Primaskolan Farsta Resultat- och kvalitetsanalys 2013/2014-1/11-
1. Primaskolan och kvalitet Primaskolan Farsta startade sin verksamhet i augusti 2011. Läsåret 2013/2014 var skolans tredje år. Primaskolan Farsta är en grundskola som riktar sig till elever i årskurs 6-9. Kärnan i vår verksamhet är ämnesintegrerad undervisning där kulturella uttrycksformer fungerar som en röd tråd mellan de teoretiska och praktiska ämnena i syfte att inspirera och synliggöra lärandet. Genom att förtydliga samband och sammanhang mellan och inom ämnesgränser bidrar vi till både djupare och bredare förståelse för det aktuella kunskapsfältet/stoffet. Ju mer vi förstår om olika uttryckssätt och ju mer vi lär om våra egna sätt att tänka - desto bättre rustade är vi för att hantera nya situationer i livet. kunskapsfält med bättre kvalitet som följd - eleverna lär sig att tänka bredare, se samband och sammanhang i allt de gör. Varje projekt har en gemensam frågeställning som besvaras utifrån respektive ämnesperspektiv. Ytterligare har varje ämne sina specifika frågeställningar där delar av ämnets centrala innehåll och begrepp utgör fundamentet för vad som behandlas under projektet. Nedan följer en schematisk beskrivning av hur ett projekt kan paketeras inom ett specifikt kunskapsfält. Att arbeta ämnesintegrerat kräver ett nära pedagogiskt förhållningssätt mellan skolans samtliga lärare, sk teamteaching, vilket syftar till att skapa förståelse för det aktuella ämnesinnehållet med uppgifter i andra ämnen kopplat till sitt eget. Därmed kan lärarna också bättre stötta eleverna i deras arbete och utveckling. Förutom fördelar med gemensam planering är sambedömningen ett exempel för att säkerställa likvärdigheten i bedömning. En bedömningssituation kan bedömas av flera ämneslärare inom ett specifikt ämne men också utifrån olika ämnesperspektiv. Det senare begränsar mängden likvärdiga uppgifter för eleverna. Eleverna kan fokusera på färre uppgifter inom samma God kvalitét på Primaskolan Farsta bygger vi med en gemensam värdegrund som syns och märks i det dagliga arbetet. Det kan handla om att vi dagligen efter varje arbetspass utvärderar lektionen, men också dagen i stort, att vi genomför kontinuerliga analyser i arbetslaget av effekten av vårt arbetssätt och att vi kontinuerligt följer upp elevernas måluppfyllesles och ser över verksamhetens resultat i förhållande till vår handlingsplan. Utifrån våra analyser finner vi sedan fram till eventuella revideringar eller nya handlingar med prioriterade utvecklingsområden. -2/11-
2. Årets arbete mot målen - redovisning av vårt systema;ska kvalitetsarbete AcadeMediamodellen Primaskolan Farsta är ett varumärke inom AcadeMedia koncernen. Inom AcadeMedia följer man upp att alla verksamheter lever upp till de grundläggande krav som står i gällande styrdokument. Man följer också upp verksamheternas måluppfyllelse utifrån tre olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra barn, elever och vuxendeltagare sedan de lämnat verksamheten? upp sker på dessa tre nivåer. AcadeMedia är en garant för kvalitet, långsiktighet och transparens. Primaskolan Farsta Resultat från kund- och medarbetarundersökning samt resultat från nationella prov och betyg ligger delvis som grund för utvecklingsområden och utgör underlag till skolans handlingsplan för kommande läsår. Några av skolans utvecklingsområden läsåret 2013/2014 var; att svenskan skall genomsyras i alla ämnen, utveckla ett förtydligande av uppgifter i både språk och form, arbeta fram en lektionsstruktur i syfte att tydliggöra innehåll, form och mål för varje lektion, utveckla den formativa bedömningen, starta ett programmeringsprojekt, arbeta fram former för elevaktiva lektioner inom matematiken i syfte att öka elevernas förståelse och måluppfyllelse. Ytterligare att rektor, förstelärare och kollegor emellan genomför klassrumsobservationer som underlag för kollegiala samtal men också för en kollektiv lärandeprocess. (Kollektivt lärande handlar