Utvärdering/analys/utveckling systematiskt kvalitetsarbete Naturförskolan August 2015



Relevanta dokument
Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Likabehandlingsplan 2015/2016

Arbetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Granås fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kra nkande behandling 2014

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Likabehandlingsplan. Österro skola 2012/2013

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Redovisning till Huvudman av Systematiskt Kvalitetsarbete i VIM

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Innehåll Innehållsförteckning

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Individuella utvecklingsplaner IUP

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Transkript:

Utvärdering/analys/utveckling systematiskt kvalitetsarbete Naturförskolan August 2015 Samt den nya lokala Arbetsplanen 2015 och likabehandlingsplanen med en årlig plan mot kränkande behandling. Forskningsinriktat arbetssätt Utvecklingssamtal Pedagogisk dokumentation Prioriterade mål Föräldraenkät(KBU) Likabehandlingsplan/årlig plan mot kränkande behandling ECERS Sammanfattning Vi på Naturförskolan August jobbar enl. I ur och Skurs filosofi. Vi är ackrediterade I Ur och Skur pedagoger med en utbildning på Stockholms universitet-07 - -08, i Utomhuspedagogik på 7,5hp. Men är inte längre medlemmar i friluftsfrämjandet och därmed får vi inte använda I ur och skur som namn. Därför heter vi Naturförskolan AUGUST.

Forskningsinriktat arbetssätt Fr.o.m vårterminen -15 har vi jobbat på ett forskningsinriktat arbetssätt. Vi jobbar i projekt där barnens kunskaper om ett visst ämne dokumenteras före projektstart, under projektets gång och avslutningsvis när projektet är avslutat. Vi samlar in dokument och skrifter under tiden som sedan analyseras av både barn och pedagoger för att på det sättet få både barn och pedagoger att förstå hur lärprocesserna kan utvecklas och gå framåt. Barnen blir medvetna om olika sätt att lära sig nya saker. Vi forskar i olika projekt som vi väljer ut utifrån barnens intresse och frågeställningar. Vi började jobba projektinriktat med de stora barnen för att pröva oss fram till en lämplig metod och under vårterminen -15 startade vi upp projektet må bra. Vi startade med att intervjua barnen om hur man skall göra för att Må bra. Och hur är man när man mår bra? Vi fick in många förslag på vad som man som individ kan göra för att man skall må bra. Dessa olika saker prövade vi sedan under några veckor. Bl.a. hade vi massage, åt nyttig och god mat, rörde på oss, gick promenader, åt ostkrokar och dansade mm. All verksamhet som hade med projektet lyftes upp under hela dagarna och vi frågade ofta barnen under dagen, om dom mår bra och hur dom har gjort för att det skall vara så. När projektet sen var slut intervjuade vi barnen enskilt igen och fick då ett mer nyanserat svar från de flesta. De hade utvidgat sin kunskap om hur och vad man kan göra för att man skall må bra och öka sitt välbefinnande. Att man har ett eget ansvar för att man själv och andra skall må bra. Efter detta första projekt startade vi några veckor senare med ett nytt projekt. Också det utifrån barnens frågeställningar. Denna gång handlade det om att odla i stora gruppen. Hur kommer det potatisar i jorden?(frågeställning vt-15) - man tar en böna från en buske och stoppar den i jorden (barnens svar vt-15).projektet fortsatte tills vi skördat allt ht-15 När vi nu på hösten -15 började gräva i jorden en dag, för att barnen letade maskar, kom ett barn på att vi ser efter om potatisen är kvar som vi satte i jorden innan sommaren!! Visst ca 80 potatisar och likamånga rädisor skördades och tillagades på olika vis. Nästa projekt tog vid nästan direkt!! SMÅKRYP I lilla gruppen prövade man ett projektinriktat arbetssätt med enkel matematik. Det var lite svårt att hitta lämpliga arbetsmetoder så det projektet lades ner efter ett par veckor. Nu ht-15 har vi delat barngruppen i tre grupper. Att jobba med projekt är betydligt enklare när grupperna är mera homogena. Vi fortsätter så denna termin ut och gör en utvärdering på plan.helgen i januari.

