BUDGET 2014 med plan 2015-2016 Antagen av KF 2014-02-10, 11 och KS-handling nr 4/2014
2
3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Budget 2014... 4 Inledande påverkande faktorer... 6 Budgetförutsättningar... 7 Priser och löner... 7 Lån... 7 Finansiering... 7 Kommunalskatt... 7 Kommunalekonomisk utjämning... 7 Befolkningsutveckling... 8 Pensionsavgångar och pensionskostnader... 10 Budgettekniska och ansvarsmässiga förändringar... 12 Vision 2015... 12 Sammanställning driftbudget 2014 per nämnd (tkr), netto... 15 Investeringsbudget... 15 Kommunstyrelsens förvaltning... 16 Kommentar... 16 Intern kontroll 2014... 17 Övergripande mål... 17 Kommunövergripande mål 1... 18 Kommunövergripande mål 2... 19 Kommunövergripande mål 3... 20 Barn- och utbildningsnämnden... 22 Kommentar... 22 Intern kontroll 2014... 22 Kommunövergripande mål 1... 24 Kommunövergripande mål 2... 25 Kommunövergripande mål 3... 26 Socialnämnden... 27 Kommentar... 27 Intern kontroll 2014... 27 Kommunövergripande mål 1... 28 Kommunövergripande mål 2... 29 Kommunövergripande mål 3... 30
Budget 2014 Årets budget är precis som tidigare år ordentligt processad och antagen med bred majoritet. Det föreslagna preliminära resultatet är ett överskott på 4,6 miljoner kronor, motsvarande ca 1 % av vår omsättning. Förutsättningarna för 2014 års budget har varit ungefär likartade som tidigare år. Det som förbättrat situationen något är den ökade folkmängden, plus 152 personer per november månad 2013. I budget inryms kompensation för lönekostnadsökningar. Däremot har inte kompensation för prisökningar fallit ut. Liksom tidigare år har vissa volymjusteringar gjorts. I takt med minskat antal gymnasieelever har en reducering av kostnadsläget skett. Till allas glädje ökar antalet yngre barn stadigt i Kungsör vilket medfört att Barn och utbildningsnämnden fått medel för ytterligare en avdelning inom förskolan. Tyvärr kan också konstateras att det är fler elever som söker sig till utbildningsanordnare i annan kommun, vilket medfört att nämnden fått ett tillfälligt bidrag, 2 miljoner kronor, för ökade interkommunala kostnader för 2014. Socialnämnden har fått utökad ram med 1,8 miljoner kronor. Det är framför allt för att täcka personalförstärkning inom Individ och familjeomsorgen och hemtjänsten. Under 2013 har vi också fått en ny medlem inom Västra Mälardalens kommunalförbund, VMKF, då Surahammar har gått med inom ett par områden. Detta gör att budget för kommunalförbundet (nyckeltal) inte är slutbehandlade ännu. Vi har därför en osäkerhet vad kostnadsökningen för Kungsör blir för 2014. Denna kostnadsökning kommer att reducera det föreslagna överskottet något. Budget kommer att revideras i samband med att nya nyckeltal för verksamheterna inom VMKF har fastställts. Från och med 2014 har vi tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det är en helt ny verksamhet som byggs upp från och med årsskiftet med ambitionen att vara helt klar i mars månad. Verksamheten ska finansieras av det bidrag som vi erhåller från Migrationsverket. I övrigt har vi tagit höjd för vissa driftkostnadsökningar i samband med nyinvesteringar under 2013. Vi har också reserverat medel för investeringar för 2014. Budget 2014 är precis som tidigare år en stram budget, det finns inte utrymme för verksamhetsökningar. Vi måste samtidigt som vi håller hårt i budgeten säkerställa att den ekonomiska volymen balanseras mot de framtida kostnadsökningar som kommer i form av bland annat ny skola samt nytt äldreboende. Pelle Strengbom Kommunstyrelsens ordförande
5
6 Inledande påverkande faktorer Kungsörs kommun har liksom de flesta kommuner redovisat goda resultat under några år. En viktig orsak är att skatteintäkterna utvecklats relativt gynnsamt, trots konjunkturen, och en annan att det gjorts återbetalningar av försäkringspremier (AFA). Det har varit positivt samtidigt som det riskerar att skapa en falsk trygghet när resultaten fått stark draghjälp. Drygt fem år efter att finanskrisen gick in i ett akut läge verkar det som att världsekonomin långsamt börjar hamna på rätt köl igen. USAs ekonomi växer stadigt om än i låg takt med historiska mått mätt. Det verkar som det värsta är över också för Spanien och Portugal. Stora frågetecken återstår emellertid att räta ut för Grekland och Italien som plågas av sociala spänningar respektive politiskt kaos. Riskerna för en ny släng av akut finansiell och ekonomisk kris kopplad till problemen i Europa har minskat liksom risken för ett akut sammanbrott för Emu. Den finansiella krisen har satt bestående spår och flera länder är fortfarande i en situation där både de offentliga och hushållens skulder måste minska. Det finns därför anledning att räkna med att den globala ekonomin under ett antal år framöver kommer att växa betydligt svagare än vi varit vana vid. Sammanfattningsvis kan konstateras att många länder fortfarande brottas med svag