Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014



Relevanta dokument
Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Arbetsplan/Beskrivning

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resultat Lässcreening åk 2, 4 och åk 7 med analys och åtgärder

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

KVALITETSREDOVISNING

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

KVALITETSREDOVISNING

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2015

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola

Verksamhetsplan 2013/14

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Kvalitetsarbete i skolan

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Årsrapport Gamla Påvelundsskolan

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Lokal arbetsplan för skolan

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

LIKA-behandlingsplan

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Bakgrund och förutsättningar

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

Ölyckeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Myggenäs skola Arbetsplan augusti 2015 juni Förskoleklass Fritidshem Grundskola årskurs 1-5 Förberedelseklass

Kvalitetsredovisning Grundskolan Melleruds kommun. Fagerlidsskolan Melleruds södra Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS

Kvalitetsredovisning Bergs skola

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Beslut för grundsärskola

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Transkript:

BOS/GUN Brittmarie Byström Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Grundfakta: Elevantal grundskola: 124 elever Elevantal: förskoleklass: 37 barn Totalt Celsiusskolan, F-6: 161 barn Personaltäthet: 8,0 lär/100 elever, sammanlagt 9,92 lärare. Skolans organisation 6 åldershomogena klasser, åk 1-6, med 6 klasslärare. Resurslärare, kompletterar i klasserna åk 3-6. Resurslärare, specialpedagog speciallärare ingår med 2,55 tjänst i lärartätheten. Speciallärare samt specialpedagog arbetar med kartläggningar, utredningar samt riktad stödundervisning främst inom klassens ram. Utöver dessa lärare finns del av slöjdlärare, hemkunskapslärare, musiklärare samt lärare i idrott och hälsa. Sammanlagt ca.1,4 tjänst. Förskoleklass och fritidshemmets organisation På skolan fanns detta läsår 2 st. förskoleklasser. Där jobbar förskollärare och personal från fritidshemmen. Blomsterängens fritidshem har 3 fritidshemsavdelningar, drygt 70 barn är inskrivna. Två av avdelningar finns inom skolan, integrerade i klassrum. Under året har en avdelning kallad storfritids startat för de äldre barnen i en externt hyrd lokal, Folkets Hem. Tid för aktiviteten har varit måndag - torsdag kl. 14.00-16.30. 6,0 pedagoger (inkl. personal i förskoleklass, 2 x 75% tj.) jobbar inom fritidshem och förskoleklass. Fritidshemspersonalen samverkar del av dag med förskoleklass, samt klass 1 och 2. Elevassistent finns anställd för elev med särskilda behov. Inriktning Celsiusskolan jobbar tematiskt med längre teman, oftast över en hel termin. Årets tema Skogen genomfördes under höstterminen. Temat avslutades med en stor kolbullefest i matsalen i slutet av november. Vårterminens tema var riktat till extra satsning på läsning, sagor och sägner. Temat omfattade klasserna F-2, samt åk 4 och 5. Åk 3 och 6 genomförde nationella prov under våren. Därför var det svårt för dessa klasser att delta i temat. Uppdraget med att öka vår måluppfyllelse, ge utmaningar inom skolarbetet, främst inom matematiken har gjort att vi tänker lite annorlunda kring upplägget av arbetet. De nya diamanttesterna i matematik, samt 60 minuter extra/vecka i matematikämnet för åk 1-3, har hjälpt oss att styra om och söka fokus för att påverka och automatisera grunderna i matematik. Skolans andra stora satsning, att utveckla läsförmågan, Reading to learn har kompletterat Pisaresultaten med att utveckla en djupare läsförståelse och skrivkunskap bland våra elever. Denna kunskap gör skillnad inom många ämnen.

