Diarienummer: DN PS140012 UPPFÖLJNINGSRAPPORT 2, 2015 Nämnd: Driftnämnd Psykiatri Period: januari juli 2015 Status: preliminär (Fastställd i DN 2015-xx-xx) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Periodens resultat... 2 Prognos... 2 Fördjupad analys av förändring, avvikelser och planerade åtgärder... 3 Vad har hänt sedan förra månadsrapporteringen? 3 Målredovisning... 3 Ekonomi... 4 Resultat... 4 Produktiviteten ska öka jämfört med föregående år. Arbetet ska utgå från produktions- och kapacitetsplanering... 4 Utveckla en strategisk lokalförsörjningsplan. 4 Utveckla rutiner och metoder för att analysera kostnad/nytta inför beslut om förändring av vårdens innehåll, metoder eller processer.... 5 Resultaträkning... 5 Resultat per uppdragsgrupp... 5 Investeringar... 6 Kostnadsutveckling... 7 Personal... 8 Följa utvecklingen av genomförandet av aktiviteter i handlingsplaner för medarbetarenkät... 8 Följa utvecklingen av genomförande av handlingsplan för arbetsmiljö... 8 Följa antal rapporterade lönesamtal, medarbetarsamtal och medarbetare med individuell utvecklingsplan.... 8 Genomsnittligt antal anställda... 9 Sjukfrånvaro... 12 Tidsanvändning... 14 Inhyrd personal... 15 Vård... 16 Bibehålla hälsan hos den Halländska befolkningen... 16 Följa utveckling och effekter av preventiva åtgärder, exempelvis genom ökat konsultativt arbetsätt.... 16 Presentera idealprocessen för psykiskt sjukas somatiska vårdprocess i samverkan med övriga förvaltningar.... 16 Uppföljning av vårdens innehåll och resultat i relation till nationella/regionala riktlinjer genom intern revision samt via relevanta kvalitetsregister.... 16 Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården.. 16 Genomföra tillgänglighets- och väntetidsmätningar för att upprätthålla och vidareutveckla effektiva och värdeskapande ledtider inom alla verksamheter.... 16 Genomföra läkemedelsgenomgångar.... 16 Fortsätta utvecklingen av det systematiska förbättringsarbetet i samtliga verksamheter.... 17 Mäta uppföljda handlingsplaner efter genomförd patientsäkerhetsrond.... 17 Följa upp följsamhet till nationella och regionala riktlinjer.... 17 Mäta antal samordnade individuella vårdplaner/vårdplaner.... 17 Tillgänglighet enligt lagstadgad vårdgaranti 18 Totalt antal utfärdade vårdgarantisedlar... 20 Produktion... 20 Kvalitetsredovisning... 22 Miljö... 24 Resor med privat bil i tjänsten... 24 Verksamhetsbunden bil... 24 Bilpool och fossilt bilbränsle... 24 Läkemedelsförskrivning startförpackningar... 24 1
Sammanfattning Ett systematiskt arbete har påbörjats och det har identifierats patientsäkerhets- och kvalitetsbrister. Dessa frågor kommer att fokuseras med start i augusti-september. Psykiatrin redovisar personalkostnader som totalt sett är marginellt lägre jämfört med samma period förra året med hänsyn tagen till den löneökning som varit mellan åren. Den uteslutande största orsaken till detta är bristen på sjuksköterskor och psykologer, samtidigt som antalet snittanställda minskar ökar kostnader bl. a. för övertid vilket gör att problemen inte ses i sin helhet i kostnadsutvecklingen. I öppenvården har detta resulterat i en minskning av produktion som inneburit svårigheter att upprätthålla tillgängligheten. I heldygnsvården har detta resulterat i en reducering av antalet vårdplatser under större delen av året, vilket drivit upp medelbeläggningen till 95 % i år jämfört med 84 % under samma period 2014 samtidigt som antalet vårddagar har ökat. Driftnämnden tog inför sommaren beslut om att anta regionens plan för ersättningar då medarbetare väljer avsteg från lagstadgad semester. Fler läkare har rekryterats till vuxenpsykiatrin. Behovet av hyrläkare har halverats jämfört med 2014 och kvarstår främst under sommarmånaderna. Dock har årets kärva rekryteringssituation inför sommaren resulterat i att även hyrsköterskor avropats. Kostnaderna för köpt rättspsykiatrisk vård var inledningsvis under året betydligt lägre än under samma period 2014, vilket hade sin förklaring i att vårdtunga patienter togs hem till Halland under senare delen av 2014 och nu vårdas i egen regi. Under våren har sedan antalet häktade samt LRV-patienter ökat och kostnadsnivån har i och med detta ökat till en högre nivå än tidigare. Inom vårdvalsverksamheten har intäkterna minskat, bl.a. på grund av att tomma episoder från 2014 genererat avdrag under 2015. Då produktionen