tillväxt eller recession och att tillväxtländernas ekonomier utvecklas i långsammare takt. Mot slutet av 2013 antas att konjunkturen vänder och att den förstärks under 2014. Svensk ekonomi tar ordentlig fart först efter 2014. Den långsamma tillväxttakten i världsekonomin och den relativt starka kronan påverkar svensk ekonomi i mycket hög grad. Exporten förväntas minska i år något som är mycket ovanligt. Den fortsatt relativt svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen här på hemmaplan blir mer utdragen. Svenska hushåll har stora lån, i hög grad kopplat till höga fastighetspriser, men också ett ovanligt stort sparande. Höjda reallöner och sänkta skatter har påverkat inkomsterna positivt samtidigt som hushållens konsumtionsutgifter utvecklats ganska långsamt. Det medför att det finns ett utrymme för hushållen att öka sin konsumtion; något som påverkar tillväxten i positiv riktning. Trots att vi räknar med att den internationella tillväxten utvecklas relativt långsamt även åren 2015 och framåt så ljusnar det ändå för svenskt vidkommande då förutsättningarna för svensk tillväxt är relativt gynnsamma. Hushållen, företagen och de offentliga finanserna har så pass bra förutsättningar att det bådar gott inför de kommande åren och vi räknar med en tillväxt som ligger en bra bit över 3 procent per år efter 2014. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. De senaste åren har några av kommunens större företag valt att flytta sin verksamhet till andra orter. Arbetstillfällena har därför blivit färre på orten och underlag till främst restaurangnäringen i Kungsör har minskat. Man kan också se att den arbetsföra befolkningen minskat i antal liksom andelen 10-15-åringar. De äldre däremot ökar i andel vilket på sikt kommer att innebära att mer resurser måste tillföras äldreomsorgen. Antalet friskolor ökar och antalet platser inom framförallt gymnasiet har blivit så många att utbudet de närmaste åren kommer att överstiga efterfrågan. Ett antal skolor kommer att behöva läggas ned alternativt ha färre elever i klasserna. Antalet platser ökar också i friskolor på grundskolenivå och nya skolor öppnas för elever längre ned i åldrarna. För Kungsörs del finns friskolorna främst i Eskilstuna.
7 Med ökat antal platser väljer fler föräldrar till barn från Kungsör att placera sina barn i friskolor med olika profiler. Detta minskar på klasstorlekarna i Kungsör på ett sätt som gör det svårt att organisera om verksamheten vilket gör att kostnaden per elev ökar. Varje friskoleelev kostar i princip som två egna elever eftersom friskolan får full kostnadstäckning och kommunen inte kan minska kostnaderna mer än mycket marginellt. Under de senaste åren har kostnader för försörjningsstöd ökat. Det är viktigt att kommunen lyckas i sina åtgärder för att underlätta för nyanlända och ungdomar att komma in på arbetsmarknaden så de kan bli självförsörjande. Kungsör är en kommun som har många invånare som pendlar till arbetet. Tillgången på bra kommunikationer, möjligheter till ett attraktivt boende och goda möjligheter till en meningsfull fritid är viktiga faktorer för att locka invånare till kommunen. Det är också viktigt med en bra barnomsorg och en bra skola för att locka människor i arbetsför ålder att söka sig till kommunen. En stor grupp av kommunens anställda är äldre än 60 år och mycket resurser kommer att behöva läggas på att rekrytera personal de kommande åren vilket påverkar kostnader och kontinuitet i verksamheten. Samtidigt ger det möjlighet till ny utveckling när nya krafter kommer in med nya erfarenheter och färskare utbildning. Nedanstående sammanställning visar totalt antal fast anställda per förvaltning och antal som blir 65 år 2014-2017. Total Antal 65-åringar per år Förvaltning Åa 2014 2015 2016 2017 Barn o utbildningsförvaltning 237 11 7 10 12 Kommunstyrelseförvaltning 32 1 Socialförvaltning 325 11 10 24 12 Summa 594 22 18 34 24 Budgetförutsättningar Priser och löner En löneöversyn kommer att ske per den 1/4 2014. Ramarna för 2014 är beräknade utifrån ett löneutrymme på 2,5 %. Inget utrymme för prisökningar är utlagt i ramarna. Lån Kommunen har inte någon låneskuld. De lån kommunen tidigare hade avsåg i huvudsak lån till VA-verksamhet och fastigheter. Dessa verksamheter har överförts till KKTAB och lånen har då också överförts till bolaget. Borgensåtagandena har däremot ökat i samband med låneöverföringen. Finansiering Finansieringen består av ett antal poster i ett komplicerat system. Nedan beskrivs några av de större posterna. Budgeten bygger i huvudsak på prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting gör. Totalt beräknas finansen omsluta ca 426 mkr. Kommunalskatt Kommunalskatten är oförändrad, 22,03 kronor. Skatteintäkterna beräknas uppgå till cirka 330 miljoner kronor. Kommunalekonomisk utjämning Detta sammanfattande begrepp innehåller flera olika delar, vilka beskrivs nedan.