om kommunikativt och interaktivt handlande i en gemensam förståelse. Ett konkret uppdrag med en tydlig beskrivning som utgör underlag för reflektion och vilken i sin tur utmynnar i gemensam intention/målbild med tydliga strukturer och strategier för genomförandet.) AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på huvudmanna-/verksamhetsnivå och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa I syfte att skapa bättre förutsättningar till arbetsro har vi gått från Basgrupper och Arbetsgrupper till enbart Primagrupp. Genom att eleverna ingår i en och samma grupp hela dagen och under alla sina skolår på skolan skapas en större känsla för tillhörighet och ökad trygghet. -3/11-
Utvecklingsområden för läsåret 2013/2014 1. Normer och värden: att eleverna känner sig trygga i skolan och upplever att de är en del av en gemenskapen. 2. Kunskaper, ansvar och inflytande: tydligare rutiner för bedömning, att pedagogerna utvecklar en förbättrat formativt stöd i elevens utveckling vilket inkluderar att synliggöra lärandet för eleverna, samt att svenskan genomsyras i samtliga ämnen. 3. Skola och hem: rutiner tas fram för hur och var kommunikation kring elevens utveckling och skolinformation sker. 4. Skolan och omvärlden: Primaskolan ska vara en del av Farstas kulturliv. Kulturella in- och uttryck och samverkan med omvärlden ska genomsyra undervisningen. and I och vilken spelades upp för allmännheten innan höstlovet, och dels i form av en filmatisering av skolans Årliga plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den senare ingick som en del inom skolans Skapande skola satsning och finns tillgänglig på skolans hemsida. Med stöd av lärare skrev eleverna manus och genomförde alla de roller som ingår i både en teateruppsättning och filmatisering. Skolans elevråd har genomfört flera mindre aktivteter, löpande under hela läsåret, i syfte att skapa samhörighet på skolan. En av de större aktivitetena var att samla in pengar till elever i Mosambique via organisationen Operation dagsverke. Ett arbete som uppskattades mycket av såväl personal som elever och tack vare den positiva upplevelsen av insatsen planeras kommande läsåres satsning i än större omfattning. Skolans process kring arbetet med värdegrund och ordningsregler hanteras dels i klassråd, elevråd och bland kamratstödjare, men också med föräldrar och personal. Uppfölning av arbetet sker under maj månad och då varje grupp var för sig. Resultatet av uppföljeningen ligger sedan som underlag för komande läsårs handlingsplan. Vi har arbetat systematiskt mot vårt första utvecklingsområde - normer och värden genom bland annat våra kamratstödjare. Under ledning av ansvarig lärare har gruppen träffats en gång per vecka för att stämma av stämningen och atmosfären på skolan. Man har samtalat kring aktiviteter och insatser som krävs för att alla eleverna ska känner sig trygga i skolan och uppleva att de är en del av en gemenskap. Som en första aktiviet inom området behandlade läsårets första projekt, bland annat; självkänsla, olikhet och diskriminering. Ett arbete som sedan utvecklades vidare inom svenskämnet och resulterade dels i teaterföreställningen Me, myselfie Primaskolan Farstas andra utvecklingsområde - formativ bedömning och att svenskan skall genomsyra samtliga ämnen - har skolans förstelärare i svenska haft en betydande roll. Försteläraren anställdes i augusti 2013 i syfte att -4/11-