5 personer från skolan har under året deltagit i kursen. Läsningen har utvecklats under året, det kan man se när DLS-testerna utvärderats. I klasser där R2L använts flitigt ser vi tydligt förbättrade resultat. Uppföljning av läroplanens 8 övergripande mål 2.1 Normer och värden Att kunna skapa relationer med eleverna är en utmaning för våra lärare. Bra relationer i klassen ger trygga barn, det har en stor betydelse för eleverna att lyckas i skolarbetet. I grundskoleenkäten under frågan I min skola bryr sig elever och lärare om varandra når vi summa 4,3 (5,0 max) Detta var ett för oss prioriterat område inför läsåret. Elevantalet har ökat inom skolan och arbetsmiljön både inomhus och på raster blir ansträngd. Vi har valt att dela rasterna för de äldre barnen, det har skapat mer lekutrymme och begränsat konflikterna. Att alltid ligga steget före, lyssna in eleven, kartlägga och planera kommande aktivitet är viktigt både organisatoriskt och pedagogiskt. 2.2 Kunskaper Våra resultat på nationella prov i åk 3. Svenska: 25 elever. 21 elever når målen, = 84 % Matematik: 25 elever. 20 elever når målen, = 80% Riktat individuellt stöd kommer att ges till de elever som ej uppnår målen. Våra resultat på Nationellaprov åk 6 Svenska 19 elever. 19 når målen = 100% Matematik 19 elever. 17 når målen = 89% Engelska 19 elever. 19 når målen = 100% Religion 19 elever. 16 når målen = 84% Fysik 19 elever. 19 når målen = 100% Betygen för åk 6, visade på att 16 elever, av 19, avslutade åk 6 med lägst betyget E. Dessa 84 % hade alltså godtagbara kunskaper i alla ämnen. Inom ämnet svenska (når 100% målen) där kan vi följa varje elev från förskoleklass via tester. 2-3 elever har legat på gränsen för att nå godtagbara kunskaper. Med extra stöd och anpassat arbetssätt har de lyckats nå målen på nationellaproven och ett godkänt betyg efter åk 6. Även inom fysik och engelska når alla elever godkända resultat. (E-nivå) Inom matematik är det 2 elever som ej når E-nivå. Att ställa höga förväntningar och att tro på elevens förmåga är en faktor som vi tror att utvecklar måluppfyllelsen. Att öva på grunderna, främst i matematik för att automatisera kunskaperna är en annan väg för att nå målen bättre. Att lära sig läsa mellan och bortom raderna samt att skapa tankebilder utifrån texter är delar som tränas inom läsprojekten för att ge högre läsförståelse.