8 Inkomstutjämning har som syfte att utjämna skillnader mellan kommuners skatteinkomst per invånare. Förenklat så betalar kommuner med hög inkomst per invånare till kommuner med lägre inkomst per invånare. Kungsör är mottagare i detta system och får cirka 71 miljoner kronor. Kostnadsutjämning som består av 10 delmodeller som lite förenklat har som syfte att jämföra förväntade kostnader, så kallade standardkostnader med hänsyn tagen till vilken typ av population man har, med verkliga kostnader. De förväntade kostnaderna bedöms med hänsyn till den struktur kommunen har i form av antal äldre, antal yngre, antal med lägre utbildningsnivå etc. Kungsör lämnar ifrån sig cirka åtta miljoner kronor i detta system vilket antyder att kommunens kostnader är lägre än väntat. Regleringsbidrag/regleringsavgift utgör en avstämningspost mellan staten och hela kommunkollektivet. Inom denna post kan staten skjuta till pengar för särskilda satsningar eller ta tillbaka medel när man vill minska omfattningen av kommunal verksamhet. Kungsör beräknas bli mottagare av knappt två miljoner kronor under 2014. LSS-utjämning är en särskild modell för utjämning av olika struktur när det gäller omsorg om handikappade. Kungsör beräknas bli mottagare av 23 miljoner kronor 2014. Bidraget är en avsatt summa pengar och Kungsörs andel är av tradition relativt hög beroende på stora kostnader för denna verksamhet i förhållande till andra kommuner. Kungsörs andel har dock minskat de senaste åren. Kommunal fastighetsavgift är en relativt ny avgift som har ersatt den tidigare fastighetsskatten. Kungsör får in drygt 13 miljoner kronor i fastighetsavgift. Inom finansen finns också andra poster, som räntekostnader och intäkter, aktieutdelning, pensionskostnader, kostnader för personalförsäkringar med mera. Pensioner och personalsociala kostnader uppgår till ca elva miljoner kronor och övriga poster utgörs av intäkter motsvarande ca sju miljoner kronor. Befolkningsutveckling Åldersgrupper 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 (1 nov) 0-2 258 270 241 235 226 230 226 244 232 233 3-6 389 375 377 391 373 363 343 323 330 361 7-9 272 281 283 288 287 283 284 280 281 267 10-15 722 703 663 642 610 583 557 565 551 580 16-18 352 366 348 355 364 350 360 326 306 282 19-64 4 812 4 786 4 742 4 732 4 693 4 607 4 560 4 529 4 455 4 503 65-74 780 801 811 837 892 974 1 008 1 059 1 112 1 151 75-84 494 499 513 516 495 494 513 522 528 546 85-w 208 222 233 223 230 232 238 238 235 237 Totalt 8 287 8 303 8 211 8 219 8 170 8 116 8 089 8 086 8 030 8 160
9 Åldersindelad befolkningsutveckling, år 2004-2013 (till och med 1 november). Källa: SCB Budgeten för 2014 bygger på ett invånarantal på 8 100 personer. Under de första nio månaderna 2013 har invånarantalet för första gången på många år ökat i Kungsör. De senaste åren har annars inneburit en minskning där den största minskningen skett i intervallet 19-64 år, dvs den arbetsföra befolkningen och i gruppen högskolestuderande. Minskningar finns också bland ungdomar i gymnasieålder samt högstadieålder. En relativt kraftig ökning finns däremot bland de yngre pensionärerna i åldrarna 65-74. Även de äldre pensionärerna blir fler i antal. Eftersom året inte är slut kan man tro att 0-2-åringarna kommer att bli fler innan året är över, alla är troligen inte födda innan september månad är över. En demografisk förskjutning pågår. De som lämnar kommunen är till största delen i ålders-intervallet 19-64 år. Inom det lägre åldersspannet finns en naturlig förklaring i att många lämnar kommunen för att börja studera på högskolor och universitet men dessvärre minskar antalet även bland de som är lite äldre än de högskolestuderande. Antalet födda barn har också minskat de senaste åren vilket kan förklaras av att antalet invånare i fertil ålder har minskat. De äldre blir däremot fler. Detta får till följd att en omfördelning i budgetramarna blir nödvändig med en minskning inom utbildningsområdet och en motsvarande ökning inom vård och omsorg. Nedanstående diagram visar utvecklingen sedan 2003 för gruppen 19-64 respektive för gruppen i åldrarna 65 och däröver. Av diagrammen framgår att antalet i åldrarna 19-64 minskat med 300 personer medan de i åldrarna över 65 år ökat med 491 personer. För att möte den negativa trenden planeras ett ökat bostadsbyggande i olika former, bland annat seniorboende. I ett längre perspektiv kan befolkningen väntas öka beroende på att fler äldre lämnar sina småhus och yngre familjer med barn flyttar in. Efterfrågan på tomter för byggande av småhus för permanent boende i skillingeområdet kan också leda till ett ökat antal invånare och en förskjutning mot fler yngre i kommunen. 5 000 Antal invånare i arbetsför ålder (19-64 år) 4 900 4 800 4 700 4 797 4 812 4 786 4 742 4 732 4 693 4 600 4 500 4 400 4 607 4 560 4 529 4 455 4 503 4 300 4 200 4 100 4 000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
10 2 500 Antal personer äldre än 65 år 2 000 1 500 191 208 222 233 223 521 494 499 513 516 1 000 230 495 232 494 238 513 238 522 235 528 237 546 85-w 75-84 65-74 500 733 780 801 811 837 892 974 1 008 1 059 1 112 1 151 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 (Källa: SCB) Pensionsavgångar och pensionskostnader Kommunen tillämpar den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionskostnader och pensionsåtaganden. De kommunala pensionskostnaderna består huvudsakligen av fyra delar, betalning av utgående pensioner till medarbetare som gått i pension, betalning av avgiftsbestämd del till individuell förvaltning, förmånsbestämd pension som uppräkning av den senare avsätts inom balansräkningen samt finansiell kostnad pensionsskuld. Därutöver tillkommer löneskatt (24,26 %) på samtliga de ingående delarna. KPAs (pensionsförvaltarens) prognos som också utgör kommunens budget bygger på befintliga pensionsutbetalningar samt att de anställda går i pension vid 65 års ålder. Kommunens årliga pensionskostnad fördelar sig enligt följande enligt KPA s prognos. Beloppen inkluderar löneskatt och är uttryckta i miljoner kronor. Det är främst pensionsutbetalningarna från den gamla icke bokförda pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) som ökar efterhand som antalet pensionsavgångar ökar. Kungsörs pensionskostnad, liksom övriga kommuners, ökar för varje år ökar ända in på 2020-talet i takt med kommande pensionsavgångar beroende på att en ovanligt stor grupp föddes på 1940-talet. Kungsörs kommun har idag ca 600 tillsvidareanställda. Av dessa uppnår 60 st (10 %) 65 års ålder fram till år 2015. Antalet pensionstagare som får någon form av kommunal pension uppgår för närvarande till ca 400 stycken.
