Trafiken i Eskilstuna 2014 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen maj 2015
Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, maj 2015 Stadsbyggnadsförvaltningen Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket 2005-12-21
Projektgrupp Projektledare Johan Kindmalm tfn: 016-710 76 94 Rapportens innehåll Petter Skarin tfn: 016-710 76 93 Mobilitetsarbete Ann Gustafsson tfn: 016-710 76 82 Gångtrafik, biltrafik och foto Göran Jonsson tfn: 016-710 11 21 Cykeltrafik, olyckor, biltrafik Johan Örn tfn: 016-710 54 79 Kollektivtrafik Angelina Björklund tfn: 016-710 83 91 Parkering Joachim Dahlgren tfn: 016-710 76 81 Grafisk form Don Sjögren tfn: 016-710 25 06
Inledning Eskilstuna kommun ligger i Södermanland och har en folkmängd på 100923 1 personer. Kommunen ligger mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren och utsågs 2007 till Årets tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting. 2012 fick Eskilstuna priset som Årets miljökommun av tidningen Miljöaktuellt. Stadsbyggnadsförvaltningens uppdrag är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Rapporten har haft lite olika utseende och fokus men har de senaste åren utökats till ett heltäckande dokument. En viktig milstolpe för rapporten var införandet av STRADA sjukvård (från 2007 års rapport) som har lett till en ökad kunskap avseende trafikolyckor. Andra viktiga områden som lagts till på senare tid är parkeringsstatistik och information om kollektivtrafiken. Rapporten skrivs i första hand för tjänstemän och politiker inom kommunen och då främst för stadsbyggnadsförvaltningen. Den fyller en viktig statistisk funktion och den innehåller tydliga siffror för nuläget som är viktiga vid alltifrån plan- och programskrivande till ombyggnationer på specifika platser. Rapporten är även tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida för att skapa en öppenhet och dialog om stadens trafikmiljö. 1 Statistiska centralbyrån. Kommunfolkmängd 31 december 2014
Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde. Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en väg - trafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges
Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v). a = avsvängning k = korsande kurser m = möte Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser o = omkörning u = upphinnande s = singelolycka c = cykel/moped f = fotgängare Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre Olycka med endast ett motorfordon inblandat Cykel/moped i kollision med motorfordon Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka) gc = cykel/moped v = varia (övrigt) Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Information och beteendepåverkan 7 Vad är Mobility Management (MM)? 7 Uppföljningar och enkäter 8 Lokala resvaneundersökningar 8 SCB:s Medborgarundersökning 9 Cykelrevision 10 Cykelaktiviteter under 2014 11 Cykelpanelen 11 Cykel och cykelhjälmskampanj 11 Cykelutbildning/Slussen 12 Cykelns dag 10 maj 13 Cykelutmaningen 13 Cykelsmart arbetsplats 13 Ny cykelkarta 14 Äldre som cyklar 15 Trafiksäkerhetsarbete 16 Belysningsprojekt Lagersbergsskolan 16 Säkerhetsutbildning i buss för barn i årskurs 2 17 Information och påverkansarbete 17 Testresenärsprojekt 18 Framtidskampen 18 Ny buss till Vilsta 18 Pimpa en busskur 19 Springpride och Å-loppet 20 Trafikplats Eskilstuna 20 3. Gångtrafik 21 Antal gångtrafikanter i centrumtillfarterna 22 4. Cykeltrafik 25 Cykelhjälmsanvändning 26 Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken 28 Cykelparkering 29 Torget 29 Järnvägsstationen 29 Cykelparkeringar vid hållplatser 29 Parkeringsbeläggning 30 Ny beläggning på cykelvägar 30 Inventering och åtgärd av cykelvägar 31 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter 33 Kollektivtrafik 33 Resandestatistik 33
Nöjd-kund-index 34 Linjeförändringar 34 Tillgänglighetsanpassning av hållplatser 35 Realtidsinformation för resenärerna 35 Samhällsbetalda resor 35 Resandestatistik 36 Förändringar under året 36 6. Biltrafik 37 Fordon, flöden och hastigheter 37 Biltäthet 37 Körsträckor 38 Trafikmätningar 2014 39 Centrumtrafik 42 Trafikflödesförändringar 2004 2014 44 Gatukorsningar 46 Lastbilstrafik 47 Hastighetsmätningar 49 Huvudvägnätet 49 Lokalvägnätet 50 Parkering 52 Beläggningsstatistik parkering 52 Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 52 Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 53 Sammanställning av parkeringsräkning 58 Felparkeringsavgifter 59 Parkeringsanmärkningar 59 Kontrollavgifter 60 Parkeringsavgifter 61 Parkeringsplatser i centrum 63 Avgiftsbelagda parkeringsplatser 63 Parkeringsplatser för rörelsehindrade 63 Parkeringsplatser för elbilar 63 Parkeringsdsipenser och tillstånd 63 Flyttning av fordon 64 7. Förändringar i vägnätet 65 Barriäråtgärder 65 Koppling Västra Borsökna - Mesta 65 Sveaplan 65 Cykelåtgärder genom centrum 65 Flugmötesvägen 65 Vagnmakarevägen 66 Bergaåsvägen 66 Karl Hovbergsgatan 66 Västermarksgatan 66 Stålforsbron 67 Samspelsyta Köpmangatan 67 Köpmangatan 67 Kyrkogatan 68
Cykelvägvisning 68 Kollektivtrafik 68 Gränden Gymnastikgatan 68 Balsta allé 69 Folkestavägen-Eskilstunavägen 69 Stadskällarbron 69 Thermaeniusgatan 70 8. Olyckor 71 Personskador på det kommunala väghållningsområdet 71 Polis- och sjukvårdsstatistik 71 Ålder och kön 72 Trafikanslag och kön 73 Ålder och trafikanslag 74 Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 74 Månadsvis statistik 77 Rullande 12-månadersvärden 78 Täckningsgrad 80 Platstyp 80 Väglag/vägomständighet 81 Sjukvårdens statistik 82 Polisens statistik 82 Olyckor vid korsande av gata 83 Personskador i Eskilstuna kommun 85 Skadestatistik för hela kommunen 85 Räddningstjänstens olycksstatistik 85 Samhällets kostnader för olyckor 86 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 86 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 86 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 87 Egendomsolyckor 88 Bilagor 89 Bilaga 1 Trafikflöden 2014 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2014 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Trafikflöden 2014 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Andel tung trafik 2014 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Andel tung trafik 2014 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Andel tung trafik 2014 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 3 Personskador 2014 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Personskador 2014 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Personskador 2014 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2014 inom Torshälla och Skogstorp, oskyddade trafikanter Karta 4 Bilaga 4 Strada Bilaga 5 Parkering kartbilagor
Kapitel 1. SAMMANFATTNING 1 1. Sammanfattning Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkan på staden. Med hjälp av rapporten kan förvaltningen se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Mobility Management Under 2013 förstärktes mobilitetsarbetet i och med att en ny grupp bildades för att jobba specifikt med frågan. 2014 har arbetet fortsatt med flera projekt, undersökningar och kampanjer. Cykelpanelen har blivit fler och är nu totalt 87 personer, en helt ny cykelkarta har tagits fram och mobilitetsveckan genomfördes för femtonde året i rad. För första gången har en extern part granskat Eskilstunas cykelarbete genom en så kallad BYPAD, en cykelrevision som bygger på dialogmöten med politiker, tjänstemän, cykelorganisationer och cykelpanelen, samt en enkätundersökning. Gångtrafik Gångtrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större centrumtillfarterna. Vi ser med de mätmetoder vi använder idag varken en ökning eller minskning av fotgängarnivåerna. Antalet har varit relativt konstant sedan 2008. Fotgängare medelvärde per veckodag Nybron och Västeråsvägen 2014 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Nybron Västeråsvägen Diagram 1. Medelvärde per veckodag fotgängare Nybron och Västeråsvägen 2014.
