidra till skolans utveckling och ett hållbart lärande Efter en tid följer rektor upp hur den första tiden på det nya jobbet varit, rektor och den nyanställde kommer överens om vad ytterligare som behövs för att komma in i jobbet på bästa sätt. Rektor gör lektionsbesök och varje år genomförs utvecklingssamtal Vad har fungerat bra? Vi upplever att ny personal har fått ett bra mottagande och fått en god introduktion i arbetet av kollegor och skolledning. Det sätt vi samverkar och skapar rutiner kring hur vi får vårt arbete hållbart över tid, ger förutsättningar för att våra elever ska få en så bra utbildning som möjligt. Hur kommer ni att fortsätta arbeta med att utveckla rutiner för ny personal? Att fortsätta som vi gör nu (se ovan) att snabbt involvera ny personal i vår skolans arbete för en hållbar skolutveckling och i arbetet utifrån bl.a styrdokumentens mål för en hållbar utveckling. 5
6 3. Kompetensutveckling Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med kompetensutveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med kompetensutveckling: Sedan föregående ansökan har en stor del av den tid vi haft till förfogande för kompetensutveckling ägnats åt Lgr 11, den nya läroplanen och de nya kursplanerna men också den nya skollagen. Då "hållbar utveckling" lyfts fram så tydligt i styrdokumenten har vi blivit utmanade att ta ytterligare steg i vårt sätt att tänka och jobba för att nå målen i den nya läroplanen och i de nya kursplanerna. Vi har också genom införandet av "1-1" och vårt engagemang som pilotskola för ett interaktiva digitala läromedel med vår ITK-pedagog haft/har kontiuerlig fortbildning inom IKT-området. Umeå kommun har haft olika gemensamma kompetensutvecklingstillfällen för all skolpersonal kring olika ämnen. Nu senast den 14 augusti 2013 var all pedagogisk personal i Umeå samlade kring föreläsningar om Hållbar utveckling. Lärare från vår skola bidrog där med en föreläsning om hur vi jobbat med hållbar utveckling i undervisning och fortbildning. En viktig del i skolans kompetensutveckling under läsåren har varit de skolledar- och pedagogutbyten som Grubbeskolan har/har haft med och partnerskolan La Salle Secondary School i Kota Kinabalu på Borneo i Malaysia. (Se vidare under punkt 4 Kontakter med omvärlden.) En målsättning har varit/är att olika pedagoger på skolan varje år deltar i dessa utbyten så att satsningen genomsyrar hela skolans arbete. Ett annat sätt vi kompetensutvecklar oss sedan ett antal år tillbaka är genom nätverksträffar mellan lärare från olika skolor som undervisar inom samma ämne. 4-5 gånger per läsår möts dessa lärare för att utveckla undervisningen. Det har varit värdefulla möten som berikat utvecklingen på skolorna. Vi har också skapat nätverk inom olika ämnesområden inom vårt skolområde som består av ett antal förskolor, f- 6-skolor och vår egen 7-9-skola för att få ett 0-9-årsperspektiv på elevernas lärande. Sedan i höstas är ett nytt nätverk skapat som jobbar med hållbar utveckling detta finns beskrivet ovan. På skolan har vi kompetensutvecklat oss gemensamt hela skolan, i arbetslag och enskilt. Lärare har också i allt högre utsträckning samplanerat undervisningsmoment 6
7 och lärande. I vårt kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete jobbar vi tillsammans för att göra en bra skola ännu bättre, genom utveckla en skolan,undervisningen och lärandet på ett sätt som är hållbart över tid. Vad har fungerat bra? Vi är nöjda med det sätt vi tillsammans planerat använt och genomfört ovan beskrivna kompetensutvecklingsinsatser på skolan. Vi är också stolta över det utvecklingsarbete vi genomfört gällande HUT och den kompetensutveckling vi fått genom våra utbyten med vår partnerskola på Borneo. Det sätt vi infört 1-1, interaktiva digitala läromedel och den kontinuerliga IKTfortbildning i vardagen har också fungerat på ett mycket bra sätt. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med kompetensutveckling? Vi kommer att fortsätta att gemensamt prioritera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser som är angelägna. Viktigt blir det fortsatta utvecklandet av ännu mer av kollegial samverkan och lärande. Insatser inom HUT och IKT fortsätter men ett visst fokus kommer det kommande året att ligga på att ytterligare utveckla matematikundervisningen. Vår skola och skolområde kommer under läsåret 2014/15 att engagera oss i matematiklyftet. 7