11 Pensionskostnader Kungsörs kommun Prognos pensionskostnader inklusive löneskatt (Mkr) 2013 2014 2015 2016 2017 Pensionsutbetalningar 11 552 10 479 10 551 11 343 11 784 Avgiftsbestämd Ålderspension 11 126 11 519 11 898 12 335 12 835 Årlig avsättning balansräkningen 3 158-19 -703-258 -48 Finansiell kostnad pensionsskuld 967 577 1 185 1 586 1 801 Summa pensionskostnad 26 803 22 556 22 931 25 006 26 372 Kommunens totala åtagande inklusive löneskatt enligt KPA:s prognos (Mkr) 2013 2014 2015 2016 2017 Summa avsatt inom balansräkningen 36 860 37 418 37 901 39 228 40 980 Ansvarsförbindelse 205 366 198 232 196 517 195 644 194 963 Summa pensionsåtagande 242 226 235 650 234 418 234 872 235 943
12 Budgettekniska och ansvarsmässiga förändringar Kommunens verksamhetsfastigheter har överförts till Kungsörs Kommun Teknik AB. KKTAB har tagit över fastigheter från tekniska förvaltningen, fastighetsavdelningen, samt KFAB. Även personal är överförd från tekniska förvaltningen till KKTAB och tekniska förvaltningen upphörde under 2012. Viss del av verksamheten finns dock kvar i kommunen men är då flyttad till kommunstyrelsens förvaltning. Kommunstyrelsen beställer nu tekniska tjänster från KKTAB. Kultur- och fritidsnämnden avvecklades också under 2012. Kultur- och fritidsförvaltningen ligger nu organisatoriskt i kommunstyrelsens förvaltning. Kostnader för ekonomiadministration, personaladministration, sekretariat och kontorsvaktmästeri läggs från och med 2011 ut på de olika förvaltningarna för att tydliggöra kostnader för dessa funktioner. Kostnaderna är interna och påverkar inte skattesatsen. Vision 2015 Kommunfullmäktige antog 2005 en vision för Kungsör som sträcker sig till år 2015. Visionen sammanfattas i tre ledord, livskraftiga, kompetenta och unika Kungsör, enligt följande: Livskraftiga, kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia Till bilden hör också närhet, delaktighet och trygghet. Ett attraktivt boende innefattar alla medborgare och innebär att brukaren står i centrum. Kungsörs profil ska stärkas och vidareutvecklas för att attrahera boende, besökare och företagare genom att marknadsföringen stöttar konkreta produkter och/eller aktiviteter. Kommunen ska sträva efter att delta i mässor både i Kungsör och utanför. Visionen övergår till kommunövergripande inriktningsmål som underindelas i effektmål. De politiska målen, inriktningsmål och effektmål, för de olika nämnderna redovisas i nämndernas budgetredovisning nedan.
13 Budgeterad resultaträkning (tkr) Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 94 542 77 000 52 900 Verksamhetens kostnader -477 720-488 490-478 570 Avskrivningar -4 195-4 095-4 280 Verksamhetens nettokostnader -387 373-415 585-429 950 Skatteintäkter 314 759 326 617 329 198 Kommunalekonomisk utjämning 92 355 90 869 102 297 Finansnetto 6 200 2 499 3 055 Resultat före extraordinära poster 25 941 4 400 4 600 Extraordinära poster 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 25 941 4 400 4 600
14 Budgeterad balansräkning (tkr) Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 48 770 42 500 41 947 Maskiner och inventarier 7 528 4 900 6 140 Finansiella anläggningstillgångar 166 957 169 680 189 230 Summa anläggningstillgångar 223 255 217 080 237 317 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 0 Kortfristiga fordringar 55 651 50 000 40 000 Kassa och bank 78 007 25 000 70 000 Summa omsättningstillgångar 133 658 75 000 110 000 SUMMA TILLGÅNGAR 356 913 292 080 347 317 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 230 137 223 066 249 120 därav årets resultat 25 941 4 400 4 600 Summa eget kapital 230 137 223 066 249 120 Avsättningar Avsättningar till pensioner 35 288 37 451 41 029 Andra avsättningar 467 1 150 467 Summa avsättningar 35 755 38 601 41 496 Skulder Långfristiga skulder 0 0 0 Kortfristiga skulder 91 021 30 413 56 701 Summa skulder 91 021 30 413 56 701 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 356 913 292 080 347 317 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSÅTAGANDEN Borgensåtaganden 297 603 297 800 291 978 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar 197 351 197 114 198 232 SUMMA STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSÅTAGANDEN 494 702 494 914 490 210
15 Sammanställning driftbudget 2014 per nämnd (tkr), netto Nämnd/förvaltning Bokslut Budget Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen 63 130 64 500 65 631 65 541 65 541 Barn- och utbildningsnämnd 168 674 171 800 175 382 173 082 173 082 Socialnämnd 171 125 174 300 181 087 181 087 181 087 SUMMA NÄMNDER / FÖRVALTNINGAR 402 929 410 600 422 100 419 710 419 710 Finansiering 428 869 415 000 426 700 426 700 426 700 TOTALT 25 940 4 400 4 600 6 990 6 990 Från och med maj 2012 organiserades tekniska nämndens och kultur- och fritidsnämndens verksamheter om. Nämnderna är nedlagda och förvaltningarna finns under kommunstyrelsen respektive KKTAB. Tekniska förvaltningen flyttades över till KKTAB. Detta innebär att kommunstyrelsen beställer arbeten från KKTAB och kommunstyrelsens nettokostnad ökade med hela kultur- och fritidsnämndens nettokostnad plus huvuddelen av tekniska nämndens budget. Investeringsbudget Investeringsbudgeten är inte detaljspecificerad. En ram på totalt 10 Mkr utgör investeringsbudget exklusive investeringar i ombyggnad av Kung Karls skola som kommer att kräva särskilda beslut. Kommunchef och ekonomichef har på delegation att besluta om investeringar på upp till 100 tkr i brådskande fall per förvaltning. I övrigt ska kommunens rutin för begäran av investering användas vilket innebär att varje enskild investering kommer att prövas inom ramen för 10 miljoner kronor.
