I så hög utsträckning som möjligt bör utbyggnad ske i redan påverkade områden. Utnyttjande av redan påverkade områden innebär även en ANALYSKARTA 2.

Transkript

1 6. Analys 6.1 Grundläggande planeringsprinciper för lokalisering av vindkraf i Hallsahammars och Köpings kommuner Följande grundläggande planeringsprinciper avser a ugöra grunden för lokaliseringen av vindkrafverk i Hallsahammars och Köpings kommuner. Principerna i föreliggande vindkrafspolicy har använs vid usökande av områden inressana för grupper av sörre verk respekive för områden där en resrikiv hållning ill vindkraf kan vara lämplig. Planeringsprinciperna avses även a illämpas i forsa planering och prövning av vindkraf inom kommunerna illsammans med riklinjerna för respekive områdesyp och övrig erforderlig planeringsunderlag. 6.2 Analys av vindkrafsförusningarna Analys av vindkrafsförusningarna sam usökning av vindkrafsinressana områden har ske med hänsyn ill ovansående planeringsprinciper, analys av insamla/sammansäll karmaerial, resula av framagen landskapsanalys sam översiklig invenering i fäl. Någon djupare fälinvenering av områdena har dock ine ryms inom ramen framagande av vindkrafspolicyn. Till höger redovisas usökningsanalysen seg för seg. Grundläggande planeringprinciper: Vindkraf ska priorieras endas i områden med goda vindförhållanden och begränsade mosående inressen. Med goda vindförhållanden avses områden med årsmedelvind på mins ca 6,5 m/s ( meers höjd över markplane) vid vindkrafspolicyns usökande av vindkrafsinressana områden för sorskalig vindkraf. Ubyggnad ska ske med hänsyn ill gällande riklinjer och praxis och ill andra inressen, gällande.ex. frilufsliv, naur-/kulurmiljöer och boendemiljöer. Framagen landskapsanalys för Hallsahammars och Köpings kommuner ska ugöra e vikig underlag vid forsa planering och prövning av vindkraf. klam eller aan sörre ex ska undvikas på verken. I så hög usräckning som möjlig bör ubyggnad ske i redan påverkade områden. Unyjande av redan påverkade områden iebär även en ANALYSKARTA 1 Vindkarering + ANALYSKARTA 2.1 Vindkarering + Bufferzoner + Bevarandeinressen Bufferzoner ANALYSKARTA 2.2 Vindkarering + Bufferzoner + Pågående och planerad markanv. Översik analysmeod hushållning med markresurser, vilke såväl PBL som Miljöbalken säller krav på. Vindkraf ska i försa hand placeras i ansluning ill el- och vägn. Vindkrafseableringar påverkar omgivningen också genom behov av ansluningsvägar, ansluande ledningar och behov av.ex. ransformaorsaioner. Vindkraf bör placeras så a ansluningen ill el- och vägn blir så enkel och prisvärd som möjlig. Områden som klassas som vindkrafsinressana områden för sorskalig vindkraf ska rymma grupper om mins re verk. Flera verk på samma plas ger en mer sammanhållen landskapsbild och iebär också fördelar när de gäller inveseringskosnader och produkion. Placering i grupp iebär även e mer effekiv nyjande av av mark- och vaenområden sam av vinden som naurresurs. ANALYSKARTA 2.3 Vindkarering + Bufferzoner + Bevarandeinressen + Pågående och planerad markanv. Usökning av vindkrafsinressana områden med söd av de grundläggande planeringsprinciperna och landskapsanalysen 45