LPFÖ98 reviderad 2010 På August bedrivs nästan alla aktiviteter utomhus. I skogen, lekparken, på promenaden eller i vår trädgård. Därför inriktar vi oss framförallt på att vi skall bedriva en verksamhet, där vi siktar mot våra läroplansmål utomhus. Alla barn på August äger varsin mapp som förvaras på förskolan, där deras positiva lärprocesser dokumenteras i form av pedagogiska dokument. Dessa dokument finns lätt tillgängliga för både barn och föräldrar att titta i när man har tid. När barnet slutar hos oss, skall det finnas minst ett ped.dokument för varje strävansmål i Lpfö98/10 alltså minst 30 strävansmål = 30 dokument. dvs. om man gått på August sen ca.1,5 års ålder. Dessutom försöker vi säkerställer att alla målen finns i vår miljö som barnen vistas i varje dag. PEDAGOGISK DOKUMENTATION Uppföljning augusti 2015: Under vårterminen-15 har den ped.dokumentationen tagit ordentlig fart i båda grupperna. Vi har använt dokumenten till att utvärdera verksamheten och framförallt för att se och förstå att vi strävar mot våra mål hela tiden under hela dagen. Barnen får ta del av de flesta mål under den vardagliga verksamheten och i miljön i och omkring August. Och de mål som är lite svårare att få med syns tydligt när vi gör reflektioner varje vecka. Den förändring som skall göras inför hösten -15, är att inte alla ped.dokument behöver hamna i barnens egen mapp, utan vi samlar de gemensamma ped.dokumenten för utvärdering av projekten. Typ de dokument som beskriver hela verksamheten där alla barn kanske deltar samtidigt i en enda gemensam dokumentation. I barnens ped.dokument mappar kommer barnens guldkorn hamna, där varje enskilt barn dokumenteras för sin egen utvecklings skull. Inte direkt för verksamhetens fortsatta utveckling.

Läroplansmålen i LPFÖ98/10 2.1 NORMER OCH VÄRDEN. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar 1 öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, 2 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, 3 sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 4 förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och 5 respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn 6 utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, 7 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, 8 utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, 9 känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, 10 utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, 11 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, 12 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, 13 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, 14 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, 15 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, 16 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 17 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 18 utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, 19 utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

20 utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 21 utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 22 utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 23 utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 24 utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, 25 utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 26 utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och 27 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 2.3 BARNS INFLYTANDE Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn 28 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 29 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och 30 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. PRIORITERADE MÅL HT-15 Bakgrund/inledning: Hösten -15 består personalgruppen av tre förskollärare, 2.75% och två barnskötare 2.0%. Vi har även inne timvikarier pga att en kollega är heltids sjukskriven hela hösten. ANALYS AV 2014 ÅRS PRIORITERADE MÅL: Vi har under hela 2013, 2014 och 2015 jobbat mot samma 4 mål, vilket verkligen har satt tydliga spår. Vi har en lugn och fin barngrupp som vet hur man är mot sina kompisar och mot vuxna. Oftast leker dom fint och det är sällan något dumt händer. Trots att vi har en stor barngrupp så är miljön relativt harmonisk och trygg. Så går vi vidare:

Värdegrunden kommer alltid ligga i grunden och styra vårt arbete. Vi kommer även i år stärka arbetet mot språket. Med ett rikt språk kommer vi även längre med vårt värdegrundsarbete. Har man ett nyanserat och väl utvecklat språk kan man prata med sina kompisar istället för att ta till knuff och slag. Syfte: Att få en väl fungerande barngrupp där man pratar med varandra och kan lösa konflikter genom att prata med varandra. Dessa 4 mål kommer alltid att ligga som vår grund i verksamheten!! 1.förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, 10. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 13. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, 29. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans milj Prioriterade mål ht 2015: Våra olika strävansmål byts ut allt eftersom våra olika projekt fortskrider. Vid utvärderingarna av våra projekt, samt av våra pedagogiska dokument, tas nästa mål fram. Augusts egna mål: Att barnen skall veta vad vår VÄRDEGRUND på AUGUST är. Att barnen aktivt kan ta del av en diskussion ang. värdegrund (m.hj.a ett bättre språk) Hur är man en bra kompis utifrån vår värdegrund. Att vi kan erbjuda barnen en miljö där alla mål i lpfö98/10 finns representerade Att barnen skall utveckla sin förmåga att kunna göra sig förstådd både bland barn och vuxna Det andra är vår miljö. Vi kommer samtidigt som vi gör Barnskyddsrond och Brandskyddsrond även göra en Miljöskyddsrond. Miljöskyddsronden skall säkra att vi kan erbjuda våra barn alla mål i lpfö98 rev.2010 varje dag i vår miljö. Detta projekt kommer sträcka sig över tid och ta ca 2 år. Vi vill se miljön som den tredje pedagogen. Mål. Att barnen skall kunna ta del av alla 30 målen i lpfö98 rev.2010, genom vår dagliga miljö och verksamhet. Samt genom att vi har regelbundna reflektionsmöten och utvecklar verksamheten, i riktning framåt!

KUND OCH BRUKARUNDERSÖKNING 2013, 2014 och 2015 2013 2014 2015 Analys: Ingen större skillnad mot föregående år. Även i år svarade ALLA familjer vilket ger ett bra mått och ett faktiskt svar.

Utvärdering Vi fortsätter jobba med implementeringen av läroplanen både hos oss som personal och även att föräldrarna skall få ta del av den på ett naturligt sätt. Vi kommer det kommande året inte att genomföra några nya förändringar vilket vi har gjort de senaste åren. I år skall vi bara fila och fixa till allt nytt så att det blir en naturlig del av arbetet. Det har varit stora förändringar i verksamheten de senaste åren och det kan ha bidragit till att resultatet inte är riktigt så bra som vi alla vill ha. Så här går vi vidare: Vi kommer att trycka mer på att vi arbetar efter läroplanen på föräldramötet/utvecklingssamtalen Vi kommer att prata mer om den pedagogiska dokumentationens fördelar på utvecklingssamtalen men även prata om barnets utveckling gentemot andra barn och den gamla normen för utvecklingskurvan. Vi kommer ta fram ett bra forum där föräldrar lätt kan göra sina röster hörda Vi kommer dela gruppen i tre mindre grupper för att alla barn skall ses och höras under dagen på ett bättre sätt. Vi kommer fortsätta att utveckla former för information till föräldrarna. UTVECKLINGSSAMTAL 2015 Analys: Vi har även i år fortsatt att försöka hålla utvecklingssamtalen i enlighet med läroplanen och skollagen. Vi fortsätter att implementera LPFÖ98 hos föräldrarna och genom att vi mer och mer får med läroplanen i vår dokumentation över verksamheten så blir föräldrarna också mer och mer införstådda med hur vi jobbar på förskolan idag. Vi har inte en mall som barnen skall passa in i utan mallen skall passa alla olika människor. Vi utgår från varje barn och visar på barnets positiva utveckling i jämförelse med dem själva. Det som är svårt är att få med föräldrarna på tåget att det är en utbildning. Föräldrarna vill fortfarande se att förskolan enbart är en barnomsorg. Trivs barnet och är nöjt och glatt är det bra. Det kommer att ta tid både för föräldrar och även oss pedagoger innan detta har landat fullt ut. Men vi jobbar på och varje år kommer vi en liten bit mot målet. Fr.o.m ht-15 kommer det ordinarie utvecklingssamtalet ligga på hösten istället. Men vi kommer även i fortsättningen erbjuda ett utvecklingssamtal på våren men då till de föräldrar som känner att det behövs ett extra.

