Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Förskolechef Om förskolan Kerstin Florén Leklabbet är en personalkooperativ förskola. HT 2013 arbetade två förskollärare, en kokerska som lagar all mat på plats, en barnskötare och en fast vikarie (förskollärare) en dag i veckan. Barngruppen har bestått av 20 barn, mellan 1-6 år, 13 flickor och 7 pojkar. I april tog vi emot ytterligare ett barn, en flicka, som även är ett syskon på drygt ett år. Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete Vilka underlag används regelbundet? Har några utvärderingar av särskilt utvalda områden genomförts under året? Övergripande har vi en tydlig årsplan. Vi har använt oss av delar från BRUK, Skolverkets självskattningsmaterial. Dessutom har vi en egen mall där vi anger ämnesområde/aktivitet/tema, beskriver målet, vad som gick bra, vad som gick dåligt, och hur och vad kan förbättras/förändras. Lotusdiagram fylls i för de flesta aktiviteter/temaområden vi arbetar med. Föräldraenkäten är ytterligare ett underlag vi använder regelbundet. Vi har färdiga intervjuer med olika teman för barnen. De områden vi tittar särskilt på är barnens empatiutveckling, hur man är en bra kompis. På utvecklingssamtalen ber vi föräldrarna komma med synpunkter som vi tar upp till diskussion i personalgruppen men även i föräldragruppen. Hur gör förskolan för att analysera resultaten och komma fram till åtgärder? Eftersom kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process så analyseras resultat av aktiviteter, arbetsätt och liknande hela tiden dels genom samtal med barnen, dels genom diskussioner på personalmöten, föräldramöten och liknande dels i dagliga samtal med föräldrar, barn eller kollegor. För varje område gör vi så en lägesbedömning, diskuterar vårt mål, planerar hur vi ska arbeta, sen tittar vi på resultatet, analyserar det för att sen kunna gå vidare. Kundundersökningen har analyserats av personalen och har legat till grund för hur

2 (9) vi arbetat vidare dels i arbetet med barnen dels i hur vi presenterat verksamheten för föräldrar. Hur har personal, barn och föräldrar deltagit i förskolans systematiska kvalitetsarbete? På personalmöten och planeringsdagar ges tillfällen till diskussion, samtal och utvärdering. På utvecklingssamtalen med föräldrarna efterfrågas alltid synpunkter, önskemål eller andra kommentarer runt verksamheten. Föräldrarådet har getts tillfälle att komma med synpunkter. Alla barn har deltagit genom utvärderingar, samtal, önskemål etc. Barnrådet har vid ett flertal tillfällen träffats för samtal med utvärdering och planering. Hur dokumenteras det systematiska kvalitetsarbetet? En del av dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet görs på protokoll vid de olika mötena, annat finns tillsammans med dokumentationen av olika aktiviteter där vi både beskriver, hur vi gått till väga, hur det fungerat, ev. vad barnen kommenterat och vilka mål vi arbetat med i ett lotusdiagram. De underlag vi använder oss av är i sig en dokumentation där några finns samlade i pärmar andra finns uppsatta på väggarna. Barnen har egna pärmar där viss dokumentation kontinuerligt fylls på och som finns lättillgänglig för både barn och föräldrar. Vi har även en pärm där vi samlar all information om tankar, upplägg och dokument om det systematiska kvalitetsarbetet.