16 Kommunstyrelsens förvaltning Drift (tkr) Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Politisk verksamhet 2 014 2 246 2 308 2 308 2 308 Stöd till politiska partier 399 355 380 380 380 Revision 433 445 447 447 447 Överförmyndare 596 604 618 618 618 Allmänna val 1 10 100 10 10 Delsumma Politisk verksamhet 3 443 3 660 3 853 3 763 3 763 Fysisk teknisk planering 641 1 000 1 000 1 000 1 000 Bygglov 956 956 1 056 1 056 1 056 Information o marknadsföring 1 439 1 509 1 535 1 535 1 535 Näringsliv 1 071 1 340 1 555 1 555 1 555 Gator o vägar 3 334 2 694 2 694 2 694 2 694 Parker 76 99 99 99 99 Miljö o hälsa 1 944 1 944 2 084 2 084 2 084 Räddningstjänst 5 517 5 600 5 727 5 727 5 727 Övrig infrastruktur 320 346 346 346 346 Delsumma Infrastruktur o skydd 15 298 15 488 16 096 16 096 16 096 Allmän fritidsverksamhet 1 314 1 384 1 401 1 401 1 401 Stöd t studieorganisationer 300 300 300 300 300 Allmän kulturverksamhet 878 863 863 863 863 Bibliotek 3 988 4 171 4 223 4 223 4 223 Fritidsanläggningar 10 047 10 227 10 876 10 876 10 876 Förvaltningsadministration 98 0 0 0 0 Delsumma Kultur o fritid 16 625 16 945 17 663 17 663 17 663 Arbetsmarknadsåtgärder 131 0 0 0 0 Kommunikationer 704 900 900 900 900 Övriga gemensamma verksamheter 26 930 27 507 27 119 27 119 27 119 Summa 63 131 64 500 65 631 65 541 65 541 Kommentar Kommunstyrelsens förvaltning har fått en utökad budgetram 2014 till löneökningar (600 tkr), kostnader för nya avskrivningar och internränta för den nya konstgräsplanen (500 tkr) och scatebanan (100 tkr). Ingen nivåhöjning har skett för prisökningar i övrigt.
17 Förvaltningen har förutom ovanstående kostnader fått ökade kostnader för det gemensamma myndighetsförbundet (240 tkr), ersättning till projektet Västra Mälardalen i Samarbete (VIS, 180 tkr) och för det gemensamma kommunalförbundet (130 tkr). Den sistnämnda kostnaden är fortfarande under diskussion mellan kommunerna och kan komma att förändras ytterligare. Förslaget just nu är att förbundets ökade kostnader matchas mot tidigare års upparbetade egna kapital för KAKkommunerna men inte för den nya förbundsmedlemmen Surahammar. En del av den administrativa verksamheten som tidigare riktats mot tekniska förvaltningen / nämnden har tagits över av KKTAB. Det har inneburit att intäkter från KKTAB har minskat för stöd inom områdena ekonomi, PA och sekretariat / vaktmästeri med sammanlagt ca en miljon kronor. Dessa poster har allihop tagits inom ram förutom ca 170 tkr som belastar barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden som interna kostnader / intäkter. Intern kontroll 2014 Inom kommunstyrelsen planeras den interna kontrollen under 2014 omfatta avstämning av attester i förhållande till delegationsordning, kontroll av att reglerna för förseningsavgifter på böcker följs, avstämning av inlagd frånvaro i personalsystemet, kontroll av att kvitton och kontanter stämmer med utkvitterat belopp i handkassor med tillhörande rutin med nya blanketter, avstämning av samtliga kontantkassor, kontroll av att den nya taxan för hyra av konstgräsplan följs, avstämning att givna uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen verkställs. Övergripande mål Modellen för ledning och målstyrning har ändrats något inför 2014 och begreppen har gjorts om. Det finns från och med 2014 tre stycken kommunövergripande, strategiska, mål. Inriktningsmålen finns fortfarande kvar som de politiska målen på lite längre sikt inom nämnder/styrelser och effektmålen finns också kvar. Produktionsmålen är däremot borttagna och ersätts av verksamhetsplaner som chefernas verktyg. Verksamhetsplanerna kommer inte att redovisas för den politiska verksamheten. Nedan följer en redovisning av kommunstyrelsens mål 2014:
18 Kommunövergripande mål 1 Kungsörs kommun ska för våra medborgare vara en god och attraktiv plats att bo och leva i Inriktningsmål Effektmål Kommunstyrelsen ska bidra till att göra Kungsörs kommun känd såväl inom som utanför kommunens gränser. Styrelsen ska också arbeta för att skapa ett attraktivt och variationsrikt boende Kungsörs kommun ska ha ett rikt utvecklat kulturoch fritidsliv genom att bland annat uppmuntra och stimulera föreningar och privata aktörer Näringsliv, företagande och lokal handel ska ges förutsättningar att utvecklas ytterligare Kommunens medarbetare är goda ambassadörer för Kungsör och kommunen som arbetsplats. Kommunens medborgare är goda ambassadörer för Kungsör. Kommunen har systematisk och fullt koordinerad marknadsföring. Ytterligare områden för sjönära boenden finns. Kommunen präglas av ett gott samarbete mellan föreningarna, och mellan kommunen