Beställarrevision beroendevård. Huvudrapport Sofi Larsson Njal Roomans Gunnar Uhlin Andreas Endrédi

Besällarrevision beroendevård Huvudrappor 2008-04-10 Sofi Larsson Njal Roomans Gunnar Uhlin Andreas Endrédi

Sammanfaning Syfe med revisionen har vari a belysa implemeneringen och illämpningen av valda regionala vårdprogram och dess effeker för paienen sam a bidra ill förbäringar. Revisionen ska också bidra ill a svara på frågan om: SLL har en kunskapsbaserad och ändamålsenlig specialiserad hälso- och sjukvård i läne avseende vuxna med beroendeproblemaik/diagnos Vårdplanering sker enlig gällande förfaningar i samverkan med andra akörer Övergripande kan konsaeras a de uvalda vårdprogrammen och föreskrifen i huvudsak är implemenerade hos de vå vårdgivarna. Samidig framkommer också i genomförd journalgranskning a vårdprogrammens riklinjer ine full u eferlevs. Variaioner finns här mellan vårdprogram/föreskrif och mellan vårdgivarna, sekionerna och ine mins mellan olika moagningar inom sekioner. Föreskrifen om läkemedelsassiserad underhållsbehandling vid opiaberoende framsår som de professionella syrdokumen som i högs grad eferlevs. Även vårdprogrammen Alkoholproblem och Läkemedelsberoende illämpas i hög grad men här finns ändå variaioner mellan vårdgivarna och mellan sekioner. Sörs variaioner mellan vårdgivarna och mellan sekioner och ingående moagningar/ avdelningar finns definiiv koppla ill de regionala vårdprogramme om Vård av suicidnära paiener. Således finns vid flera sekioner och moagningar skäl a se över illämpningen. Dea i syfe a mer uala eferleva de kunskapsbaserade riklinjer som ges med vårdprogrammen. De är på föreliggande underlag ine möjlig a direk uala sig om SLL har en kunskapsbaserad och ändamålsenlig specialiserad hälso- och sjukvård avseende vuxna med beroendeproblemaik/diagnos. Besällarrevisionen har ine omfaa vissa av de länsgemensamma delar inom Beroendecenrum Sockholm vilka är en naurlig del av vårdkedjan för vuxna beroendepaiener. Dessuom har ine Fokusrapporen Behandling av personer med komplexa vårdbehov p.g.a. psykisk sörning och missbruk ingå som e av de professionella syrdokumen för vilka illämpningen skulle undersökas. Fokusrapporen har ägnas en hel del uppmärksamhe i verksamheerna och även besällaren har vari angelägen om a rapporens riklinjer följs. Sammanage finns således luckor i de insamlade maeriale som innebär a en samlad bedömning av beroendevården för vuxna ine låer sig göras. Den genomförda besällarrevisionen ger ros dea vikig informaion om hur verksamheerna arbear med de granskade vårdprogrammen/föreskrifen. I de följande sammanfaas de mes väsenliga som framkommi i granskningen. Övergripande frågor A samverkan i vården av beroendepaiener är av cenral beydelse framgår på många sä i de akuella vårdprogrammen. Tveklös framkommer i denna besällarrevision a samverkan sker i hög grad med samverkansparners vid samliga sekioner där dea är relevan. E ydlig uryck för dea är a flerale lokala beroendemoagningar är samlokaliserade med kommunens socialjäns. Begreppsmässig bör en renodling av begreppen vårdplan och behandlingsplan kunna ske inom verksamheerna och i relaion ill besällaren. I rapporen föreslås a begreppe Besällarrevision beroendevård 2

vårdplan ska användas i de sammanhang insaser från flera akörer kring en paien beskrivs medan den egna moagningens/avdelningens behandlingsinsaser, mål ec bör beskrivas i en behandlingsplan. Behandlingsplaner uppräas enlig de inervjuade i hög grad för paienerna inom alla sekioner. Dea är dock ine självklar samma sak som a behandlingsplanerna också innehåller ydliga mål med behandlingen. Arbee med a säkersälla a förekoms av minderåriga barn blir kän bedöms som ändamålsenlig men kan yerligare särkas genom a i journalsysemen införa vingande fäl där denna uppgif ska uppges. Genomgående framkommer i denna undersökning a väneiderna ill de granskade verksamheerna är kora. I ensaka fall har längre väneider idenifieras vid journalgranskningen. De längre väneiderna har kunna förklaras med ex. a paienen ueblivi från e planera besök. Inom BCS och således även vid de granskade sekionerna saknas idag e sammanhängande ledningssysem enlig föreskrifen. Flera av de områden och ruiner som bör ingå i e ledningssysem finns dock. Nedan redovisas de som framkommi. Bemöandefrågor Riskhanering Avvikelsehanering Meoder för diagnosik, vård och behandling Kompeens (ill viss del) Inom BCS finns sedan en id e gemensam avvikelsehaneringssysem kalla Händelsevis. Syseme är IT-basera och åkomlig på moagningar/avdelningar via inranäe. De är väsenliga delar i ledningssyseme som på dea sä implemeneras och gjors läillgängliga för medarbearna. De som ännu saknas är vissa av ruinerna och a ruinbeskrivningarna finns presenerade i e sammanhängande sysem ledningssyseme. Förusäningarna för a åsadkomma dea påverkas för BCS del i hög grad av SLSO:s 1 och landsinges övergripande hanering av och söd avseende ledningssyseme. I denna besällarrevision har dock enbar förhållandena inom BCS undersöks. Inom Maria Beroendecenrum finns e samla ledningssysem som beakar samliga de områden som Socialsyrelsens föreskrif (2005:12) om ledningssysem för kvalie och paiensäkerhe ar upp. Maria Beroendecenrum har blivi cerifierade enlig sandarden ISO 9001. Implemeneringsprocessen BCS Den samlade bedömningen som framkommer i denna besällarrevision är a arbee med vårdprogramsimplemenering i huvudsak ycks ha genomförs på e illfredssällande sä. En del av vårdprogrammen har dock ine adressera vissa enheers verksamhe, främs inom den länsgemensamma sluna vården. 1 SLSO sår för Sockholms Läns SjukvårdsOmråde i vilke BCS ingår som en av många verksamheer. Besällarrevision beroendevård 3