som första uppdrag tillsammans med rektor arbeta fram former och arbetssätt så att samtliga pedagoger inkluderas i arbetsprocessen att förtydliga och formalisera uppdrag och undervisningsstrukturer, där språket och språkliga begrepp utgjorde det fundamentala för undervisningens innehåll och form. så att eleverna bättre kan förbereda sig inför en lektion men också som stöd för dem som varit frånvarande. Genom klassrumsobservationer, med Skolinspektionens observationsschema som underlag, skapades underlag för kollegiala samtal. Primaskolans fjärde utvecklingsområde - skolan och omvärlden - har varit en viktig del i vårt strategiska och systematiska arbete. Det tredje utvecklingsområdet - pedagogerna samverkar och informerar vårdnadshavarna fortlöpande om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Utöver de individuella utvecklingssamtalen, Primabladet (nyhetsbrev), Rektorsbrev, informations- och föräldramöten använder Primaskolan det digitala webbsystemet Schoolsoft som kommunikationsverktyg. Elever och föräldrar har med det tillgång till närvaro, grupper, uppgifter, resultat, betyg, elevens handlingsplan, ämnesavstämningar och schema. I Schoolsoft finns även ämnesmatriser där föräldrarna kan följa elevernas kunskapsutveckling och behov. I Primaskolan Farstas egna webbsystem elevwebben presenteras uppgifter och tillhörande material på ett mer inspirerande sätt i form av bland annat bilder och filmer men också förtydliganden av uppgifter. I vissa ämnen finns även filmer på ämnesinnehåll inför kommande lektioner upplagda Vi har under året fortsatt haft ett nära samarbete med Kulturskolan och Stockholms biblioteket i Farsta Centrum. Detta har bidragit till att Primaskolan Farstas elever har lärt känna delar av sin närmiljö på ett nytt sätt. Vi vistas i Farsta Bibliotek och Kulturskolans lokaler (teater, drama och musikstudio) samt på Farsta IP. Genom ett gott samarbete med Farsta centrum har eleverna även fått inblick i ytterligare delar av sin närmiljö. Primaskolan Farsta genomför minst två teaterföreställningar per läsår där uppsättningen på vårterminen är av större dimension. Årets uppsättning gick i Shakespeares tecken och då med Trettondagsafton i en omskriven och ungdomlig version anpassad enbart för Primaskolan Farstas elever. Dans, drama, sång, kostym, scenarbete, marknadsföring, ljus- och ljudteknik ingick inom ramen för olika undervisningsämnen. För att ytterligare förstärka samverkan mellan skola och omvärld får alla elever på Primaskolan Farsta genomföra PRAO, årskurs 6 under tre dagar medan övriga årskurser max fem dagar, beroende på praoplats och elevens måluppfyllelse. Eleverna förbereds i undervisningen hur en jobbansökan går -5/11-
till, från CV till kontakt med arbetsgivare. Dessutom får alla elever ett praouppdrag som syftar till att tydliggöra skolämnen med kunskapskrav för näringslivet. Uppdraget inkluderar även en intervju på arbetsplatsen med redovisning i skolan. 3. Årets resultat Måluppfyllelse årskurs 6 Andel elever (%) i årskurs 6 som nått de nationella målen i respektive ämne vid läsårets slut, samt andel elever (%) i årskurs 6 som nått de nationella kunskapskraven (lägst betyg E). Ämne 2012 - årskurs 6 (Skriftlig bedömning) 2013 - årskurs 6 (första året med betyg) 2014 - årskurs 6 (25 elever) Bild 100 92 100 Engelska 97 92 100 Hemkunskap 100 98 100 Idrott och hälsa 100 84 100 Matematik 87 86 100 Modersmål 100 75 100 Betyg Nationella prov årskurs 6 Ämne - F E D C B A Sv 1 5 11 6 3 Eng 6 4 10 4 2 Ma 2 7 4 5 5 3 NO 1 14 7 2 2 SO 4 8 8 6 Diskrepans nationella prov/betyg år 6 Flera elever var mycket oroliga och stressade inför och under provgenomförandet, likaså har dyslektiker inte givits tillåtelse (enligt NP regler) att använda stödverktyg vilket innebar att eleverna inte givits optimala förutsättningar för att på bästa sätt visa sina kunskaper och färdigheter inom ämnet. Kunskaper och färdigheter som annars kommit till uttryck under olika undervisningssituationer, arbetsprocesser och provtillfällen då stödverktyg varit tillgänglig för eleven. Inom de delar av proven där läsning varit en bärande faktor för uppgiftens genomförande och resultat har avsaknaden av stödverktyg varit särskilt påtaglig. Musik 100 88 100 NO - 90 100 Slöjd 100 98 100 SO - 96 100 Svenska 87 96 100 SvA 100 - - Andel Årskurs elever (%) årskurs 6 som har nått målen för godkänt i de nationella ämnesproven Ämne 2013 - Årskurs 6 Sv 96 Eng 100 Ma 92 NO 96 SO 85-6/11-