2 Analys seg 1 Tillgången på bra vindförhållanden och behove av skyddsavsånd ill befinlig bebyggelse, vägar, järnvägar ec. är vå mycke avgörande fakorer vid lokaliseringen av vindkrafsgrupper. Som e försa analysseg för a söka u vindkrafsinressana områden har därför en överlagring gjors med vindkareringskaran och karan med bufferzoner i Analyskara 1. Vindenergikaran på 103 meers höjd över nollplaneförskjuningen bedömdes i samrådsskede som den mes inressana vid usökningen av nya områden. Den nya vindkareringen från Energimyndigheen, som vindkrafspolicyns uppdaeras med efer samrådskede, redovisar vindkarering på flera höjder ovan markplane. Vindkarering på höjderna 100 och 110 m har bedöms som mes inressana för usökning och avgränsning av områden som kan vara inressana för grupper av sörre vindkrafverk, då vindförhållandena blir likarade för sörre yor på högre respekive lägre höjder. I analyskarorna redovisas vindkareringen på 110 m höjd över markplane. I Analyskara 1 har bufferzonerna givis en grå färg. De färgade områdena från vindkareringskaran som åersår är de områden som, se ill de schablonmässig uagna behove av bufferzoner, kan vara möjliga för sörre vindkrafseableringar. De röda områdena med årsmedelvindar på mellan 7-7,5 m/s är de mes inressana. Även vissa av de orangefärgade områdena, med årsmedelvind på 6,5-7 m/s kan vara inressana för vindkrafseableringar. Särskil om de ligger i närheen av nödvändig infrasrukur som exempelvis krafledningar och vägar sam om de är lokaliserade i områden som redan är påverkade av andra exploaeringar. Analys seg 2 En aan vikig förusning a beaka för a uppnå en bra lokalisering av vindkrafsgrupper är förekomsen av bevarandeinressen och pågående/planerad markanvändning som kan komma a påverkas negaiv vid en evenuell vindkrafseablering. Viss pågående markanvändning kan ugöra en posiiv lokaliseringaspek för vindkraf som.ex. verksamheer/anläggningar som i sig är bulleralsrande eller påverkar sin omgivning visuell (exempelvis sörre vägar och krafledningar.) I Analyskara 2.1 visas vindkareringen och buffringszoner illsammans med karan för bevarandeinressen. I Analyskara 2.2 visas vindkareringen och buffringszoner illsammans med översikskaran för pågående och planerad markanvändning. Sluligen visar Analyskara 2.3 både bevarandeinressena sam pågående och planerad markanvändning illsammans med vindkareringen och bufferzoner. I dea kara görs även en markering av vilka områden som med söd av de grundläggande planeringsprinciperna, landskapsanalysen och den nya vindkareringen bedöms ha de för kommunerna bäsa samlade övergripande förusningarna för eableringar av grupper med sörre vindkrafverk. 46

3 VINDKRAFTSPOLICY, HALLSTAHAMMARS OCH KÖPINGS KOMMUNER 47

4 48

5 VINDKRAFTSPOLICY, HALLSTAHAMMARS OCH KÖPINGS KOMMUNER Analyskara 2.3 Vågsjön Vindkrafspolicy, Hallsahammars och Köpings kommuner Bernshammar Ire Ugående områden efer samråd Gryen Sora Vålen Näverkärre Lärser Ulbosjön Iresjön Björken Gisslarbo R eg io Bergslags- gärde Kolsva bruk Oppäsen Kolsva Ekbacken ä Hallsahammar Hagen Förunda ä n Sa m me röm Sa Hed s n nä Kyrkbyn > 7,5 R Munkorp nä Samn io n g Samn nä 6, ,5 5-6 <5 S 252 Tvea Valla n nä Senby Herrskogen Srömsholm Mälaren 250 Ösuna Grönö ngs ån Säholm Mälaren Områden som bedöms som vindkrafsinressana mnä n gi o Usökning av vindkrafsinressana områden Sa m Sa E 18 Köp i n nä R e gi o io n n g Bufferzoner för bosadsbebyggelse, allmäa vägar, krafledningar m.m n Borgåsund n me röm ds He Sicklinge Bufferzoner am ä Mölnorp Sorby Köping 7-7,5 Kolbäck io eg am S Vallby E 18 Vänsa S Barksalund n a m mn n n Sa m o n nä io n n g R e gi Sundänge Vindhasighe m/s 110 m ovan mark (modellberäkning) R eg Sörsafors E 18 Vindkarering Väslandaholm io 250 Kila Kindbro Valsa Bjurnäsviken R e Gusa Skedvisjön Skällby Tibble Häggsa Rölen Rallsa Näs Norrby Svenby Solbacken Gusa Näsviken ä n nä Lusigkulla Alvesa Väsra Skedvi Duvhällarna 252 Kölsa Lundbysjön Dåvö Malmön Säudd Borsingby Jägaråsen Galen Områden som efer samråd för vindkrafspolicyn idenifieras ha grundläggande goda förusningar för vindkraf med hänsyn ill ny vindkarering från Energimyndigheen, men som ine bedöms som akuella a ange som vindkrafsinressana i policyn Ugående område efer samråd. (dovisades i samrådshandlingen som "Vindkrafsinressan område") Ugående område efer samråd. (dovisades i samrådshandlingen som "Område som, hel eller i delar, kan komma a bedömas som vindkrafsinressan") Galen 0 6 km 49