8 4. Samverkan med omvärlden Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har informerat och delat med er av era erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och hur samarbetet med omvärlden har fungerat. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med samverkan med omvärlden: Under läsåren har Grubbeskolan i Umeå och partnerskoan La Salle Secondary School i Kota Kinabalu på Borneo i Malaysia genomfört besök genom skolledar- och pedagogutbyten. Syftet med besöken är att etablera personliga relationer till pedagoger och elever för att ta del av och lära oss av deras lokala problem och frågor inom det aktuella området, att förstå deras förutsättningar, tekniska utveckling och tankar kring hur man kan lösa de aktuella problemen. Vi vill hitta det som förenar och skiljer samt att formulera och dokumentera arbetsområden, undervisningsplaner eller arbetssätt, gemensamma eller olika, med syftet att båda skolorna ska uppnå ett aktivt undervisande och lärande om hållbar utveckling. Exempel på vad pedagogerna har tagit del av under besöken är bl a: - Lektioner och föredrag där hållbar utveckling belystes. (T ex elever som valt miljöinriktning beskrev tillverkning av lerbollar innehållande bakterier för att rena närområdets dagvattensystem. Andra elever studerade biotoper i närliggande våtområde, ytterligare elever studerade vattnets kretslopp och rening i den egna staden. Det fanns t.o.m. elever som åskodliggjorde hållbar utveckling genom dramalektioner utifrån dikten War against trees. ) - Studiebesök tillsammans med elever som återplanterade Mangrove för att konservera Mangroveträsken vid en beslagtagen räkfarm i närområdet. Vad har fungerat bra? Resorna till Borneo har gjort att hela skolans engagemang i frågor rörande hållbar utveckling ökat. Vi har medvetet verkat för en spridning i personalgruppen för att ge många inspiration. Detta har gett ett positivt genomslag på hela skolan både för personal och elever. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med samverkan med omvärlden? Vår vision med projektet är att alla ledare och pedagoger inom skolan i Umeå och Kota Kinabalu, i enlighet med styrdokument och läroplan, ska planera undervisningen utifrån de hållbara glasögonen så att lärande om hållbar utveckling ligger till grund för elevernas undervisning, samt att globala elev- och pedagogkonstellationer ska tränas i att kommunicera och samarbeta för att delge varandra kunskaper och lösa framtida frågor tillsammans. För att bidra till detta bör projektet fortsätta med sitt 8
9 arbete att utveckla Grubbeskolan och La Salleskolan till pilotskolor inom hållbar utveckling med möjlighet för alla skolledare och pedagoger att bidra, samt fortsätta att utveckla och befästa samarbetet med vår partnerskola kring globala frågeställningar med globala pedagog- och elevgrupper. 9
10 5. Måluppfyllelsen (valfritt antal) Beskriv hur ni under de senaste tre år som ni har haft utmärkelsen har arbetat med måluppfyllelse kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Att göra alla ämnen delaktiga i arbetet med hållbar utveckling Så här har vi arbetat med målet: Under studieresan till Borneo september 2012 skapades en arbetsgrupp som tog fram riktlinjer för temaveckan Denna gjorde en genomgång av hela läroplanen och samtliga kursplaner för att identifiera vad som stod om hållbar utveckling. Syftet med detta var att ge våra kollegor inspiration till att genomföra en gemensam temavecka. Vårt mål med temaveckan är att skapa en gemensam temavecka för hela skolan där det ska finnas en tydlig progression årskursvis med en tydlig koppling till de styrdokument som vi har att tillgå. Eleverna ska ha möjlighet att påverka men ramen är hållbar utveckling. Temaveckan genomfördes och det resulterade bl a i att vår nuvarande arbetsplan innehåller mål och aktiviteter för hållbar utveckling inom samtliga ämnen och arbetslag. Inspirationen som studieresorna till Borneo givit är oerhört värdefull och vi jobbar för att personer från olika arbetlag och ämneskompetenser ska få möjlighet att göra samma resa. I och med inspirationen från våra kollegor från Borneo skapade vi även "Environment Month" inom olika ämnesområden. Detta har inneburit ett större fokus på HUT. Som vi beskrivit ovan känns det mer naturligt att jobba med HUT inom vissa ämen men fokus under denna månad är att knyta an till området t ex genom att välja texter med anknytning till HUT på olika sätt. Inom andra ämnen t ex hkk känns det så otroligt självklart att lyfta hållbar utveckling