De har ine framkommi a någon klinikgemensam srukur använs för de lokala arbee. De har förekommi a analyser har gjors av befinliga ruiner/arbessä i syfe a idenifiera förändringsbehov. Dea illvägagångssä har dock ine illämpas generell. När de gäller implemeneringen av vårdprogram har programme för suicidnära paiener upplevs som svåras a implemenera. En iakagelse från besällarrevisionen är a arbee med a uveckla riklinjer och ruiner i enlighe med vårdprogram och föreskrif i vissa fall kommi i gång ganska sen d.v.s. lång efer de a programmen fassälldes. Vårdprogrammen är gällande enlig följande: Vård av suicidnära paiener 2002 Alkoholproblem 2003 / 2007 (ny version) Läkemedelsberoende 2004 Föreskrifen om underhållsbehandling vid opiaberoende 2004 I besällarrevisionen har framkommi exempel på a uppföljning ske på kliniknivå av vissa delar av vårdprogram. Även vid några sekioner och i samband med besällaruppföljning framkommer exempel på uppföljning av delar av vårdprogram. En generell iakagelse är ros de a de knappas förekommer någon sysemaisk uppföljning inom sekionerna av illämpningen av vårdprogram och föreskrif. MBAB Den samlade bedömningen som framkommer i denna besällarrevision är a arbee med vårdprogramsimplemenering ycks ha genomförs på e illfredssällande sä. Inom Maria Beroendecenrum kom implemeneringsprocessen i gång idig. Implemeneringen har genomförs på e sammanhålle sä inom kliniken. Uppföljningen av vårdprogrammen är inegrerad i Maria Beroendecenrums ledningssysem. ISO-cerifieringen medför a såväl exerna som inerna revisioner ska genomföras. Tillämpning av vårdprogramme Alkoholproblem De riklinjer som finns i vårdprogramme angående användning av läkemedel och som har berörs i denna granskning bedöms eferlevas i hög grad vid samliga granskade sekioner. Tveklös har i denna journalgranskning framkommi beydande avseg från de som anges i vårdprogramme beräffande användning av ASI 2. De är dock oklar vilken beydelse dea har. Skäle ill denna oklarhe ligger i a besällaren har olika krav kring användning av ASI med de vå vårdgivarna, där krave finns för MBAB men ine för BCS. Dessuom framsår de ine som a de idag råder en professionell konsensus kring nyan av a använda dea verkyg i relaion ill den idsinsas som krävs. När de gäller förekomsen av behandlingsmål i granskade journaler framkom relaiv sora skillnader dels mellan sekioner, dels inom sekionerna. På sekionsnivå varierade ufalle mellan 65-88 %. 2 ASI Addicion Severiy Index, är en sysemaisk inervjumeod för kliener med missbruksproblem Besällarrevision beroendevård 4

Ufalle i journalgranskningen indikerar a de inom beroendevården sammanage finns en poenial a öka förekomsen av ydlig och individuell angivna behandlingsmål för alkoholberoende paiener. Dea gäller i någo högre grad inom BCS än inom MBAB. De program om kemiska markörer, söd ill barn och anhöriga sam bedömning av suicidalie för alkoholberoende som ska finnas enlig vårdprogramme om alkoholproblem finns på kliniknivå. Sammanage bedöms de granskade verksamheerna i hög grad, men ine fullsändig, eferleva vårdprogramme Alkoholproblem. Tillämpning av vårdprogramme Läkemedelsberoende Av de moagningar/avdelningar som ingår i denna besällarrevision har lång ifrån alla läkemedelsberoende paiener. Inom MBAB erhåller denna paiengrupp uesluande sin vård vid vårdgivarens länsgemensamma enhe. Inom BCS finns den länsgemensamma TUB-moagningen 3 som är en specialismoagning för läkemedelsberoende paiener. Här finns ca 300 akiva paiener. Denna moagning, d.v.s. den mes specialiserade avseende läkemedelpaiener, ingår ine i besällarrevisionen. Enlig vad som framkom i journalgranskningen har de läkemedelsberoende paienerna i hög grad usedd konakperson/behandlare. De är endas inom en sekion där de finns en beydande andel paiener som ine har en usedd och namngiven konakperson/ behandlare. Även om anale granskade journaler är relaiv lie så indikerar ufalle a paienerna vid de moagningar/avdelningar som har denna paiengrupp i hög grad också har behandlingsmål och a dessa också diskueras med paienen. Den samlade bedömningen är a de behandlingar som ges ill läkemedelsberoende paiener i hög grad är inegrerade i enlighe med vårdprogramme och a TUB-modellen används i hög grad. I de granskade journalerna har de i varierande grad framkommi a de finns uppräade vårdplaner i samverkan. De är lång ifrån självklar vad som i dea fall är e bra ufall. Vi har i dessa journaler fånga den dokumenerade samverkan. Dea innebär a samverkan defaco kan ha ske munlig. De kan även finnas goda skäl ill a ine samverka och uppräa skriflig vårdplan om dea. Vi kan dock på grundval av granskningen konsaera a vårdplaner i samverkan ine uppräas genomgående. Besällaren och uförarna bör i framiden illsammans precisera kraven på denna yp av vårdplaner. De som behöver klargöras är i vilka fall de är särskil vikig a vårdplaner uppräas i samverkan. Sammanage bedöms de granskade verksamheerna i hög grad, men ine fullsändig, eferleva vårdprogramme Läkemedelsberoende. Tillämpning av föreskrifen om Läkemedelsassiserad underhållsbehandling vid opiaberoende, SOSFS 2004:8 3 TUB-moagningen är en moagning inom BCS som erbjuder behandling enlig den s.k. TUB-modellen. Behandlingen innebär en långsam, poliklinisk nedrappning av beroendeframkallande läkemedel. Nedrappningen sker enlig e individuell anpassa nedrappningsschema. Besällarrevision beroendevård 5

Klinikgemensamma ruiner finns, är kända och illämpas i hög grad inom de granskade sekionerna som vårdar denna yp av paiener. Den samlade bilden är a föreskrifen illlämpas i mycke hög grad vid de granskade enheerna. Tillämpning av vårdprogramme Vård av suicidnära paiener Sammanage är bedömningen a illämpningen av vårdprogramme för suicidnära paiener kan uvecklas. Enlig vårdprogramme är de angeläge a uppgifer om akuell och idigare suicidalie är läillgängliga i journalen. Granskningen ger vid handen a dokumenaionen i journalerna kring dea, främs vid de granskade sekionerna inom BCS, kan uvecklas. Sora variaioner har framkommi mellan olika moagningar/avdelningar inom BCS. De presenerade ufalle mosäger ine a denna yp av frågor sälls ill paiener och heller ine a läkare olkar och värderar suicidrisken. Ufalle belyser dock a dokumenaionen av dea i journalen kan förbäras. Genomgående visar granskningen a sysemaiska suicidriskbedömningar görs i de fall paiener bedöms vara suicidnära. Påagliga skillnader finns mellan de vå vårdgivarna avseende i vilken grad de i journalerna framgår a vikiga frågor sälls uifrån suicidprogramme. De finns skillnader mellan vårdgivarnas journalsysem. I MBAB:s journalsysem finns rubriker/sökbegrepp i journalsyseme som söd ill läkarna a komma ihåg a föra in dessa uppgifer i journalen. E liknande söd finns ine i journalsyseme inom BCS. De är rolig a skillnaden mellan de vå vårdgivarna i hög grad kan förklaras av dea. Skillnader mellan kvinnor och män Kvinnor och män Sammanage är bedömningen a de för huvuddelen av de undersöka frågorna föreligger små eller inga skillnader mellan könen. I följande fyra fall indikerar dock maeriale skillnader: De kvinnliga läkemedelsberoende paienerna har i högre grad än männen i dea urval haf en usedd konakperson på moagningen/avdelningen. Behandlingsmål som diskueras med paienen har i klar högre grad framkommi för kvinnor än för män (83% mo 55%) med läkemedelsberoende i de granskade journalerna. De granskade journalerna för män innehåller i någo högre grad uppgif om både a uppföljning ske av underhållsbehandlingen och av drogfrihe. Dea gäller paiener som har läkemedelsassiserad underhållsbehandling för opiaberoende. För paiener som har läkemedelsassiserad underhållsbehandling för opiaberoende har de i någo högre grad för män framgå a uppföljning ske av om paienen har egen bosad och sysselsäning. Vi menar a de i dessa fall är svår a se anna än a ufalle borde vara lika för män och kvinnor. Resulaen kan indikera behov av a i verksamheen diskuera orsaker ill dessa skillnader i syfe a jämna u dem. Goda exempel och förslag på indikaorer E fleral goda exempel från de granskade verksamheerna beskrivs i kapiel 5. Förslag på indikaorer a använda i sraegisk uppföljning ges i kapiel 6. Besällarrevision beroendevård 6

