Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Relevanta dokument
Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Risk för framtida kriminalitet

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Statestik över index brott RPV-sektionen

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Barn med psykisk ohälsa

Lag och rätt. Vecka 34-38

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Begåvning och brottslighet bland svenska män

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

Rättspsykiatri 2010 Ta del av den senaste utvecklingen och förbättra vårdkvaliteten!

RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Utvecklingsseminarium

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Områdesbeskrivning Norrköping

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Den viktiga skolnärvaron

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Drogfokus

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Antisociala ungdomar

Transkript:

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr.

Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende, t.ex.: - mobbning - ljugande - droganvändning Kriminalitet = allt beteende som bryter mot lagen Våld = Allt agerande där människor skadas eller riskerar att skadas (fysiskt/psykiskt), t.ex.: - hot - försök att skada - faktiskt våld

Våld och kriminalitet i Sverige & världen

Våld- en del av vår historia Pinker, 2011

Våld som samhällsproblem WHO, 2002 Våldsbrott Väpnade konflikter En av de vanligaste dödsorsakerna 15-44 år - 14 % män - 7 % kvinnor Män står för 77 % av alla mord världen över Ca 114 000 anmälda våldsbrott i Sverige år 2012 BRÅ, 2013

Kriminalitet i Sverige Ca 1,4 miljoner anmälda brott 2012 Antal anmälda brott har ökat senaste 10 åren (inte stöld) Mörkertal

Studier Hur ser fördelningen av våld ut i Sveriges befolkning och olika kliniska grupper? Vad karaktäriserar unga vuxna vålds- och sexbrottslingar? Vilka riskfaktorer är bäst på att förutsäga ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende?

Deltagare i studierna Befolkningsstudie Kliniska grupper Sveriges befolkning (n=2 393 765) Unga vuxna våldsbrottslingar (n=134) Rättspsykiatriska patienter (n=161) Våldsbrottslingar (n=93 642) Icke-våldsamma, matchade personer (n=936 420) Göteborg (n=100) Uppsala (n=61) HIT-studien (n=364) Brottslingar (n=114) Ickebrottslingar (n=250) Vuxna (n=56) Ungdomar (n=58) Vuxna (n=60) Ungdomar (n=190)

Våld i det svenska samhället 4 % av Sveriges befolkning döms för våldsbrott Falk et al. 2012 Återfallsförbrytare står för största delen av våldsbrotten i samhället:

Unga vuxna i Kriminalvården Billstedt & Hofvander 2013 DAABS-studien (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study) 18-25-åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott ( hands-on ) Kriminalvården Region Väst (9 anstalter) 270 deltagare Syfte - undersöka psykisk hälsa - undersöka stöd- och behandlingsbehov Särskilt fokus Tidigt debuterande beteendestörningar http://www.kriminalvarden.se/upload/informationsmaterial/rapport-tidigtdebuterande.pdf

Psykosocial bakgrund Medianålder 22 år Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43% respektive 44%) Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%) 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under uppväxten 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder Nästan 9 av 10 är tidigare dömda

Psykosocial bakgrund 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård 15% AD/HD-diagnos sedan innan 1 av 4 är själv förälder 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden

Intelligens Generell intelligens IK = 94

Tidigt debuterande beteendestörningar Förekomst tidigt debuterande beteendestörningar 100 Procent 80 60 40 20 28 77 63 43 10 15 21 0 Uppförandestörning < 10 år Uppförandestörning <15 år ADHD barndom ADHD vuxen ASD Tics Lågbegåvad

Psykiska störningar Förekomst av psykiska störningar 120 100 80 99 82 Procent 60 54 52 40 20 0 Någon form av Axel I-störning Förstämningssyndrom Ångestsyndrom 8 20 Psykos Impulskontrollstörningar Ätstörningar 1 1 Sexuella störningar Missbruk/beroende

Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp - social bakgrund - tidigare kriminalitet - psykisk hälsa Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens Tidig debut av problem Vanligt med psykisk problematik, särskilt: - Missbruk & beroende - Antisocial personlighetsstörning - AD/HD - Förstämningssyndrom - Ångestsyndrom

Våld & kriminalitet bland rättspsykiatriska undersökningspatienter Ca 1/5 återfaller i våldsbrott 1/3 av återfallen sker under påföljden De dömda till fängelse återfaller oftare än de dömda till vård

Riskfaktorer för upprepat våldsbeteende Tidigare våld Narkotikabrott Ung ålder vid första våldsbrott Psykopati? Psykiska störningar - uppförandestörning - drog- och/eller alkoholmissbruk - antisocial personlighetsstörning Psykosocial bakgrund - man - problem i skolan - dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren

Vad vet vi om upprepat våldsbeteende? En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor

Hur ska vi förhindra våld & Tidiga insatser - barn & ungdomar - föräldrar kriminalitet? Insatser riktade mot den mest våldsbenägna 1 % av befolkningen Kliniska faktorer av relevans för riskhanteringsmodeller - antisociala och aggressiva personlighetsdrag - missbruk Vad är det som fungerar inom rättspsykiatrin? - stöd tidigt under utslussning/utskrivning

Hör gärna av er vid frågor/funderingar! Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Marta.Wallinius@med.lu.se