i det dagliga arbetet och då handlar det om allt ifrån livsmedelsproduktion till jämnställdhet.vi har även haft gemensamma föreläsningar och kompetensutveckling med hållbar utveckling som tema. Vad har varit bra? Inspirationen från studieresorna, det ger ett helt annat intresse hos eleverna när vi som pedagoger kan berätta om självupplevda erfarenheter. T ex att berätta hur det ser ut där mangroven är nedhuggen för att ge plats till räkodlingar eller att visa bilder på de enorma palmoljeplantagen som man själv tagit och kunna berätta om de konsekvenser och svårigheter detta medför. Att skapaen gemensam temavecka har länge efterfrågats men det har inte funnits tid eller ork att göra de initiala åtgärder som krävs för att få igång arbetet. Nu ser vi många vinster bl a, tydligt för eleverna, samarbete mellan lärarna, likvärdighet mellan arbetslagen men ändå med möjlighet att forma innehållet efter den egna elevgruppen. Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Ännu mer kompetensutveckling för personalen. Det är mycket som händer inom området hållbar utveckling och personalen behöver lära mer. Detta ger dessutom effekt för eleverna som blir mer intresserade och inspirerade av uppdaterade lärare Vårt andra mål: Att alla elever ska känna síg delaktiga i arbetet med hållbar utveckling Så här har vi arbetat med målet: Eleverna inbjuds till att vara delaktiga i planeringen av temavecka, komma med idéer om studiebesök eller andra aktiviter. I olika ämnen inbjuds til diskussioner kring hållbar utveckling, dock med den viktiga utgångspunkten att ge eleverna hopp om att vi tillsammans kan göra skillnad samt att det är deras kunskaper som ska hjälpa dem att göra kloka val. Deras val påverkar hur hållbar vår värld kommer att 10
11 vara! Eleverna har möjlighet att konkret göra skillnad genom att panta deras PETflaskor och burkar för att vi sedan ska kunna skänka pengarna till vår partnerskola och deras elever plantera mangrove. Genom elevrådet och kamratstödjarna kan eleverna konkret påverka och ta upp egna diskussioner rörande hållbar utveckling. Det är bl a elevrådets uppgift att lämna papper från klassrummen till återvinning. Kamratstödjarna jobbar mycket med de sociala målen inom hållbar utveckling och gör fina insatser i att vara pedagogerna behjälpliga att se vad som händer i korridorer och andra gemensamma utrymmen där det inte alltid finns vuxna närvarande. Vad har varit bra? Det som gör oss mest inspirerade att fortsätta och som gör att vi känner att vi är på rätt väg är gensvaret från eleverna där de berättar att de anser det vara meningsfullt i att arbeta med frågor som rör hållbar utveckling. Vi som pedagoger ser även att dagens elever får en betydligt större medvetenhet kring frågor som rör hållbar utveckling. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Ytterligare ta tillvara på och fånga elevernas idéer t ex genom att ge dem möjlighet att vara delaktiga i planering och utformning av arbetsområden inom ämnen, ämnesövergripande arbete och temavecka där hållbar utveckling är i fokus. Vårt tredje mål: Att alla arbetslag ska vara delaktiga i arbetet med hållbar utveckling Så här har vi arbetat med målet: Se ovan, genom temavecka, sätta upp mål och aktiviteter i arbetsplanen mm Vad har varit bra? Samtliga delar Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Att bli ännu tydligare med att få in hållbar utveckling som stående punkt på dagordningen i samtliga arbetslag, detta skulle innebära att det blir kortare tid mellan de tillfällen då dessa frågor lyft. Vårt fjärde mål: Att fortsätta med och utveckla vårt internationella samarbete Så här har vi arbetat med målet: Se beskrivning ovan Vad har varit bra? En fantstisk inspirationskälla både för de pedagoger som varit iväg samt de som är hemma. Detta eftersom vi delat med oss av de erfarenheter som vi fått. Även det faktum att pedagoger från Borneo besökt oss har gett inspiration till hela skolan, både elever och lärare. Ett positivt gensvar från eleverna som upplever att det är intressant att höra om och diskutera hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv. Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Samarbetet kommer att fortsätta. Våra kollegor från Borneo besöker oss vecka 13 och ytterligare ett utbyte är planerat till höstterminen 2014 av kollegor från Grubbeskolan som besöker Borneo. Vårt femte mål: Så här har vi arbetat med målet: Vad har varit bra? Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 11
