foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25

foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25

2 Innehållsförteckning Politisk budgetskrivelse 3 Vision 2015 4 Omvärldsanalys 9 Finansiell analys 11 Riktlinjer och mål av betydelse för god ekonomisk hushållning sid 15-21 15 Finansiella riktlinjer 15 Finansiella mål 17 Verksamhetsmål 18 Kommunens finansförvaltning 22 Resultatbudget/ -plan 25 Betalningsflödesbudget/ -plan 27 Balansbudget/ -plan 28 Budgetramar 29 Förtydliganden till budgetramar/ -plan 30 Budgetramar 2014, specifikation kapitaltjänstkostnader 32 Investeringsbudget/ -plan 33 Förtydliganden till investeringsbudget/ -plan 34 Styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner sid 35-59 35 Kommunstyrelsen 35 Barn- och utbildningsnämnden 41 Kultur- och tekniknämnden 47 Miljö- och byggnadsnämnden 51 Revisionen 55 Socialnämnden 56 Protokollsutdrag KF 131, 133 bilagor

3 Politisk budgetskrivelse Kommunens vision Timrå kommunen med livskvalitet, det självklara valet är det övergripande styrdokument, vars innehåll som är beskrivna i våra övergripande mål, ska avspegla hela vår verksamhetsplan. Som en röd tråd genom alla nämnders verksamhetsplan ska dessa övergripande mål kopplat till tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik och ekonomi vara väldigt tydliga. Budgeten visar därefter på prioriteringar i den riktningen. En kraftfull förändringsprocess är startad inom skolans värld för att skapa en välskött skola. Fokus för arbetet är helt enkelt att skapa ett hållbart och trovärdigt löfte till eleven. Det handlar om ett förändrat arbetssätt som möjliggör att eleven känner att det är roligt, stimulerande och spännande att gå till skolan för att lära nya saker. Ytterst för att ge eleven en bra framtid som bär för ett kreativt och tryggt liv. Förutom ett förändrat arbetssätt så krävs också mera resurser och under denna mandatperiod har vi tillfört drygt 65 mkr extra till denna viktiga verksamhet. Vi ser framåt för att ge eleverna bättre studieresultat med dessa kraftfulla insatser samtidigt som vi skapar nya moderna och attraktiva läromiljöer. År 2014 sker en stor organisationsförändring, där hemsjukvården förs över till kommunen från landstinget. Detta sker genom en s.k. skatteväxling som innebär 30 öre i mer kommunalskatt samtidigt som landstingsskatten minskas med motsvarande. Ambitionen är att följa upp denna verksamhetsövergång kontinuerligt. Nu är kommunen delägare i en flygplats, Sundsvall Timrå Airport. Förutsättningarna förändrades genom att Härnösands kommun tyvärr föll på målsnöret i sin beslutsprocess i fullmäktige. Flygplatsen kommer att kunna erbjuda nya resmål och nya flygoperatörer och det känns väldigt bra. Arbetet med att jobba med tillgänglighets- och trafiksäkerhetsfrågorna fortsätter och det innebär att en hel del pengar i investeringsbudgeten under 2014 läggs på gång- och cykelvägar. Vi startar en upprustning av Bergeforsens skola och dess utemiljö och skapar dessutom bättre trafiksäkerhet kring skolan. En ny bro över deltat i Indalsälven är också prioriterad i vår budget. Sista etappen av skolomdisponeringen sker genom att Mariedalsskolan omvandlas till en skola för yngre elever. Samtidigt så byggs där en fantastisk utemiljö med en näridrottsplats. Vi beställer också en utredning som visar på om det är ekonomiskt möjligt att omvandla Vivsta skola till lägenheter eller företagslokaler under 2015. Nu är det äntligen dags för kommunens första fullstora konstgräsplan som förläggs i nära anslutning till Arena- och gymnasieskolan. Det blir ett bra komplement för våra fotbollsälskande ungdomar. Vi har Norrlands bästa företagsklimat och det ska vi fortsätta att ha! Vi förstärker vårt mål med att vi ska vara topp 10 i Sverige när det gäller bästa företagsservice, 2013 ligger vi på plats 18. Ewa Lindstrand Kommunstyrelsens ordförande (S)

4 Vision 2015 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

5 Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service.

6 Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna är delaktiga och har inflytande i den demokratiska beslutsprocessen. Processperspektivet: Kommunens organisation är effektiv och har fokus på helhetssyn och service. Medarbetarperspektivet: Kompetensen i organisationen utvecklas i enlighet med medborgarnas¹) behov. Alla medarbetare visar tillit och respekt i mötet med medborgaren samt har ett förhållningssätt som inger förtroende. Alla medarbetare har utrymme att använda hela sin förmåga att växa och utvecklas i en gemenskap. Nya arbetsmetoder- och modeller prövas. Olika värderingar och åsikter respekteras, experiment uppmuntras och misslyckanden tillåts. Ekonomiperspektivet: omfattning, kvalitet och nettokostnader anpassas till en god ekonomisk hushållning. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Prognossäkerheten är god. Utvecklingsperspektivet: Genom en aktiv omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning säkras målen. ¹) nuvarande och potentiella kommuninvånare, företagare och besökare. Används i denna betydelse här och framgent i dokumentet.

7 Kommungemensamma mål Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till 18 500 personer Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhällsoch tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer.