Förslag Begreppe vårdplan bör användas i de sammanhang insaser från flera akörer kring en paien beskrivs. När den egna moagningens/avdelningens behandlingsinsaser, mål ec. avses bör begreppe behandlingsplan användas. E komple ledningssysem med ruiner för samliga områden och som omfaar alla moagningar/avdelningar bör införas inom BCS. Arbee måse ha en koppling ill (och förusäer agerande från) SLSO och de ledningssysem som skapas på denna nivå. Vårdgivarna bör generell se i högre grad ange ydliga mål för behandlingen av sina alkoholberoende paiener. Besällaren bör illsammans med uförarna precisera för vilka paiengrupper/i vilka siuaioner de är särskil angeläge a samverkan dokumeneras i en gemensam vårdplan med samverkansparer. Förs då är de möjlig a följa upp om gemensamma vårdplaner uppräas i önskvärd omfaning. De bör införas vingande fäl i journalsyseme för a säkersälla a följande uppgifer dokumeneras i journalen: o Förekoms av minderåriga barn o Behandlingsmål för samliga paiener o A suicidankar/suicidplaner eferfrågas och a dea olkas/värderas vid försa konak på respekive avdelning / moagning i samband med akuell vårdepisod o Tidigare suicidförsök En uppföljning bör införas av i vilken grad uppsällda behandlingsmål infrias. Näsa version av vårdprogramme Alkoholproblem bör föregås av en diskussion i professionen om nyan av a använda ASI inom beroendevården. Hänsyn bör i dea sammanhang as ill a ASI idag i hög grad används inom kommunernas socialjäns för behovsbedömning men i begränsad grad för uppföljning. Besällaren bör sräva efer a komma ifrån de olikheer som idag råder i avalen med BCS och MBAB avseende krav på a göra ASI-skaning. BCS bör se över hur dokumenaionen av undersöka uppgifer avseende suicidbenägenhe och idigare suicidförsök sker i journalen. Uppgiferna bör i ökad grad kunna framgå om journalsyseme uvecklas och ger e bäre söd för a uppge denna yp av uppgifer. Besällaren bör i uppföljningen a del av uförarnas inernkonrollsysem avseende vårdprogramsillämpning. Besällarrevision beroendevård 7

Sammanfaning...2 1 Inledning...9 1.1 Bakgrund...9 1.2 Syfe och avgränsning...9 1.3 Meod och genomförande...10 1.4 Kvaliessäkring av uppdrage...11 1.5 Rapporens disposiion...12 2 Verksamheerna som omfaas av denna besällarrevision...12 2.1 Beroendecenrum Sockholm...12 2.2 Maria Beroendecenrum AB...14 3 Slusaser från de sekionsvisa rapporerna...14 3.1 Övergripande frågor...15 3.2 Implemeneringsprocessen...16 3.3 Tillämpning av vårdprogramme Alkoholproblem...18 3.4 Tillämpning av vårdprogramme Läkemedelsberoende...20 3.5 Tillämpning av föreskrifen om Läkemedelsassiserad underhållsbehandling vid opiaberoende, SOSFS 2004:8...23 3.6 Tillämpning av vårdprogramme Vård av suicidnära paiener...24 4 Skillnader mellan kvinnor och män...29 4.1 Kvinnor och män...29 5 Goda exempel...31 5.1 Yrkesspecifika riklinjer, s.k. Rosa elefaner...31 5.2 Samlokalisering med socialjäns...32 5.3 Gemensam mall för dokumenaion av samordnad vårdplan...32 5.4 Implemenering av vårdprogram illsammans med socialjänsen...32 5.5 Sysemaisering och användning av journaluppgifer...32 6 Förslag ill nya uppföljningsparamerar...33 7 Konsulernas reflexioner över dea projek...34 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Indikaorer journalgranskning...36 Vikiga delar i SOSFS 2005:12, Ledningssysem för kvalie och paiensäkerhe...40 Diagrambilaga Kvinnor/Män...41 Besällarrevision beroendevård 8

1 Inledning 1.1 Bakgrund Besällarrevisionen är en del av planen för sraegisk leveranörsanalys som hälso- och sjukvårdsnämndens förvalning uarbea. Förvalningen har genomför e omfaande förberedelsearbee inför genomförande av besällarrevisionen. Resulae av dea har beskrivis i dokumene Besällarrevisionsplan Öppen och sluen länsgemensam och öppen lokal specialiserad beroendevård, daera 2007 05 04. Besällarrevisioner på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden ska enlig besällarrevisionsplanen: bidra ill förbärad besällarsyrning ge underlag ill kunskapsbaserade vårdval södja vårdleveranörernas uvecklingsarbee öka den demokraiska insynen. Besällarrevisionen innebär en karläggning av hur implemenering och illämpning av vårdprogram inom den specialiserade beroendevården ser u i Sockholms län. Resulaen ska leda ill a förbäringsområden idenifieras för respekive sekion. Sörre olikheer mellan enheer lyfs fram. Evenuella skillnader i hur kvinnor och män får sin vård beskrivs. Goda exempel, som kan sprida erfarenheer ill andra sam framagande av forsaa uppföljningsparamerar för sraegisk uppföljning, idenifieras. Följande vårdprogram är akuella: Läkemedelsberoende Alkoholproblem Vård av suicidnära paiener På mosvarande sä undersöks implemenering och illämpning av Socialsyrelsens föreskrif SOSFS 2004:8, Läkemedelsassiserad underhållsbehandling vid opiaberoende. 1.2 Syfe och avgränsning Syfe med revisionen är a belysa implemeneringen och illämpningen av valda regionala vårdprogram och dess effeker för paienen sam a bidra ill förbäringar. Revisionen ska också bidra ill a svara på frågan om: SLL har en kunskapsbaserad och ändamålsenlig specialiserad hälso- och sjukvård i läne avseende vuxna med beroendeproblemaik/diagnos Vårdplanering sker enlig gällande förfaningar i samverkan med andra akörer Revisionen ska även bidra ill a en/flera indikaor/er uvecklas för kommande uppföljningar. Besällarrevisionen omfaar endas den specialiserade beroendevården för vuxna, d.v.s. för personer över 18 år. Revisionen omfaar heller ine försa linjens beroendevård som bedrivs av primärvården. Revisionen har omfaa de moagningar och avdelningar inom Beroendecenrum Sockholm (BCS) och Maria Beroendecenrum AB (MBAB) som besällaren definiera i sin besällning. Besällarrevision beroendevård 9