och patientunderlaget inte förändrats i samma utsträckning, sedan innan vårdvalet infördes, behöver påverkande faktorer kvalitetssäkras. Frågan kring vårdgaranti i förhållande till vårdvalsaktörerna har lyfts till regionkontoret för dialog. Periodens resultat Budgetavvikelsen efter fem månader, -12,7 mkr, beror till största delen på ett intäktstapp i vårdvalet (-8,5 mkr) som till stor del härrör från tomma episoder som påbörjats under 2014. Prognos Den totala avvikelsen för 2015 prognosticeras uppgå till -17,5 mkr. Den uteslutande största enskilda orsaken är intäktstappet i vårdvalet där avvikelsen för året beräknas uppgå till dryga 30 % av den budgeterade intäkten. (-11,5 mkr) Prognosavvikelsen för den köpta rättspsykiatriska vården har kraftigt minskats se- 2
dan UR 1 då antalet patienter under innevarande år ökat jämfört med 2014. Huruvida häktade patienter kommer att dömas eller inte går egentligen inte att bedöma men prognosen bygger på att det totala antalet patienter kommer att återgå till en något lägre nivå under årets resterande månader. (+3 mkr) Uppdraget som innefattar all övrig psykiatriverksamhet förväntas generera ett underskott som sammantaget inte visar storheterna av alla problem som de olika verksamheterna möter bl.a. i form av problem med rekryteringar som resulterar i intäktsbortfall, höga kostnader för övertid som i förlängningen genererar högre sjuklönekostnader men också till ökade kostnader för inhyrd personal. (-9 mkr) Fördjupad analys av förändring, avvikelser och planerade åtgärder Bristen på ordinarie personal har sannolikt påverkat vårdkvaliten negativt. Patientsäkerheten har dock sannolikt inte äventyrats då personalens sammantagna komptens säkrats. Som ett led i att klara patientsäkerheten har verksamheten beslutat reducera platsantalet i heldygnsvården. För att möta underskottet i verksamheterna (utöver vårdvalsverksamhet) finns den åtgärdsplan som fastställdes i driftnämnden i december 2014 och som utgör grund för det primära anpassningsarbetet. Utöver den redan fastställda planen kommer driftnämnden snarast ta fram och genomföra ytterligare åtgärder för att anpassa verksamhetens kostnader till den ram som anslagits. Vad har hänt sedan förra månadsrapporteringen? Den försämrade prognosavvikelsen sedan uppföljningen i maj beror helt på att intäktstappet i Vårdval Halland Plus (från -7 mkr till -11,5 mkr) blir större än vad som tidigare varit möjligt att uppskatta vilket beräknas fortgå hela året. Då produktionen inom s regi ligger kvar på ungefär samma nivå som före införandet av vårdvalet och antalet patienter snarare ökat något behöver underliggande faktorer i vårdvalet kvalitetssäkras innan åtgärder sätts. Målredovisning Deluppföljning augusti med utgångspunkt från verksamhetsplan 2015 redovisas under respektive rubrik: ekonomi, personal, vård och miljö. Svein Henriksen Ordförande Driftnämnd Psykiatri Ove Larsson Tf förvaltningschef 3
Ekonomi Resultat Det totala resultatet efter sju månader visar ett underskott på -12,9 mkr. I resultatet ingår förväntade ramtillskott för satsningarna på psykos, missbruk och Prio. Intäktstappet i vårdvalet är den enskilt största orsaken till underskottet och vad som är den direkta orsaken till detta är svårt att bedöma innan alla påverkande faktorer har kvalitetssäkrats. Bland annat är tomma episoder från 2014 en stor bidragande faktor som rimligtvis är ett övergående problem. (-8,2 mkr) Kostnaden för köpt rättspsykiatrisk vård har kraftigt ökat sedan UR 1. Antalet patienter ökade under våren med 25 % jämfört med 2014. Under 2014 togs tre patienter hem för vård i Halland. För närvarande är det fyra patienter som är häktade. (+1,7 mkr) Uppdraget Psykiatriverksamhet har genererat ett underskott som helt kan härledas till vuxenpsykiatrins heldygnsvård trots att det till stor del kompenseras av överskott i vuxenpsykiatrins öppenvård, där det är svårt att rekrytera enligt plan, samt inom remitterad vuxenpsykiatri. Idag vårdas mer vårdtunga patienter i egen regi, som historiskt vårdades externt och belastade uppdraget köpt rättspsykiatrisk vård. Detta har ansträngt ekonomin i detta uppdrag ytterligare då dessa patienter krävt mycket extravak. (-6,3 mkr) Produktiviteten ska öka jämfört med föregående år. Arbetet ska utgå från produktions- och kapacitetsplanering Inom vuxenpsykiatrins öppenvård har antalet unika patienter under årets