6 6.3 Sammanvägd analys av vindkrafsförusningarna Överlagringsanalysen visar a bra förusningar för lokalisering av grupper med sörre vindkrafverk endas fis på vissa plaser i kommunerna när hänsyn agis ill vindförhållanden, bufferavsånd, förekomsen av upekade allmäa inressen sam ill pågående och planerad markanvändning. Dock fis plaser med förhållandevis goda vindförusningar där grupper av sörre vindkrafverk bedöms kua byggas uan påagliga risker för konflik med upekade allmäa inressen av bevarandekarakär. Med söd av de grundläggande planeringsprinciperna och resulae av överlagringsanalysen, som redovisas idigare i dea kapiel, kan e mindre anal olika områden i Hallsahammars och Köpings kommuner idenifieras ha grundläggande översikliga förusningar a rymma grupper av sörre vindkrafverk. Fyra av dessa har bedöms som inressana för evenuell eablering av vindkrafsgrupper, i vindkrafspolicyn benämnda som vindkrafsinressana områden. Dessa markeras med svar skraffering i Analyskara 2.3, sid 49. I plankaran (se sid. 55) benämns dessa som vindkrafsinressana områden, V1 ill V4. Uppdaeringen av underlage i policyn efer samrådskede med den nya vindkareringen från Energimyndigheen visar generell någo högre årsmedelvindar i kommunerna än idigare vindkarering. Med hänsyn ill den nya vindkareringen sam de överipande planeringsprinciperna (avsni 6.1) har efer samråde därför yerligare e par områden med översiklig goda vindkrafsförhållanden idenifieras (markerade med svar sreckad yerlinje i Analyskara 2.3, sid. 49), men dock har dessa ine bedöms som akuella a gå vidare med i föreliggande vindkrafspolicy. Dea bl.a. med hänsyn ill kommunernas viljeinrikning ill en ansvarsfull ubyggnad av vindkrafen sam vidhållande av en god hushållning med mark- och vaenresurserna i kombinaion med a de redan inom de områden som pekas u som vindkrafsinressana bedöms rymmas en väsenlig ubyggnad av vindkraf inom kommunerna. Se kapiel 7 för sällningsagande och riklinjer. Med hänsyn ill de sarka bevarandeinressen som åerfis i de Mälarnära områdena har dessa ine bedöms som lämpliga a peka u som vindkrafsinressana i dea skede, även om goda vindmässiga förusningar fis. Om vindkraf i framiden blir akuell i den väsra delen av Mälaren bör en samlad planering med övriga kommuner i väsra Mälaren ske så a evenuell lokalisering sker där förusningarna är som bäs och påverkan på andra inressen som mins, så a en gemensam god hushållning med Mälarens värden vidhålls. Möjligheerna ill eablering av en evenuell vindkrafsgrupp i Mälaren inom Hallsahammars och Köpings kommuner bedöms dock som förhållandevis begränsade. De bäsa förusningarna för a rymma en sörre grupp av verk på land fis i den norra delen av Köpings kommun, där e sörre sammanhängande område med årsmedelvindar på 6,5-7,5 m/s på 110 m höjd ovan markplane har markeras som inressan för vindkrafseableringar. För en del av område redovisas på 120 m höjd ovan markplane vindar på mer än 7,5 m/s. (Område V1 i plankaran, sid. 55) I e samla översiklig perspekiv kan de bäsa förusningarna för en eablering av en vindkrafsgrupp, se ill beräknad årsmedelvind och närhe ill nödvändig infrasrukur, åerfias i e område på gränsen mellan Hallsahammars och Köpings kommuner i höjd med väg E18 och den samlinjekrafledning som korsar kommunerna. I område som markeras redovisar vindkareringen årsmedelvindar på 7-7,5 m/s på 110 m höjd ovan markplane. I södra delen av område redovisar vindkareringen årmedelvindar på mer än 7,5 m/s för en mindre del på 110 m höjd och för en sörre del på 120m höjd ovan markplane. A område ligger i en del av kommunerna som redan är ydlig påverka av sorskaliga mänskliga ingrepp bedöms, i enlighe med de grundläggande planeringsprinciperna, ugöra en posiiv lokaliseringsaspek för vindkrafsgrupper. Område bedöms kua rymma en mindre/ medelsor vindkrafsgrupp. (Område V2 i plankaran, sid. 55) I sydväsra delen av Köpings kommun, inill väg E18, har e område med liknande posiiva lokaliseringsaspeker i närheen ill infrasrukur och redan påverkade miljöer idenifieras. Den nya vindkareringen redovisar även här årsmedelvindar på 7-7,5 m/s på 110 m höjd ovan markplane. Område bedöms kua rymma en mindre vindkrafsgrupp. (Område V3 i plankaran, sid. 55) I ösra Hallsahammars kommun, på gränsen mo Väserås kommun, har också e område med begränsade mosående inressen och goda vindförhållanden idenifieras. Den nya vindkareringen redovisar för hela område årsmedelvindar på 7-7,5 m/s på 110 m höjd och för delar av område årsmedelvindar på mer än 7,5 m/s på 120 m höjd ovan markplane. Område bedöms rymma en lie mindre grupp sora verk och kan evenuell uökas över 50