2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Cykeltrafik Cykeltrafiken i likhet med gångtrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större centrumtillfarterna. Cykeltrafiken 2014 har minskat med 3,9 procent från föregående år. Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken. Samtidigt som räkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat något sedan föregående år till 17,6 procent. Detta är en fortsatt positiv trend, och rekord sedan mätningarna började. Jämförs Eskilstuna med riksgenomsnittet, som för 2014 uppgår till 37 procent, ligger tyvärr hjälmanvändningen på en lägre nivå än snittet. Cykelhjälmsanvändning i procent 2005-2014 40 35 Eskilstuna Sverige 31,8 33,2 36,0 37,0 Hjälmanvändning % 30 25 20 15 23,6 24,7 11,8 11,7 26,7 27,9 26,7 27,1 14,9 13,9 15,6 12,1 14,0 14,5 15,4 17,6 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 2. Cykelhjälmsanvändning 2005-2014 Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Resandeutvecklingen för busstrafiken har varit fortsatt positiv. Jämfört med 2013 har resandet i Eskilstuna stadstrafik totalt sett ökat med cirka 90 000 resor vilket motsvarar ungefär 2 %. Resandet för betalande resenärer har även det ökat med cirka 2 %. Likaså antalet skolresor med det för eleven avgiftsfria elevkortet har ökat. Eskilstuna kommun har ställt sig bakom branschens mål om en fördubbling av resandet med kollektivtrafik till 2020. Med nuvarande resandeutveckling ligger resandet i stadstrafiken för närvarande en bit under målet. För betalande resenärer ligger dock kommunen i fas med fördubblingsmålet. Med samhällsbetalda resor avses färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts. Antalet färdtjänstresor minskade med cirka 11 % år 2014 jämfört med året innan.
Kapitel 1. SAMMANFATTNING 3 Antalet resor i Eskilstuna stadstrafik 2010-2014 5000000 4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 2010 2011 2012 2013 2014 1000000 500000 0 Totalt Betalande Skolelever Diagram 3. Resandeutvecklingen i Eskilstuna stadstrafik 2010-2014 fördelat på totalt antal resor, resor utförda av betalande resenärer samt skolelevers resor. Biltrafik Biltätheten för personbilar i trafik har ökat från 448 till 453 bilar/1000 invånare. Flöden Totalt 224 maskinella mätningar genomfördes i Eskilstuna tätort under 2014. 16 av dessa mätpunkter utför en bas för att beräkna flödesförändringar under året. Dessa visar att biltrafiken ökade med 1,2 % under 2014 medan centrumtrafiken visar en lika svag minskning. Skillnaderna är så små att det går att anta att trafikmängderna är oförändrade mot föregående år. Trafikutveckling på huvudvägnätet 2006-2014 144 000 142 000 140 000 Fordon/dygn 138 000 136 000 134 000 132 000 Huvudvägnätet vårvärde Huvudvägnätet höstvärde 130 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 4. Trafikutveckling på huvudbilvägnätet 2006-2014
4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Parkering I centrum har den genomsnittliga beläggningen ökat marginellt jämfört mot 2013. Den genomsnittliga beläggningen i centrum har under vardagar ökat från 72 % 2013 till 73 % 2014. Under vardagskvällar har den genomsnittliga beläggningen ökat från 47 % 2013 till 50 % 2014. På lördagar är den genomsnittliga beläggningen oförändrad jämfört mot 2013 och ligger på 61 %. Beläggningsgrad av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2010-2014 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Vardag Vardagkväll Lördag 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 5 Beläggningsgrad allmänt tillgängliga bilplatser i centrum
Kapitel 1. SAMMANFATTNING 5 Olyckor Personer som skadas i trafikmiljön registreras av både polis och sjukvård i STRADA. Då uppgifterna från de båda källorna slås samman framgår att totalt har 390 personer skadats på det kommunala vägnätet. Medelvärdet för åren 2009-2013 är 267 personer. En person omkom, 16 personer skadades svårt och 373 personer fick lindriga skador. Trots att sjukvården rapporterar många skadade, ligger de lägre än 2013 år siffror, men ändå dubbelt så många som snittet för 2008-2012. Det stärker teorin att sjukvården under en längre tid har underrapporterat, frågan är vilken nivå som är den sanna för Eskilstuna med tanke på hur mycket olycksnivåerna varierar år till år. Totalt antal skadade personer 2014 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=390) Antal skadade 400 300 200 2014 Medelvärde 2009-2013 100 0 Dödad Svårt skadad Lindrigt skadad Skadegrad Diagram 6. Totalt antalet skadade personer 2014 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade
6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 1. SAMMANFATTNING
Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 7 2. Information och beteendepåverkan Det krävs mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Eskilstuna kommun jobbar därför aktivt med information och beteendepåverkan för att få fler att gå, cykla, åka buss, köra mer energisnålt samt bete sig mer trafiksäkert. Nationellt är vi välkända för vårt goda arbete inom området. Långsiktigt sparar det stora pengar genom minskade behov av tunga investeringar, förbättrad folkhälsa och minskade miljöproblem. I det här kapitlet presenteras olika former av attityd- och beteendepåverkansarbete samt utredningar och enkäter från året som gått. Utgångspunkten för arbetet är fyrstegsprincipen som är välkänd inom transportplaneringen. Den har tagits fram för att garantera att pengar och övriga resurser används så effektivt som möjligt. Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder inom transportområdet analyseras och genomföras enligt följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De två första stegen ska inte primärt ses som åtgärder som genomförs när väl ett transportproblem har uppstått utan något som man bör arbeta med kontinuerligt för att undvika åtgärder enligt steg tre och fyra. Steg ett- och två-åtgärder handlar i stor utsträckning om information och påverkansprojekt. Ett samlingsbegrepp som brukar användas är mobility management (MM) vilket förklaras längre ned. Miljö och hälsa är viktiga argument för fyrstegsprincipen men viktigast är kostnadseffektivitet. Mjuka åtgärder är ofta billigare än hårda infrastrukturåtgärder. Vad är mobility management (MM)? Arbete med MM sker i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med mjuka åtgärder som samordning, kampanjer och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastrukturen för bil. MM-åtgärder bör inte genomföras ensamma, utan ska helst ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. Syftet med MM är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste många parter involveras som kollektivtrafikföretag, organisationer, media m fl. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser som måste samverka: trafik, miljö och information.