sju första månader 2015 minskat med cirka 250 patienter jämfört med samma period 2014. Som en följd av detta har även antalet vårdkontakter minskat. Anledningen tros vara den ansträngda personalsituationen under våren, främst i södra regionen. Inom BUP har besöken ökat med 6 % och patientantalet har ökat med 10 % jämfört med föregående år. Psykiatrin deltar i ett projekt där man valt att titta på ADHD-processen på ett liknade sätt som gjorts för cancerprocessen inom den somatiska sjukvården. ADHD är en stor patientgrupp inom psykiatrin, förbättras flödet för denna grupp blir arbetet till sin helhet lättare att planera. Inom vuxenpsykiatrins heldygnsvård har både antalet vårddagar och medelvårdtiden ökat. Utveckla en strategisk lokalförsörjningsplan Beslut finns om att samlokalisera regionens verksamheter i regionens fastigheter. Detta kräver inventering av alla förvaltningars framtida lokalbehov i syfte att skapa en långsiktig och hållbar fastighetsplanering. 4
Samtliga verksamhetsområden har deltagit i utvecklingen av psykiatrins lokalförsörjningsplan och identifierat framtida behov utifrån patientbehov och arbetsmiljö. Detta underlag kommer att ingå i det regiongemensamma arbetet. Utveckla rutiner och metoder för att analysera kostnad/nytta inför beslut om förändring av vårdens innehåll, metoder eller processer. En tydligare beskrivning av processen vid initiering av behandlingshemsplacering har påbörjats där en tydlig kostnads- och nyttoanalys alltid ska genomföras på behandlar- /mottagningsnivå. Analysen ska utgå från prioriteringsmodell och läkarbedömning innan initiering till placering kan bli aktuell. Samverkan med kommunerna har intensifierats och som beräkningsgrund för kostnad av insatser används Vårdvalsmodellen. I de verksamhetsförändringar som BUP genomför ingår alltid ett ekonomiskt övervägande. Det är ett ständigt pågående arbete för att öka effektiviteten och få ut bästa möjliga vård i en acceptabel arbetsmiljö. Det senaste exemplet inom BUP är förändringen av de kliniska riktlinjerna kring ADHD som innebär att det vid okomplicerade fall genomförs årsuppföljningar av sjuksköterska, mot tidigare av läkare. Detta frigör tid hos överläkare och skapar en effektivare vård. Resultaträkning RESULTATRAPPORT (mkr) Ackumulerat Ack. budget- Årsprognos Prognos- PER KONTOKLASS utfall avvikelse 2015 avvikelse 3 - Summa Verksamhetens intäkter 303,7-10,3 526,3-13,8 4 - Kostnader för personal och förtroendevalda -226,0-1,0-389,4-2,3 5 - Kostnader för köpt verksamhet, material och varor samt bidrag -35,5-1,3-60,7-2,1 6 - Övriga verksamhetskostnader kkl 6-31,7-1,2-52,8-0,6 7 - Övriga verksamhetskostnader kkl 7-21,1 0,9-40,2 1,3 Summa Verksamhetens kostnader -314,4-2,6-543,2-3,6 8 - Intäkter och kostnader utanför verksamheten -0,3 0,0-0,6 0,0 PERIODENS RESULTAT/NETTOKOSTNAD -11,0-12,9-17,5-17,5 Resultat per uppdragsgrupp RESULTATRAPPORT (mkr) Ackumulerat Ack. budget- Årsprognos Prognos- PER UPPDRAGSGRUPP utfall avvikelse 2015 avvikelse Psykiatriverksamhet -4,4-6,3-9,0-9,0 Rättspsykiatrisk vård 1,7 1,7 3,0 3,0 Vårdval -8,2-8,2-11,5-11,5 PERIODENS RESULTAT/NETTOKOSTNAD -11,0-12,9-17,5-17,5 5
Investeringar INVESTERINGAR (mkr) Ackumulerat Ack. budget- Årsprognos Prognosutfall avvikelse 2015 avvikelse Investeringar i inventarier och utrustning 0,0 1,8 2,1 1,0 SUMMA INVESTERINGAR 0,0 1,8 2,1 1,0 Då beloppsgränsen, för vad som klassas som en investering höjdes under våren, från cirka 22 tkr till cirka 88 tkr, faller mycket av de investeringar förvaltningen gör under denna beloppsgräns. Det är anledningen till att utfallet fram till UR 2 varit obefintligt. Dessa inköp ökar istället driftkostnaden under innevarande år men denna kostnadspuckel kommer att avta i takt med att befintliga anläggningar skrivs av helt. De investeringar som planeras under återstoden av 2015 beror samtliga på den flytt som BUP gör i Kungsbacka, där nya lokaler behöver utrustas med allt från möbler till larm. 6