och föreningarna Kommunen har ett rikt och varierat kulturutbud Kommunens fritidsanläggningar har god standard och nyttjandegrad, och är anpassade efter verksamheterna. Företag i Kungsör ökar sin försäljning av varor och tjänster till offentlig förvaltning Företag i Kungsör ökar sin försäljning av nya varor och tjänster Kommunikation och infrastrukturfrågor ska vara prioriterade med hänsyn till in- och utpendling samt arbetskraftsförsörjning. Kommunstyrelsen ska verka för att utveckla den digitala tillgängligheten i hela kommunen KSF har besvarat alla externa ärenden om regional infrastrukturplanering och regionala kommunikationer som berör Kungsör, med prioritet utifrån pendlingsbehov och arbetskraftsförsörjning Lokal kollektivtrafik följer behovsbilden hos befolkningen och politikens prioriteringsavvägning Ställningstaganden om bredbandsutbyggnad på landsbygden i Kungsör finns med i relevanta planer. Kommunens arbete med bredbandstutbyggnad på landsbygden görs i samarbete med länsmässiga planeringsorgan och grannkommuner Privatpersoner, näringsliv och organisationer förstår hur bredbandsimplementeringen ska ske i kommunen
19 Kommunövergripande mål 2 Kungsörs kommun ska vara ett samhälle med långsiktigt hållbar utveckling, sett ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Inriktningsmål Effektmål Minska energiförbrukningen från transporter och byggnader Kungsörs kommun ska i egenskap av ekokommun, arbeta aktivt med ekokommuners fyra hållbarhetsprinciper. Naturvårdsarbete och biologisk mångfald ska ha särskilt fokus. Medborgare och medarbetare ska uppleva god hälsa och trygghet. Kommunstyrelsen ska se till att information och kunskapsunderlag lämnas om det faktiska folkhälso- och trygghetsläget. Kommunstyrelsen ska se till att kommunens finansiella mål om ett årligt överskott på en procent uppfylls så att en reserv och utjämningsfond kan skapas. Förekomsten av sjögull ska minska Det ska vara lätt att hitta ut i naturen och lätt att hitta områden som passar olika behov av friluftsliv och rekreation Utveckla Kungs-Barkaröområdets natur- och kulturmiljövärden. Den upplevda tryggheten har ökat bland medborgarna Andelen unga i år 9 som uppger att de mår bra eller mycket bra har ökat Att medarbetaren upplever sin hälsa som mycket god Att medarbetarna upplever att verksamheten har ett bra friskvårdsarbete God ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans
20 Kommunövergripande mål 3 Kungsörs kommun ska vara en kommun där alla individer och grupper upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen Inriktningsmål Effektmål Kommunstyrelsen ska arbeta för att alla individer och grupper i Kungsörs kommun upplever inflytande, tillgänglighet och möjlighet att påverka den egna livssituationen. Kommunstyrelsen vill utveckla medborgarens möjlighet till insyn, information och delaktighet. Dialogen med beslutsfattarna ska öka Kommunens interna och externa webbplatser är relevanta, lättbegripliga och tillgängliga Öppna forum för medborgardialoger finns
21 Nyckeltal Mål Kultur- o fritid Föreningsmöten 10 st Antal föreningar Oförändrat eller fler än 2013 Utvalda arrangemang och aktiviteter Breddas och nya tillkommer 15 st Föreläsningar och utställningar i samarbete med studieförbund och föreningar Arrangemang inom "Ett musikliv för alla" Utställare konst- o handverkssafari Teaterföreställningar Uthyrda timmar sporthallen Uthyrda timmar ishallen Besök i badhuset Simskola Läger 4 st 25 st 8 st 6 400 timmar 1 100 timmar 15 000 besökare erbjuds både barn o vuxna 6 st Biblioteket Andel besökare nöjda med kompetens, vägledning o service 80% Mediautlåning 62 000 media Lån per invånare 8,0 Antal besök biblioteket Antal besök biblioteket per dag Unika besökare på bibliotekets webb Barnprogram Bokprat / visningar Utställningar Föreläsningar 60 000 besökare 200 besökare 600 besök / månad 7 st 20 st 12 st 8 st
22 Barn- och utbildningsnämnden Drift (tkr) Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Musikskola 839 978 1 019 1 019 1 019 Fritidsgårdar 2 737 2 569 2 675 2 675 2 675 Förskola 32 920 35 962 36 440 36 440 36 440 Familjedaghem 0-12 år 1 305 1 515 1 979 1 979 1 979 Öppen fritidsverksamhet 1 000 1 109 1233 1 233 1 233 Fritidshem 5 170 5 622 5 441 5 441 5 441 Delsumma fritidsverksamhet 43 971 47 755 48 787 48 787 48 787 Förskoleklass 3 099 2 766 3 356 3 356 3 356 Grundskola 73 110 73 763 76 760 74 760 74 760 Grundsärskola 1 812 2 400 4 160 4 160 4 160 Delsumma grundskola 78 021 78 929 84 276 82 276 82 276 Gymnasieutbildning 35 139 33 611 31 067 31 067 31 067 Gymnasiesärskola 2 791 2 700 2 590 2 590 2 590 Delsumma