8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 1. Förhållande mellan MM och övrig trafikplanering, ur skriften Hållbart resande i praktiken Arbetet med MM bidrar till att vi når Eskilstunas klimatmål men också till mål inom stadsutveckling och bostadsbyggande. Yta är en begränsad resurs i en stad som ska förtätas och göras mer attraktiv. Här har färdmedelsfärdelningen en central roll ju fler som åker med andra färdmedel än bil desto mer yta blir det över till bostäder, parker, fritidsaktiviteter, caféer m m. Uppföljningar och enkäter Lokala resvaneundersökningen Var femte år genomför Eskilstuna kommun en stor resvaneundersökning. Undersökningen ska visa hur Eskilstunaborna reser, vart de reser samt varför de reser på olika sätt. Resvaneundersökningen är vårt viktigaste mått för att följa upp färdmedelsfördelningsmålen i Klimatplanen och Trafikplanen och ett viktigt verktyg vid all stadsplanering. Den senaste resvaneundersökningen genomfördes 2010, 2015 är det dags för en ny. Nedanstående bild visar färdmedelsfördelningarna från de senaste undersökningarna samt målet fram till 2020.
Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 9 Bild 2. Färdmedelsfördelning samt målbild till 2020 Räknat i andel resor åker kvinnor mer buss och cyklar mer än män som i större utsträckning kör bil. Minst bilanvändande finns i åldersgruppen under 30 år som också är den grupp som har störst andel cyklande. SCB:s Medborgarundersökning För att få indikationer på hur resvanorna förändras mellan de stora resvaneundersökningarna så har Eskilstuna kommun börjat ställa frågor om resvanor i SCB:s medborgarundersökning. Utifrån den undersökningen kan vi inte få några exakta siffror utan kan enbart skatta trender kring färdmedelsval. Tabell 1 visar trender från 2014 års medborgarundersökning. Gula pilar indikerar att skillnaden i svar mellan åren är så liten att vi inte kan se något trendmönster. När det gäller grön pil för kollektivtrafik indikerar den att det är färre som aldrig åker buss och för biltrafiken indikerar den att det är färre som har svarat att de åker bil dagligen. Om du tänker på en normal vecka hur ofta till eller från skolan/jobbet? Går eller cyklar Åker kollektivt Åker bil Varje dag Ett par gånger i veckan En gång i veckan Ingen gång Tabell 1. Trendpilar utifrån SCB:s medborgarundersökning.
10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN I samma undersökning mäts också Nöjd-Medborgar-Index (NMI) som visar hur nöjda Eskilstunaborna är med kommunens olika verksamheter. Genomsnittet i Eskilstuna ligger på 52. Gator och vägar får sämre betyg än genomsnittet (49) medan cykelvägar och gångbanor ligger nära genomsnittet (51). Båda dessa värden ligger lite under genomsnittet vid en jämförelse med värden från andra kommuner i samma storlek. Plats Man Kvinna Samtliga Felmarginal Genomsnitt i Eskilstuna 49 55 52 ±2,3 Gång- och cykelvägar 50 53 51 ±2,3 Gator och vägar 46 51 49 ±2,3 Antal svarande 405 409 814 Tabell 2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för Gator och vägar samt Cykelvägar och Gångbanor. Cykelrevision För första gången har Eskilstunas cykelarbete granskats av en extern part genom en så kallad BYPAD. BYPAD är en cykelrevision som bygger på dialogmöten med politiker, tjänstemän, cyklistorganisationer och deltagare ur cykelpanelen. Arbetssättet är en beprövad europeisk metod för att kartlägga nivån på cykelarbetet. I arbetsprocessen ingår även en enkätundersökning som har besvarats av 92 personer, vilket innebar en svarsfrekvens på 70 %. Syftet med revisonen var att kartlägga nivån på cykelarbetet och identifiera förbättringsområden. De förbättringsområden som kom fram var drift och underhåll, involvering av cyklister i tidiga skeden, utbildning och cykelträning för både barn och vuxna samt cykelns konkurrenskraft i förhållande till bilen. Resultatet av revisonen visar att Eskilstuna trots många förbättringsområden ändå ligger bra till i jämförelse med andra städer i Sverige och Europa. Bild 3. Spindeldiagram över resultatet från cykelrevisionen.
Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 11 Cykelaktiviteter under 2014 Cykelpanelen Samarbetet med deltagarna i cykelpanelen har fortsatt och panelen består i dag av 87 deltagare 46 kvinnor och 41 män. Under året har vi träffat deltagarna vid ett par tillfällen. Vid ett av tillfällena hade vi en workshop där cykelpanelen fick lämna synpunkter på den nya cykelkartan. Deltagarna har också fått möjlighet att komma med förslag på två platser för nya luftpumpar. De platser som fick flest röster var Gillbergaplan och vid rondellen Karusellen. Senare under våren arrangerades det en cykeltur där vi tittade på nya cykelobjekt och berättade om kommande satsningar inom cykelinfrastrukturen. Bild 4. Cykeltur med cykelpanelen i maj 2014. Cykel och cykelhjälmskampanj Cykelkampanjen inföll som vanligt under fyra veckor i maj med ett flertal olika aktiviteter. Under kampanjmånaden försöker kommunen samla så mycket av våra cykelsatsningar som möjligt för att nå ut samlat och stort under en månad. Många av aktiviteterna som tas upp senare i kapitlet genomfördes under denna månad. Förutom dessa så innehöll cykelkampanjen även cykelservice vid cykelstråk, målning av budskap på fyra cykelbanor samt uppsättning av två nya luftpumpar.
12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 5. Budskapet Tack för att du cyklar vid Folkestaleden. Cykelutbildning/Slussen Under två veckor fick elever som går på Slussens gymnasieskola möjlighet att lära sig att cykla och få kunskap om trafikregler. De flesta elever som går på Slussen kommer från Somalia, Eritrea och Syrien. Samtliga 90 elever deltog i utbildningen och övade flitigt med teori och praktik under veckorna. Ett positivt resultat är att det finns betydligt fler cyklar parkerade på skolgården efter avslutad utbildningsinsats än innan utbildningen. Bild 6. Elever från Slussen provar sin balans
Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 13 Cykelns dag 10 maj I år provades både ett nytt koncept och en ny plats för Cykelns dag. Platsen var Nybrogatan i Eskilstuna och vi samverkade med ett eventbolag som ordnade med mycket av det praktiska. Det var flera aktörer som förgyllde dagen, bland annat deltog Cykelfrämjandet, cykelklubbar, Regionförbundet Sörmland, Eskilstuna Energi och Miljö samt cykelhandlare. Vi erbjöd besökarna en mängd olika aktiviteter som att cykla å-slingan eller delta i en cykelkorgsplanteringstävling. För barn och unga fanns det möjlighet att få cykla en safaribana och prova på en teknikbana. Under dagen var det ungefär 600 besökare. Den aktivitet som drog flest besökare var cykelauktionen där det auktionerades ut 70 st. cyklar. Auktionen drog in 18 500 kr som skänktes till sjukhusclownernas verksamhet på Mälarsjukhuset. Bild 7. Cykelns dag 2014 på Nybrogatan Cykelutmaningen Eskilstuna var en av 32 städer i Europa som deltog i European Cycling Challenge. I Sverige deltog fyra andra städer. Tävlingen gick ut på att få medborgarna att vardagscykla så mycket som möjligt under maj och räkna de cyklade kilometrarna genom appen Endomondo. Det visade sig vara svårt att få med Eskilstunaborna i tävlingen och enbart 144 st. deltog. Det räckte till en 25:e plats strax bakom Oslo och Odense. Cykelsmart arbetsplats Cykelsmart arbetsplats riktar sig till privata och kommunala arbetsplatser som vill visa att de tar cykeln på allvar. De arbetsplatser som anmäler sig och uppnår ett antal kriterier får utmärkelsen Cykelsmart arbetsplats. Det går att sikta in sig på tre olika nivåer beroende på ambitionsnivå. Klarar man någon av nivåerna får arbets-
14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN platsen en vacker emaljskylt att sätta upp på arbetsplatsen för att visa att de är just en Cykelsmart arbetsplats. Under 2014 var det 13 st. arbetsplatser som fick utmärkelsen. Bland dem utsåg en jury den bästa cykelarbetsplatsen vilket blev Habiliteringsverksamheten hos landstinget. Bild 8. Emaljskylt med tre olika nivåer Ny cykelkarta Den nya cykelkartan från 2014 är en helt ny produkt jämfört med tidigare kartor. Den tryckta versionen är ganska lik tidigare versioner. Den stora nyheten är istället att det nu finns en digital cykelkarta där alla cykelvägar är inlagda. Eskilstunaborna kan via eskilstuna.se enkelt se vilka stråk som är prioriterade för snöröjning, vart det är planskilda korsningar samt detaljerade sträckningar av cykelbanor. Den digitala kartan kan dessutom uppdateras kontinuerligt när vi bygger nya cykelvägar.
Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 15 Bild 9. Exempel från nya cykelkartan 2014. Äldre som cyklar Under året har pensionärsorganisationer och äldre fått möjlighet att besvara frågor om vad som påverkar om pensionärer cyklar eller inte. Det var totalt 24 inkomna svar. På den första frågan som handlade om vad som hindrar pensionärer från att cykla visade det sig att det fanns tre olika huvudtyper av hinder: 1. Fysiska miljön. Här handlade det om vasst grus, att det inte var plogat eller att det var intensiv trafik. 2. Social miljö. Exempelvis rädsla för brottslighet eller avsaknad av poliser. 3. Medicinska orsaker. Främst i form av dålig syn eller dålig balans. På frågan om vad som underlättar cykling var de vanligaste svaren separerade gång och cykelbanor, tydliga markeringar och låsbara cykelställ i anslutning till perifera busshållplatser. Det som också kom fram i undersökningen var att det fanns en försiktigt positiv inställning till trehjuliga cyklar och elcyklar samt att de anser att det finns relativt gott om cykelvägar i kommunen.
16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Trafiksäkerhetsarbete Belysningsprojekt Lagersbergsskolan Elever i Lagersbergsskolan har fått vara med och påverka på vilket sätt de vill förbättra tunnlarna för att öka tryggheten. Eleverna har tagit fram underlag i form av teckningar tillsammans med Eskilstuna Konstmuseums bildpedagoger. Teckningsmotiven visas nu som stora projektioner i gång- och cykeltunnlarna i Lagersberg och Råbergstorp. En annan åtgärd för att öka tryggheten är att hela belysningen i Stenbytunneln har bytts ut eftersom eleverna upplevde den tunneln som mörkast. Stenbytunneln är nu den första i kommunen som har LED- belysning. Även vid anslutningarna till de båda tunnlarna har belysning bytts ut och kompletterats för att skapa ett bättre allmänljus och minska kontrasterna i ljus mellan tunnlar och anslutande ytor. Syftet med att låta eleverna vara delaktiga är att skapa tryggare och mer hälsofrämjande miljöer som gör att de i större utsträckning vill röra sig på egen hand i sitt närområde. Inledningsvis tillfrågades 273 elever om vad de tyckte om tunnlarna och i vilken utsträckning tunnlarna användes. Det visade sig att flickorna upplevde tunnlarna som otrygga och läskiga i större utsträckning än pojkarna. Tunnlarna användes dock i stor utsträckning av både flickor och pojkar. Bild 10,11 och 12. Teckningar från tunnlarna.
Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 17 Säkerhetsutbildning i buss för elever i årskurs 2 För fjärde året i rad har Trafikavdelningen genomfört säkerhetsutbildning i buss för barn i åk. 2 i Eskilstuna kommuns samtliga skolor. Totalt utbildades ca 1100 barn under 2014. Utbildningen syftar till att informera barn om säkerhet vid och på buss. Förutom att höja säkerheten stärker projektet barnens vilja att även som vuxna välja att resa med kollektivtrafiken. Alla skolbarn i Eskilstuna har ett elevkort vilket förpliktigar oss att genomföra en relevant utbildning i trafiksäkerhet. YKB-skolan har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört utbildningen där de utbildat bussförare från samtliga bussbolag vilka i sin tur utbildar barnen på skoltid. Resultaten från den lärarenkät som genomfördes om projektet visar att majoriteten av lärarna gav utbildningen ett högt betyg. De har svarat med betyg 1-5 på 20 frågor. Bedömningarna har ett sammanlagt medeltal på 4,3. Lärarens anser att utbildningen bör fortsätta och gärna kompletteras med en repetition i årskurs 5. Även eleverna var nöjda där 64 % tyckte det var jätteroligt, 32 % ganska roligt och enbart 4 % tyckte det var tråkigt. Elevenkäten innehåll också ett litet kunskapsprova som de flesta klarade felfritt. Information och påverkansarbete Mobilitetsveckan och Bussens dag För femtonde året i rad genomfördes Mobilitetsveckan under v 38. Veckan syftar till att visa fördelarna med gång, cykel och kollektivtrafik i förhållande till bilen både för den enskilda individen och för staden som helhet. De tre största insatserna under veckan var en elbilsmässa, bussens dag samt ett testresenärsprojekt (mer om det längre ned). Elbilsmässan genomfördes tillsammans med Tuna Park, de lokala bilhandlarna och Mälardalens Energikontor. Bussens dag genomfördes den 20 september med trollkarl på bussen, event på Fristadstorget samt avgiftsfri kollektivtrafik. Resandet med busstrafiken under bussens dag nära fördubblades jämfört med en motsvarande vanlig lördag från 4748 till 8659 resenärer. Andra händelser under veckan var Framtidskampen, Parkera din Trädgård och utställningar på mötesplatserna. Bild 13, 14. Bussens dag på Fristadstorget och Elbilsmässa vid Tuna Park
18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Testresenärsprojekt Under mobilitetsveckan samlades det in intresseanmälningar till ett mindre testresenärsprojekt. Vi sökte 100 Eskilstunabor som åkte bil till jobbet minst tre dagar per vecka men som kunde tänka sig att under en månad istället prova bussen. De som anmälde sig fick ett gratis 30-dagarskort om de gick med på att använda bussen istället för bilen till jobbet under oktober samt svara på en resvaneenkät före och efter testperioden. 