Kostnadsutveckling (mnkr) Kostnadsutveckling jul jul jul Förändring Budgetavvik. 2014 2015 Förändring (%) 2015 38,0 37,7 0,3 0,8% -1,2 jan-jul jan-jul jan-jul Förändring Budgetavvik. 2014 2015 Förändring (%) 2015 316,2 314,4 1,8 0,6% -2,6 Lönekostnadsutveckling jul jul jul Förändring Budgetavvik. 2014 2015 Förändring (%) 2015 16,6 16,4 0,2 1,2% -0,1 jan-jul jan-jul jan-jul Förändring Budgetavvik. 2014 2015 Förändring (%) 2015 151,6 153,0-1,4-0,9% 0,2 Läkemedel kostnadsutveckling jul jul jul Förändring Budgetavvik. 2014 2015 Förändring (%) 2015 0,3 0,2 0,1 33,3% 0,0 jan-jul jan-jul jan-jul Förändring Budgetavvik. 2014 2015 Förändring (%) 2015 1,4 1,3 0,1 7,1% 0,0 Köpt regionvård kostnadsutveckling jul jul jul Förändring Budgetavvik. 2014 2015 Förändring (%) 2015 2,6 3,2-0,6-23,1% 0,1 jan-jul jan-jul jan-jul Förändring Budgetavvik. 2014 2015 Förändring (%) 2015 18,7 19,5-0,8-4,3% 3,6 7
Personal Följa utvecklingen av genomförandet av aktiviteter i handlingsplaner för medarbetarenkät I stort sett samtliga avdelningar/enheter har upprättat och lämnat in handlingsplaner utifrån resultatet av medarbetarenkäten. Förvaltningsövergripande har en genomgång av de inlämnade planerna gjorts i syfte att identifiera områden som skulle kunna vara förvaltningsgemensamma. En uppföljning av delar medarbetarenkäten är planerad under innevarande år. Avdelningarna uppger att arbetet med att genomföra identifierade aktiviteter löpande sker i samband med APT och utvecklingsdagar. Följa utvecklingen av genomförande av handlingsplan för arbetsmiljö Skyddsronder har genomförts på alla arbetsplatser utom fem. Nytt för i år är att dessa genomförs och sammanställs elektroniskt vilket underlättar det förvaltningsövergripande arbetet. Verksamheterna uppger att arbetet följer de planer som upprättats. Följa antal rapporterade lönesamtal, medarbetarsamtal och medarbetare med individuell utvecklingsplan. Löneöversyn 2015 har avseende Vårdförbundet har genomförts enligt en ny partsgemensam modell. I modellen finns ett krav på att arbetsgivaren redovisar underlag på genomförda lönesamtal samt orsak till om samtal inte genomförts. Förvaltningen har ställt motsvarande krav avseende samtliga medarbetare. Olika orsaker har angivits som ger anledning till att förbättra processen men som till största delen handlar om att medarbetare avstått från möjligheten till lönesamtal. Tillsammans med de fackliga organisationerna görs även en uppföljning av kvalitén på löneöversynsprocessen samt lönesamtal som ligger till grund för nästa års löneöversyn. Medarbetarsamtal och utvecklingsplaner ska genomföras i enlighet med Region Hallands tidplan d.v.s. andra kvartalet varje år. Några chefer har angivit att detta inte kunnat genomföras utan slutförs senast september 2015. 8
Genomsnittligt antal anställda 2015 Org Anst Förvaltning 201501 201502 201503 201504 * * * * 682 653 681 652 676 649 682 654 Totalt: 682 653 681 652 676 649 682 654 Org Anst Förvaltning 201505 201506 Totalt * * * 673 646 708 681 684 656 Totalt: 673 646 708 681 684 656 Timavlönade omräknat till heltidsanställningar till och med juni 2015: 26 167 timmar motsvarar 158,6 månadsanställningar på heltid. Juni 2015 Aid Grupp * Administration-Ledning 52 50 HoS sjuksköterskor m fl 207 201 HoS undersköterskor m fl 154 145 Läkare 81 79 Medicinsk sekreterare 59 57 Rehab/Paramed 120 114 Teknisk personal 1 1 Övrig personal 11 10 Totalt: 684 657 9
2014 Org Anst Förvaltning 201401 201402 201403 201404 * * * * 687 654 690 656 694 660 693 659 Totalt: 687 654 690 656 694 660 693 659 Org Anst Förvaltning 201405 201406 Totalt * * * 690 657 725 691 697 663 Totalt: 690 657 725 691 697 663 Timavlönade omräknat till heltidsanställningar till och med juni 2014: 21 004 timmar motsvarar 127 månadsanställningar på heltid. Juli 2014 Aid Grupp * Administration-Ledning 51 50 HoS sjuksköterskor m fl 213 206 HoS undersköterskor m fl 158 147 Läkare 78 76 Medicinsk sekreterare 60 56 Rehab/Paramed 124 116 Teknisk personal 1 1 Övrig personal 11 11 Totalt: 697 663 Antalet snittanställda på förvaltningsnivå har minskat 2015. ällningarna omvandlat till heltider inom Barn- och ungdomspsykiatri är oförändrat jämfört samma mätperiod föregående år. Inom Öppenvård vuxenpsykiatri har antalet minskat marginellt vilket även är fallet i Heldygnsvård vuxenpsykiatri där minskningen motsvarar fem snittanställningar av cirka 300 snittanställningar. Under samma tid finns vakanta tjänster, framförallt avseende sjuksköterskor, inom vuxenpsykiatrin (öppen- och heldygnsvård) och även avseende psykologer. Vakanser inom läkargruppen finns framförallt i Falkenberg och Halmstad. Rekrytering av läkare till Halmstad är klar och rekryterade medarbetare kommer att gå i tjänst under hösten 2015. Bristen på sjuksköterskor och psykologer gör att vakanta tjänster inte kunnat tillsättas och att urvalet är begränsat. Inom såväl heldygnsvård som öppenvård är detta ett stort problem som påverkar tillgängligheten till vård och ökar arbetsbelastningen för övriga medarbetare. 10