När de gäller kvaliesindikaorer och journalgranskning görs e vikig förydligande. Rekommendaionerna i vårdprogrammen är evidensbaserade uifrån flera och breda sudier. De anas därför a vårdprogrammens rekommendaioner har posiiva effeker på vården och leder ill en vård av god kvalie. Föreliggande undersökning ger inga möjligheer a relaera paiensaus med användningen av anagna vårdprogram. I försa hand har kvaliesindikaorer med ydlig karakär av processkvalie, och med koppling ill vårdprogrammen, använs. I enlighe med anagande ovan indikerar således en hög eferlevnad av givna rekommendaioner (som vi försök fånga via bl.a. genomförd journalgranskning) a vården är kunskapsbaserad och av god kvalie. Ovan framkommer a besällarrevisioner bl.a. ska ge underlag ill kunskapsbaserade vårdval. Om man olkar urycke ge underlag ill kunskapsbaserade vårdval som paieners val av vårdenhe behöver yerligare en avgränsning göras. Erns & Youngs bidrag ill kunskapsbaserade vårdval genom dea uppdrag är begränsa. Den meod som används för inervjuer, vårdprogramsillämpning och journalgranskning ger exempel på och indikaioner på förhållanden som skiljer mellan de granskade verksamheerna. Generaliserbarheen uifrån de begränsade urval som är möjlig i dea uppdrag är begränsad. Dea begränsar i sin ur i vilken grad de som framkommer i dea arbee, som enda underlag, bör användas för kunskapsbaserade vårdval. 1.3 Meod och genomförande Uifrån berörda vårdprogram och föreskrif har frågor formuleras. Dessa har diskueras och säms av med anliade beroendespecialiser från Beroendecenrum i Örebro läns landsing och med besällaren. Frågorna har lega ill grund för genomförda inervjuer och för journalgranskning. Enskilda inervjuer har genomförs med samliga sekionschefer medan chefer på avdelnings-/moagningsnivå (chefssjuksköerskor) har inervjuas i grupp sekionsvis. Den akuella sekionsindelningen och vilka moagningar/avdelningar som ingå i denna besällarrevision framgår avsni 2. Chefssjuksköerskor har dessuom besvara en enkä. Enkäen innehöll e anal frågor av allmän karakär sam frågor som specifik rör de vårdprogram och den föreskrif som denna revision omfaar. Syfe med enkäen var a få en övergripande bild av chefssjuksköerskornas uppfaning om e anal förhållanden vid deras respekive moagning/avdelning. Enkäfrågorna har av de svarande olkas på lie olika sä varför en ren sammansällning av svaren ine låer sig göras, vilke ine heller vari avsiken. Enkäerna har illsälls sekionscheferna som haf möjlighe a kommenera svaren. Enkäerna har endas i begränsad omfaning använs som underlag i denna rappor. Även en journalgranskning har genomförs på varje enhe där frågor sälls kring ovan nämnda vårdprogram och föreskrif. Vi har i journalgranskningen eferfråga sex journaler per avdelning/moagning och vårdprogram/föreskrif enlig nedan. Alkoholberoende paiener Läkemedelsberoende paiener Paiener som har läkemedelsassiserad underhållbehandling vid opiaberoende Besällarrevision beroendevård 10

För var och en av de journaler som granskas enlig ovan har även frågor sälls uifrån suicidprogramme. Journalgranskningen har inom BCS genomförs vid respekive avdelning/moagning. Vi har säll frågor som besvaras av en läkare verksam vid respekive avdelning/moagning. Således har vi enlig denna modell för journalgranskning använ de svar på frågorna som erhållis via läkarna. Som konsuler har vi ine haf direk illgång ill den informaion som lega som grund för a besvara frågorna. Denna modell för journalgranskning har givis med uppdrage. Journalgranskningen inom MBAB har ske på mosvarande sä med undanag för a den fysisk genomförs på en plas. Dea har vari möjlig genom a vårdgivaren via si mer uvecklade digiala journalsysem har god åkoms ill akuella uppgifer. Frågorna som använs i journalgranskningen finns i sin helhe åergivna i bilaga 1. I denna bilaga framgår också de krierier som använs för a välja u journaler. Toal har 435 journaler granskas. Av dessa avser 220 paiener med huvuddiagnos alkoholberoende, 63 avser paiener med huvuddiagnos läkemedelsberoende och 94 sycken rör paiener som har läkemedelsassiserad underhållsbehandling vid opiaberoende. För 40 journaler från akuen/inage vid både BCS och MBAB har endas frågor uifrån suicidprogramme sälls p.g.a. a frågorna uifrån huvuddiagnosen läkemedelsberoende eller opiaberoende ine har vari akuella. Yerligare 18 journaler avseende vå sluenvårdsavdelningar inom BCS har endas granskas uifrån suicidprogramme då övriga program ej var akuella på dessa avdelningar ugående ifrån deras paiengrupper. De frågor som vari akuella uifrån de länsgemensamma vårdprogramme avseende suicidnära paiener har sälls ill samliga 435 journaler. Preliminära resula och slusaser har vid e illfälle i slue av januari preseneras för de granskade verksamheerna. Genomförd enkä har kvaliessäkras genom a de enkäer som chefssjuksköerskorna besvara har illsälls respekive sekionschef för kommenarer. En preliminär version av varje sekionsrappor har delgivis respekive sekionschef och verksamhescheferna för sakgranskning och övriga synpunker. Förs därefer har sluliga sekionsrapporer skrivis. Huvudrapporen har illsälls berörda verksamheschefer inom BCS och MBAB och besällaren innan den slugiliga huvudrapporen skrivis. 1.4 Kvaliessäkring av uppdrage Uppdrage har ur medicinsk synvinkel kvaliessäkras av anliade medicinska underkonsuler. Följande specialisläkare, samliga från Beroendecenrum i Örebro läns landsing, har uifrån var si sakområde följ arbee: Göran Löfsed, läkemedelsberoende (chefläkare och samordnare för läkarkonsulerna) Edy Welander, alkoholberoende Sen Engdahl, föreskrifen om läkemdelsassiserad underhållsbehandling vid opiaberoende Fides Schuckher, suicidnära paiener Besällarrevision beroendevård 11