3 (9) Nationella mål: Utveckling och lärande Kommunens mål: Maximal utveckling och stimulerande lärande Förskolans prioriterade mål: Vårt främsta mål har varit att skapa en lustfylld ute och innemiljö där läroplanens olika mål finns representerade. Vi vill skapa tillfällen och utrymme för varje barns önskan och behov, öka barnets självkänsla och stärka självförtroendet. De förbättringsområden vi lyft fram från föregående kvalitetsanalys var att tydliggöra kopplingen mellan verksamhetens utformning och läroplanens mål och att tillsammans med barnen benämna vad det är vi gör. T.ex. det här är matematik, nu har vi språkutveckling, teknik, etc., samtidigt som vi med vardagsord beskriver vad vi gör, att finna sambandet mellan facktermer och vad de faktiskt betyder i vardagen. Dessutom ge föräldrar och personal tillfälle till diskussion. Använda oss av färdiga frågor som utgångspunkt. Beskriva för oss själva, föräldrar och barn vad det är vi gör och använda de rätta orden med hjälp av olika slags dokumentation. Stärka självkänslan hos alla barn. Dela barnen i smågrupper, observera, stötta, skapa tillfällen och samtala med barnen om olikheter, bekräfta, ge möjlighet till olika färdigheter, etc. Förskolans resultat och måluppfyllelse När det gäller kundundersökningen ser vi ett förbättrat resultat av de flesta enkätsvaren och främst då det gäller matematik och språk. Tyvärr finns det dock några frågor som är sämre än föregående år. I jämförelse med genomsnittet för kommunen ligger vi dock mycket bra till. Med hjälp av ifyllda lotusdiagram, intervjuer av barnen, barnens utvärderingar och våra egna utvärderingar är vi ganska nöjda med vårt resultat. Barnen har bl.a. utvecklat sin sociala kompetens genom att vara delaktiga i ett flertal gruppaktiviteter där de fått träna turtagning, lyssnat på varandra, pratat om känslor, skapat, haft drama, etc. Vi har gett tillfällen till språkutveckling genom samtal, sång och musik, ramsor, bokläsning, etc., matematisk förståelse genom att mäta, experimentera, klassificera, sortera och på olika sätt upptäcka matematik i vardagen. Genom att ha en varierad verksamhet där barnens olika färdigheter, önskemål och kunskaper fått prövas, utmanas och bekräftas har vi sett hur glädjen sprudlat, fantasin flödat och kämparglöden lett till framgångar och utveckling. Ordet experiment låter roligt men vad betyder det? Svaren är många och spännande. Tack vare diskussioner runt tidigare resultat och en tydligare beskrivning av aktiviteter utifrån läroplanens mål för både föräldrar och oss själva och barnens delaktighet i utvärdering och planering ser vi en ökad måluppfyllelse jämfört med tidigare år. Vi ser ingen skillnad mellan könen utan det handlar mer om individ och personlighet.

4 (9) När det gäller vårt främsta mål så har vi en god måluppfyllelse men kan naturligtvis alltid bli bättre. När det gäller förbättringsområdena från föregående analys har vi kommit en bit på väg då det gäller förtydligandet av kopplingen mellan verksamhetens utformning och läroplanens mål. Så även med självkänslan hos barnen. Fortfarande finns vissa barn med lägre självkänsla så där får vi jobba vidare. Analys Tack vare att vi har förklarat ännu tydligare hur vi tänker med vår verksamhet och beskrivit utifrån läroplanens mål vad och hur vi arbetar med de olika områdena dels på utvecklingssamtal dels på föräldramöten så har föräldrars förståelse för vårt arbete ökat. Genom att ha diskussionsfrågor med anknytning till enkäten har föräldrar blivit mer insatta i vad frågorna betyder. Det gör att vi får ett mer rättvist resultat på enkätsvaren. Eftersom vi använder oss av olika mallar för utvärdering och uppföljning är det lättare att förändra, förbättra och anpassa arbetssätt till rådande förhållanden. Att vara flexibel och omforma t.ex. en aktivitet eller gruppsammansättning är då en förutsättning. Här sätts personalens kompetens på prov. Vårt arbete med att stärka barnens självkänsla hänger ihop med alla övergripande målområden i den här kvalitetsanalysen och genomsyrar varje aktivitet vilket innebär att vi som personal måste vara lyhörda och ständigt observanta för varje barns behov och olika personlighet. Det är viktigt att varje barn blir sett varje dag och upplever, jag är jag och jag duger. Det är också viktigt att barnen blir sedda av varandra, känner grupptillhörighet och lust att leka.. Starka sidor Vi har lyckats bra med att beskriva vad vi gör som är matematik och språk. I övrigt har vi haft en varierad verksamhet som innehållit och berört alla mål enligt läroplanen. Hur verksamheten ska utvecklas Vi vill arbeta vidare med verksamhetens koppling till läroplansmålen. Även barnens självkänsla vill vi arbeta vidare med. Ett sätt är lekens betydelse. Vi vill utveckla verksamheten genom att hitta fler tillfällen till konstruktiv lek där både barn och vuxna finns med. Ibland behöver barn hjälp av en vuxen för att lära sig att leka. Inom målområdet utveckling och lärande får vi inte glömma lekens enormt viktiga betydelse. Därför vill vi ge leken det utrymme den behöver och ta fram de verktyg vi har och friska upp leklusten. Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas

5 (9) Koppla verksamheten till läroplanens mål Lekens betydelse Ge föräldrar och personal tillfälle till diskussion. Använda oss av färdiga frågor som utgångspunkt. Beskriva för oss själva, föräldrar och barn vad det är vi gör och använda de rätta orden med hjälp av olika slags dokumentation Personalen ska mer aktivt initiera lekar och även delta i de av barnen initierade lekarna. Kompetensutveckling av personal i lekens betydelse.

6 (9) Nationella mål: Normer och värden Kommunens mål: Trygghet, ordning och arbetsro Förskolans prioriterade mål: Vårt mål är att barnen utvecklas till självständiga, trygga och ansvarsfulla människor med förståelse och respekt för alla människors lika värde. Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att hantera konflikter och förstår hur man är en bra kompis och genom det utvecklar sin empatiska förmåga. Det förbättringsområde vi lyfte upp i föregående kvalitetsanalys var framtagning av en ny variant av Likabehandlingsplan utifrån materialet Plan mot diskriminering och kränkande behandling som finns att hämta hos Diskrimineringsombudsmannen. Genom intervjuer av barn, föräldrar och personal, med tonvikt på kartläggning inför likabehandlingsplanen ville vi skapa en ännu tryggare verksamhet. Förskolans resultat och måluppfyllelse Vi har fortsatt hög procent nöjda föräldrar vilket överensstämmer med den bild vi själva som personal har. Kompistema och konfliktlösning har lett till en ökad kunskap i hur man ska vara mot varandra och barnen har stor insikt i hur man är en bra kompis dock agerar de inte alltid i överensstämmelse med det. Men varför finns det krig? Vi har haft ett bra material i ämnet. Igelkott och Kanin, Dramaresan och Barnkonventionen. Genom att vi har en innemiljö med hörnor för olika aktiviteter blir arbetsron bättre och barnen har inspirerats till konstruktiv lek. Det har lett till färre konflikter, minskat spring och sänkt ljudvolymen. Arbetet med Likabehandlingsplanen har genomförts som planerat och intervjuer har gjorts med barnen. Föräldrar och personal har fått svara på enkätfrågor. Dessa har sammanställts, analyserats och därefter legat till grund för vissa åtgärder i form av samtal och anpassade aktiviteter med barnen. Eftersom vi tar emot barnen ute så är alla barn ute varje dag. Undantag är då det är alldeles för kallt eller riktigt ruskväder. Då får endast de äldsta vara ute. Vi ser ingen skillnad mellan könen utan det handlar mer om individ och personlighet. Analys Eftersom vi fortsatt att arbeta runt kompistemat har det blivit ännu mer förankrat i barnens handlingssätt och hur de själva försöker lösa konflikter. Då vi sett utveckling och framsteg inom detta område kommer vi att fortsätta med det material vi har i temat och utöka vid behov. Tack vare uppdelning i mindre grupper vid inomhusvistelse och styrda aktiviteter har vi upplevt att barnen kunnat leka mer konstruktivt. Därmed minskar även uppkomsten av konflikter. Intervjuerna som gjordes i samband med karläggning av ev. förekomst av diskriminering och kränkande behandling gjorde att det blev tydligare för föräldrar, personal

