Kvalitetsredovisning Katarina Kling. Personalkooperativet Varva-Daggmasken

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Katarina Kling Personalkooperativet Varva-Daggmasken

2 1. Inledning 1.1 Förskolan Daggmasken Daggmaskens förskola är ett personalkooperativ, vilket innebär att vi driver och leder förskolan i samverkan med vår personal. Vi är en nyöppnad förskola sedan På Daggmaskens förskola fanns under läsåret 20 barn inskrivna. I barngruppen arbetade fyra personal bestående av barnskötare och förskolelärare samt en kombinerad kokerska som ansvarar för mat och lokalvård. Under detta läsår har vi haft många längre sjukskrivningar bland personalen. Bland dessa även allvarligare sjukskrivningar som skapat stor oro bland oss som arbetar här. Detta har gjort att vi haft många olika vikarier som arbetat hos oss under läsåret. På grund av det har till exempel arbetet med likabehandlingsplanen kommit igång först under höstterminen Vi har i stället fokuserat på arbetet med barnen och lagt vår energi där. Det mål vi har satt upp för vårt arbete med barnen har vi lyckats med bra med tanke på omständigheterna. 1.2 Läroplanen Vi arbetar enligt Lpfö Den ligger tillgrund för allt arbete med barnen på Daggmaskens förskola. 1.3 Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att: Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Förskolan skall vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta egna initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Förskolan skall främja skapande, sång och musik, drama rytmik, dans och rörelse, tal och skriftutveckling samt miljö och naturvårdsfrågor. 1.4 Syftet med verksamheten Vårt syfte med verksamheten är att ge varje barn trygghet och självkänsla. Alla ska känna sig viktiga och speciella och få känna att de är en tillgång i gruppen. Genom att ge barnen utrymme för fri lek och varierat utbud av skapande verksamhet får barnen möjlighet att lära sig att: Ta ansvar Samarbeta Visa hänsyn Vara nyfikna Vara kreativa Detta skapar även lust att lära. 1.5 Vad vi har arbetat med under läsåret Vi har arbetat med detta under läsåret: Rytmik/Musik/Rörelse/Danslek Bild/Form Natur/Miljö Valstund Fri lek

3 2. Grundfakta 2.1 Förskolan Daggmasken Daggmaskens förskola är ett personalkooperativ som ligger i Hille ca fem kilometer norr om Gävle centrum. Vi är en nyöppnad förskola sedan Verksamheten bedrivs i ett nyrustat hus som byggdes på 1800-talet. Huset är i två plan och verksamheten bedrivs på båda planen. Vi har egen matlagning och lagar maten från grunden. Vi har närhet till skog och natur. Vi har en avdelning med 20 barn som är i åldrarna ett till fem år. Vi är en personalgrupp på fyra samt en kokerska som även har ansvar för städning av lokalerna. Vi är 3,5 personal på 20 barn. 2.2 Ekonomisk förening Vi är en ekonomisk förening som består av tre medlemmar och en suppleant. Den ekonomiska föreningen som är personalens arbetsgivare sköter budgetarbetet, personalfrågor löneutbetalningar med mera. Den ekonomiska föreningen sköter även kontakten gentemot Gävle kommun. Den ekonomiska föreningen har en revisor anställd som sköter viss administration samt bokslut. Från kommunen erhålls ett driftbidrag per barn och år. Dessutom sköter kommunen kö- och placering av barn. 2.3 Planering för verksamheten Varannan vecka har vi personalmöten på kvällstid. Vi har även en planeringsdag och en utvärderingsdag varje termin. Utvecklingssamtal med de anställda har vi haft en gång under detta läsår.