8 Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Personalpolitik Ekonomi Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar.

9 Omvärldsanalys Detta avsnitt baseras på rapporten Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet (KI) 2013-08-28 Den internationella konjunkturen Konsument- och företagsförtroendet stiger i de flesta OECD-länder mot slutet av 2013. Minskad finanspolitisk åtstramning framöver i euroområdet och USA bidrar också till högre tillväxt. BNP-tillväxten i euroområdet steg under andra kvartalet med 0,3 % efter sex kvartal med fallande BNP. Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika länder i euroområdet men det är ett tydligt tecken på att läget förbättras. Detta bekräftas även av förtroendeindikatorer som har fortsatt att stiga under sommaren och nu närmar sig historiska medelvärden. Även aktörerna på de finansiella marknaderna visar viss tillförsikt inför framtiden, sannolikt främst för att risken har minskat för en finansiell kollaps i något av de statsfinansiellt svagare länderna i euroområdet. En viktig förklaring till fallet i BNP är de utgiftsnedskärningar och skattehöjningar som har vidtagits för att sanera statsfinanserna i flertalet euroländer. När nu stora steg i denna riktning har tagits minskar omfattningen av de tillväxtdämpande åtstramningarna. Även i USA hålls tillväxten tillbaka av den strama finanspolitiken, men BNP ökade ändå med 0,4 % andra kvartalet. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna ökade i god takt trots skattehöjningar. Finanspolitiken blir mindre åtstramande framöver. Det tillsammans med de ljusare utsikterna i Europa bidrar till en högre export vilket understöder den amerikanska återhämtningen och bidrar till högre tillväxt framöver. Tillväxtekonomierna däremot visar inte samma tecken på ökad tillväxt som i OECD-länderna. Främsta anledningen är att resursutnyttjandet är ganska högt i dessa länder och att stabiliseringspolitiken därför har stramats åt. Samtidigt finns strukturella problem i flera av de stora tillväxtekonomierna, t.ex. överinvesteringar i Kina och låg trovärdighet för penningpolitiken i Indien. Konjunkturen i Sverige Tillväxt BNP-tillväxten blev som väntat svag andra kvartalet då hushållens konsumtion mattades av och exporten föll för fjärde kvartalet i rad. Samtidigt har förtroendeindikatorer för både hushåll och företag fortsatt att stiga och ligger nu nära historiska medelvärden. Det tyder på högre BNP-tillväxt framöver och konjunkturåterhämtningen påbörjas fjärde kvartalet i år. Inflation Den höga arbetslösheten har med normal fördröjning bidragit till att dämpa löneökningstakten. Avtalsrörelsen har resulterat i treåriga avtal för majoriteteten av svenska löntagare. Osäkerheten om den framtida löneökningstakten har därmed minskat. Dessa tillsammans med det låga resursutnyttjandet i både Sverige och omvärlden bäddar för ett lågt inflationstryck framöver. Inflationen mätt i KPIF (KPI med fast bostadsränta) som för närvarande ligger kring 1 % kommer därför endast långsamt stiga upp mot 2 % i slutet av 2016. För närvarande är inflationen långt under målet och resursutnyttjandet svagt. Konjunkturinstitutet anser därför att det är motiverat att sänka reporäntan nu och hålla den lägre än i prognosen åtminstone ett år framöver för att påskynda konjunkturåterhämtningen och bidra till högre inflation. Sysselsättning Trots den svaga BNP-tillväxten i Sverige sedan slutet av 2011 har sysselsättningen fortsatt stiga. Det är ovanligt. Sysselsättningen har ökat i ungefär samma takt som befolkningen i arbetsför ålder och sysselsättningsgraden har därmed varit nästan oförändrad, med en marginell ökning de senaste kvartalen. Mätt på detta sätt har arbetsmarknadsläget varit stabilt de senaste åren, men samtidigt har arbetskraftsdeltagandet ökat, särskilt bland äldre, och därmed har arbetslösheten stigit fram till början av 2013. Den snabba ökningen av arbetskraften har bidragit till att det finns gott om lediga resurser på arbetsmarknaden trots stigande sysselsättning. I slutet av 2014 stiger sysselsättningsgraden och arbetslösheten faller snabbare.