98 personer anmälda intresse men enbart 71 personer hämtade ut sitt testkort. Bland dem var 65 % kvinnor och 35 % män. Resultatet från de som väl hämtade ut sitt kort var mycket lyckat vilket diagram 7 visar. Bil till jobb eller ditt vanligaste resmål? Uppskatta hur många gånger i veckan som du tar bilen till ditt jobb eller ditt vanligaste resmål 5 gånger per vecka 4 gånger per vecka 3 gångar per vecka 2 gånger per vecka En gång per vecka Före testperioden Efter testperioden Aldrig 0 10 20 30 40 50 60 Diagram 7. Förändring av resmönster hos testresenärerna. Framtidskampen Framtidskampen arrangerades av NTF och var en ny variant av tävlingen gå och cykla till skolan. Finansieringen kom från Stadsbyggnadsförvaltningen. Framtidskampen gick ut på att få så många elever som möjligt att resa hållbart till skolan under två veckor. Inbjudan till tävlingen skickades ut till samtliga skolor som har årskurs 4-6. Totalt anmälde sig 15 klasser. Klasserna som deltog tävlade sedan mot varandra om att ta sig till och från skolan till fots, med cykel eller med buss. Den vinnande klassen blev klass 5C på Slagstaskolan som vann 2500 kr till sin klasskassa. Ny buss till Vilsta I början på året uppmärksammades att linje 6 hade fått en förlängning ner till Vilsta Friluftsområde. Det skedde genom en tävling för föreningarna som är aktiva i området. Den förening som lyckades få störst andel av sina aktiva medlemmar att resa med buss under perioden 13 januari till 16 februari vann 7000 kr. Kampanjen slutade
Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 19 med att två föreningar delade på prispengarna Eskilstuna Ryttarförening och IK EskilstunaGymnasterna. Bild 15. Kampanjbild för den nya bussen till Vilsta. Pimpa en busskur Samarbetsprojektet Pimpa en busskur fortsatte för fjärde året i rad. Projektet går ut på att elever på informationsdesignprogrammet vid Mälardalens Högskola får i uppdrag att göra om en busskur för att skapa uppmärksamhet hos de som inte brukar åka kollektivt. I år var det en busskur i Skogstorp som pimpades med ett superhjältetema. På busskuren framgick också tydligt att det bara tar någon minut extra med buss från Skogstorp in till Fristadstorget. Projektet är ett av flera exempel där Eskilstuna kommun tar hjälp av Mälardalens Högskola i arbetet med mobility management. Studenterna får därigenom viktig erfarenhet inför deras framtida arbetsliv. Andra exempel där de involverats är planering av vintercyklistkampanj och framtagande av ett paket för nyinflyttade. Bild 16. Superhjältetema på busskuren i Skogstorp.
20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Springpride och Å-loppet Inom ramen för kommunens trepartssamverkan med Länstrafiken och Veolia så deltog vi under Springpride och vid Å-loppet. Vi fanns på plats med tält där det genomfördes tävlingar för barn samt gavs information om bland annat sommarlovskort och länstrafikens app. Under Å-loppet var det också avgiftsfri kollektivtrafik under dagen dels för att kompensera för den störning för busstrafiken som Å-loppet innebar men också för att få många att ta bussen istället för bilen till Å-loppet. Trafikplats Eskilstuna Trafikplats Eskilstuna är kommunens Facebooksida för kommunikation med Eskilstunabor som är särskilt intresserade av trafikfrågor. Här ges möjlighet till diskussioner och mer fördjupad trafikinformation. Vi tipsar även om intressanta eller roliga nyheter inom trafikområdet. I slutet på året var det 562 st. som följde sidan. Viktig information om trafiken i Eskilstuna sprider vi givitvis via andra mer grundläggande kanaler.
Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 21 3. Gångtrafik I Eskilstuna tätort har under en följd av år fotgängare räknats vid två tillfällen (ett vår- och ett hösttillfälle). Förutom dessa två tillfällen har också mer specifika räkningar genomförts när behov uppstått, t.ex. inför och efter ombyggnader eller avstängningar. Mellan 2012 och 2014 har det installerats tre fasta mätpunkter i Eskilstuna som räknar fotgängare och cyklister. Dessa finns på Nybron (2012), Västeråsvägen (2013) och Torshällavägen (2014). I diagrammen 8 och 9 nedan visas medelvärdet för respektive veckodag avseende fotgängare. Diagram 8 visar Nybron och Västeråsvägen (där Nybrons mätpunkt hade ett teknisk fel mellan 7/7 och 5/10 och de värdena är bortsorterade). Diagram 9 visar Torshällavägen. Fotgängare medelvärde per veckodag Nybron och Västeråsvägen 2014 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Nybron Västeråsvägen Diagram 8. Medelvärde per veckodag fotgängare Nybron och Västeråsvägen 2014
22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK Fotgängare medelvärde per veckodag Torshällavägen 150 125 100 75 50 25 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Torshällavägen Diagram 9. Medelvärde per veckodag fotgängare Torshällavägen 2014 Antal gångtrafikanter i centrumtillfarterna De kontinuerliga räkningarna som görs är vår- och hösträkningarna som genomförs under sex timmar (klockan 06-09 och klockan 15-18) en vardag i maj och september varje år. Dessa räkningar omfattar de fem största centrumtillfarterna (se tabell och diagram nedan). Totalt passerade cirka 7000 gående dessa mätplatser vid vårräkningen, vilket är samma mängd som uppmätts under fyra föregående år. Störst flöde hade Nybron med 1887 gående vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Se tabell 3 och diagram 10 och 11 där data från de 6 obsreverade timmarna redovisas för maj- respektive septembermätningarna. Plats Maj 2014 September 2014 Nybron 1 887 1 770 Rådhusbron 1 633 1 556 Kyrkbron 1 128 1 176 Gymnastikviadukten 1 558 1 477 Västeråsviadukten 1 058 921 Totalt 7 264 6 900 Tabell 3. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2014 (vår- och hösträkning)
Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 23 Fotgängare vårvärden 2001-2014 2300 2100 1900 Antal fotgängare 1700 1500 1300 1100 Gymnastikviadukten Kyrkbron Nybron Rådhusbron Västeråsviadukten 900 700 500 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 10. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2005-2014 (vårvärden). Fotgängare höstvärden 2001-2014 2000 1800 Antal fotgängare 1600 1400 1200 1000 Gymnastikviadukten Kyrkbron Nybron Rådhusbron Västeråsviadukten 800 600 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 11. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2007-2014 (höstvärden).