Ökningen av timavlönade är en konsekvens av att vårdtyngden ökat och skapat behov av extra vak eller extra personal i vårdarbetet. Timavlönade finns i stort sett endast inom heldygnsvård. Det har det senaste året blivit allt svårare att rekrytera timavlönade skötare i tillräcklig omfattning. Avsaknad av medarbetare som kan arbeta vid snabbt uppkomna behov tar stora resurser i anspråk för att bemanningskoordinera vilket leder till att medarbetare, chefer och bemanningskoordinatorer får lägga en allt för stor del av sin arbetstid på att lösa den dagliga bemanningen. Under sommaren har vårdplatser reducerats på grund av bemanningsbrist. Detta trots att även bemanningsföretag avseende sjuksköterskor använts i den mån de funnits att tillgå. 11
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av den totala arbetstiden Sjukfrånvaro av total tid (timmar) för samtliga anställda 2015: januari juni Total tid: 673 835 timmar Sjukfrånvaro: 46 660 (6,9 %). 2014: januari juni Total tid: 670 448 Sjukfrånvaro: 34 506 (5,1 %). Kort sjukfrånvaro, mellanlång- och långtidssjukfrånvaro 2015 Redovisningen avser sjukfrånvaro för månadsanställda Typ av tid 201501 201502 201503 201504 Timmar % Timmar % Timmar % Timmar % Sjukfrånvaro och sjukersättning timmar 7 695 7,3 % 7 854 7,6 % 8 071 7,1 % 7 116 6,6 % Övrig tid 98 272 92,7 % 95 572 92,4 % 105 199 92,9 % 100 664 93,4 % Totalt: 105 967 100 % 103 425 100 % 113 270 100 % 107 780 100 % Typ av tid 201505 201506 Total Timmar % Timmar % Timmar % Sjukfrånvaro och 46 660 7,2 % sjukersättning timmar 8 245 7,9 % 7 680 6,8 % Övrig tid 95 579 92,1 % 105 025 93,2 % 600 310 92,8 % Totalt: 103 824 100 % 112 705 100 % 646 970 100 % Juni 2015 Sjukskrivningslängd Sjukfrånvaro timmar Procentandel av sjukfrånvaro tid Kort (-14 dgr) 20 046 43,0 % Mellan (15-90 dgr) 12 117 26,0 % Lång (91- dgr) 14 497 31,1 % Totalt: 46 660 100 % 12
Kön Sjukfrånvaro timmar Procentandel av sjukfrånvaro tid K 39 304 8,1 % M 7 356 4,5 % Totalt: 46 660 7,2 % 2014 Redovisningen avser sjukfrånvaro för månadsanställda Typ av tid 201401 201402 201403 201404 Timmar % Timmar % Timmar % Timmar % Sjukfrånvaro och sjukersättning timmar 5 828 5,3 % 6 268 6,1 % 5 921 5,3 % 5 411 5,0 % Övrig tid 104 863 94,7 % 97 224 93,9 % 106 070 94,7 % 102 454 95,0 % Totalt: 110 691 100 % 103 492 100 % 111 991 100 % 107 865 100 % Typ av tid 201405 201406 Total Timmar % Timmar % Timmar % Sjukfrånvaro och 34 506 5,3 % sjukersättning timmar 5 269 4,9 % 5 808 5,4 % Övrig tid 102 613 95,1 % 101 996 94,6 % 615 219 94,7 % Totalt: 107 882 100 % 107 805 100 % 649 726 100 % Juni 2014 Sjukskrivningslängd Sjukfrånvaro timmar Procentandel av sjukfrånvaro tid Kort (-14 dgr) 14 550 42,2 % Mellan (15-90 dgr) 6 110 17,7 % Lång (91- dgr) 13 847 40,1 % Totalt: 34 506 100 % Kön Sjukfrånvaro timmar Procentandel av sjukfrånvaro tid K 27 966 5,8 % M 6 540 4,0 % Totalt: 34 506 5,3 % Sjukfrånvaron har fortsatt att öka och ligger kvar på höga nivåer 7,2 % beräknat på månadsanställda och perioden januari-juni 2015, motsvarande sjuktal 2014 var 5,3 %. Sjukfrånvaron varierar mellan olika verksamhetsområden men gemensamt för alla är att den ökat. Ökningen är störst inom gruppen kort och medellång frånvaro. Kartläggningen över orsaker till den korta frånvaron har försentas på grund av bristande rapportering. Analysen av orsaker och förslag till åtgärder kommer företags- 13
hälsovården att bistå förvaltningen med. Effekten av sjukfrånvaron skiljer sig mellan verksamheterna. Vid långtidsfrånvaro kan (i den mån det finns) ersättare rekryteras. Vid korttidsfrånvaro saknas i öppenvården möjlighet att ersätta vakansen med vikarie vilket resulterar i högre arbetsbelastning för övriga medarbetare samt minskad tillgänglighet för patienter. Inom heldygnsvården används vikarier, timavlönade, mertid- eller övertidsarbete. Under vissa tider har verksamheten även tvingats stänga vårdplatser till följd av att bemanningen inte räckt för att säkra en tillfredställande arbetsmiljö (säkerhet) och patientsäkerhet. Bemanningsläget ser fortsatt bekymmersamt ut. Tidsanvändning Arbetad tid avser närvarotid för alla anställda samt studier med lön 2015: januari och juni Timmar: 512 547 Tidsanvändning 201501 201502 201503 201504 401 Tidlön 16 467 555 16 106 788 16 225 360 16 582 696 411 Intjänande av semester 2 659 848 2 669 903 2 640 050 2 728 883 412 Sjuklön 422 102 632 537 578 463 533 450 419 Övr kostnader ej arb tid 485 298 629 591 611 624 826 714 Summa: 20 034 802 20 038 819 20 055 497 20 671 743 Tidsanvändning 201505 201506 401 Tidlön 16 836 021 16 330 914 411 Intjänande av semester 2 736 306 2 825 337 412 Sjuklön 485 121 558 522 419 Övr kostnader ej arb tid 787 364 689 609 Summa: 20 844 812 20 404 382 14