De frågor som sälls i bl.a. journalgranskningen har diskueras och säms av med läkarna. Ukas ill sekionsrapporer och huvudrappor har också illsälls läkarna för a säkersälla innehålle ur medicinsk synvinkel. Den inerna arbesfördelningen i eame har i realieen löpande inneburi en kvaliessäkring. Besöken på enheerna har gjors av Erns & Youngs konsuler på egen hand. Uppdrage har dessuom kvaliessäkras inom Erns & Young genom en erfaren uredare som ine delar i arbee, men ger synpunker på meod och slurappor. 1.5 Rapporens disposiion Rapporen inleds med en kor beskrivning av BCS och MBAB sam en beskrivning av vilka verksamheer som omfaas av denna besällarrevision. Därefer följer en sammanfaning av vad som framkommi i de sekionsvisa rapporerna. I de följande avsnie redovisas ufall och analys av vad som framkommi i journalgranskningen avseende skillnader mellan kvinnor och män. Dea sker på länsnivå pga. de begränsade urvalen. Påföljande avsni ar upp goda exempel som framkommi och kan användas på fler håll. Därefer redovisas förslag ill nya uppföljningsparamerar/indikaorer a användas i relaionen mellan beroendevården och besällaren. Rapporen avsluas med konsulernas reflexioner över dea projek. 2 Verksamheerna som omfaas av denna besällarrevision 2.1 Beroendecenrum Sockholm Beroendecenrum Sockholm ansvarar för den specialiserade beroendevården i Sockholms läns landsings regi. Kliniken bedriver också vångsvård enlig LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) och LPT (lag om psykiarisk vångsvård). Kliniken har 27 öppenvårdsmoagningar i läne, från Siguna/Märsa i norr ill Söderälje i söder. Beroendecenrum Sockholm har också sjukhusbaserad sluenvård för illnykring, krisomhänderagande, absinensbehandling och uredning. Öppenvårdsmoagningarna erbjuder bl.a. poliklinisk avgifning, absinensbehandling, moivaionshöjande samal, provagningar och läkemedelsbehandling ill personer med alkohol, narkoika och/eller läkemedelsproblem. Vissa av moagningar ar också emo ungdomar. Om moagningen ine har verksamhe för ungdomar så hänvisas dessa ill Maria ungdom. Majorieen av Beroendecenrum Sockholms öppenvårdsmoagningar sier samlokaliserade med socialjänsen. I besällarrevisionen har samliga 27 öppenvårdsmoagningar granskas. Den sjukhusbaserade sluenvården är uppdelad på aku- och sluenvård. På Beroendeakuen Sockholm görs akua bedömningar och omhänderagande ges dygne run. Till akuen hör också avd 7, en sluenvårdsavdelning för missbruksproblemaik. Avdelningen är en Besällarrevision beroendevård 12

inagningsavdelning där paiener som söker aku läggs in p.g.a. medicinsk/psykiarisk riskprofil, LPT-vård eller a öppenvården önskar inläggning inför en planerad och vid inläggningen besämd efervård. Klinikens re sluenvårdsavdelningar, avd 54, avd M43 och avd 110, är uppdelade på olika beroendeproblemaik. Vid enheen Lövsalund kan också förlängd avgifning erbjudas sam viss uredning. I besällarrevisionen har samliga sluenvårdsavdelningar (även Lövsalund) sam beroendeakuen och avd 7 granskas. Uöver öppenvårdsmoagningarna och sluenvårdsavdelningarna har kliniken åa verksamheer med specialinrikning: EWA-moagningen. För kvinnor med barn under 20 år och som har alkoholproblem. Familjesociala moagningen. Familjeerapicenrum. E näverk inom BCS med ubildning i sysemeoreisk familjeerapi som kan erbjuda erapi och handledning. Hållpunken för hemlösa. Beroendemoagning för hemlösa. Magnus Huss-moagningen. Moagning för personer med alkohol- eller amfeaminberoende. Moagningen är också inrikad på forskning och uveckling av nya behandlingsmeoder. Psykoerapieame. Bedriver gruppanalyisk psykoerapi. TOLVAN Haninge. 12-segsbehandling för alkohol- eller drogberoende. TUB-moagningen. Moagningen vänder sig ill personer som har e beroende och / eller missbrukar lugnande medel, sömnmedel eller smärsillande medel. Uöver de åa verksamheerna finns också en meadonsekion. I den ingår Meadoneam, Subuexeam sam enheer för forskning, laboraorieverksamhe med mera. Varken Meadonsekionen, TUB-moagningen eller de övriga verksamheerna med specialinrikning har ingå i denna besällarrevision. Inom kliniken bedrivs även olika behandlingsprojek, förebyggande arbee, anhörigubildningar sam forskning, ubildning och uveckling inom beroendevård. Beroendecenrum Sockholm förkoras ofa i rapporen BCS. Följande sekioner och avdelningar/moagningar ingår i besällarrevisionen: Vår sekionsbenämning: Länsgemensamma enheer 1 (BCS) 4 o Avdelningar/moagningar: Akumoagningen, Inage (avd 7), avd M43 Vår sekionsbenämning: Länsgemensamma enheer 2 (BCS) 5 o Avdelningar: Avd 110, Avd 54, Lövsalund Vår sekionsbenämning: Norra läne (BCS) o Moagningar: Täby, Danderyd, Vaxholm, Lidingö, Upplands Bro, Järfälla, Siguna, Solna-Sundbyberg, Sollenuna, Upplands Väsby, Åkersberga, Vallenuna 4 Avdelningar / moagningar ur akusekionen och Magnus Huss-sekionen ingår under denna beeckning. 5 Sekionen heer akusluensvårdssekionen Besällarrevision beroendevård 13

Vår sekionsbenämning: Norra Sockholms sad (BCS) 6 o Moagningar: Kungsholmen, Norra moagningen, Ösermalm, Bromma, Hässelby, All-eame Tensa och Rinkeby/Kisa Vår sekionsbenämning: Södra läne (BCS) o Moagningar: Tyresö, Söderälje, Nynäshamn, Huddinge, Haninge 7, Bokyrka/Alby, Skärholmen och Liljeholmen 2.2 Maria Beroendecenrum AB Maria Beroendecenrum bedriver frivillig, specialiserad beroendevård för vuxna från 18 år. Alla inom Sockholms Läns Landsing kan söka vård hos dem. Maria Beroendecenrum AB driver fyra lokala moagningar, Gullmarsplan, Nacka, Södermalm och Värmdö. Inom Maria Beroendecenrum AB finns de länsgemensam öppenvård med re inrikningar, alkohol-, narkoika- och opiaberoende. Öppenvården erbjuder bl.a. rådgivning och behandling, underhållsbehandling, avgifning i öppenvård och provagning. De fyra lokala moagningarna ligger organisaorisk under Öppenvården alkohol och de erbjuder bl.a. moivaionssamal, öppenvårdsprogram, söd ill anhöriga, uredning, medicinsk och psykiarisk bedömning. Ungdomar under 18 år hänvisas ill Maria Ungdom. Vissa av de lokala moagningarna sier samlokaliserade med socialjänsen. I vår granskning har samliga av de ovan nämnda verksamheer granskas. Maria Beroendecenrum AB har akuverksamhe di personer med akua missbruks- eller beroendeproblem kan vända sig. Vid behov av aku behandling kan en paien erbjudas inläggning på en inagningsavdelning. De har också en sluenvårdsavdelning som bedriver heldygnsvård för aku och planerad avgifning vid narkoika-, alkohol- och/eller läkemedelsberoende. I denna besällarrevision har akuen, inagningsavdelningen sam sluenvårdsavdelningen granskas. Maria Beroendecenrum AB har också körkorsmoagning. De bedrivs också olika projek och ubildningar inom beroendevård. Maria Beroendecenrum AB förkoras ofa i rapporen MBAB. Följande sekioner och avdelningar/moagningar ingår i besällarrevisionen: Vår sekionsbenämning: Länsgemensamma enheer (MBAB) o Avdelningar/moagningar: Akumoagningen, Inage, Sluenvårdsavdelningen Alk/Nark, Öppenvården (alk, nark och opia) Vår sekionsbenämning: Lokala moagningar (MBAB) o Moagningar: Gullmarsplan, Värmdö, Södermalm, Nacka 3 Slusaser från de sekionsvisa rapporerna I dea kapiel redovisas korfaa de slusaser som framkommer i de sekionsvisa rapporerna. För a få en komple bakgrund ill slusaserna finns de anledning a a del av sekionsrapporerna. 6 I diagrammen kalla Sockholm (BCS) 7 Öppenvårdsmoagningen i Huddinge har ej omfaas av journalgranskningen pga. läkarbris. Besällarrevision beroendevård 14