10 Några nyckeltal, procentuell förändring från föregående år 2012 Prognos 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 BNP¹) 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 Timlön²) 2,9 2,4 2,9 3,2 3,6 Arbetade timmar¹) 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 KPI 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 Källa: SKL, cirkulär 13:40, 2013-08-15 ¹)Kalenderkorrigerad ²)Hela arbetsmarknaden, nationalräkenskaperna (NR) Kommunernas ekonomiska läge Detta avsnitt baseras på Ekonomirapporten, SKL, april 2013 samt cirkulär 13:40, SKL, 2013-08-15 och cirkulär 13:53, SKL 2013-10-10. Utgångsläget Kommunerna redovisade ett sammantaget resultat för 2012 på 14,1 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 3 % av skatter och generella statsbidrag och är det högsta hittills mätt i miljarder kronor för kommunerna. Återbetalning för 2007 och 2008 års inbetalade premier från AFA Försäkring på totalt 8 miljarder kronor förklarar den höga resultatnivån. Sammantaget har kommunerna haft ett positivt resultat under de senaste tio åren, med ett genomsnittligt resultat som motsvarar 2,4 % av skatter och bidrag. De senaste årens starka resultat förklaras i hög grad av tillfälliga tillskott, som till exempel återbetalningar från AFA Försäkring. Dessa tillfälliga och relativt omfattande belopp har till stor del förstärkt kommunernas resultat och räddat många kommuner från att redovisa underskott. De tillfälliga förstärkningarna av resultatet innebär en pedagogisk utmaning eftersom det inte speglar det ekonomiska läget i kommunerna och det kan vara svårt att motivera och genomföra nödvändiga effektiviseringar och besparingar för att skatteunderlaget inte växer tillräckligt snabbt eller för att kostnaderna ökar oväntat kraftigt inom någon verksamhet. Utveckling 2013-2014 Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och bedömningen är att konjunkturen stärks framöver, dock inledningsvis svagt. Arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent och en förbättring syns först en bit in på nästa år. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Bedömningen är att skatteunderlaget 2013 och 2014 ökar med 3,5 % respektive 2,9 %. Utveckling 2015-2016 Från och med 2015 stärks tillväxten som är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden och en stark inhemsk efterfrågan då såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Sysselsättningen beräknas växa med ca 1,5 % årligen och skatteunderlaget med över 2 % i reala termer. Skatteintäkterna beräknas växa med 4,6 % respektive 5,6 % 2015 och 2016. 2012 2013 2014 2015 2016 Prognostiserad skatteunderlagstillväxt*), % 4,1 3,5 2,9 4,6 5,6 *)Procentuell förändring från föregående år Källa: SKL, cirkulär 13:53, 2013-10-10

11 Finansiell analys Fyra perspektiv vid finansiell bedömning: Kontroll över den ekonomiska utvecklingen? Risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kapacitet att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Balans över intäkter och kostnader under året och över tiden? I kommunens årsredovisning analyseras den finansiella utvecklingen och ställningen med hjälp av 14 nyckeltal. Analysen syftar till att utifrån de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifiera finansiella problem och positiva faktorer för att därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. I verksamhetsplanen har sju nyckeltal valts ut att utgöra en komprimerad finansiell analys. I analysen ingår utfallen för 2011 och 2012, prognostiserade värden per den 31 augusti för 2013 samt budgeterade värden för 2014. Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra perspektiven? Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulden Soliditet Tillgångars förändring Långfristiga skulder Kostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskrav Resultat Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under de tre senaste åren? Investeringar, deras utveckling och finansiering diskuteras också inom detta område. Nyckeltal: 1 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2 Självfinansieringsgrad av investeringar 3 Årets resultat 1 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamheten/ skatteintäkter + statsbidrag Avskrivningarna/ skatteintäkter + statsbidrag Finansnettot/ skatteintäkter +statsbidrag nettokostnader¹)/skatteintäkter + statsbidrag ¹) inklusive finansnetto 2014 2013 2012 2011 95 % 95 % 94 % 94 % 3 % 3 % 3 % 4 % 1 % 1 % 0 % 1 % 99 % 99 % 97 % 99 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna och generella statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. I en sund ekonomisk utveckling finns en följsamhet mellan nettokostnadsökning och skatteintäktsökning. En av kommunens finansiella målsättningar är att nivån ska understiga 98 % för att kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Det kan även uttryckas som att resultatet före extraordinära poster ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. För 2012 är ökade skatteintäkter och ökade generella statsbidrag samt återbetalning av premier från AFA Försäkringar de främsta anledningarna till det positiva resultatet. För 2013 är det både jämförelsestörande kostnader som förändring av diskonteringsräntan, som styr kostnaden för pensionslöneskulden, nedskrivning av finansiella tillgångar samt återbetalning av premier från AFA som påverkar det prognosticerade resultatet. I budget 2014 ingår en positiv utveckling av generella statsbidragen utifrån förändrat utjämningssystem som faktor till positivt resultat. 2 Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad mnkr 2014 2013 2012 2011 Finansiering via medel från drift 31,9 53,3 52,8 41,7 Finansiering via sparade medel 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiering via nya långfristiga lån 34,0 10,0 20,0 20,0 Årets nettoinvesteringar 64,9 65,3 72,8 61,7 Självfinansieringsgrad investeringar 49 % 82 % 73 % 68 %