7 (9) och även barn hur det kan uppfattas/kännas när någon säger eller gör något som faktiskt är kränkande och diskriminerande. I samband med karläggningen i Likabehandlingsplanen framkom att barn sagt ord som gör ont. Detta ledde till samtal och aktiviteter för att komma till rätta med det. Efter uppföljning av dessa aktiviteter visade barnen ökad förståelse för olikheter och insåg till viss del allvaret med att säga ord som kan uppfattas som kränkande för andra. Starka sidor Temat en bra kompis har genomsyrat allt och skapat många tillfällen till samtal, ökad empatisk förmåga och glädje. Hur verksamheten ska utvecklas Fortsatt arbete med kompistema och kartläggning inför likabehandlingsplanens revidering. Utvecklingsområde Kompistema Likabehandlingsplanen Åtgärder som kommer att vidtas Fördjupa arbetet genom drama, samtal och aktiviteter kring konkreta exempel på konflikter och hur de kan lösas. Intervjuer med barnen. Enkätfrågor till föräldrar och personal.

8 (9) Nationella mål: Barns inflytande Kommunens mål: Reellt inflytande Förskolans prioriterade mål: Vårt mål är att varje barn ska våga säga sin mening, låta andra göra det och uppleva att det har betydelse och att varje förälder ska känna delaktighet i och förtroende för verksamheten. De förbättringsområden vi lyfte fram i föregående kvalitetsanalys var ökat ansvar. Att ha inflytande innebär även ansvar därför vill vi ännu mer koppla ihop det. Orsak och verkan. Det kompetenta barnet tror vi klarar det. 1. Förskolans resultat och måluppfyllelse Resultatet från kundundersökningen visar att föräldrar till stor del anser att både de själva och barnen har inflytande. Vi som personal tycker också att så är fallet även om det kan bli bättre speciellt med tanke på barnens inflytande. Vi har genom att ge barnen ökat ansvar inom vissa områden försökt påvisa deras inflytande och lyckats delvis. Vi ser ingen skillnad mellan könen utan det handlar mer om individ och personlighet. Till viss del har vi haft en god måluppfyllelse när vi uppmuntrat barnen att säga sin mening. Alla barn har fått komma till tals. Men man vet inte alltid om de verkligen säger det de vill eller om det är kompisens åsikt som kommer fram. Vi har gett barnen större inflytande genom att låta dem ta ökat ansvar. T.ex. att själva gå in, klä av sig, hänga upp kläder, tvätta sig, förbereda för samling och för de andra presentera dagens innehåll. Låta ett eller flera barn välja en aktivitet som de får beskriva för de andra hur de tänkt, vilket material som behövs, etc. och som vi sen stöttar i att genomföra. D.v.s. ge olika uppdrag och ansvarsområden. De har även hjälp de yngre att klä av sig. Allt detta har de gjort med glädje och entusiasm. Analys Gruppsammansättningen 1-6 år har inneburit att de äldre lärt sig att ta hänsyn till och ansvar för de yngre och de yngre lär sig av de äldre. Vi har medvetet försökt förstärka, uppmuntra och bekräfta när barnen aktivt tagit för sig på olika sätt. Genom att skapa smågrupper har vi kunnat ta till vara barnens intressen och kunnat ge olika uppdrag eller följt ett uttalat önskemål. Detta kräver att personalen både vågar låta barnen vara med i beslutsfattning och är lyhörd för vad barnen faktiskt vill.

9 (9) Starka sidor Vi har gett möjlighet för föräldrar att komma med synpunkter och önskemål dels på föräldramöten men också på utvecklingssamtal och föräldraråd. Vi har lyssnat och försökt genomföra så mycket som möjligt. Även barnen har fått berätta hur de tänker, känner, vad de vill och vi har inför de andra bekräftat barnens synpunkter på olika sätt. T.ex. genom att göra så som de föreslår. Hur verksamheten ska utvecklas Vi vill fortsätta som tidigare med att ge barnen större inflytande genom att låta dem ta ökat ansvar. Utöver att själva gå in, klä av sig, hänga upp kläder, tvätta sig, förbereda för samling och för de andra presentera dagens innehåll även hitta andra ansvarsområden. Genom att som personal vara öppna för förslag från föräldrar och barn öka känslan av inflytande. Utvecklingsområde Ökat inflytande/ökat ansvar Åtgärder som kommer att vidtas Ge olika uppdrag och ansvarsområden. Lyssna på förslag och synpunkter från föräldrar och barn.