3.1 Övergripande frågor 3.1.1 Samverkan A samverkan i vården av beroendepaiener är av cenral beydelse framgår på många sä i de akuella vårdprogrammen. Vilka krav som sälls på dokumenaion av samverkan varierar mellan vårdprogrammen. Längs sräcker sig kraven beräffande paiener som har vård enlig Socialsyrelsens föreskrif om läkemedelsassiserad underhållsbehandling vid opiaberoende. Här ska skrifliga vårdplaner uppräas i samverkan med kommunernas socialjäns. Begreppe vårdplan definieras också i föreskrifen som plan som beskriver planerad hälso- och sjukvård och socialjäns för en enskild paien. Dea kan anses förusäa a planen uppräas i samverkan mellan sjukvården och socialjänsen. Vi har bl.a. i diskussioner med verksamheerna eferfråga skrifliga vårdplaner som uppräas i samverkan med samarbesparners. Varken i alkoholprogramme eller i läkemedelsprogramme (och ine heller i suicidprogramme) sälls ualade krav på skrifliga vårdplaner som uppräas i samverkan. Vi har ändå val a fråga om förekomsen av skrifliga vårdplaner då de kan anses vara e relevan sä a på e spårbar och enydig sä visa a och hur samverkan sker. Dessuom bör de underläa för nyillkommande personer i de professionella näverke kring paienen a enkel få en bild av vem som gör vad kring paienen. De går också a olka avalen med besällaren som a denna yp av skrifliga vårdplaner ska uppräas med vårdgrannar. Vad som är en rimlig nivå på förekoms av denna yp av vårdplaner är svår a generell ange. De måse isälle ugå ifrån behove av samverkan för olika paiengrupper och yers varje enskild paiens behov. I dea avseende bör besällaren illsammans med uförarna precisera för vilka paiengrupper/i vilka siuaioner de är särskil angeläge a denna form av dokumenerade samverkan sker. Uöver dea finns försås e krav a ha en ydlig plan för varje moagnings/avdelnings egna insaser för varje paien. Vi menar a begreppe vårdplan ine bör användas i dea sammanhang efersom de redan är uppage och enlig socialsyrelsens föreskrifer ska beskriva insaser som flera akörer gör kring paienen. Förslagsvis bör begreppe behandlingsplan används eller anna begrepp som ydlig skiljer sig från begreppe vårdplan. Tveklös framkommer i denna besällarrevision a samverkan sker i hög grad med samverkansparners vid samliga sekioner där dea är relevan. E ydlig uryck för dea är a flerale lokala beroendemoagningar är samlokaliserade med kommunens socialjäns. I någon mån framkommer a samverkan med allmänpsykiarin kan särkas. En vikig förusäning för en välfungerande samverkan har också skapas genom a en enhelig mall nu finns framagen för alla granskade verksamheer a användas för a dokumenera vårdplaner som uppräas i samverkan. Mer finns a läsa nedan om i vilken omfaning denna samverkan framgår i journaler. 3.1.2 Paienfokuserad vård Individuella behandlingsplaner uppräas enlig de inervjuade i hög grad för paienerna inom alla sekioner. Dea är dock ine självklar samma sak som a behandlingsplanerna också innehåller ydliga mål med behandlingen. Dea har undersöks närmare i journalgranskningen. Besällarrevision beroendevård 15

Arbee med a säkersälla a förekoms av minderåriga barn blir kän bedöms som ändamålsenlig men kan yerligare särkas genom a i journalsysemen införa vingande fäl där denna uppgif ska uppges. Inom MBAB har dea gjors ill e sökord i journalsyseme. Härigenom finns i dag möjlighe a inom MBAB snabb och enkel konrollera i vilken usräckning uppgif om minderåriga barn dokumeneras. 3.1.3 Ledningssysem för kvalie och paiensäkerhe. I bilaga 2 redovisas korfaa de krav som sälls på e ledningssysem. För mer ingående informaion om dea hänvisas ill Socialsyrelsens föreskrif 2005:12. Inom BCS och således även vid de granskade sekionerna saknas idag e sammanhängande ledningssysem enlig föreskrifen. Flera av de områden och ruiner som bör ingå i e ledningssysem finns dock. Nedan redovisas de som framkommi. Bemöandefrågor Riskhanering Avvikelsehanering Meoder för diagnosik, vård och behandling Kompeens (ill viss del) Inom BCS finns sedan en id e gemensam avvikelsehaneringssysem kalla Händelsevis. Syseme är IT-basera och åkomlig på moagningar/avdelningar via inranäe. De är väsenliga delar i ledningssyseme som på dea sä implemeneras och gjors läillgängliga för medarbearna. De som ännu saknas är vissa av ruinerna och a ruinbeskrivningarna finns presenerade i e sammanhängande sysem ledningssyseme. Förusäningarna för a åsadkomma dea hänger för BCS del i hög grad på SLSO 8 :s och landsinges övergripande hanering av och söd avseende ledningssyseme. I denna besällarrevision har dock enbar förhållandena inom BCS undersöks. Inom Maria Beroendecenrum finns e samla ledningssysem som beakar samliga områden som Socialsyrelsens föreskrif (2005:12) om ledningssysem för kvalie och paiensäkerhe ar upp. Maria Beroendecenrum har blivi cerifierade enlig sandarden ISO 9001. 3.2 Implemeneringsprocessen 3.2.1 Ugångspunk Beräffande vårdprogram gäller förhållande, inom Sockholms läns landsing (SLL), a regionala vårdprogram as fram av experer. Verksamhescheferna har sedan förbundi sig a illämpa vårdprogrammen inom sina ansvarsområden. De överenskommelser som ecknas mellan parerna ydliggör dessuom i skallkrav a för verksamheen akuella vårdprogram och föreskrifer skall illämpas. I förlängningen är syfe a en kunskapsbaserad vård skall illhandahållas invånarna på lika villkor. 8 SLSO sår för Sockholms Läns SjukvårdsOmråde i vilke BCS ingår som en av många verksamheer. Besällarrevision beroendevård 16