7 kommungränsen mo Väserås Sad. (Område V3 i plankaran, sid. 55) Område V1 har de mes sammanhängande goda vindförhållanden i kommunerna sam ligger i en mer gles bebyggd och relaiv orörd del av kommunerna. Vindkrafseableringar i relaiv orörda delar kan öka behove av a bevara andra liknande område som forsa osörda. För område V1 markerades i samrådskede en evenuell möjlig uökning å söder, där närmare uredning bedöms krävas för relaionen ill närliggande Naura 2000-område (se även under beskrivningen för område V1). Område V1 har efer samråde avgränsas ill a omfaa den nordväsra delen av de ursprungliga område. Dea bl.a. med hänsyn ill inkomna yranden och oklarheen i relaionen ill fågelvärdena inom Naura-2000 område. Område V2 och V3 har goda förusningar för vindkrafseableringar bl.a. genom dess närhe ill sörre krafledningar och väg E18. Tidigare vindkarering redovisade någo lägre årsmedelvindar än för V1 och V4. Den nya vindkareringen visar dock a område V2 har någo bre vindförusningar än samliga övriga områden sam a område V3 har näsan likvärdiga vindförhållanden som övriga områden på 110 m höjd ovan markplane. Inom område V3 fis bl.a. vå kommuninressana naurområden. Bl.a. relaionen mellan värdena inom de kommuninressana naurområdena och evenuella vindkrafseableringar inom V3 behöver suderas närmare vid forsa planering. Område V4 har näsan lika goda vindförusningar som område V2 men är någo mindre ill yan. Inom V4 fis vå områden uppagna i naurvårdsprogramme. E av dessa är även redovisa i kommunens översiksplan som e frilufsområde av renal inresse enlig naurvårdsplanen. Bruksleden passerar genom område. Mo bakgrund av de förhållandevis goda vindförhållandena inom V4 har bedömning gjors a de i dea översikliga skede är av värde a behålla en vidare avgränsning av de vindkrafsinressana område. De är dock vikig a bl.a. förhållande mellan evenuella vindkrafseableringar inom V4 och områdena som omfaas av naurvårdsprogramme, Bruksleden ureds och övervägs vidare vid forsa planering och prövning. Även relaionen ill Lillhäradsmasen sam ill kommande vindkrafsplanering i Väserås Sad behöver beakas. Uöver de områden som bedöms som vindkrafsinressana, sam de som inledningsvis beskrivis ha liknande goda förusningar som dessa, så åerfis i nordväsra delen av Köpings kommun sam nordväs om Hallsahammars cenralor några mindre områden som har mycke goda vindförhållanden sam sörre arealer med goda vindförhållanden, se ur kommunernas perspekiv. Dessa områden ligger dock inom kommundelar som pekas u som sora opåverkade områden. Därmed saknas i dessa lägen även ill sor del posiiva lokaliseringsaspeker som närhe ill sörre vägar, krafledningar ec. Delar av områdena nordväs om Hallsahammars cenralor faller även inom områden som i kommunens översiksplan pekas u som närsrövområde/ skog med social värde. Med hänsyn ill viken av a både bevara relaiv orörda områden sam orsna rekreaionsområden som en resurs för framiden och samidig möjliggöra en omsällning ill ökad andel förnyelsebar energiprodukion har de områden som nu idenifieras som vindkrafsinressana bedöms som mer lämpade för vindkrafsgrupper än de ovan nämnda kommundelarna. Dea se ill de samlade översikliga vindkrafsförusningarna. Med hjälp av överlagringsanalysen har även e anal områden idenifieras där de kan vara lämplig med en resrikiv hållning ill vindkrafseableringar. I kapiel 7 redovisas och beskrivs de vindkrafsinressana områdena, de resrikiva områdena sam övriga områdena med illhörande sällningsaganden och riklinjer för ubyggnad av vindkraf. I kapiel 8 ges uförligare beskrivningar sam överväganden för respekive vindkrafsinressan område. 51

8 52