2014: januari och juni Timmar: 534 589 Tidsanvändning 201401 201402 201403 201404 401 Tidlön 16 241 924 16 483 340 17 066 519 17 148 155 411 Intjänande av semester 2 535 048 2 612 540 2 637 268 2 669 660 412 Sjuklön 397 739 158 529 350 867 365 355 419 Övr kostnader ej arb tid 1 635 649 590 998 492 655 799 931 Summa: 20 810 360 19 845 407 20 547 309 20 983 101 Tidsanvändning 201405 201406 401 Tidlön 17 134 382 16 744 918 411 Intjänande av semester 2 690 966 2 804 869 412 Sjuklön 277 437 425 007 419 Övr kostnader ej arb tid 718 967 227 841 Summa: 20 821 752 20 202 635 Den arbetade tiden har minskat främst till följd av att sjukfrånvaron ökat. Inhyrd personal - Sjuksköterskor maj och juni: 488 timmar. Det mostsvarar cirka tre månadsanställningar på heltid. Den kompetens som hyrts in är allmänsjuksköterskor med erfarenhet av psykiatri samt specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatri. Kostnaden beräknas uppgå till 275 000 kr fram t o m juni 2015. - Läkare januari juni: 3 246 timmar. Det motsvarar 16,6 månadsanställningar på heltid. Den kompetens som hyrs in avser specilistkompetens i psykiatri. Kostnaden beräknas till 4,1 mkr fram t o m juni. Motsvarande kostnad 2014 var 8 mkr. 15
Vård Bibehålla hälsan hos den Halländska befolkningen Följa utveckling och effekter av preventiva åtgärder, exempelvis genom ökat konsultativt arbetsätt. Nytt samverkansavtal mellan BUP och skola. Innebär inga stora förändringar utan är ett led i den naturliga utvecklingen av arbetssätten. Regionen och kommunerna är överens om hur konsultverksamhet ska fungera på övergripande nivå. Presentera idealprocessen för psykiskt sjukas somatiska vårdprocess i samverkan med övriga förvaltningar. Det har påbörjats ett arbete i samverkan mellan BUP och barnkliniken på Hallands sjukhus för att diskutera samverkan kring de barn och ungdomar som tar båda specialiteterna i anspråk. Uppföljning av vårdens innehåll och resultat i relation till nationella/- regionala riktlinjer genom intern revision samt via relevanta kvalitetsregister. Under sommaren har BUP genomfört en omfattande journalgranskning med fokus på vårdens innehåll i förhållande till riktlinjer. Resultatet sammanställs och presenteras under hösten. Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården Genomföra tillgänglighets- och väntetidsmätningar för att upprätthålla och vidareutveckla effektiva och värdeskapande ledtider inom alla verksamheter. Tillgänglighetsmätningar görs månatligen och arbetet anpassas för att motsvara en god tillgänglighetsnivå. BUP klarar målen för tillgänglighet vilket inte varit fallet tidigare. För att klara målen för tillgänglighet till utredning finns nu sedan i våras ett regionalt avtal med en privat vårdaktör och BUP kan genom vårdgarantiservice få bistånd för de patienter som inte klaras i egen regi inom tidsgränserna. http://www.vantetider.se/kontaktkort/hallands/bup/ (2015 08-17) Genomföra läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsenheten och psykiatrin genomför i samverkan läkemedelsgenomgångar. 16
Fortsätta utvecklingen av det systematiska förbättringsarbetet i samtliga verksamheter. Inom BUP pågår ett flertal aktiviteter som avser leda till utvecklingen av verksamheten. Systematiken består i att via BCFPI se resultat och fortsatt identifiera, och jobba med förbättringar. Vuxenpsykiatrins öppenvård fortsätter att utveckla systematiken i förbättringsarbetet genom att fortsatt använda leankonceptet som metod. Vuxenpsykiatrins heldygnsvård har upprättat uppdragsbeskrivningar för alla avdelningar att använda som bas för att förbättra vårdens innehåll. Mäta uppföljda handlingsplaner efter genomförd patientsäkerhetsrond. Öppenvården inom såväl BUP som vuxenpsykiatrin ser ett behov av att skapa bättre arbetssätt för att ta vara på, och utveckla vårdarbetet, mot bakgrund av resultat