gymnasieutbildning 37 930 36 311 33 657 33 657 33 657 Grundläggande vuxenutbildning 3 532 3 352 3 334 3 334 3 334 Gymnasial vuxenutbildning 928 754 774 774 774 Särvux 76 90 90 90 90 Uppdragsutbildning 8 14 14 14 14 Svenska För Invandrare 544 257 261 261 261 Delsumma vuxenutbildning 5 088 4 467 4 473 4 473 4 473 Nämnd-, styrelse 382 508 445 445 445 Övriga gemensamma verksamheter 3 281 3 830 3 744 3 744 3 744 Summa 168 673 171 800 175 382 173 382 173 382 Kommentar Barn- och utbildningsnämndens ram har minskats med 2,5 mkr för minskad volym inom framförallt gymnasiet men också något inom förskolan. Lönejusteringar har kompenserats med 2,5 mkr. Utöver detta har barn- och utbildningsnämnden fått 1,6 mkr för att utöka med en förskoleavdelning från januari 2014 och 2,0 mkr för ökade interkommunala kostnader inom grundskolan. Dessa två miljoner kronor är direkt riktad ersättning och inte nivåhöjande för kommande år. Från 2014 konteras kostnader för särskoleelever som är integrerade i grundskolan på grundsärskola. Intern kontroll 2014 Barn- och utbildningsnämnden planerar för genomförande av intern kontroll inom
23 områdena arkivering av handlingar, beslut om anpassad studiegång i grundskolan, beslut om inskrivning i särskola, elevens val i grundskolan, inventarier, kvalitetsarbete och redovisning av måluppfyllelse, placering i förskola, registerutdrag, registrering av allmänna handlingar som kommer till enheterna, särskilda undervisningsgrupper, timplaner samt uppdrag under 2014.
24 Kommunövergripande mål 1 Kungsörs kommun ska för våra medborgare vara en god och attraktiv plats att bo och leva i Inriktningsmål Effektmål Attraktiva förskolor och skolor i Kungsörs kommun. Förskolor och skolor i Kungsör ska ha så hög kvalitet och upplevas som så attraktiva att elever och föräldrar väljer Kungsörs förskolor och skolor framför andra alternativ Det pedagogiska ledarskapet Elever, personal och föräldrar ska uppleva att rektor och förskolechef är en pedagogisk ledare som håller sig förtrogen men det dagliga arbetet i verksamheten och som aktivt arbetar för att förbättra resultaten Förskolan och den pedagogiska omsorgen skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet Andelen barn- och ungdomar som väljer förskolor och skolor i Kungsör ska öka Förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap Ingen skolledare skall ensam ha ansvaret för mer än 40 medarbetare Stödprocesser Stödprocesserna till rektor skall utvecklas och stärkas så att rektor upplever att det pedagogiska ledarskapet kan prioriteras Hög kompetens I förskolan skall det vara en hög andel högskoleutbildad personal Stimulans, utveckling och trygghet Alla föräldrar ska uppleva att deras barn stimuleras och utvecklas och att både de och barnen känner sig trygga i våra verksamheter
25 Kommunövergripande mål 2 Kungsörs kommun ska vara ett samhälle med långsiktigt hållbar utveckling, sett ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Inriktningsmål Effektmål Ungdomarna ska ha en meningsfull fritid där de utvecklar sina intressen och alla barn och ungdomar ska ges stöd och hjälp i sin utveckling till att bli vuxna. Kungsörs barn- och ungdomar skall vara drogfria Enheten VIVA skall vara ett aktivt redskap för att stödja den enskilda medborgaren och för att utveckla hela kommunen i riktning mot visionen om livskraftiga, kompetenta och unika Kungsör 2015 Musikskolan Musikskolans undervisning skall utveckla och stimulera elevernas musikalitet och därigenom även ge grunden för ett livslångt intresse Ungdomshuset och Fritidsgårdarna Ungdomshuset och fritidsgårdarna skall gemensamt skapa en meningsfull fritid för Kungsörs ungdomar och aktivt arbeta förebyggande mot klotter, skadegörelse, missbruk och annan ungdomsbrottslighet Ungdomshuset och Fritidsgårdarna Ungdomshuset ska aktivt stödja utsatta barn och ungdomar genom ungdomstjänst, medling, stöd till unga brottsoffer, bekymringssamtal och stödjande samtal Elevhälsan Elevhälsan skall främst arbeta förebyggande och varje elev ska under grundskoletiden erbjudas minst tre hälsobesök hos elevhälsan Elevhälsan Elevhälsan ska genom skolsköterskorna ansvara för att alla elever erbjuds lagstadgat vaccinationsprogram SFI och integratationsarbetet Verksamheten ska leda till att den enskilda flyktingen integreras på ett bra sätt i det svenska samhället och att han/hon får nytta av sina tidigare erfarenheter och kunskaper på den svenska arbetsmarknaden Stöd till näringslivet Det lokala näringslivet skall uppleva att VIVA:s verksamhet är till nytta för företagen och deras medarbetare