2.3 Elevernas ansvar och inflytande Grundskoleenkäten i åk 5, visar på att vi når relativt högt inom detta område. Vi har utvärderat oss extra inom utvärderingsverktyget Bruk och funnit områden där vi tror att vi kan förbättra oss. Eleverna behöver bli mer aktiva i sitt eget lärande, vilket vi tror gör dem mer motiverade. De behöver tydliga återkopplingar på sitt skolarbete. God struktur och genomarbetade former för självbedömning. Detta är något som i enkel form utvecklas och kan användas redan från åk 1. Vi behöver synliggöra målen och kopplingen mellan målen och undervisningen. Utifrån detta visar vi på var eleven befinner sig, samt hur varje individ ska utvecklas vidare mot målen. 2.4 Skola och hem Att ha en god relation till skola/hem är grunden till gott lärande. Finns en positiv syn på skolan har vi ett bra utgångsläge för gemensamma insatser. Skolan skickar regelbundet hem veckobrev, dessa förklarar ibland undervisningens innehåll samt ger detaljer för kommande aktiviteter. Veckobreven är uppskattade! (Veckobreven läggs även ut på hemsidan) 2.5 Övergång och samverkan Den största förändringen för ett barn tror vi är, när de övergår från förskola till fritidshem/förskoleklass. Det är viktigt med en bra planerad stadieövergång för både föräldrar och barn. Tillsammans med förskolan har vi enats om ett överskolningsdokument som stämmer bra för både skola och förskola. I år har vi mött 37 nya barn i förskoleklassen. Det innebär att vi blir 2 st. årskurs ett till hösten -14. Det kommer att krävas en tydlig organisation och god samverkan kring våra lokaler kommande år. 19 elever slutar i åk 6, för att gå över till högstadiet. Flera nya grepp har tagits för bästa utgångsläge för att få kommande klasser och grupper att fungera. Lärare från åk 6 och lärare i åk 7-9 har träffats i en grupp vi kallar Bryggan. Denna grupp samt tillsättning av förstelärare har lyft frågan kring arbetssätt, betygsättning, kunskapsnivå och innehåll i nationella prov inom respektive stadium. Gruppen ska fortsätta att träffas för att söka realistiska kravnivåer och skapa samsyn kring bedömning och tolkning av målen i Lgr-11. 2.6 Skolan och omvärlden I dag har vi yrkespraktik 1 dag/läsår i åk 5 samt 2 dagar/läsår i åk 6 Dessa praodagar är eleverna ute i arbetslivet och provar på ett yrke. Eleverna förbereds inför dagarna genom att sammanställa frågor som sedan bearbetas på olika sätt. Utbildningskrav, ergonomi, lön, arbetstider, karriärmöjligheter, framtidsutsikter mm. Skolan har under året olika studiebesök inplanerade utifrån våra arbetsområden. Konserter och teater besöks genom att delta i kulturnämndens planerade föreställningar. Vi har även tagit del av kommunens plan för arbetsliv och skola. Utifrån den behöver vi uppdatera vår plan. Här kan vi utveckla oss! Skolverket inbjuder till utbildning regionalt under kommande läsår. Några personer från skolan kommer att delta och i samband med detta uppdatera vår plan.

2.7 Bedömning och betyg När de nationella proven ska rättas görs det ofta gemensamt. Dels för att få en lärande situation inom lärarlaget men också för att få det likvärdigt bedömt. Vi tar även del av och samverkar med andra skolor vid bedömning av nationella prov. Nationellaprovet är en del av grunden till elevens betyg i åk 6. För att göra en bra bedömning har under året 4 lärare påbörjat den webbaserade kursen betyg och bedömning vid Karlstads universitet. Många av lärarna är involverade när nationella proven rättas. Det ger ett lärande inom kollegiet, samtidigt som det visar på var kunskapsnivån ska ligga i dessa ämnen när eleven lämnar åk 6. 2.8 Rektorns ansvar Rektor initierar och lyfter olika frågor inom verksamheten. Informationsträff 1 morgon/vecka samt pedagogisk konferens, oftast varje vecka. Att informera om nya beslut och lagändringar på olika plan är ett viktigt uppdrag för att vara uppdaterad och ha grunden för att ta rätt beslut. Elevs behov av stöd samt trygghet och trivsel för alla inom skolan är ständigt aktuella frågor som utvärderas och utvecklas. Skolans planer utvärderas och formuleras utifrån diskussioner i arbetslaget. Normer, värden och inflytande, samt Bruk-materialet har varit en del i utvärderingen för att hitta nya vägar samt se var våra svagheter och styrkor finns. Vi har ett långsiktigt mål med rekrytering av lärare till olika ämneskompetenser samt för samverkan mellan pedagoger inom arbetslagen. Legitimerad lärare ska undervisa elevgrupperna för att få bästa möjliga arbetsmiljö och måluppfyllelse. Uppföljning/revidering av skolans Likabehandlingsplan Celsiusskolan arbetar aktivt för att alla elever ska respektera varandra och känna trygghet. Grundskolenkäten visar på att vi har något lägre resultat detta läsår (4,5) jämfört med föregående år.(4,9) Det är dock ett resultat vi är nöjda med. Vi har ökat elevunderlag och nya gruppkonstellationer vilket visar på att detta område är ett område som är viktigt att arbeta vidare med. Vi är lyhörda för kränkande ord och handlingar. Skolans likabehandlingsplan visar på hur vårt arbete är upplagt. Vi utför trygghetsvandringar där vi kartlägger kritiska områden som vi diskuterar och förtydligar för personal, föräldrar och elev. Rastvaktschemat täcker all rasttid på båda skolgårdarna. Vi har ett system med skriftlig incidentrapport, om något kränkande eller hotfullt kommer till vår kännedom. Denna rapport lämnas till rektor som riskbedömer och som i vissa fall bearbetas av en arbetsgrupp. Efter avslutad insats kommuniceras händelsen i arbetslaget och följs upp i aktuell elevgrupp utifrån framkomna behov. På Celsiusskolan är grundsynen att alla barn allas barn. Tvärgrupp system används när vi arbetar i åldersblandade fasta elevgrupper. Detta ger trygghet i skolarbetet men även på raster och utflykter. Nya områden som har kommit fram och som oroar oss är kränkningar via olika medier mellan eleverna. Här behöver vi ökad beredskap och arbeta fram en ny policy tillsammans med eleverna och hemmen. Vid början av höstterminen ska vi arbeta med värdegrunden utifrån framkomna behov. Ny likabehandlingsplan och nya skolregler ska fastställas. Metoder för uppföljning och utvärdering Vi har noga granskat grundskolenkäten för åk 5. Åldern på eleverna i åk 5 tycker vi att är en bra ålder för att bedöma skolans klimat.