12 En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller minska befintlig likviditet. En hög självfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. För 2012 års investeringar, främst skolprojektet, var en mindre upplåning erforderlig. Den prognostiserade investeringsnivån 2013, 65 mnkr, planeras endast delvis att finansieras med nya lån. I budget 2014 ingår en planerad nyupplåning med 34 mnkr. 3 Årets resultat mnkr 2014 2013 2012 2011 Årets resultat 5,8 14,4 21,5 7,9 ansvarsförbindelse för samtliga kommuner låg för 2012 på 49 % och inklusive ansvarsförbindelse på 4 %. 35 30 25 20 31 2011 Utfall Soliditet, % 32 2012 Utfall 34 34 2013 Prognos 2014 Budget Årets res i % av skatteint + gen statsbidr Årets resultat/ invånare, kr 0,6 1,6 2,5 0,9 322 800 1 197 437 5 Långfristiga låneskulder mnkr 2014 2013 2012 2011 Långfristiga låneskulder 174,0 145,0 153,0 146,5 Kommunens resultat är känsligt för förändringar i statsbidragsregler, skatteintäkter m.m. Resultatet 2011 motsvarade 0,9 % och resultatet 2012 2,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det prognostiserade resultatet 2013 är positivt. Det budgeterade resultatet 2014 är lika med 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap Från 2002 t.o.m. 2012 har Timrå kommun ett samlat överskott på ca 82 mnkr. Hur har kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella motståndskraft utvecklats? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Nyckeltal: 4 Soliditet 5 Långfristiga skulder 4 Soliditet, % (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) mnkr 2014 2013 2012 2011 Exkl ansvarsförb 34 34 32 31 Inkl ansvarsförb -36-36 -33-41 Soliditet beskriver finansiell styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Kommunens soliditet är låg jämfört med andra kommuner. Den genomsnittliga soliditeten exklusive Den långfristiga låneskulden har de senaste åren varit i princip oförändrad genom strikt amortering samt låg upplåning. Vid utgången av 2012 uppgick kommunens långfristiga skuld till 9 306 kr per invånare, jämfört med snittet för riket på 16 118 kr per invånare. För 2013 är prognosen att den långfristiga låneskulden kommer att minska trots en högre investeringsnivå, främst skolinvesteringarna. Bl.a. återbetalda AFA-medel har stärkt likviditeten och gjort att nyupplåning kunnat undvikas. Enligt budget 2014 kommer den långfristiga låneskulden att öka med ca 30 mnkr p.g.a. skolinvesteringar. 175 125 75 25 2011 Utfall Låneskuld, mnkr 146,5 153 145 2012 Utfall 2013 Prognos 174 2014 Budget Risk och kontroll Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat o kapacitet? Vilken kontroll har kommunen haft över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal: 6 Likviditet 7 Pensionsåtaganden och förvaltning av pensionsmedel

13 6 Likviditet ur ett riskperspektiv mnkr 2014 2013 2012 2011 Likvida medel 43,9 50,0 70,9 49,8 Balanslikviditet¹) 76 % 80 % 80 % 84 % ¹) Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder När likviditeten analyseras är det viktigt att samtidigt beakta förändringen av de långfristiga lånen. De likvida medlen ökade under 2012, till 70,9 mnkr och balanslikviditeten minskade från 84 % till 80 %. Enligt prognosen är balanslikviditeten oförändrad under 2013. Enligt budget 2014 blir balanslikviditeten, 76 %. Kommunen har en checkkredit som gör att eventuella svackor i betalningsberedskapen kan hanteras. Några risker på kort sikt föreligger ej. 105 85 65 45 25 Balanslikviditet, % 84 80 80 76 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 7 Pensionsåtaganden och förvaltning av pensionsmedel 2014 Budget mnkr (inkl löneskatt) 2014 2013 2012 2011 Pensioner som kortfristig skuld 26,0 26,0 25,3 24,9 Avsättning till pensioner 63,0 60,4 52,6 49,4 Pensionsförpliktelser före 1998 432,0 448,0 427,6 427,4 Total pensionsskuld 521,0 534,4 505,5 501,7 Pensionsåtagandet redovisas fr.o.m. 1998 enligt den s.k. blandmodellen, dels som en avsättning inom balansräkningen, dels som en ansvarsförbindelse (pensioner intjänade före 1998). Avgiftsbestämd ålderspension (kortfristig skuld) utbetalas i början av nästkommande år. Det åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår 31 december 2012 till 427,6 mnkr inklusive löneskatt. Under 2013 sänktes diskonteringsräntan, som enligt gällande riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07), används vid beräkning av framtida pensionsutbetalningar. Detta innebar att såväl avsättningen som ansvarsförbindelsen för pensioner ökade. Avsättningen med 5,7 mnkr och ansvarsförbindelsen med 33,4 mnkr. mnkr (inkl lönesk.) 2014 2013 2012 2011 Avsättning för pension enl PFA 98/KAP-KL inkl kortfristig skuld 89,0 86,4 78,0 74,3 Finansiella placeringar (pensionsfond) 0,0 0,0 0,0 0,0 Av sammanställningen ovan framgår att det inte finns några finansiella tillgångar för att finansiera framtida pensionsutbetalningar. Samtliga åtaganden för pensioner är återlånade av kommunen. En stor risk utgör fortfarande ansvarsförbindelsen för pensioner. I bokslut 2007 2012 har kommunen öronmärkt sammanlagt 76,8 mnkr av årets resultat för att täcka framtida utbetalningar avseende ansvarsförbindelsen. 600 500 400 300 200 100 0 Total pensionsskuld, mnkr 502 506 534 521 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Budget Sammanfattande kommentarer Den finansiella analysens syfte är att identifiera problem och positiva faktorer. Följande problem och positiva faktorer som kan härledas ur den finansiella analysen är viktiga att lyfta fram: 1. Balansen mellan kostnader/intäkter var under 2010-2012 ca +59 mnkr. För 2013 prognostiseras ett resultat på 14,4 mnkr. Enligt budget 2014 är resultatet 5,8 mnkr. 2. 2012 var ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag 14 mnkr jämfört med 2011. För 2013 prognostiseras en ökning med 30 mnkr jämfört med 2012. Budget 2014 innebär en ökning med 42 mnkr jämfört med 2013, vilket är en större ökning än för 2013 vilket främst beror på förändrat utjämningsystem.