26 Kommunövergripande mål 3 Kungsörs kommun ska vara en kommun där alla individer och grupper upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen Inriktningsmål Effektmål Medarbetarskapet Såväl skolledare som medarbetare har ett ansvar för att vara lyhörda, tillmötesgående och serviceinriktade Skolan ska erbjuda en kvalitativt god utbildning i en bra lärmiljö där varje individ blir sedd, samt tränar och utvecklar sin förmåga att bli maximalt förberedd för arbetsliv, samhälle och vidare studier Bemötande Alla föräldrar, barn, elever och studerande ska uppleva ett gott bemötande från personal och chefer Delaktighet Alla föräldrar, barn, elever och studerande ska uppleva att vi lyssnar på deras synpunkter och förslag och att vi i alla lägen strävar efter att göra vårt bästa Kunskapsmål Alla elever ska nå målen för skolans arbete och så många som möjligt ska även nå de högre betygen Trivsel och trygghet Alla elever ska trivas och känna sig trygga Delaktighet och inflytande Alla elever ska känna att de har ett reellt inflytande över hur utbildningen utformas Delaktighet och inflytande Alla föräldrar ska uppleva att skolan är öppen och välkomnande Hög närvaro Inget skolk eller annan form av otillåten frånvaro ska förekomma Uppföljning av den enskilda elevens lärprocess Utvecklingssamtal och skriftliga omdömen ska upplevas av alla elever och alla föräldrar som informativa och framåtsyftande
27 Socialnämnden Drift (tkr) Verksamhet Utfall 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nämnd- och styrelse 437 541 541 541 541 Gem socialförvaltning 2 128 2 437 2 437 2 437 2 437 Vård o oms o äldre 82 725 85 076 87 750 87 750 87 750 Insatser LSS/LASS 52 854 54 922 56 467 56 467 56 467 Insatser t personer m funkt.neds 3 564 3 561 3 717 3 717 3 717 Färdtjänst 1 550 1 600 1 600 1 600 1 600 Gemensam IFO 9 732 10 597 12 166 12 166 12 166 Missbrukarvård vuxna 4 760 3 308 3 345 3 345 3345 Barn o ungdomsvård 5 759 4 425 4 425 4 425 4 425 Övrig vuxenvård 767 810 810 810 810 Ekonomiskt bistånd 4 641 4 850 5 500 5 500 5 500 Arbetsmarknadsåtgärder 2 173 2 329 2 329 2 329 Summa 168 917 174 300 181 087 181 087 181 087 Kommentar Socialnämndens ram har utökats med 3,9 mkr för förväntade lönejusteringar, ingenting för prisförändringar. Nämnden tilldelades ett statsbidrag 2012 på drygt 3 mkr som nämnden fick löfte om att använda under en femårsperiod för utveckling av verksamheten och 0,6 mkr förstärker därför ramen 2014. Därtill fick nämnden 1,8 mkr för att täcka utökningar inom främst Individ- och familjeomsorgen och hemtjänsten. Intern kontroll 2014 Under 2014 har socialnämnden planerat för intern kontroll inom områdena avtal, beläggning särskilda boenden, biståndsbedömning, boendes privata medel, datakommunikation, delegation, ej verkställda beslut, fordon, kostprogram, läkemedelshantering, Lex Sarah, reglementen och planer samt rutiner för klagomålshantering.
28 Kommunövergripande mål 1 Kungsörs kommun ska för våra medborgare vara en god och attraktiv plats att bo och leva i Inriktningsmål Effektmål Socialnämndens verksamheter ska präglas av kvalitet, trygghet och säkerhet Biståndsbedömda insatser ska vara aktuella och lika med utförda insatser Socialnämndens verksamheter och boenden ska vara anpassade till behov och efterfrågan Kvalitativt underlag för planering av stöd, sysselsättning och boende för personer med funktionsnedsättning ska finnas
29 Kommunövergripande mål 2 Kungsörs kommun ska vara ett samhälle med långsiktigt hållbar utveckling, sett ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Inriktningsmål Effektmål Socialnämnden ska arbeta aktivt med förebyggande insatser Alla inom kommunen som fyllt 80 år ska erbjudas hembesök av socialförvaltningen Verksamheterna ska planera för och arbeta med förebyggande insatser Socialnämnden verkar för en hållbar utveckling Nöjda matgäster, hög servicenivå och tillgänglighet etjänster inom socialförvaltningen ska finnas för medborgarna
30 Kommunövergripande mål 3 Kungsörs kommun ska vara en kommun där alla individer och grupper upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen Inriktningsmål Effektmål Socialnämndens verksamheter ska präglas av kvalitet, trygghet och säkerhet Brukarna ska ges inflytande och vara delaktiga i planeringen av sina vård- och omsorgsinsatser Socialnämnden ska verka för ökad mångfald och integration Kunskap i verksamheten om jämställdhet, mångfald och integration ska öka Socialnämndens arbetsplatser ska präglas av trivsel, delaktighet och engagemang Ett gott ledarskap genomsyrar hela organisationen Ett utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete ska finnas