BRUK har använts vid utvärdering av flera områden. Vi har hittat nedanstående områden som ska lyftas inför kommande läsår. Analys och bedömning av verksamheten som helhet Celsiusskolan har ett upptagningsområde med barn från centrala Edsbyn. Under de senaste åren har många föräldrar som bor i byarna valt att placera sina barn på Celsiusskolan. Detta såg vi tydligt inför höstens placering av förskoleklassbarn. 37 st. valde Celsius. För skolan innebär det att vi kommande år blir 2 st. åk ettor. Detta kommer att påverkar hela skolans och fritidshemmens inomhusklimat. Det minskar främst våra möjligheter till delning av klasser. Vi har under året mottagit 8 elever som är nyanlända till Sverige. Ytterligare 7 elever börjar hos oss inför hösten. Vi anställer en svenska som andraspråkslärare för att möta behovet. Önskan om deltagande i hemspråk kommer att kartläggas under första delen av höstterminen Åtgärder inför nästa läsår 1) Fortsatt arbete med trygghet och trivsel kommande läsår. Trots att det är ett område som fick goda resultat på i grundskoleenkäten väljer vi detta område igen. Vi tror att det är nyckeln till goda skolresultat när elever och pedagoger känner trygghet och trivsel och kan skapa goda relationer. Vi ska arbeta med normer och omformulera vår deklaration kring värdegrunden utifrån identifierade områden i Bruk. En enkel trivselenkät ska sammanställas av pedagoger, elevråd och rektor för att följa utvecklingen. 2) Att ge eleverna lust att lära samt att stimulera nyfikenheten är vårt andra prioriterade mål. Vi ska ställa höga förväntningar på våra elever, träna in mer automatiserade kunskaper, jobba för att få eleverna mer aktiva i sitt eget lärande genom att strukturerat använda självbedömning och ge tydlig återkoppling efter arbetspassen. Detta ska gälla alla, oavsett ålder. Inom matematiken ska vi söka vägar för att automatisera grunderna för att ha verktyg som är till god hjälp vid problemlösning. Diamanttester ska genomföras. 3) För att skapa djupare förståelse för texter inom alla ämnen kommer vi ytterligare att utbilda lärare inom läs-satsningen Reading to learn. Parallellt med denna ska skolan genomföra ett läsprojekt En läsande klass. Detta är ett läsmaterial som också det bygger på att bearbeta texter. Läsförmågan följas upp med kommunövergripande Lästester, DLS, för att ge en bild om utvecklingen går i önskad riktning. Edsbyn 2014-08-26 Brittmarie Byström Rektor