Likabehandlingsplan för Naturförskolan August Med hänvisning till: 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling i Diskrimineringslagen Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Lag (2008:571). Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571).

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571). Årlig plan 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571). Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).

Tillsyn 13 Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Lag (2008:571). Rättegången 14 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571). Bevisbörda 15 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Lag (2008:571). Rätt att föra talan m.m. 16 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. Lag (2008:571). 17 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion. Lag (2008:571).

Att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling vi skall prata med barnen varje dag om värdet att tala om för oss ledare om någon gör något som inte är bra Vi skall finnas nära barnen för att kunna göra observationer under dagen Vi pratar med barnen, inte bara på samlingar, utan vid olika tillfällen under dagen tex. På/avklädning, frukost och lunch. Vid föräldramöte tas detta upp som en punkt och vi pratar om hur vi som vuxna förhåller oss till varandra och till barnen. Vi delar barnen i tre mindre anpassade grupper för att lättare se alla barn och vara nära alla barn men speciellt de som behöver extra stöd. 1. Att utreda trakasserier och kränkande behandling Om något av ovanstående inträffar informeras förälder omgående genom att ett samtal bokas. Vi samtalar enskilt samt i grupp, med berörda barn för att ta reda på vad som inträffat. Vid behov kallas även andra berörda föräldrar och ev. personal in. 2. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling Vi informerar alla berörda om gällande regler och gör överenskommelser med barnen, föräldrar och personal. 3. Att följa upp åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling Vi följer upp överenskommelser tillsammans med barn och förälder. Allt arbete dokumenteras och arkiveras. All personal skall arbeta mot Likabehandlingsplanen för Naturförskolan August. Planen omfattar alla som vistas på Naturförskolan August. Personal, barn och ev. besökare ex. förälder. Vi som kollegor och medarbetare skall omgående ta tag i problem av sådan art som strider mot denna plan. Vi skall då omgående vidta ovanstående åtgärder. Vi arbetar tillsammans, allihop på Naturförskolan August med att revidera denna plan och göra förbättringar i vårt arbete med barn, personal och föräldrasamverkan. Alla, både barn och vuxna, skall veta att planen finns. Synpunkter som kommer från föräldrar och barn tas med och skrivs in om det anses relevant för planen. Definitioner och begrepp Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer utifrån diskriminerings grunderna. Etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras el. hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning Kön Funktionshinder

Sexuell läggning Sexuell tillhörighet Ålder Trakasserier: avser ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med diskrimineringsgrunderna Annan kränkande behandling: någon el. några kränker principen om alla människor likas värde men inte utifrån någon diskrimineringsgrund. Den som upplever att hon blivit kränkt skall alltid tas på allvar. Man skall även ta upp små bagateller i vardagen som kan upplevas stora för just den enskilda individen. Trakasserier el. kränkning kan vara: Slag och sparkar Dumma och fula ord Utfrysning, enskilda barn blir utanför gruppen Individen tas inte på allvar. Kan gälla både vuxen och barn Mobbning: när någon el. några upprepade gånger kränker el. med avsikt tillfogar någon annan skada eller olustkänslor. Alla barn på Naturförskolan August skall få känna sig trygga att gå till förskolan varje dag få känna sig trygga och bli sedda varje dag få sina behov tillgodosedda utifrån sin ålder få möta kompetent och engagerad personal får bekräftelse och bra bemötande få en chans att uppleva lika värde få uppleva att de har god arbets- och lärandemiljö få uppleva goda relationer med både vuxna och andra barn få kunskap om och stimuleras till en hälsobefrämjande livsstil få känna sig motiverade och ha lust till att lära få de grundläggande begreppen få en chans att få en stark tro till framtiden få ha många vuxna runt sig under dagen få en chans att lära och förstå hur man skall vara mot varandra. Detta genom att föra dagliga samtal, tillsammans barn och vuxna. Genom ett aktivt deltagande från personalen i barngruppen. Vara delaktiga i barnens lek. Vara medupptäckare i deras utforskning av närmiljön. Ge barnen tid och möjlighet att kunna klara sig själv. Genom att ha ett nära och positivt samarbete med föräldrar och andra personer runt barnet. Många gemensamma aktiviteter där vi stärker kontakten med hemmet.