14 3. Soliditeten ligger på en betydligt lägre nivå än för jämförbara kommuner. De senaste årens övervägande positiva resultat har inneburit att den har ökat från 22 % 2006 till 32 % 2012. Inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner är soliditeten starkt negativ. För 2013 prognostiseras soliditeten till 34 %. Budget 2014 innebär en soliditet på 34 %. 4. Ca 17 mnkr per år har de senaste åren amorterats på låneskulden. Den högre investeringsnivån 2012 ledde till att låneskulden låg på en något högre nivå vid årets utgång. Under 2013 kommer investeringarna enligt prognosen, trots att de är på förhållandevis hög nivå, att kunna finansieras med låg nyupplåning och låneskulden bör kunna ligga kvar på ungefär samma nivå. P.g.a. en relativt hög investeringsnivå och ett lägre resultat kommer låneskulden att behöva öka enligt budget 2014. 5. Likviditeten har under de senaste åren varit på en acceptabel nivå., vilket har inneburit liten känslighet för den löpande verksamheten och investeringarna. Med anledning av nyupplåning kommer likviditeten att enligt budget kunna upprätthållas under 2014. 6. 76,8 mnkr har hittills öronmärkts för den pensionsskuld som uppstod före 1998 och som är redovisad som en ansvarsförbindelse och uppgår till 427,6 mnkr inklusive löneskatt den 31 december 2012.

15 Riktlinjer och mål av betydelse för god ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen (8 kap 5 ) ska kommuner och landsting för verksamheten ange mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Av lagstiftningen framgår inte i detalj vad som är att betrakta som god ekonomisk hushållning. I tidigare propositioner har dock angivits att en kommun inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov samt att verksamheten ska utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Finansiella riktlinjer Enligt den kommungemensamma målsättningen för ekonomin i Vision 2015 ska kommunen ha handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultatet ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Resultat Lagstiftaren menar att balanskravet utgör miniminivå för resultatet och att god ekonomisk hushållning behövs för att med ökade resurser bl.a. kunna möta ökande behov av vård och omsorg till allt fler äldre samt ökande pensionsutbetalningar. Enligt lagstiftaren måste resultatet vara tillräckligt stort så att varje generation kan bära kostnaderna för den service som den konsumerar så att skatten inte ska behöva höjas för att garantera motsvarande servicenivå för kommande generation. När resultatnivån bestäms måste också investeringarna beaktas. Om investeringsnivån är högre ger ett högre resultat större möjligheter att finansiera investeringarna med egna pengar. Annars måste investeringarna lånefinansieras. En hög låneskuld gör kommunen mer sårbar och känslig för ränteutvecklingen. Ökade räntekostnader tar resurser från verksamheten. Ur ett generationsperspektiv bör inte dagens kommuninvånare övervältra kostnader för sina investeringar på kommande generationer. Någon exakt nivå för resultatet anges inte i lagstiftningen. Enligt förarbeten till lagstiftning kan 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning utgöra en nivå där resultatet innebär god ekonomisk hushållning, vilket har kommit att utvecklas till en praxis. Någon djupare analys bakom denna nivå har inte presenteras, utan varje kommun ska anpassa målsättningarna till sina egna förhållanden och omständigheter. Motiv för ett positivt resultat Ett positivt resultat behövs för att finansiera framtida utbetalningar av pensioner intjänade före 1998. I enlighet med den kommunala redovisningslagen tillämpar kommunen den s.k. blandmodellen som innebär att pensioner som tjänats in före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse, vilket betyder att de inte ingår i pensionsavsättningen i balansräkningen, utan redovisas som kostnader det år de betalas ut. Under de närmaste åren kommer de att öka markant, fram till år 2027, då de enligt KPA Pensions prognos från februari 2010 är som högst. Det finns därför behov av att genom en högre resultatnivå bygga upp ett större eget kapital så att utbetalningarna kan finansieras den dag de uppstår. I annat fall kommer utbetalningarna att kräva resurser från verksamheten. Under perioden 2007 2012 har sammanlagt 76,8 mnkr av årets resultat öronmärkts för framtida pensionsutbetalningar. Tkr 29 000 24 000 19 000 14 000 9 000 4 000-1 000 Utbetalning från ansvarsförbindelsen i löpande priser 2009 2014 2019 2024 2029 2034 2039 2044 2049 Särskild löneskatt gamla utbetalningar och broms Effekt av bromsen på gamla utbetalningar Gamla utbetalningar Det bör också i resultatet finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella statsbidrag samt oförutsedda händelser. 1 % minskning av skatteintäkterna motsvarar ca 7,5 mnkr och 1 % ökning av kommunens nettokostnader ca 10 mnkr. Ytterligare en anledning till att resultatet med marginal bör överstiga balanskravet är att skapa ett utrymme att över tiden kunna skattefinansiera investeringarna. Från 1990-talets slut till början på 2000-talet hade Timrå kommun ett stort samlat underskott på ca 300 mnkr. Ur ett generationsperspektiv bör dessa underskott hämtas igen. Underskotten har lett till att Timrå kommun har ett lågt eget kapital och en låg soliditet jämfört med andra kommuner. Inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner uppgår eget kapital i bokslutet 2012 till -216 mnkr. Under 2013 sänktes diskonteringsräntan, som enligt gällande riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07), används vid beräk- År