från patientsäkerhetsronderna. Samtliga avdelningar inom heldygnsvården har upprättat handlingsplaner efter genomförda patientsäkerhetsronder. Uppföljning av förbättringsområdena sker i samband med nästkommande års patientsäkerhetsrond. Följa upp följsamhet till nationella och regionala riktlinjer. En omfattande journalgranskning har just genomförts inom BUP. Resultaten inväntas. Under hösten kommer öppenvården att följa upp ADHD-processen. Mäta antal samordnade individuella vårdplaner/vårdplaner. BUP mäter fortlöpande att SIP görs och patienterna erbjuds möjlighet att delta i utvärderingen av SIP-mötena. För öppenvården är det fortsatt ett uttalat utvecklingsområde att mäta och genomföra SIP för alla patienter i behov av sådana. 17
100 127 135 126 113 111 Tillgänglighet enligt lagstadgad vårdgaranti Vuxenpsykiatri, 90 dagar (faktisk väntetid) 100% 80% 13 15 27 18 36 26 Nybesök 15 16 14 10 21 23 22 16 >90dagar 61-90dagar 15-60dagar 0-14dagar 60% 40% 88 84 84 92 54 20% 0% 16 17 27 11 14 17 20 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 100% 80% Behandling 80 10 7 2 14 6 25 1 3 >90dagar 61-90dagar 0-60dagar 60% 40% 69 99 87 61 33 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 100% 80% 25 6 8 20 10 2 35 18 3 7 Utredning 9 3 3 2 >90dagar 61-90dagar 0-60dagar 60% 40% 83 51 96 63 17 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 18
112 Barn- och ungdomspsykiatri, 30 dagar (faktisk väntetid) 100% 5 Nybesök 1 6 7 4 8 5 >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P 80% 60% 40% 54 75 91 81 79 52 20% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 100% 80% 8 2 Behandling 5 5 4 7 4 >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P 60% 40% 20% 13 21 27 21 27 31 14 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 100% 80% 12 4 3 4 Utredning 1 7 2 >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P 60% 40% 20% 15 20 28 36 25 18 12 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 19
Totalt antal utfärdade vårdgarantisedlar nybesök, behandling/åtgärd För nybesök jan feb mar apr maj jun jul S:a 0 För behandling jan feb mar apr maj jun jul S:a Vuxen psyk Halmstad 3 1 4 11 19 Vuxen psyk Kungsbacka 2 4 5 1 2 14 Vuxen psyk Varberg 1 1 1 1 2 2 8 Vuxen Psyk Falkenberg 2 1 2 3 4 2 14 8 6 8 2 4 12 15 55 Produktion Vårdprestationer januari juli 2015 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 % föränd 2014-2015 % föränd 2013-2015 Antal vårdtillfällen 1 357 1 455 1 435-1 % 6 % Antal vårddagar (exkl permissioner) 16 244 15 738 16 795 7 % 3 % Antal läkarbesök 11 453 12 637 12 479-1 % 9 % Dagsjukvård 1 831 1 286 1 045-19 % -43 % Antal sjukvårdande behandlingar 47 294 47 646 45 336-5 % -4 % Totalt antal besök 60 578 61 569 58 860-4 % -3 % Sammantaget redovisar förvaltningen knappt 59 000 besök vilket är en liten minskning jämfört 2013 och 2014. Antalet besök har minskat inom vuxenpsykiatrin jämfört med 2014. Minskningen har skett vid två mottagningar som har haft rekryteringsproblem. Vidare har avvecklingen av ungdomsmottagningarna inneburit färre besök. Utvecklingen avseende unika patienter visar en minskning jämfört med 2014 men en ökning jämfört med 2013. Inom BUP har både besöken och unika patienter ökat jämfört med 2014 och 2013. Vuxenpsykiatrin har haft problem med bemanning under hela våren och sommaren, vilket inneburit att verksamheten har haft reducerat antal vårdplatser under större delen av året. Trots detta har verksamheten levererat fler vårddagar än de senaste åren. Detta har medfört högre beläggning på disponibla vårdplatser jämfört med 2013 och 2014. 20
Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin är fler i jämförelse med 2014 och 2013. Antalet vårdtillfällen har minskat något jämfört med 2014. Medelbeläggningen inom vuxenpsykiatrin ligger på 97 % och är en ökning jämfört med de senaste åren. Både medelvårdtiden och medianvårdtid har ökat inom såväl BUP som inom vuxenpsykiatrin. 21