12 Förnyad ansökan 6. På vilket sätt har barnen och eleverna gjorts delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling. (Skriv i det grå fälten. Det expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med Hållbar utveckling Se ovan Vad har fungerat bra? Vad kan utvecklas? Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se 12
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Missionären www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Bergsvikens förskoleområde www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Läs merSkola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merSkola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Läs merMycket goda studieresultat
Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merSkola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Sandalidens skola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merArbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016
150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merInför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merArbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016
Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merUppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten
1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merVerksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken
Läs merArbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12
Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merBeskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;
Kvalitetsanalys för förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merLYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merIKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016
IKT-Strategi En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 Barn- och utbildningskontoret Norrtälje kommun Framtidskompetenser Synligt lärande Kollegialt
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merFörebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Forsnäsgården Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merKvalitétsredovisning 07/08
Kvalitétsredovisning 07/08 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 220 lever.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs merKVALITETSREDOVISNING
Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Skolans namn: Röda stugan Skolans verksamhetsform:
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merTALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merVerksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015
Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings
Läs merByggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering
Läs merKvalitetsredovisning
Förskolan Borgen Ringblomsvägen 11 194 68 Upplands Väsby Kvalitetsredovisning Förskolan Borgen Läsåret 2009/2010 1. Grundfakta om förskolan Förskolan Borgen öppnades 1988, och ligger placerad intill villaområdet
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merL J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merArbetsplan. Textdelen
Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merIT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor
Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2012/2013 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merVerksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Akvarellen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)
Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015
Verksamhetsplan 2014/2015 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011
Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 Nyckeltal för verksamhet, F-3 Färingtofta Fklass: 10 barn; 0,85 pedagog;8,50 lärare/100elever;
Läs merI övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.
Verksamhetsförlagd utbildning ; den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall i ökad utsträckning utgöra en grund för de teoretiska kunskaperna i lärarutbildningen. Samtidigt måste de ämnesteoretiska
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merINFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på
INFORMATION Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på Inledning/Bakgrund Inledningsvis 5 huvudargument för att ni ska välja InfoMentor som leverantör. Vår Lärplattform är den på marknaden
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem
Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs mer