Måluppfyllelse årskurs 9 Ämne 2012 5 elever Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått minst betyget G i respektive ämne vid läsårets slut. 2013 6 elever Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått minst betyget E i respektive ämne vid läsårets slut. 2014 17 elever Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått minst betyget E i respektive ämne vid läsårets slut. Andel elever (%) i årskurs 9 som har nått målen/ uppnått godkänt i de nationella ämnesproven Ämne 2012 Årskurs 9 (5 elever) 2013 Årskurs 9 (6 elever) 2014 Årskurs 9 (17 elever) Engelska 60 100 94 Matematik 60 50 100 Bild 100 100 88 Engelska 60 100 100 Hemkunskap 100 100 88 Idrott & hälsa 80 83 82 Matematik 60 66 100 Svenska 80 100 77 Fysik 80 - - Biologi - 80 94 Geografi - 20 - Moderna språk 75 100 90 Modersmål 100-100 - 65 Musik 100 100 88 Biologi 80 83 100 Fysik 80 66 100 Kemi 80 100 94 Slöjd 100 100 88 Geografi 80 100 94 Historia 100 100 82 Religion 80 100 82 100 83 88 Svenska 80 100 94 Svenska som andraspråk - - Teknik 100 66 82 Meritvärde 147,9 197,5 Betyg Na;onella prov årskurs 9 Ämne - F E D C B A Eng 2 2 2 5 5 1 Ma 1 8 5 1 2 Sv 6 2 4 4 1 NO 2 6 5 2 2 SO 3 3 3 5 3 Diskrepans nationella prov/betyg år 9 På Primaskolan Farsta finns flera elever med dyslexi. Vi ser inte det som något problem eller en svårighet i den dagliga undervisningen. Våra elever har tillgång till stödverktyg (exempelvis dator och talsyntes) för att stödja eleven i dennes lärprocessen men också vid provtillfällen så att hon/han på bästa sätt ges förutsättningar för att visa sina kunskaper och färdigheter inom ämnet. Då dessa stödverktyg inte är tillåtna under flera av NP-provuppgifter uppstår en tydlig diskreptans mellan resultaten från NP och betyg. Samhällskunskap Samhällskunskap -7/11-
4. Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Analys av resultat från skolans kund- och medarbetarundersökning har mentorerna samtalat kring i sin mentorsgrupp men också med föräldrar i samband med föräldramöten. Rektor har fört samtal med föräldrarådet och skolans medarbetare. Underlagen av dessa utgör delar av kommande läsårs utvecklingsområden. Normer och Värden Det strategiska och systematiska arbetet under året har varit delarna: kartläggning, nulägesanalys, mål med tillhörande handlingar, delaktighet samt löpande uppföljning. Kunskap, ansvar och inflytande Skolans elever för årskurs 9 uppår högre meritvärde än tidigare läsår. I svenska, matematik och engelska har flickorna generellt något högre betyg. Eleverna har gemensamt högre betyg i praktiska ämnen såsom; hemkunskap, slöjd, bild, men inte i idrott. Övervägande ges betyget E i de teoretiska ämnena (läs- och skrivkrävande ämnen). Lärarna har utveckat arbetsprocessen kring uppdatering av ämnesmatris och formativa kommentarer, vilket har varit ett stort stöd i elevens utvecklingsprocess. Eleverna har blivit mer aktiva användare av schoolsoft och på så sätt mer engagerade i skoluppgifter och under lektioner men också att följa sin egen utveckling. Skolan har en sk överbemanning av pedagogisk personal vilket bidragit till att skolan sällan behövt ta in externa vikarier. Genom skolans arbetssätt, teamteaching, ges alla lärare insikt i varandras undervisning vilket underlättar arbetet med att stödja eleverna. Gemensamt bidrar dessa delar till att stärka såväl tryggheten och arbetsron som att stödja i olika lärandesituationer. Skolans fokus på läs- och skrivutveckling har starkt bidragit till att flera elever har kommit över sitt läsmotstånd men också bidragit till ökad läsförståelse och mer utvecklade skrivuppgifter. Betyg och bedömning Primaskolan skall fortsätta att vidareutveckla det arbere som påbörjats inom formativ bedömning med anknytning till mål och resultat på ett konkret och begripligt sätt för såväl elev som vårdnadshavare. Skolans ska även fortsätta arbetet med att konkretisera arbetsuppgifter. Eleverna ges skriftlig formativt bedömning efter större genomförd uppgift, löpande under arbetsprocesser sker löpande muntlig formativ återkoppling men också