16 ning av framtida pensionsutbetalningar. Detta innebar att ansvarsförbindelsen ökade med 33,4 mnkr. Den långfristiga målsättningen har tidigare varit ett resultat efter finansiella poster på minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Under perioden 2006 2012 ligger resultatet på minst 2 % under fem av de sju åren. Sammanlagt för perioden ligger det på 1,8 %. 2013 motsvarar det budgeterade resultatet på 5,0 mnkr 0,6 %. Resultatnivån i budget/plan på 5,8 mnkr 2014, 5,8 mnkr 2015 och 5,8 mnkr 2016 är lika med 0,6 %, 0,6 % respektive 0,6 %. För att på sikt uppnå ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, bör resultatet efter planperiodens slut varje år ligga på minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Låneskuld och soliditet Kommunen bör ha en beredskap för eventuella framtida finansiella svårigheter, dvs. en långsiktig betalningsförmåga och finansiell motståndskraft. En hög låneskuld gör kommunen mer sårbar och känslig för ränteutvecklingen. Kommunens låneskuld har tidigare varit högre jämfört med andra kommuner, men på senare år har den minskat. Vid utgången av 2012 uppgick kommunens långfristiga skuld till 9 306 kr per invånare, jämfört med snittet för riket på 16 118 kr per invånare. De senaste åren har inneburit en målmedveten minskning av låneskulden, som var som högst år 2001 med 345 mnkr till 153 mnkr i bokslutet 2012. Det kommer dock att finnas ett behov av att tillåta låneskulden att öka under de år som skolinvesteringarna genomförs. Med anledning av positiva kassaflöden under 2011 och 2012 kunde investeringarna dessa år delvis finansieras med egna medel och låneskulden kunde i bokslutet 2012 ligga kvar på i stort sett oförändrad nivå. Bedömningen är att för att finansiera den prognostiserade investeringsnivån 2013 på ca 63 mnkr kommer i huvudsak likvida medel att ianspråktas. I budget/flerårsplan 2014-2016 förutses ett behov att ta upp nya lån med 34 mnkr 2014 och 8 mnkr 2015 och 0 mnkr 2016. Fortsatta amorteringar på befintliga lån ska dock göras, så att låneskulden ökar netto med 18 mnkr 2014, minskar 10 mnkr 2015 och minskar 18 mnkr 2016. Soliditet är ett mått på finansiell styrka på lång sikt och anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. En minskning av låneskulden, allt annat lika, leder i sig till högre soliditet. Även utvecklingen av tillgångarnas värde påverkar soliditeten. Ett positivt resultat leder till högre soliditet och bättre beredskap för ökade kostnader, t.ex. avseende pensionerna som nämnts ovan, och ökade möjligheter att självfinansiera investeringar. Kommunens soliditet är låg jämfört med snittet för kommunerna, 32 % jämfört med 52 % exklusive ansvarsförbindelsen 2012. Inklusive ansvarsförbindelsen var soliditeten 2012, -33 % i Timrå och 2 % i riket 2012. För att långsiktigt förbättra kommunens finansiella styrka bör soliditeten därför successivt öka. Den högre investeringsnivån med påföljande ökning av låneskulden 2014 leder till att soliditeten beräknas uppgå till samma nivå som 2013 för 2014, för att sedan öka något under 2015 och 2016. Soliditeten enligt prognosen per den 31 augusti bedöms till 32 % för 2013. Enligt budget/plan uppgår den till 34 % 2014, 34 % 2015 och 36 % 2016. Kommunen bör på sikt, genom goda resultat och restriktivitet med att lånefinansiera investeringar även efter planperiodens slut, uppnå en positiv soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner. God ekonomisk hushållning finansiellt perspektiv Positiva resultat och återhållsamhet med lånefinansiering av investeringar ska leda till en utveckling mot ett positivt eget kapital och en positiv soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner.

17 Finansiella mål Med hänvisning till Vision 2015 samt den finansiella analysen kan de finansiella målen preciseras på följande sätt: 1. Resultat före extraordinära poster Resultatet före extraordinära poster bör uppgå till minst nedan angivna procentsatser av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Utfall Prognos Mål Mål Mål 2012 2013 2014 2015 2016 2,5 % 1,6 % 0,6 % 0,6 % 0,6 % 3. Soliditet Kommunens soliditet (andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas. 40 35 30 25 20 32 2012 Utfall 2013 Prognos Soliditet, % 34 34 34 2014 Mål 2015 Mål 36 2016 Mål 2. Långfristig låneskuld Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med omkring 20 mnkr per år. 2014 ska den tillfälligt tillåtas att öka och uppgå till följande belopp (mnkr): Utfall Prognos Mål Mål Mål 2012 2013 2014 2015 2016 153 145 174 164 146