24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK
Kapitel 4. CYKELTRAFIK 25 4. Cykeltrafik För att få en uppfattning om cykeltrafikens utveckling räknas antalet cyklister två gånger per år. Räkningarna genomförs i maj och september vid centrumtillfarterna Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron och Västeråsviadukten. Resultatet från räkningen i maj visar på 14 100 cyklister/dygn och räkningen i september visar på 14 800 cyklister/dygn. Totalt har cykeltrafiken 2014 minskat med 3,9 procent jämfört med 2013. Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken där ca 3 600 cyklister respektive 3 200 cyklister passerar under ett dygn. I tabellerna nedan redovisas antal cyklister för respektive mätplats samt värden per personkategori. Värdena är 6-timmarsvärden på samma sätt som fotgängardata tas fram, se sid 22. Plats Maj 2014 September 2014 Nybron 1 589 1 760 Rådhusbron 1 010 987 Kyrkbron 1 325 1 505 Gymnastikviadukten 1 334 1 439 Västeråsviadukten 1 778 1 718 Totalt 7 036 7 409 Tabell 4. Antal cyklister i respektive mätplats i maj och september 2014 Plats Antal cyklande kvinnor Antal cyklande män Antal cyklande barn/ungdom Nybron 745 747 44 Rådhusbron 552 403 22 Kyrkbron 736 573 13 Gymnastikgatan 640 635 38 Västeråsviadukten 906 774 35 Summa: 3 579 3 132 152 Gredbyvägen 181 225 16 Kungsgatan 305 304 3 Faktoriholmarna 589 583 39 Totalt 4 654 4 244 210 Tabell 5. Antal cyklister per personkategori i maj 2014 Fördelningen mellan könen för 2014 är att 52 procent är kvinnliga cyklister och 48 % är manliga cyklister. Det innebär en ökning av andelen manliga cyklister från 46 %. Antalet cyklister som cyklar via centrumsnitten under ett vardagsdygn uppgår till cirka 20 000 cyklister. I centrumsnitten ingår också de antal cyklister som passerar via Kyrkogatan, Faktoriholmarna, Kungsgatan samt Gredbyvägen. Antalsmässigt motsvarar en räkning under 6 timmar i maj månad ca 50-55% av cykeltrafiken totalt
26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 4. CYKELTRAFIK under ett vardagsdygn 1. I diagram 12 visas cykeltrafikens årliga variation vid centrumsnitten för åren 2005-2014. Cyklister per dag via centrum 2005-2014, uppräknade värden 18000 17000 Vårvärden Höstvärden Trendlinje 16000 15000 Antal cyklister 14000 13000 12000 11000 10000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 12. Antal cyklister i centrumsnitten 2005-2014 Cykelhjälmsanvändning Samtidigt som räkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat något sedan föregående år till 17,6 procent. Jämförs Eskilstuna med riksgenomsnittet, som för 2014 uppgår till 37 procent, ligger hjälmanvändningen på en mycket lägre nivå än snittet. 1 Trivector Rapport 2006:50 Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län
Kapitel 4. CYKELTRAFIK 27 Cykelhjälmsanvändning i procent 2005-2014 40 35 Eskilstuna Sverige 31,8 33,2 36,0 37,0 Hjälmanvändning % 30 25 20 15 23,6 24,7 11,8 11,7 26,7 27,9 26,7 27,1 14,9 13,9 15,6 12,1 14,0 14,5 15,4 17,6 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 13. Cykelhjälmsanvändning 2005-2014 Våra räkningar visar att kvinnor använder cykelhjälm i större utsträckning än män, 21 % av kvinnorna mot 14 % av männen. Bland barn är det 80 % som använder cykelhjälm. I våra räkningar har vi tagit med barn som vi bedömt varit 12 år eller yngre. Ökningen har skett i alla tre kategorier men sämst utveckling sker bland män. Plats Antal kvinnor med hjälm Antal kvinnor utan hjälm Antal män med hjälm Antal män utan hjälm Antal barn/ungdom med hjälm Antal barn/ungdom utan hjälm Nybron 113 632 70 677 41 3 Rådhusbron 189 363 54 349 22 0 Kyrkbron 155 581 86 487 19 6 Gymnastikgatan 112 528 84 551 25 13 Västeråsviadukten 191 715 129 645 25 10 Summa: 760 (21%) 2 819 423 (14%) 2 709 132 (80%) 32 Gredbyvägen 33 148 34 191 10 6 Kungsgatan 52 253 48 256 1 2 Faktoriholmarna 100 489 80 503 35 4 Totalt: 945 (20%) 3 709 585 (14%) 3 659 178 (76%) 44 Tabell 6. Cykelhjälmsanvändning uppdelat på personkategori maj 2014
28 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Nationellt ökade cykelhjälmsanvändningen 2014 även om det totalt är ganska få som använder cykelhjälm. Enligt uppgifter från VTI låg cykelhjälmsanvändandet på 37 procent 2014 jämfört med 2013 då andelen uppgick till 36 procent. Målet för landets trafiksäkerhetsarbete är att uppnå en cykelhjälmsanvändning på 70 procent år 2020. Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken Mellan 2012 och 2014 har det installerats tre fasta mätpunkter i Eskilstuna som räknar fotgängare och cyklister. Dessa finns på Nybron (2012), Västeråsvägen (2013) och Torshällavägen (2014). I diagrammen 14 visas medelvärdet för respektive veckodag avseende cyklister. Medelvärde för respektive veckodag på fasta mätpunkter - cyklister 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Nybron Torshällavägen Västeråsvägen Diagram 14. Medelvärde för respektive veckodag cyklister fasta mätpunkter 2014 Bild 17. Mätpunkt på Torshällavägen
Kapitel 4. CYKELTRAFIK 29 Cykelparkering Antalet allmänt tillgängliga cykelparkeringar i centrum uppgår till cirka1 500. Summeras samtliga cykelparkeringar, även vid skolor och andra inrättningar i Eskilstunas centrala delar, uppgår antalet platser till cirka 3 300. Trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar är betydelsefullt för att få fler eskilstunabor att cykla. Under de senaste åren har förvaltningen prioriterat centrum för de medel som funnits avsatta för ändamålet. Tyvärr har de medel som funnits att tillgå inte räckt till väderskydd för de två platser som åtgärdats under året. Torget I samband med ombyggnationen av torget upprättades 364 cykelparkeringsplatser. Det är en ökning med 64 procent sedan innan ombyggnationen. Järnvägsstationen På västra sidan av stationen har gamla cykelställ med 136 platser rivits och ersatts med 160 nya cykelparkeringsplatser. Bild 18. Cykelparkering vid järnvägsstationen Cykelparkeringar vid hållplatser Under året har vi arbetat aktivt med att upprätta cykelparkeringar vid hållplatser. Fyra hållplatser har försetts med AMA:s cykelparkering med sedumtak och dessa är Falkvägen, Hedevägen, Mälarvägen och Melins väg. Varje cykelparkering rymmer 6 cyklar.
30 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Parkeringsbeläggning Överlag är beläggning på cykelparkeringarna i centrum hög. Det ligger ungefär på samma nivå som förra året, vissa platser har en högre beläggning, vissa lägre. Det är svårt att dra några tydliga slutsatser då beläggningsräkningarna inte är utförda under tillräckligt många år samt att torgets ombyggnation har påverkat i stor utsträckning. Värt att nämna är dock att 5 av 29 platser har en överbeläggning, så behovet av större anläggningar vid de populäraste målpunkterna är tydligt. Bild 19. Cykelparkeringsinventering november 2014 Ny beläggning på cykelvägar Under de senaste åren har Eskilstuna kommun satsat på ny beläggning på gång- och cykelvägar. I cykelplanen anges att minst fyra procent av den årliga beläggningsbudgeten ska avsättas till ny beläggning på gång- och cykelvägar. Kommunens beläggningsbudget uppgick 2014 till 8,9 Mkr. Av dessa medel gick inga medel till ny beläggning på gång- och cykelvägar. Detta på grund av de 5 miljoner som avsattes utifrån inventeringen 2012. Se mer information på nästa sida.