4 3. System för kvalitetsarbete 3.1 Grovplanering Personalen har två planeringsdagar varje år då vi grovplanerar vår verksamhet, en på höstterminen och en på vårterminen. 3.2 Utvärdering Vi utvärderar vår verksamhet en gång varje termin. Utvärderingen av verksamheten ligger även till grund för nästkommande grovplanering. 3.3 Föräldramöten Föräldramöten har vi haft då personalen har informerat föräldrarna om grovplaneringen av verksamheten, vårt mål och syfte samt att vi arbetar efter Lpfö 98. Utrymme har givits för frågor, egna förslag och funderingar samt önskemål. 3.4 Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal har vi en gång varje termin. Vi pratar då med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande. Vi har haft enskilda intervjuer med barnen där de har fått svara på frågor som rör deras tankar kring trivsel och trygghet på förskolan. Föräldrarna får ta del av dessa intervjuer under utvecklingssamtalet. Vi använder oss av en mall som vi fått från barnavårdscentralen. Den ligger bland annat till grund för våra utvecklingssamtal. 3.5 Finplanering/Veckoplanering/Dokumentation Personalen har ungefär 1,5 2 timmars planeringstid varje vecka. Denna planeringstid ligger på dagtid och är barnfri tid. Det är under denna tid vi finplanerar verksamheten. Finplanering görs även under våra kvällsmöten då det finns behov av det. Vi har en planeringskalender som hänger väl synlig i hallen för att våra föräldrar ska kunna ta del av den verksamhet som sker på vår förskola. Vi använder oss även av whiteboardtavla och ibland skickar vi hem meddelanden till föräldrarna via lappar på barnens hyllor. Den dagliga kontakten vid hämtning och lämning är också viktig för då kan vi förmedla vad som hänt eller ska hända under dagen. Vi dokumenterar mycket av det som händer på förskolan. Vi samlar barnens material, tar foton och skriver ned vad vi gjort. Vi funderar kring vilket mål vi haft, vad vi gjort, om vi uppnått målet och om vi lärt oss något på vägen. Vi tittar om vi behöver åtgärda eller förbättra något och hur vi ska gå vidare. Vi samtalar både om hur arbetet ska utvecklas i barngruppen och det enskilda barnet. 3.6 Årsmöte/Föreningsstämma Vi har årsmöte en gång varje år där ärenden som förberetts av styrelsen behandlas. 3.7 Styrelsemöten Styrelsemöten har vi ca en gång per månad. Styrelsen skall i enlighet med stadgar och lagstiftning ansvara för frågor som rör verksamheten där barn, personal, föräldrar och ekonomi ingår.

5 4. Föregående års åtgärder för utveckling samt kommentarer Det vi har gjort är att starta en ny förskola vilket innebär mycket arbete med att få ihop en ny fungerande barngrupp där alla barn känner sig trygga med varandra och oss i personalen. Även vi i personalen har varit nya för varandra. Det tar tid och kraft att få ihop ett fungerande arbetslag. Under hösten 2009 har vi arbetat fram vår trygghets- och likabehandlingsplan. Hela personalen har även gått en pedagogisk dokumentationskurs under höstterminen Den behandlar vår barnsyn samt dokumentation och reflektion. Vi har arbetat mycket med läroplanen under denna kurs. Många av våra diskussioner har kretsat kring denna utbildning under hösten 2009.

6 5. Förskolans egna mål 5.1 Våra egna mål Vi vill att barnen ska känna sig trygga i gruppen. Alla ska känna att de är viktiga och speciella. Barnens tankar, idéer och funderingar ska tas på allvar av oss vuxna. Vi vill lära barnen att möta andra människor med respekt och hänsyn, att lyssna och förstå men också att våga stå för vad de själva tycker. Vi anser att det är viktigt att barnen får nya utmaningar för när de klarar av ett nytt hinder växer de som personer och blir modiga. Det är viktigt att kunna vara medlem i en grupp men lika viktigt att få vara en egen individ för precis som vi vuxna är barnen egna personligheter och ska bemötas därefter. Barnen gör som vi gör. Det är viktigt att vi vuxna är ett föredöme. Alla barn ska känna sig trygga i sig själva och i gruppen. Vi vill utveckla barnens förmåga till empati Alla barn ska känna lust till att leka och lära. Förutsättningen för att nå dessa mål är att vi fortsätter att samtala om hur arbetet i barngruppen ska utvecklas och om det enskilda barnet. Vi ser barnens möjligheter och bemöter alla barns olika behov. Det är viktigt att personalens egna tankar och värderingar får utrymme vid olika diskussionstillfällen så att vi arbetar mot samma mål samt så att vi tillsammans kan komma överrens om hur vi ska uppnå dem. 5.2 Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan Inledning Vi vill med denna likabehandlingsplan visa på hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling. Med kränkande behandling avser vi att någon person eller några personer kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningarna kan vara fysiska (slag och knuffar), verbala (säga elaka saker), psykosociala (bli utfryst) och text- och bildburna (elaka teckningar, skriva fula ord). Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt Våra mål Att alla på förskolan ska känna sig trygga. Att alla på förskolan ska ha samma rättigheter och förutsättningar oavsett kön, ålder, sexuell läggning, religion, bakgrund, funktionshinder eller etnisk tillhörighet. Att vi ska se alla barns förmågor och egenskaper som tillgångar. Att alla ska känna sig viktiga och speciella. Att vi ska vara tydliga och direkt reagera vid kränkande ord och handlingar. Att inga barn eller vuxna ska bli diskriminerande eller utsatta för annan kränkande behandling. Att vi ska samverka med vårdnadshavare för att gemensamt arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Att vi vuxna är föredömen eftersom barnen gör som vi gör Förebyggande arbete i förskolan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling Hur vi arbetar som personalgrupp för att uppnå våra mål: Vi är där barnen är, alltså närvarande i och vid lek.