Kvalitetsredovisning I mitten av april började förvaltningens nytillträdda utvecklingschef som har ansvar för patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor. Ett systematiskt arbete har påbörjats och det har identifierats brister som kommer att tas om hand med start i augusti-september. Kunskapsstyrning: Riktlinjer har reviderats för att vara i linje med kunskapsbaserad vård. Detta kan exemplifieras med reviderade riktlinjer för ADHD inom vuxenpsykiatrin, arbete med depressionsriktlinjer och följsamhet till dessa inom BUP samt revidering av riktlinjer för ätstörningsvården. Patientsäkerhet: - Sommaren har trots ett antal stängda vårdplatser varit under kontroll. - Planering och säkerställande av patientsäkerhetsronder vid varje mottagning och vårdavdelning har tidssatts och genomförs under 2015. - Nationella patientsäkerhetssatsningen, alla enheter rapporterar utifrån uppställda riktlinjer för basala hygienrutiner och rätt klädd i jobbet. Åtgärder för att iaktta att alla enheter följer rekommendationer och uppställda krav. - Fortlöpande förbättringsarbete och planering för att minska vårdskador sker i styrgrupp för patientsäkerhet och kvalitet inom förvaltningen och resulterar i aktiviteter i verksamhetsområdena. - har sedan ett år utvecklat ett ledningssystem för vårdkvalitet, vårdriktlinjer, informationssäkerhet, arbetsmiljö och miljö. - PRIO-satsningen med dess tillhörande prestationskrav inom psykiatrin och i samverkan med Hallands kommuner genomförs och följs enligt plan. Avseende angivna kvalitetsindikatorer för uppföljning krävs ett arbete för att säkerställa utdata från befintliga system, före redovisning enligt nuvarande uppföljningsplan. Verksamheten har beslutat att delta i det nationella projektet Bättre flöde i vården och har startat ett arbete för att se över ADHD-processen. Regionkontoret bidrar med stöd till verksamheten. Projektet beräknas gå i drift vid årsskiftet. Åtgärdsarbetet fas 1 har avslutats och fas 2 startade i början av sommaren. Förändringsledare ska ha utsetts i alla förvaltningar och finns nu utsedd från psykiatrin. Det har identifierats brister i arbetet gentemot patientnämnden där det både saknas svar från verksamheten och där kvaliteten på svaren varit av skiftande karaktär. Ett arbete startade innan sommaren för att komma tillrätta med bristerna och arbetet följs upp löpande framöver. Samarbete heldygnsvård BUP-VUX har fungerat väl och BUPs heldygnsvård har vid ett flertal tillfällen under första halvåret avlastat vuxenpsykiatrins heldygnsvård. 22
Det fanns innan sommaren brister i kvalitetsregisterregistreringar, men tydligare uppföljning under sommaren och hösten kommer sannolikt ge ett större antal registeringar. 23
Miljö Resor med privat bil i tjänsten Resandet med privat bil har ökat medan målsättningen är den motsatta. Avsikten är att resor i så stor utsträckning som möjligt ska ske med kollektiva färdmedel samt att videokonferenser och telefonmöten ska ersätta fysiska möten där detta är möjligt. Period 1/1 30/6 2015 jämfört 2014 ökning 12 % jämfört 2013 ökning 25 % Analysen visar att bilåkandet med privat bil i vissa fall är befogad och att förklaringar till ökningen bl a annat beror på: - att den organisation som har sedan två år kräver en större rörlighet, framför allt i ledningsfunktionerna - att det arbetssätt som kommit att prägla Region Halland i allt större utsträckning innebär att medarbetare inom förvaltningen deltar i arbetsgrupper/möten där regionkontoret i Halmstad huvudsakligen är platsen för mötena, detta har inneburit resor. De som har förmånsbilar har, när det varit möjligt, varit noga med att erbjuda samåkning för övriga medarbetare. Antalet video- och telefonmöten har ökat när lokaler succesivt har utrustats för att möjliggöra denna mötestyp. Nu handlar det om att i ökad omfattning stimulera till att bryta invanda mönster och att använda tillgänglig utrustning i större omfattning. Verksamhetsbunden bil, bilpool och fossilt bilbränsle Miljöombudet har inte haft tillgång till redovisning av utnyttjandet av verksamhetsbundna bilar. Uppgifter om utnyttjande av bilar från RGS bilpool samt förbrukning av fossila bränslen är inte tillgängliga. Regionservice hänvisar till uppdraget att redovisa på helårsbas. Redovisningen avseende förbrukning fossila bränslen, inklusive utsläpp, blir inte heltäckande då valen av bränsletyp inte följs upp. Läkemedelsförskrivning startförpackningar Målet är att öka andelen förskrivningar av startförpackningar i syfte att minska kassationen, att göra ekonomiska besparingar samt minska miljöpåverkan från läkemedel. Andelen förskrivna startförpackningar är liten och under 2015 har den därtill minskat till hälften av den sedan tidigare låga nivån. Det är i nuläget oklart vilken potential det finns för ökning av förskrivning av startförpackningar. 24