Kapitel 4. CYKELTRAFIK 31 Inventering och åtgärd av cykelvägar Under 2012 inventerades 13 mil av cykelvägnätet i Eskilstuna. Drygt 20 % var i dåligt skick och inventeringen resulterade i en engångssumma till drift av cykelvägnätet på 5 miljoner. De medlen användes till ny beläggning, gångbanor i centrum samt åtgärdande av trappor. Under 2014 inventerades ytterligare 2,4 km. Inventeringen behöver upprätthållas och kan så göras med stöd av konsulten som tog fram den. Nedan finns en lista över de största objekten som åtgärdades med dessa medel: Rökstavägen Bredängsgatan Kungsgatan, Ståhlbergsgatan Bobergsgatan Skiftingestigen Skiftingegatan Gårdskälsgatan Lagersbergsparken Bärnstensgången Fröslundavägen, Pressargatan Gillbergavägen Sundbystigen Stensborgsgatan Bild 20-21. Sundbystigen
32 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Bild 22-23. Stensborgsgatan
Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 33 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Eskilstuna kommun är tillsammans med övriga kommuner i länet samt landstinget Sörmland ägare av kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafikmyndigheten står för avtalet med bussbolaget medan kommunen har det ekonomiska ansvaret för trafiken. Kommunerna och landstinget lämnar en årlig trafikbeställning till kollektivtrafikmyndigheten för den kollektivtrafik som ska bedrivas i kommande tidtabell. Idag ansvarar kommunen för avtalen med färdtjänst- och skolskjutstransportörer men kollektivtrafikmyndigheten bedriver ett arbete för att upphandla vissa av dessa tjänster och samordna dem med den allmänna kollektivtrafiken. Kollektivtrafik Resandestatistik Resandeutvecklingen för busstrafiken har varit fortsatt positiv. Jämfört med 2013 har resandet i Eskilstuna stadstrafik totalt sett ökat med cirka 90 000 resor vilket motsvarar ungefär 2 %. Resandet för betalande resenärer har även det ökat med cirka 2 %. Likaså antalet skolresor med det för eleven avgiftsfria elevkortet har ökat. Eskilstuna kommun har ställt sig bakom branschens mål om en fördubbling av resandet med kollektivtrafik till 2020. Med nuvarande resandeutveckling ligger resandet i stadstrafiken för närvarande en bit under målet. För betalande resenärer ligger dock kommunen i fas med fördubblingsmålet. Antalet resor i Eskilstuna stadstrafik 2010-2014 5000000 4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 2010 2011 2012 2013 2014 1000000 500000 0 Totalt Betalande Skolelever Diagram 15. Resandeutvecklingen i Eskilstuna stadstrafik 2010-2014 fördelat på totalt antal resor, resor utförda av betalande resenärer samt skolelevers resor.
34 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Nöjd-kund-index Transdev (tidigare Veolia) är den entreprenör som kör Eskilstunas busstrafik. Två gånger per år genomför de en nöjd-kund-undersökning där bussresenärer frågas ut om olika faktorer som påverkar deras reseupplevelse. I diagrammet nedan redovisas resultatet i undersökningen hösten 2014 jämfört med höst 2013. NKI-undersökning hösten 2013 och hösten 2014 100 80 60 40 20 2013 2014 0 Diagram 16. Nöjd-kund-index i Eskilstuna stadstrafik höst 2014 jämfört med höst 2013. Värdet för de flesta faktorerna har minskat jämfört med hösten 2013, men den största minskning står bra info vid trafikstörningar för. De övriga faktorer som ligger lågt är kan färdas vid udda tider samt prisvärdhet. Kommunen arbetar kontinuerligt tillsammans med Transdev och kollektivtrafikmyndigheten för att identifiera och åtgärda brister. Linjeförändringar Under år 2014 har en ny linje införts i Eskilstunas stadstrafik. Linjen går mellan Torshälla och Mälarsjukhuset, med stopp på ordinarie hållplatser däremellan, och har fått namnet linje 41. Syftet med linjen är att minska restiden för att arbetspendla med buss till sjukhuset. Till att börja med går två turer på morgonen från Torshälla till Mälarsjukhuset men om detta faller väl ut kan det bli aktuellt att införa två turer i motsatt riktning på eftermiddagen/kvällen. En förändring har även genomförts på linje 1 där linjesträckningen i Torshälla har dragits om på en sträcka för att snabba på bussens framfart. Detta innebär att två nya hållplatser Sportrondellen samt Glömstarondellen har anlagts längs med Eskilstunavägen.
Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 35 Tillgänglighetsanpassning av hållplatser Arbetet med att tillgänglighetsanpassa busshållplatserna på det kommunala vägnätet har fortsatt under år 2014. Till och med december 2014 är 251 av 360 hållplatser tillgänglighetsanpassade, vilket motsvarar 70 %. Realtidsinformation för resenärerna Under 2014 har en trekantig informationstavla placerats på Fristadstorget. Tavlan presenterar information när bussarna avgår från respektive hållplats i realtid. En sida visar information för stadsbusstrafiken och en sida visar landsbygdstrafiken. Tavlan har också en sida avsedd för allmän information om kollektivtrafik från Trafikavdelningen och Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Under 2014 har också en skärm för realtidsinformation placerats i huset Värjans reception. Bild 24. Trekant för realtidsinformation vid Fristadstorget. Samhällsbetalda resor Med samhällsbetalda resor avses färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts. Trafikavdelningen är ansvarig för att handlägga ansökningar om rätt till färdtjänst samt skolskjutsansökningar av särskilda skäl. Även parkeringstillstånd för rörelsehindrade handläggs av trafikavdelningen.
36 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Resandestatistik Färdtjänstresorna i Eskilstuna kommun har minskat jämfört med tidigare år, se diagram 17 nedan. Antalet resor minskade med cirka 11 % år 2014 jämfört med året innan. Resor med färdtjänst 2010-2014 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 17. Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun 2010-2014 Förändringar under året Sedan ett antal år tillbaka finns ett samarbete mellan länets kommuner (förutom Strängnäs) och Landstinget Sörmland med ett gemensamt avtal för färdtjänst. För att öka möjligheterna till samordning i trafiken fattade kommunerna i länet år 2014 ett gemensamt beslut om att gå in i ett samarbete kring samhällsbetalda resor i kollektivtrafikmyndighetens regi. Kollektivtrafikmyndigheten har under året genomfört en upphandling av länets färdtjänst och sjukresor tillsammans med annan anropsstyrd trafik men denna process har blivit försenad på grund av att upphandlingen har överklagats. Samtidigt pågår ett arbete att starta en beställningscentral i egen regi i länet, även detta inom ramen för kollektivtrafikmyndighetens verksamhet. Denna verksamhet beräknas vara igång senast i januari 2016.