7 Alla barn är allas ansvar. Vi vuxna är goda förebilder. Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare. Vi är uppmärksamma på förändringar i barns beteende och tar det på allvar. Vi observerar barnen samt dokumenterar och reflekterar både med det enskilda barnet, barngruppen och personalgruppen. Varje barn har en egen individuell utvecklingsplan som utarbetas i samråd med vårdnadshavare. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi inte gör det kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Vi stärker barnens förmåga att säga ifrån och säga nej till kränkningar genom att: Lyssna på barnen och ta dem och deras tankar, idéer och funderingar på allvar. Att prata kontinuerligt om hur man är en bra kompis. Ta barnens konflikter på allvar och hjälpa dem att själva lösa konflikter och/eller hitta alternativa lösningar. Skapa goda relationer i barngruppen och skapa Vi-känsla genom att lyssna på och hjälpa varandra. Visa hänsyn till sig själv och sina behov men också hänsyn till andra människor och deras behov. Vi stärker barnens självkänsla genom att: Uppmuntra positivt beteende hos barnen. Visa djup respekt för barnen och ha en övertygelse om att barnen föds rika och intelligenta med en stark drivkraft att göra gott. Ge barnen utmaningar för när de klarar av ett nytt hinder växer de som personer och blir modiga Åtgärder om kränkning uppstår mellan barn eller mellan barn och vuxen. Alla vuxna som ser eller hör ett kränkande beteende ska agera omedelbart genom samtal med de berörda barnen. Det som hänt tas upp med vårdnadshavare vid den dagliga kontakten. Vid upprepade kränkningar görs av personalen en plan för vidare åtgärder tillsammans med berörda vårdnadshavare. En tid bestäms för ett uppföljningsmöte för att se om problemet har löst sig eller om vidare åtgärder ska tas. All personal inom förskolan har tystnadsplikt. Till stöd och hjälp finns handledning att tillgå från elevstödet. Om vi i personalen ser att ett barn far illa är det vår skyldighet att kontakta socialtjänsten Uppföljning och utvärdering Vi arbetar med uppföljning och utvärdering under våra utvärderingsdagar och genom systematiskt observerande, dokumenterande och reflekterande. Likabehandlingsplanen ska göras känd för ny personal, vikarier, vid inskolning av nya barn samt föräldramöten. Likabehandlingsplanen skall gås igenom på utvärderingsdagen i slutet av varje hösttermin och omarbetas om så behövs. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen Ur Lpfö-98