18 Verksamhetsmål I en kommun är verksamheten målet och pengarna medlen. För att långsiktigt upprätthålla en bra verksamhet måste både de finansiella målen enligt ovan och de gemensamma och nämndsvisa mål som finns för kommunens verksamhet uppnås. Hushållning i verksamheten innebär, förutom att inte förbruka mer resurser än de finansiella målen medger, också att verksamhetens omfattning, kvalitet och prioriteringar motsvarar medborgarnas behov. Verksamheten ska med andra ord bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning - verksamhetsperspektiv Det är god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv i Timrå kommun när verksamhetsmålen uppfylls inom tilldelade budgetramar. Utifrån denna definition har Timrå kommun formulerat verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa verksamhetsmål återfinns också i anslutning till Vision 2015 samt under respektive nämnd/styrelse. Koppling styrelsens/nämndernas verksamhetsmål mot Vision 2015 I kommunens vision, Vision 2015, finns fem kommungemensamma mål som handlar om tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik och ekonomi. Respektive styrelse/nämnds verksamhetsplan, ska vara en konkretisering och nedbrytning av visionen. De verksamhetsmål som styrelsen/nämnden formulerar i sin verksamhetsplan ska vara kopplade till de kommungemensamma målen i Vision 2015. Minst ett effektmål inom livsmiljöområdet per styrelse/nämnd ska vara kopplat till något av Västernorrlands fem profilmål inom miljöområdet. Genom att styrelsens och nämndernas verksamhetsmål är kopplade till Vision 2015, ska den uppföljning av verksamhetsmålen som sker, främst i delårsrapport och årsredovisning, visa på om utvecklingen i verksamheten går i rätt riktning för ett uppfyllande av de kommungemensamma målen. De kommungemensamma målen som finns i anslutning till Vision 2015 får anses vara de mest väsentliga för kommunen som helhet just för att de är tänkta att vara ett led i att arbeta mot visionens uppfyllelse. Med hänvisning till målens centrala betydelse för kommunens utveckling, anses de också vara av betydelse för god ekonomisk hushållning. Några av styrelsens/ nämndernas mål har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa redovisas dels i detta avsnitt nedan samt i respektive styrelses/nämnds verksamhetsplan. Vision 2015: 1. Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till 18 500 personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Kommunstyrelsen Effektmål Tillväxt - näringsliv a) Klimatet för företagande och entreprenörskap är Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. b) Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser som övergår till egen försörjning ska successivt öka. Styrtal a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2014 ska den sammanlagda placeringen vara 1:a i Norrland av 54 kommuner. I del kategorin Service till företag ska placeringen vara på topp 10 av Sveriges 290 kommuner år 2015. b) 8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Öka andelen elever som väljer kommunens skolor. Styrtal Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommunen. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2014 ska vara avslutade inom dessa tidsramar.

19 Styrtal Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive 16 timmar efter igångsättning. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering eller expansion. Styrtal Enligt lagstiftning ska handläggningstiden för bygglov inte överskrida 10 veckor. I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor. Socialnämnden Effektmål Säkra hög kvalitet inom socialtjänsten, sprida information om att det är tryggt att leva och bli gammal i Timrå. Styrtal Upplevelse av trygghet i nationell brukarundersökning är lika med eller högre än föregående mätningar. Vision 2015: 2. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer. Kommunstyrelsen Effektmål Information om kommunen och dess verksamheter samt de e-tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor betydelse för medborgare, företag och andra intressenter. Antalet besök på www.timra.se ska öka. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service, tillgänglig och lyhörd personal som ger snabb återkoppling. Medborgarnas behov är i fokus. Alla elever når målen i alla ämnen i grundskolan, målen för ämnen/kurser i gymnasieskolan och målen för kursen i vuxenutbildningen. Styrtal Timrå kommun rankas enligt SKL över 150 bland rikets kommuner. Gäller varje år och varje ämne som har nationella prov. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Under år 2014 genomföra en kundattitydmätning hos kommuninvånarna angående vinterväghållningen på gång- och cykelvägarna. Målet är att 65 % av kommuninvånarna ska vara nöjda med vinterväghållningen. Styrtal Andelen kommuninvånare som är nöjda med vinterväghållningen på gång- och cykelvägarna. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Nöjda medborgare och kunder. Styrtal Följande nivåer ska uppnås i nöjd kundundersökning 2014: a) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten. b) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med servicen och bemötandet. c) 95% vara nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiderna. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Styrtal 100 % av brukarna har aktuella vårdplaner/genomförandeplaner. Styrtal År 2014 ska antalet besök på www.timra.se öka jämfört med 2013.

20 Vision 2015: 3. Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Kommunstyrelsen Effektmål Timrå kommun och AB Timråbo ska fram till 2014 minska sin energiförbrukning (definition enligt de kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet) i lokaler med 9 %, motsvarande 3 900 MWh, jämfört med 2009. Styrtal Under perioden 2009-2014 ska förbrukningen minska med 9 % jämfört med 2009. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Timrå kommun accepterar ingen mobbing, diskriminering eller socialt utanförskap. Kommunen fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Det förekommer inte utanförskap, mobbing, kränkning, diskriminering eller trakasserier inom våra verksamheter. Styrtal Antal anmälningar till skolverket, antalet klagomålsärenden till nämnden och antal anmälningar till arbetsmiljöverket ska minska. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter. Styrtal Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 15 % år 2014 jämfört med år 2012. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Hållbarhetsbedömda detaljplaner. Styrtal Alla beslutade detaljplaner under 2014 ska vara bedömda i avseende på sociala, ekonomiska och ekologiska kriterier. Socialnämnden Effektmål Medarbetarna bemöter brukare och medborgare med respekt, ger tydliga besked samt ett individanpassat stöd med bibehållen integritet. Styrtal Resultatet är lika med eller högre än föregående mätningar. Vision 2015: 4. Personalpolitik Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Kommunstyrelsen Effektmål Personalen på kommunlednings- och näringslivskontoren ska ha en låg sjukfrånvaro. Styrtal Sjukfrånvaron ska under 2014 minska eller vara oförändrad jämfört med 2013. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av delaktighet. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Styrtal Medarbetarenkät. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Sjukfrånvaron på Kultur- och Teknikförvaltningen sjönk med 22 % 2012 jämfört med 2011. Målet är att sänka sjukfrånvaron med 15 % 2014 jämfört med 2012. Styrtal Procentuell förändring av sjukfrånvaron 2014 i förhållande till 2012.