För a säkersälla a verksamheen i prakiken, vid varje illfälle, agerar i enlighe med gällande vårprogram och föreskrifer krävs en syrning av både införande av nya vårdprogram och av illämpningen av dessa. Implemenering av vårdprogram och föreskrif är därför i dea sammanhang en kriisk akivie. Vikiga förusäningar för en väl fungerande implemenering är bl.a. a: En sraegi definieras för införande Informaion ges ill berörda En analys görs på enhesnivå av vilka förändringskrav som följer av vårdprogram/föreskrif Förändringskraven omsäs i lokala vårdprogram, riklinjer och ruiner Egenkonroll av illämpningen görs 3.2.2 Egenbedömning av implemeneringen Diagramme nedan visar chefssjuksköerskornas och sekionschefernas uppfaning om vilka av vårdprogrammen som implemeneras på respekive moagning/avdelning. Bilden avser samliga granskade moagningar/avdelningar inom BCS och MBAB som har de akuella paiengrupperna. Har moagningen / avdelningen implemenera vårdprogramme (give a paiengruppen är akuell) Ja Nej Läkemedelsassiserad underhållsbehandling av opiaberoende? 100% Vård av suicidnära paiener? 70% 30% Läkemedelsberoende? 100% Alkoholproblem? 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Uifrån den bedömning som gjors av chefssjuksköerskor och sekionschefer framgår a vårdprogramme för suicidnära ine är implemenerad vid samliga enheer. 3.2.3 Implemenering inom BCS Den samlade bedömningen som framkommer i denna besällarrevision är a arbee med vårdprogramsimplemenering i huvudsak ycks ha genomförs på e illfredssällande sä. En del av vårdprogrammen har dock ine adressera vissa enheers verksamhe, främs inom den länsgemensamma sluna vården. Tillvägagångssäe vid implemeneringen har haf sekionsnivån som ugångspunk. De har ine framkommi a någon klinikgemensam srukur använs för de lokala arbee. Uppdrage a implemenera har därför lega på ansvariga på sekionsnivå. I vissa fall har arbee inles med a personalen har få informaion om vårdprogrammen från personer som medverka vid framagande av dem. I andra fall har arbee påbörjas genom a man på egen hand inom sekionen har agi upp och gå igenom programmen. De har före- Besällarrevision beroendevård 17

kommi a analyser har gjors av befinliga ruiner/arbessä i syfe a idenifiera förändringsbehov. Dea illvägagångssä har dock ine illämpas generell. När de gäller implemeneringen av vårdprogram har programme för suicidnära paiener upplevs som svåras a implemenera. Dels anses programme i försa hand rika sig ill psykiarin, dels är de förhållningssä som programme urycker inegrera i personalens yrkesroll. De som har framkommi vid journalgranskningen är a suicidprogramme ine i alla avseenden få e önska genomslag i verksamheen. En iakagelse från besällarrevisionen är a arbee med a uveckla riklinjer och ruiner i enlighe med vårdprogram och föreskrif i vissa fall kommi i gång ganska sen d.v.s. lång efer de a programmen fassälldes. I besällarrevisionen har framkommi exempel på a uppföljning ske på kliniknivå av vissa delar av vårdprogram. Sådana exempel är a de sker en månalig cenral regisrering av samliga paiener med underhållsbehandling och den cenrala bearbening och uppföljning som sker av preliminärjournaldaa. Även vid några sekioner och i samband med besällaruppföljning framkommer exempel på uppföljning av delar av vårdprogram. En generell iakagelse är ros de a de knappas förekommer någon sysemaisk uppföljning inom sekionerna av illämpningen av vårdprogram och föreskrif. En vikig del inom ramen för den inerna syrningen och konrollen är a, genom egenkonroll, följa upp hur väsenliga processer och ruiner fakisk genomförs. 3.2.4 Implemenering inom MBAB Den samlade bedömningen som framkommer i denna besällarrevision är a arbee med vårdprogramsimplemenering ycks ha genomförs på e illfredssällande sä. Inom Maria Beroendecenrum kom implemeneringsprocessen i gång idig. Implemeneringen har genomförs på e sammanhålle sä inom kliniken. Den ISO-cerifiering som genomförs inom Maria Beroendecenrum har i sig inneburi a processer och ruiner har gås igenom. En konsekvens av kvaliessyseme är bl.a. a ruiner m.m. måse finnas dokumenerade och illängliga för alla berörda. Kunskap om vårdprogrammen sprids i organisaionen genom.ex. inerna ubildningar. Olika personalgrupper är i olika sor behov av ubildning, varför de finns vå ubildningpake e baspake (nivå 1) som all ny personal får och e påbyggnadspake (nivå 2) som erbjuds vissa. Uppföljningen av vårdprogrammen är inegrera i Maria Beroendecenrums ledningssysem. ISO-cerifieringen medför a såväl exerna som inerna revisioner ska genomföras. Den senase inerngranskning som genomfördes syfade ill a undersöka om riklinjerna för vården av opiaberoende följdes. Dea följdes upp med hjälp av en journalgranskning. 3.3 Tillämpning av vårdprogramme Alkoholproblem Med ugångspunk i de regionala vårdprogramme Alkoholproblem och i samråd med konsulläkare från Örebro läns landsing har e anal frågor och indikaorer agis fram. Dessa har använs för a undersöka verksamheernas illämpning av programme. Besällarrevision beroendevård 18

Vi har eferfråga användande av sandardiserade screeningmeoder för idig uppäck av alkoholproblem. Frågan har sin ugångspunk i de regionala alkoholprogramme. Den vanliga siuaionen vid lokala moagningar är a paienen redan är diagnosiserad och frågan rör e ansvar som ligger i gränslande mellan försa linjens beroendevård (primärvården) och den specialiserade beroendevården. Vanligen haneras denna yp av screening inom primärvården. I de fall screening är moiverad så sker de inom beroendevården ex. med användning av AUDIT-formulär och blodprover. De riklinjer som finns i vårdprogramme angående användning av läkemedel och som har berörs i vår granskning bedöms eferlevas i hög grad vid samliga granskade sekioner. Enlig vårdprogramme framgår a de bör finnas möjlighe a hänvisa alkoholberoende paiener ill specialisbedömning som lämpligen innefaar bedömning med någon sysemaisk meod, ex. ASI 9. Under rubriken srukurella kvaliesindikaorer för specialiserad beroendevård as följande indikaor upp: Diagnosik och uppföljning sker sysemaisk med särskilda uredningsinsrumen,.ex. ASI. I nedansående figur framkommer a en skaning med ASI inom beroendevården sker i mycke begränsad usräckning. Skaas paienen regelbunde med ASI eller anna särskil uredningsinsrumen inom beroendevården? 5: Mer än en gång senase åre 4: En gång senase åre 3: Över e år sedan 1: ASI-skaad inom kommunen 2: Ej ASI-skaad Länsgemensam Öppen Länsgemensamma enheer (MBAB) 1 5 Södra läne (BCS) 5 37 Lokal Öppen Sockholm (BCS) Norra läne (BCS) 14 18 56 24 Lokala moagningar (MBAB) 5 4 15 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I viss usräckning sker ASI-skaning vid de lokala öppenvårdsenheerna inom MBAB. I verksamheernas aval med besällaren finns en skillnad. Enlig aval/uppföljningsplan med MBAB ska verksamheen rapporera andel paiener som bedöms med hjälp av insrumene ASI. Mosvarande bedömningar ingår ine i avale med BCS som isälle ska 9 ASI- Addicion Severiy Index, är en sysemaisk inervjumeod för kliener med missbruksproblem Besällarrevision beroendevård 19