Genom att göra årliga individuella utvecklingssamtal. Genom att följa lpfö98/10 och våra egna värderingar och värdegrunder. Samt att förmedla dessa till barnen. Genom att vara en god förebild. Vara behjälplig, bredvid barnet, skall vi uppnå detta. Genom att arbeta två pedagoger och en liten barngrupp. 2015 Vi fortsätter jobba med barngruppen, utifrån våra prioriterade mål, vilka är: Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Så går vi vidare 2015: Genom att dessa mål genomsyrar all verksamhet skall vi få en lugn och harmonisk barngrupp som vet hur viktigt det är att PRATA med varandra istället för att slå eller knuffas!! All planerad verksamhet, dagliga samtal med och kring barnet skall utgå från dessa 3 prioriterade mål. Vi fortsätter även med implementeringen av Likabehandlingsplanen bland både Personal, barn och föräldrar.

Årlig plan mot kränkande behandling 2014/15 VISION På August skall inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för en kränkande behandling. Detta är policyn vi följer på Personalkooperativet August. KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS Eftersom vi vistas mycket utomhus i skogen finns inga givna flick och pojkrum. Barnen leker i olika konstellationer efter vad som är intressant för dagen. Vt-15 har vi bestämt att gå till skogen fler dagar/v för att gynna den bra leken. Om någon bygger en koja, kommer både pojkar och flickor och ansluter sig. Men är vi på gården där det finns tillgång till dockor och dockvagn så leker flickorna mer docklek och pojkarna vill gärna brottas och busa. Inomhus har vi målarrum, bil/byggrum, dockrum och köket att leka i och barnen cirkulerar från dag till dag i de olika rummen. TYDLIGA MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER Vad vill vi? Vi vill att barnen skall kunna leka i alla rum både ute och inne oberoende av kön. Hur skall vi nå målen? Genom att följa de grundprioriterade mål vi satt upp. Planera all verksamhet utifrån dessa och låta dem genomsyra hela verksamheten. Sätta upp de prioriterade målen väl synligt så att även föräldrarna kan se vilka mål som gäller just nu! Gå till skogen oftare. Styra leken ute så att alla är med och leker i rummen, skapa nya uterum i vår egen trädgård UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Vi fortsätter att arbeta med barnen i mindre grupper och visa hur man är mot varandra NY PLAN VARJE ÅR Varje år skall en ny plan upprättas med nya analyser, nya målsättningar och åtgärder. Detta görs i sept. varje år utifrån föregående års utvärdering av verksamheten. Så går vi vidare 2015 Vi fortsätter att implementera detta arbetssätt i verksamheten. Vi vill att ett bra bemötande skall vara ett ledord som vi kan stå för och som alla som besöker August skall kunna känna. Både stor som liten.