Kapitel 6. BILTRAFIK 37 6. BILTRAFIK Fordon, flöden och hastigheter I detta kapitel redovisas 2014 års mätningar av flöden och hastigheter samt jämförande statistik såsom bilinnehav och körsträckor. Biltäthet Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 453 bilar/1000 invånare mot 448 bilar/1000 invånare mot föregående årsskifte 2013/2014. I hela Sverige var personbilstätheten 471 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2014/2015, en ökning med fem fordon/1000 invånare. Antalet personbilar i trafik i Eskilstuna uppgick till 45 695 stycken vid årsskiftet 2014/2015, vilket är en ökning, även det med 975 stycken personbilar jämfört med året innan. I diagram 18 nedan visas personbilstätheten i Eskilstuna för perioden 1960-2014. Antalet tunga fordon i trafik ökade, även det med 129 (2,9 %) fordon från 4 399 till 4 528 stycken under 2014. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2014 500 450 Personbilar/1000 invånare 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 År Diagram 18. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2014
38 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Körsträckor Det finns två källor till statistik avseende körsträckor. Den ena kommer från Trafikanalys och visar medelkörsträckor för riket och länen. Den andra kommer från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och visar körsträckor/ invånare för samtliga Sveriges kommuner. Båda baseras på avlästa mätarställningar under maj månad från bilbesiktningen. Både medelkörsträckorna och således även antalet körda mil/invånare har minskat sedan 2008, se diagram 19 nedan. Diagrammet jämför Riket, Södermanland samt Eskilstuna. Körsträcka per bil per invånare i Eskilstuna 2008-2013 725 700 675 650 625 600 Södermanland Riket Eskilstuna 575 550 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 19. Körsträcka med bil per invånare i Eskilstuna 2008 2013 En positiv trend för Sverige är att bilåkningen generellt sett går ned samt för Eskilstuna att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål. En följd av detta är även antal körda mil/fordon har minskat de senaste åren. Sedan 2008 har körsträckan minskat med ca 100 mil, se tabell 7 nedan. Körsträcka/fordon År Eskilstuna Riket 2008 1214 1317 2009 1197 1299 2010 1174 1271 2011 1168 1260 2012 1136 1235 2013 1113 1223 Tabell 7. Antal körda mil/fordon 2008 2013
Kapitel 6. BILTRAFIK 39 Bild 25. Köpmangatan Trafikmätningar 2014 Trafikmätningar behövs idag för att få ett bra underlag för hur trafiken förändras år från år och är en viktig del i kommunens trafiksäkerhetsarbete, trafikplanering, trafikreglering och miljömål. Under 2014 genomfördes totalt 224 maskinella trafikmätningar inom Eskilstuna tätort. Av dessa var 141 stycken antalsmätningar (axelpar), 55 stycken hastighets- och lastbilsmätningar (fordon) samt 28 stycken var cykelmätningar. Kontrollmätning av biltrafiken görs normalt 2 gånger per år vid ett 30-tal olika gatusnitt under maj och oktober månad. På Västeråsvägen öster om Brottstavägen finns en fast mätstation med nedfrästa slingor i körbanan som registrerar trafikflödet kontinuerligt i båda körriktningarna under hela året, se diagram 19 årsvariationskurvor Västeråsvägen under de 3 senaste åren. I tabell 8 redovisas vilka gatusnitt som har haft de största trafikflödena under 2009-2014. Storleken på biltrafik anges i enheten åvdt (årsvardagsdygnstrafik), som är ett genomsnittligt vardagsdygn, måndag-fredag. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför blir antalet fordon något högre beroende på hur många fleraxliga fordon (lastbilar) som mäts. E20 som går utanför Eskilstuna är statlig väg och mäts av Trafikverket. Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av Eskilstuna Kommun men är statliga vägar.
40 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Gatusnitt/sträcka Åvdt 2010 Åvdt 2011 Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Västergatan norr Torshällavägen 19 700 20 100 20 500 21 700 21 800 Västeråsvägsviadukten 18 000 19 800 19 300 19 100 19 000 Gillbergavägen öster Gillbergaplan Kungsgatan väster Tullgatan 17 600 17 800 17 500 16 300 16 700 16 600 17 200 17 400 17 100 16 900 Nybron 16 700 17 000 17 200 17 300 16 800 Västerleden norr Västeråsvägen Tullgatan söder Kungsgatan 17 400 17 500 17 200 18 100 18 100 17 200 16 500 16 800 16 800 16 800 Stålforsbron 16 200 16 000 16 300 16 000 16 000 Tabell 8. Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna 2014 Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3. Årsvariationskurva Västeråsvägen 2012-2014 14000 13000 Antal fordon/dygn 12000 11000 10000 9000 trafikflöde 2012 årsmedel= 11 372 8000 7000 trafikflöde 2013 årsmedel= 11 286 trafikflöde 2014 årsmedel= 11 430 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Diagram 19. Årsvariationskurva för Västeråsvägen 2012-2014 Den totala fordonstrafiken i Eskilstuna ökade med 1,2 % under 2014 jämfört med 2013 enligt de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år. I hela landet ökade fordonstrafiken med 1 2,2 % 2014. I diagram 20 visas trafikutvecklingen på huvudvägnätet för några av de större vägarna (10 st) i Eskilstuna under 8-årsperioden 2006-2014. Totalt har trafiken ökat med 3,3 % under den senaste 5-årsperioden 2008-2014. Källa: Trafikverket, trafikbarometern jan 2015
Kapitel 6. BILTRAFIK 41 Trafikutveckling på huvudvägnätet 2006-2014 144 000 142 000 140 000 Fordon/dygn 138 000 136 000 134 000 132 000 Huvudvägnätet vårvärde Huvudvägnätet höstvärde 130 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 20. Trafikutvecklingen på huvudvägnätet 2006-2014
42 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Centrumtrafik Den totala trafiken vid centrumsnitten Nybron, Rådhusbron, Kyrkbron, Gymnastikviadukten, Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick totalt till 76 000 fordon/årsvardagsdygn 2014 mot 77 200 fordon/årsvardagsdygn 2013 vilket innebär en liten minskning jämfört med 2013. Biltrafiken i centrum har under de 23 senaste åren varierat från att ha varit som högst i början av 90-talet, därefter sjunkit fram till år 2009 då trafiken har åter börjat öka fram till 2013. Under 2014 har trafikflödet i centrumtillfarterna minskat med 1,6 %, dock visar vår- och höstmätningarna på en 2,4 procentig skillnad av trafikflödet i centrum där höstvärdet ligger högre. Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1991-2014 80000 78000 Antal fordon åvdt 76000 74000 72000 70000 68000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Diagram 21. Trafikflödet vid centrumtillfarterna för åren1991-2014
Kapitel 6. BILTRAFIK 43 Fordonsflödet vid centrumsnitten 2005-2014 80000 78000 Fordon/dygn 76000 74000 72000 70000 Centrumtrafik vårvärde Centrumtrafik höstvärde 68000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 22. Fordonsflödet vid centrumsnitten vår/hösttrafik 2005-2014 Bild 26. Kungsgatan/Tullgatan
44 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Trafikflödesförändringar 2004 2014 I en analys av flödesförändringar under de senaste 10 åren valdes ett antal mätpunkter ut på bilvägnätet inom kommunen, se bild 27. Punkterna valdes ut då de bedöms vara intressanta för förflyttningar genom staden. På grund av att alla punkter inte mätts årligen finns en brist av mätvärden och några av punkterna illustrerar därför förändringar över en något kortare eller längre period än 10 år. På grund av detta och att tidpunkterna för mätningarna (under året) varierar något mellan åren går det inte att redovisa en exakt förändring. Kartbilden illustrerar generella förändringar och ska främst användas för att skapa en uppfattning av hur flödena förändrats i olika delar av staden. Eskilstunas befolkning har under åren 2004 till 2014 ökat 11 % från 91 168 till 100 923 invånare.
TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2014 Kapitel 6. BILTRAFIK Bild 27. Trafikflödesförändringar 2004 2014. 45