rapporera i vilken omfaning funkionsbedömningar görs (GAF-skaningar). I de regionala vårdprogramme anges användning av ASI-skaning (eller mosvarande) som e må på processkvalie. De förefaller idag ine råda konsensus kring nyan av a använda ASI inom den specialiserade beroendevården. Tveklös har i denna journalgranskning framkommi beydande avseg från de som anges i vårdprogramme beräffande ASI. När de gäller förekomsen av behandlingsmål framkom relaiv sora skillnader dels mellan sekioner, dels inom sekionerna. På sekionsnivå varierade ufalle mellan 65-88 %. Är paienens behandlingsmål ydlig och individuell angivna? 1: Behandlingsmål finns 0: Behandlingsmål saknas Länsgemensam Öppen Länsgemensamma enheer (MBAB) 5 1 Södra läne (BCS) 29 13 Lokal Öppen Sockholm (BCS) Norra läne (BCS) 46 34 24 8 Lokala moagningar (MBAB) 21 3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ufalle indikerar a de inom beroendevården sammanage finns en poenial a öka förekomsen av ydlig och individuell angivna behandlingsmål för alkoholberoende paiener. Variaionerna är relaiv sora mellan sekionerna och än sörre inom sekioner. Genomsnilig finns i någo högre grad ydlig och individuell angivna behandlingsmål för alkoholberoende paiener vid de granskade sekionerna inom MBAB än BCS. De program om kemiska markörer, söd ill barn och anhöriga sam bedömning av suicidalie för alkoholberoende som ska finnas enlig vårdprogramme om alkoholproblem finns på kliniknivå. Den samlade bilden är a väneiden hos samliga öppenvårdsmoagningar som delagi i granskningen är låg avseende paiener med alkoholberoende. Beräffande paiener som vårdas inneliggande inom den sluna vården har eferfrågas om de har få pareneral hiamin. De framgår genomgående av de granskade journalerna a så har ske. 3.4 Tillämpning av vårdprogramme Läkemedelsberoende Av de moagningar/avdelningar som ingår i denna besällarrevision har lång ifrån alla läkemedelsberoende paiener. Inom MBAB erhåller denna paiengrupp uesluande sin Besällarrevision beroendevård 20

vård vid vårdgivarens länsgemensamma enhe. Inom BCS finns den länsgemensamma TUB-moagningen som är en specialismoagningen för läkemedelsberoende paiener. Här finns ca 300 akiva paiener. Denna moagning, dvs. den mes specialiserade avseende läkemedelpaiener, ingår ine i besällarrevisionen. De frågor som ingick i journalgranskningen avseende vårdprogramme för läkemedelsberoende var i försa hand akuella i öppenvården sam de sluenvårdsavdelningar där paienen sannar en längre id. Enlig vad som framkom i journalgranskningen har de läkemedelsberoende paienerna i hög grad usedd konakperson/behandlare. De är endas inom en sekion där de finns en beydande andel paiener som ine har en usedd och namngiven konakperson/behandlare, se diagramme nedan. Har paienen en usedd konakperson / behandlare på moagningen / avdelningen? 1: Ja 0: Nej Länsgemensam Öppen Länsgemensam sluen och aku Länsgemensamma enheer (MBAB) Länsgemensamma enheer 1 (BCS) Länsgemensamma enheer (MBAB) 6 6 6 Södra läne (BCS) 6 7 Lokal Öppen Sockholm (BCS) 9 Norra läne (BCS) 22 1 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% En relaiv sor spridning åerfinns avseende indikaorerna: om paienen har en skriflig vårdplan uppräad om samverkan med vårdgrannar framgår och om orsak finns angiven då aneckning saknas angående vårdplan Av de regionala vårdprogramme för läkemedelsberoende framgår a samverkan inom sjukvården och i vårdkedjan bör vara naurlig. Vårdprogramme ger dock i dea avseende ingen ydlig riklinje. Vi har gjor olkningen a samverkan är a beraka som e väsenlig inslag i vården och a en vårdplan bör uppräas i samverkan. Besällarrevision beroendevård 21

I de granskade journalerna har de i varierande grad framkommi a de finns uppräade vårdplaner i samverkan. De är lång ifrån självklar vad som i dea fall är e bra ufall. Vi har i dessa journaler fånga den dokumenerade samverkan. Dea innebär a samverkan defaco kan ha ske munlig för de som i diagramme ovan kodas som ingen vårdplan. De kan även finnas goda skäl ill a ine samverka och således ine uppräa skriflig vårdplan om dea. Vi kan dock på grundval av granskningen konsaera a vårdplaner i samverkan ine uppräas genomgående. Besällaren bör illsammans med uförarna förydliga kraven på denna yp av vårdplaner. De som behöver klargöras är i vilka fall de är särskil vikig a vårdplaner uppräas i samverkan. Av vårdprogramme framgår även viken av a göra en individuell vårdplanering och a ha ydliga behandlingsmål. Därför har de i journalgranskningen eferfrågas om de finns aneckning om a planering har genomförs med paienen avseende behandlingens mål och genomförande. Nedansående diagram redovisar ufalle för denna indikaor. Finns aneckning om a planering genomförs med paienen avseende behandlingens mål och genomförande? 3: Behandlingsmål finns och har diskueras 2: Behandlingsmål finns men har ej diskueras 1: Nedrappningsschema finns 0: Inga behandlingsmål finns Länsgemensam sluen och aku Länsgemensamma enheer 1 (BCS) Länsgemensamma enheer (MBAB) 5 6 1 Länsgemensam Öppen Länsgemensamma enheer (MBAB) 6 Södra läne (BCS) 5 8 Lokal Öppen Sockholm (BCS) 8 1 Norra läne (BCS) 15 1 7 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Även om anale granskade journaler är relaiv lie så indikerar ufalle a i mån av a denna paiengrupp förekommer på enheen så har de i hög grad behandlingsmål och a dessa också diskueras med paienen. Den samlade bedömningen är a de behandlingar som ges ill läkemedelsberoende paiener i hög grad är inegrerade i enlighe med vårdprogramme och a TUB-modellen används i hög grad. Besällarrevision beroendevård 22