med kortare formativa kommentarer. Summativ bedömning genomförs fyra gånger per termin, mitterminsavstämning och terminsavstämning. Avstämning i ämnesmatrisen, summativ bedömning, genomförs Bedömning och kunskapsresultat behöver således fortsatt få en större del i skolans systematiska kvalitetsarbete där sambedömning kommer att ges ett tydligare fokus för kommande läsår. Skola och hem Utvecklingssamtal sker två gånger per läsår. I de fall där det har behövts har ytterligare samtal hållits. Primaskolans föräldraråd träffas två gånger per termin. Rådets arbete har utvecklats ytterligare -8/11-
under läsåret. Under vårterminen utvärderades även resultatet från kundundersökningen riktad till föräldrarna. Under kommande läsår planeras att rådet finns synligt för kontakt på såväl skolans hemsida som i Schoolsoft, dessutom planeras föräldrarådet att vara delaktig vid informations- och föräldramöten. Som en del i arbetet att engagera fler föräldrar i sitt barns utveckling kommer kommande läsårs föräldrarmöten även inkludera eleverna, sk elevoch föräldramöten. Genom att visa upp skolarbeten men också bidra med tankar och åsikter i olika samtalsformer med elever, föräldrar och lärare skapas goda förutsättningnar till förståelse och samsyn kring skolans arbete och uppdrag. Skolan och omvärlden Primaskolan har kommit långt i sitt arbete att skapa goda relationer och samarbeta med olika aktörer i närområdet. Vi verkar naturligt i delar av Farsta centrum såsom i Kulturkolans lokaler för teater, musik och drama, i Farsta biblioteket och i Farsta centrum i samband med olika slags uppträdanden för allmänheten. -9/11-
5. Prioriterade utvecklingsområden 2013/2014 Kommande läsårs utvecklingsområden är fortsatt läs- och skrivutveckling, formativ bedömning men också kreativ matematik/no, specialpedagogik, kulturella uttrycksformer, främjande/förebyggande samt åtgärdande arbete mot kränkningar & mobbning samt att aktivt arbeta för ökad elevnärvaro. Orgnisationen för detta arbete är enligt följande: Organisation*Prima*Farsta*läsåret*14/15* * Ledningsgrupp* Rektor,(Specialpedagog,(Förstelärare,((Arbetslagsledare( Elevhälsan* Rektor,(Specialpedagog,(Kurator,(Skolsköterska* Fokusgrupper* Förstelärare:+Svenska(( Specialpedagogik+ *Specialpedagog((+Lärare( Kreativ+matematik/NO+ +(Lärare( Trygghetsgruppen+&+Kamratstödjare+ Lärare( Elevråd:+Lärare( Kulturgrupper* ProgramE mering+ PodCast+ Radio+ Tidning/ Litteratur+ +Film/Bild+ /Foto+ Dans+ Drama+ Kostym+ Kör+ Kunskap, ansvar och inflytande - Mål: 100% behörighet till gymnasieskolan Systematiskt arbeta med språkutveckling, såsom; läs- och skrivutveckling, stavning och begreppsförståelse som genomsyras i samtliga ämnen. Tydliga rutiner och arbetssätt för bedömning i syfte att öka elevernas förståelse för sitt eget lärande Vi arbetar systematiskt för att förankra skolans värdegrund och ordningsregler bland elever, föräldrar och personal. Att skolans ordningsregler efterlevs - i syfte att säkerställa god arbetsmiljö. Stjärnsamtal - Stämma av uppgifter och resultat så att varje elev vet hur hon/han ligger till utifrån personliga och nationella mål. Skola och hem Mål: 100% av vårdnadshavarna anger att de får tydlig återkoppling och information om sitt barns utveckling. -10/11-
Tydliggöra för elev och vårdnashavare var och vad de hittar information om sitt barns utveckling men också tydliggöra vad som krävs för att uppnå olika betyg. Utveckla skolans föräldraråd i syfte att i tidigt skede kunna fånga upp olika frågeställningar utifrån föräldraperspektiv kring skolans arbete. Skapa översikt över tider för inlämning/prov av uppgifter så att de kommer i jämnt flöde. Vända frånvaro till närvaro. Skola och omvärld Mål: 100% av eleverna anger att skolan bidrar till kulturella in- och uttryck som stimulerar elevens lärande. Skolan ska fortsätta utveckla sin pedagogiska inriktning som bygger på kulturella in- och uttryck. Skolan skall vara en del av Farstas (närområdets) kulturliv. -11/11-