ECERS I år har vi lämnat ECERS och iställer har vi tagit oss an skolverkets eget skattningsschema BRUK. Det som framkom i maj-15 är att vi mer aktivt behöver jobba mot kränkningar och diskriminering. Vi behöver även vara goda förebilder och tänka på hur vårt förhållningssätt mot varandra som vuxna är. Både pedagoger och andra vuxna i barnens närhet. Barnen gör som vi gör och inte som vi säger. Vi får även lite i underkant när det gäller IT och data användningen i verksamheten. Vi har under våren införskaffat två Ipads. En till varje avdelning. Verksamheten kommer dock inte att utgå från Ipaden i detta skede utan kommer kanske sakta att introduceras i verksamheten under vt-16. Miljön Genom att fortsätta med nedanstående punkter och verkligen fokusera på att få med föräldrarna i vårt dagliga arbete hoppas vi nå bättre resultat nästa år. Föräldraenkät 1ggr/år (KBU eller likn.) Utvecklingssamtal 1-2 ggr/år Alla föräldrar erbjuds att delta aktivt i verksamheten under hela året. Föräldrarna bjuds in på ett infomöte innan de tackat ja till platsen, de blir inte erbjudna en plats förrän efter detta möte. Föräldrarna är med i 3 hela dagar vid inskolningen, samt att efter 2 månader har vi ett efterinskolningssamtal Föräldraråd 2ggr/år Genom gemensamma tillställningar såsom Sopp och Kôlbullekväll, Grillkväll, Lucia med gröt och julmatsavsmakning, avslutningar mm. bereder vi en god kontakt med alla familjer. Vi fortsätter att kartlägga miljön ute och inne Lpfö98/10 skall vara representerad i vår vardagliga miljö och verksamhet Vi tittar över hur den bästa möbleringen inne bör vara och ändrar vid behov. Vi kommer äta lunch på altanen mer för att underlätta en lugn och trivsam lunch. Vi träffar föräldrarna vid lämning/hämtning varje dag. Där för vi fortlöpande samtal om barnens trygghet, trivsel, utveckling och lärande! Vi hoppas även att föräldrarna tar sig mer tid att aktivt sätta sig in i barnets vardag och vad utbildningen i förskolan står för idag 2015. Förskolan är första ledet i en utbildningskedja, som skall ge ett livslångt lärande!!

Sammanfattning av hela Naturförskolan Augusts utvärdering 25 okt 2015 Jag sammanfattar hela utvärderingen, att vi har kommit ytterligare kliv i vår utveckling med den pedagogiska verksamheten och den pedagogiska dokumentationen. Samt att vi arbetat fram vårt systematiska kvalitets arbete och märker att alla i arbetslaget är med och fortsätter att utvecklas och göra nya upptäckter i vårt arbete. Vi skall dock bli bättre på organisationen runt verksamheten. Ge oss tid att reflektera tillsammans med barnen. Före och efter projekten. Vi utbildar oss i att organisera och planera verksamheten ht-15 Alla är med på tåget och vi strävar åt samma håll. Vi jobbar på att utveckla den pedagogiska dokumentationen hela tiden för att det skall vara lätt tillgängligt och lättfattligt. Alla strävar för att vi ska gå framåt och följa skolverkets riktlinjer Alla vill att vi skall få fram ett bra materiel Alla strävar efter att få med barnen i större utsträckning Vi strävar efter att alla barn skall få ta del av så många mål i lpfö98/10 som möjligt under sin tid här på August Vi följer Skollagen 26 kap 4, 6-16, 18 samt 27 Vi har ett bra klimat i barngruppen och personalgruppen men det är ändå här som vi måste jobba ännu lite hårdare för att få ännu bättre resultat Vi kommer jobba med språket/språkutvecklingen så att barnen kan göra sig förstådda och även förstå varandra Vi har NÖJDA barn/föräldrar men dom kan bli NÖJDARE!! Vi är BRA men kan bli ännu BÄTTRE!!! Vi har tagit beslut om att projekt ÄR nåt som funkar bra hos oss! Vi har omvärderat detta i maj -15 och kör på med projekt utifrån barnens intressen och frågeställningar. Personalen kommer gå olika utbildningar ht-15 bla i projektarbete Vi har utökat tiden för personalens möjlighet att reflektera tillsammans Miljön ses över och vi vidtar åtgärder för att tex. lunchen skall fortsätta vara lugn och skön. En personal skall gå kurs i in/utrymning i FSOs regi ht-15 Katarina Hyvönen, Förskolechef, Naturförskolan August, oktober 2015