21 Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Friska och hälsosamma medarbetare på förvaltningen. Styrtal a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga. Socialnämnden Effektmål Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Medarbetarna är en tillgång och upplever att de har inflytande samt är ansvarstagande. Styrtal Alla medarbetare har haft löne- och medarbetarsamtal en gång om året. Vision 2015: 5. Ekonomi Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Kommunstyrelsen Effektmål Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar. Styrtal Budget i balans och måluppfyllelse. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Kommunen och nämnden har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Det kräver att verksamheterna kan lämna ett ekonomiskt överskott för att kunna göra de anpassningar som alltid behövs i ett föränderligt samhälle. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Styrtal Positiv resultatavvikelse. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren 2014-2016. Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Styrtal En budget i balans åren 2014-2016. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Optimerad kostnadstäckningsgrad. Styrtal Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av kostnaderna för respektive verksamhet. a) 2012 var kostnadstäckningen för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 76 %. Under 2014 ska den vara minst 65 %. b) 2012 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoskyddsområdet 36 %. Under 2014 ska den vara minst 40 %. c) 2012 var kostnadstäckningen för bygglovsprövningen 95 %. Under 2014 ska den vara minst 85 %. Socialnämnden Effektmål Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd på samtliga nivåer (förvaltning - programområde - enhet). Styrtal Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. När avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/utredning samt föreslår åtgärder.

22 Kommunens finansförvaltning Pensioner Kommunen avsätter pengar för personalens pensioner enligt den s.k. blandmodellen. I den årliga kostnaden ingår ökning av avsättning för pensioner intjänade under året (förmånsbestämd ålderspension) och utbetalningar avseende pensioner intjänade före 1998. Till detta tillkommer löneskatt om 24,26 %. Blandmodellen innehåller också en finansiell kostnad som består av räntan på pensionsavsättningen. Årets intjänade pensioner (avgiftsbestämd ålderspension), 6,83 % inklusive löneskatt, ingår också i pensionskostnaden och fördelas på verksamheterna som procentuella påslag på lönen. Fördelade kapitaltjänstkostnader I kapitaltjänstkostnaderna ingår planenliga avskrivningar och internränta. Avskrivning innebär att fördela investeringsutgiften över nyttjandeperioden och görs på en tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde och baseras på tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningstider/ekonomisk livslängd bestäms med utgångspunkt från Rådet för Kommunal Redovisnings (RKR) skrift om avskrivningar, men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Nominell beräkningsmetod tillämpas. De totala avskrivningarna beräknas till 29 mnkr 2014. Kapitaltjänstkostnaderna för 2014 uppgår totalt till ca 46,5 mnkr och har uträknats efter en internränta på 4,0 %. Det budgeterade beloppet utgör summan av en årlig finansiell ersättning för det kapital som är bundet i investeringar mellan kommunens finansförvaltning under kommunstyrelsen och övriga styrelser/nämnder. Ersättningen är en hyra för en investering under en bestämd tidsperiod. Kommunalskatteintäkter Systemet för utbetalning av kommunalskatt innebär att kommunens skatteintäkter under 2014 grundar sig på skatteunderlaget enligt 2013 års taxering (2012 års inkomster) uppräknade till 2014 års nivå enligt en riksprognos om skatteunderlagets utveckling, som framtagits av SCB. Vid 2015 års utgång finns taxeringsutfall för 2014. Då görs en avräkning mellan den prognostiserade och den verkliga utvecklingen av skatteunderlaget. Prel. skatteintäkter 2013 Prel. skatteintäkter 2014 Förändring i % jämfört med prel. skatteintäkter 2013 725,2 mnkr 749,0 mnkr +3,2 % Generella statsbidrag och utjämning Systemet för generella statsbidrag och utjämning som i sin nuvarande version har gällt sedan år 2005 har från och med 2014 förändrats vad gäller inkomstutjämningen. Systemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/-avgift. Inkomstutjämningen beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Kostnadsutjämningen utgår från en standardkostnad för olika verksamheter t.ex. förskola, grundskola, äldreomsorg. Standardkostnaden summeras till en strukturkostnad för hela kommunen som sedan jämförs med den genomsnittliga strukturkostnaden i riket. Kommunen får därefter ett tillägg eller avdrag beroende på om den egna strukturkostnaden ligger över eller under rikssnittet. Timrå kommuns strukturkostnad ligger högre än riksgenomsnittet, vilket innebär ett tillskott till kommunens statsbidrag. Strukturbidrag utgår till kommuner med liten befolkning och/eller hög arbetslöshet. Timrå får strukturbidrag p.g.a. hög arbetslöshet. Regleringsbidrag/-avgift reglerar statens totala bidragsnivå till kommuner och landsting så att den motsvarar det belopp riksdagen har anslagit. Generella statsbidrag 2014 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag 153 mnkr 8 mnkr 2 mnkr 4 mnkr