8 Alla barn behöver någon gång under sin förskoletid extra stöd. Behovet av stöd kan vara mer eller mindre tillfälligt men också långvarigt. För att säkerställa alla barn som är i behov av stöd behövs väl utarbetade rutiner. Det främsta redskapet är de individuella utvecklingsplanerna. Som grund för dessa planer ligger observationer och dokumentationer. Dessa observationer görs i samråd med vårdnadshavare. När ett barn är i behov av särskilt stöd så utnyttjas först den kompetens som finns på förskolan. Vi rådfrågar våra kollegor och diskuterar med vårdnadshavare. 5.3 Redovisning av situationen för barn med annat modersmål än svenska. Vi har inget barn med annat modersmål än svenska. 5.4 Arbete med genus och jämställdhet Vi vill motverka traditionella könsroller och mönster. Vi tycker att alla skall få en möjlighet att utveckla sina egna förmågor och intressen. Vi erbjuder alla barn möjlighet att välja bland olika aktiviteter. En gång om dagen har vi en aktivitet som vi kallar valet. Syftet med valet är att barnen skall få en möjlighet att påverka sin egen situation, känna lust att prova på något nytt samt vidga sina könsroller och val av lekkamrater. Vår ambition är att arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv på vår förskola. Vi gör detta genom att arbeta med våra egna värderingar och genom litteratur som finns. Vi gör även detta genom att diskutera våra förhållningssätt i olika situationer som uppstår. 5.5 Barns inflytande Vi ger barnen stort utrymme för egna val i leken. Här får de tänka själva och utnyttja alla sinnen och träna allt som de har nytta av senare i livet. Det är här som den sociala kompetensen och turtagandet, jämlikhet och jämställdhet samt förmågan att lösa konflikter utvecklas. Vi litar på barnen och deras förmågor. Vi arbetar för att stärka det positiva i barnen så att de kan växa och få en stark självkänsla. Vi tar oss tid att svara på barnens frågor och funderingar och ger dem utrymme för att utveckla sina egna tankar och åsikter. Vi ger därmed barnen en känsla och möjlighet att kunna påverka sin situation. 5.6 Språk och läsutveckling Vi ger barnen mycket utrymme för rimmande, ramsor och ordlekar genom att vi läser ramsor och sagor. Vi sjunger och dansar även mycket samt använder oss av rörelsesånger tillsammans. Sång är bra för språkutvecklingen. Vi har olika former av material som stimulerar barnens utveckling av språket. Vi tar barnen på allvar och svarar på deras frågor. Barnen ges också utrymme att träna språket genom att få berätta för varandra vad de har gjort under valstunden som vi har en gång om dagen och även i andra vardagliga situationer på förskolan. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Ur Lpfö-98

9 6. Förskolans egna prioriteringar utifrån uppdrag i läroplanen och allmänna råd 6.1 Valstund Vad vi gör: Barnen får välja en aktivitet bland ett antal olika valkort. Det kan vara till exempel klippa och klistra, lego, spela spel eller måla. Aktiviteten pågår sedan i ca minuter. Valet avslutas med att barnen får berätta vad de gjort för varandra. Mål: Målet med valstunden är att ge barnen förutsättningar att öka kreativiteten, fantasin, experimentlusta och koncentrationsförmåga samt att stärka barnens förmåga att göra individuella val. Dessutom vill vi med valstunden utveckla barnens språk och begrepp, vidga könsrollerna och val av kamrater. Resultat: Vi kommer att arbeta vidare med detta och vi har uppnått våra mål med denna verksamhet. Analys: Vi har lärt oss att barnen snabbt förstår att de ibland inte får leka med det de från början ville och att de snabbt kommer in i att leka med nya kamrater. De tycker oftast att det är roligt att testa något nytt. Åtgärder: Vi kommer att vidareutveckla detta genom att förnya valkorten och köpa en äggklocka för att kunna hålla tiden lättare. 6.2 Natur/Miljö Vad vi gör: Vi är ute i skog och mark, klättrar över stock och sten. Vi går på utflykt med vår knytteverksamhet en gång varje vecka. Vi ger barnen förståelse för miljön och samspelet i naturen genom kompostering, sopsortering och odling i vårt eget land på gården. Mål: Målet med detta arbete är att öka barnens kunskap och förståelse för naturen och dess kretslopp så att barnen känner ansvar och värnar om den. Resultat: Vi anser att vi har uppnått dessa mål och vi kommer att fortsätta på samma spår även nästa år utan att vidtaga några åtgärder. Analys: Av arbetet med natur och miljö har vi lärt oss att barn har ett stort naturligt behov och intresse av att vara ute i skog och mark och att lära sig saker om detta. 6.3 Bild/Form Vad vi gör: Vi låter barnen prova på olika färger, former och material. Vi använder oss mycket av stafflimålning både ute och inne. Vi har styrda aktiviteter men även fri målning. Mål: Vi vill ge barnen bilden som uttrycksmedel. Genom bilden kan barnen stärka sin självkänsla och känna att de duger. Det barnen målar är alltid rätt. Alla barn blir sedda Det barnen gjort är viktigt. Det betyder att JAG är viktig!. Vi vill även att barnen ska känna skaparglädje och kreativitet. Resultat: Våra ambitioner med detta har varit högre än vad vi lyckats åstadkomma. Analys: Mer planering behövs för att vi ska kunna nå våra mål. Åtgärder: Vi ska bli bättre på att ta tillvara vår planeringstid 6.4 Musik/Rörelse/Danslek Vad vi gör: Vi sjunger och leker rörelselekar tillsammans. Vi går till skolans gymnastiksal där barnen får möjlighet att röra sig på stora ytor. Vi har styrda lekar och använder även redskapen. Mål: Att ta tillvara barnens egen rörelseglädje. Att stärka barnens kroppsuppfattning och den egna identiteten. Alla barn blir sedda och bekräftade under sång/rörelse/dans. Vi vill även stärka barnens språkinlärning via sången samt ge barnen en sångskatt att föra med sig ut i livet. Resultat: Vi har uppnått detta resultat och kommer inte att vidtaga några åtgärder utan fortsätter på samma spår i framtiden.

10 Analys: Vi har lärt oss att barn mår bra av att röra på sig. Det stärker deras motorik och kroppsuppfattning. Sång är bra för språkinlärningen och barnen blir gladare av att dansa och sjunga. 6.5 Fria leken Vad vi gör: Vi erbjuder barnen fria lekstunder både inne och ute. Mål: Att barnen får utveckla sin sociala kompetens, konfliktlösningsförmåga samt får lära sig om turtagandet och jämställdhet. Att barnen ska ha roligt tillsammans är också ett viktigt mål. Resultat: Vi har uppnått dessa mål. Analys: Vi har lärt oss att vi vuxna måste vara med och skapa en bra miljö för barnen så att ingen blir utanför till exempel. Åtgärder: Vi vuxna måste vara mer uppmärksamma på att barnens spelregler är sjysta. Detta ska vi lyckas med genom att vara mer närvarande under den fria leken. 6.6 Övrigt En röd tråd som går genom vår verksamhet är att vi värnar om våra barns framtid genom att vara miljömedvetna i vårt val av ekologisk mat och förbrukningsmaterial samt mat utan tillsatser i den mån det går. Vår kokerska lagar all mat från grunden med mycket sällsynta undantag. Under året har vi även haft: Mor- och farföräldrafika som var mycket uppskattat. Besök på biblioteket ca en gång i månaden. Friskis och svettis gympa i omgångar. Daggmaskloppet, ett skidlopp som vi tränat flitigt inför och som avslutades med blåbärssoppa och medalj. Luciafirande med skönsång och föräldrar. Jul- och påskfirande med bak, sång, pyssel och knåp. Skolans gymnastiksal har vi lånat ca en gång varje vecka där vi har haft planerade aktiviteter med och utan musik. Kalas en gång varje månad för att fira de barn som fyllt år under månaden. Utflykter i närområdet med eller utan matsäck. Sommaravslutning med föräldrarna då vi fikade, lekte lekar och sjöng sånger. Ettårskalas för Daggmasken som vi firade tillsammans med barn och föräldrar.

11 7. Sammanställning av åtgärder för utveckling 7.1 Dokumentation Vi fortsätter att dokumentera barnens vardag här på Daggmasken för att vi pedagoger, barnen och föräldrarna ska kunna se en utveckling i vårt arbete. Vi hoppas att detta kommer att ge oss många stunder av givande diskussioner och reflektioner för oss pedagoger men även tillsammans med barnen. 7.2 Teman vi kommer att arbeta med Vi har köpt in material som tränar barnen i grundläggande begrepp inom matematiken såsom till exempel sortering och taluppfattning. Vi kommer att använda oss av detta under nästa läsår. Vi kommer även att arbeta med våra fem sinnen. Vi kommer att arbeta med detta genom hela vår verksamhet och i våra aktiviteter på förskolan. Det kommer att komma in i vår verksamhet genom till exempel bilden, naturen, rörelsen, sångstunderna och måltiderna. 7.3 Gården Vårt mål med nästa läsår är att göra även gården mer stimulerande. Detta arbete kommer att påbörjas under vårterminen Personalens ambition Personalens ambition har varit en god pedagogisk kvalitet samt en individuellt anpassad barnomsorg som genomsyras av en trygghet, värme, trivsel och stimulans. Vi kommer att fortsätta att sträva mot detta mål.